-- phpMyAdmin SQL Dump
-- version 4.9.7
-- https://www.phpmyadmin.net/
--
-- Host: localhost:3306
-- Generation Time: Dec 10, 2021 at 02:05 PM
-- Server version: 10.3.32-MariaDB-cll-lve
-- PHP Version: 7.3.32

SET SQL_MODE = "NO_AUTO_VALUE_ON_ZERO";
SET AUTOCOMMIT = 0;
START TRANSACTION;
SET time_zone = "+00:00";


/*!40101 SET @OLD_CHARACTER_SET_CLIENT=@@CHARACTER_SET_CLIENT */;
/*!40101 SET @OLD_CHARACTER_SET_RESULTS=@@CHARACTER_SET_RESULTS */;
/*!40101 SET @OLD_COLLATION_CONNECTION=@@COLLATION_CONNECTION */;
/*!40101 SET NAMES utf8mb4 */;

--
-- Database: `isoche_wp615`
--

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_commentmeta`
--

CREATE TABLE `wp_commentmeta` (
  `meta_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `comment_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `meta_key` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL,
  `meta_value` longtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_commentmeta`
--

INSERT INTO `wp_commentmeta` (`meta_id`, `comment_id`, `meta_key`, `meta_value`) VALUES
(710, 380, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396253462.66\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:3:\"oej\";}'),
(712, 381, 'akismet_result', 'false'),
(713, 381, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396296629.92\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(678, 371, 'akismet_result', 'false'),
(679, 371, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1393675259.72\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(709, 380, 'akismet_result', 'false'),
(335, 262, 'akismet_result', 'false'),
(336, 262, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1339091561.07\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(339, 262, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1339092689.03\";s:7:\"message\";s:43:\"Akismet re-checked and cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:9:\"janflodin\";}'),
(427, 262, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1355203261.81\";s:7:\"message\";s:48:\"janflodin changed the comment status to approved\";s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:9:\"janflodin\";}'),
(695, 375, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:12:\"1396176402.1\";s:7:\"message\";s:44:\"admin changed the comment status to approved\";s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:5:\"admin\";}'),
(696, 376, 'akismet_result', 'false'),
(697, 376, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396176944.68\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(699, 377, 'akismet_result', 'false'),
(700, 377, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396220787.54\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(702, 376, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396252914.48\";s:7:\"message\";s:42:\"oej changed the comment status to approved\";s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:3:\"oej\";}'),
(703, 378, 'akismet_result', 'false'),
(704, 378, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396253001.01\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:3:\"oej\";}'),
(706, 379, 'akismet_result', 'false'),
(707, 379, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396253126.94\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:3:\"oej\";}'),
(681, 371, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1393675995.12\";s:7:\"message\";s:48:\"janflodin changed the comment status to approved\";s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:9:\"janflodin\";}'),
(682, 366, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1393676025.76\";s:7:\"message\";s:48:\"janflodin changed the comment status to approved\";s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:9:\"janflodin\";}'),
(660, 365, 'akismet_result', 'false'),
(661, 365, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1392991820.75\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(657, 364, 'akismet_result', 'false'),
(658, 364, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1392991540.21\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(663, 366, 'akismet_result', 'false'),
(664, 366, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1392992151.71\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(721, 381, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396451265.25\";s:7:\"message\";s:44:\"admin changed the comment status to approved\";s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:5:\"admin\";}'),
(722, 364, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396451273.23\";s:7:\"message\";s:44:\"admin changed the comment status to approved\";s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:5:\"admin\";}'),
(723, 383, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396451290.91\";s:7:\"message\";s:44:\"admin changed the comment status to approved\";s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:5:\"admin\";}'),
(692, 375, 'akismet_result', 'false'),
(693, 375, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396172987.55\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(718, 383, 'akismet_result', 'false'),
(719, 383, 'akismet_history', 'a:4:{s:4:\"time\";s:13:\"1396445316.72\";s:7:\"message\";s:28:\"Akismet cleared this comment\";s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";s:4:\"user\";s:0:\"\";}'),
(143815, 37081, 'akismet_result', 'false'),
(143816, 37081, 'akismet_history', 'a:2:{s:4:\"time\";d:1512398851.2558310031890869140625;s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";}'),
(147987, 38264, 'akismet_result', 'false'),
(147988, 38264, 'akismet_history', 'a:2:{s:4:\"time\";d:1604058381.097296;s:5:\"event\";s:9:\"check-ham\";}'),
(147996, 38264, 'akismet_history', 'a:3:{s:4:\"time\";d:1617039813.132941;s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:5:\"Jonas\";}'),
(147933, 37081, 'akismet_history', 'a:3:{s:4:\"time\";d:1583578136.4972019195556640625;s:5:\"event\";s:15:\"status-approved\";s:4:\"user\";s:5:\"Jonas\";}');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_comments`
--

CREATE TABLE `wp_comments` (
  `comment_ID` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `comment_post_ID` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `comment_author` tinytext COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `comment_author_email` varchar(100) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `comment_author_url` varchar(200) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `comment_author_IP` varchar(100) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `comment_date` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `comment_date_gmt` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `comment_content` text COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `comment_karma` int(11) NOT NULL DEFAULT 0,
  `comment_approved` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '1',
  `comment_agent` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `comment_type` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'comment',
  `comment_parent` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `user_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `comment_subscribe_optin` enum('Y','N') COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'N',
  `comment_subscribe_optin_verified` char(15) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '000000000000000',
  `comment_subscribe_optin_mailed` enum('Y','N') COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'N'
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_comments`
--

INSERT INTO `wp_comments` (`comment_ID`, `comment_post_ID`, `comment_author`, `comment_author_email`, `comment_author_url`, `comment_author_IP`, `comment_date`, `comment_date_gmt`, `comment_content`, `comment_karma`, `comment_approved`, `comment_agent`, `comment_type`, `comment_parent`, `user_id`, `comment_subscribe_optin`, `comment_subscribe_optin_verified`, `comment_subscribe_optin_mailed`) VALUES
(15, 237, 'LilliAnn Källermark', 'la@kallermark.se', 'http://www.seniornet.se', '62.20.182.110', '2011-12-19 10:27:31', '2011-12-19 09:27:31', 'That´s useful in our organisation and most interesting for our clubmasters.', 0, '1', 'Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 7.0; Windows NT 6.0; Trident/5.0; SLCC1; .NET CLR 2.0.50727; .NET CLR 3.5.30729; .NET CLR 3.0.04506; OfficeLiveConnector.1.5; OfficeLivePatch.1.3; .NET CLR 3.0.30729; .NET4.0C; AskTbORJ/5.13.1.18107; msn OptimizedIE8;SVSE; C', 'comment', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(4, 4, 'Jonas Lejon', 'jonas@triop.se', 'http://utvbloggen.se', '195.67.124.194', '2011-11-14 12:30:28', '2011-11-14 12:30:28', 'Kul! Jag författar gärna ett inlägg (är medlem)', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Windows NT 6.1; WOW64) AppleWebKit/535.2 (KHTML, like Gecko) Chrome/15.0.874.106 Safari/535.2', 'comment', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(5, 4, 'admin', 'lars@isoc.se', '', '212.247.14.38', '2011-11-14 13:13:19', '2011-11-14 13:13:19', 'Härligt! Det är bara att maila mig, så stämmer jag av kort med några av våra \"experter\" och sedan kör vi! PEPP! //Linda', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; U; Intel Mac OS X 10.6; sv-SE; rv:1.9.2.13) Gecko/20101203 Firefox/3.6.13', 'comment', 0, 1, 'N', '000000000000000', 'N'),
(7, 12, 'Thomas Silén', 'thgasi@hotmail.com', '', '84.249.200.42', '2011-11-15 08:23:47', '2011-11-15 07:23:47', 'Kommer det finnas något sätt att ta del av del som sägs på sessionen, antingen live eller i efterhand? Befinner mig tyvärr i Finland när det hela går av stapeln.', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (compatible; MSIE 9.0; Windows NT 6.1; WOW64; Trident/5.0)', 'comment', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(8, 12, 'janflodin', 'jan.flodin@state.se', '', '83.227.56.230', '2011-11-15 08:44:53', '2011-11-15 07:44:53', 'Jag tror det. Vissa sessioner kommer IIS att köra på webcast. Vi är nu flyttade från ett mindre rum till den stora kongresshallen, så intresset verkar vara stort. Jag skall kolla med projektledaren och återkommer i ett nytt Reply.', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_6_8) AppleWebKit/535.2 (KHTML, like Gecko) Chrome/15.0.874.120 Safari/535.2', 'comment', 7, 2, 'N', '000000000000000', 'N'),
(9, 12, 'janflodin', 'jan.flodin@state.se', '', '83.227.56.230', '2011-11-15 09:12:13', '2011-11-15 08:12:13', 'Ja, har kollat nu. Man planerar att köra sessionen på webcast. :)', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_6_8) AppleWebKit/535.2 (KHTML, like Gecko) Chrome/15.0.874.120 Safari/535.2', 'comment', 8, 2, 'N', '000000000000000', 'N'),
(16, 237, 'Jan Flodin', 'jan.flodin@state.se', '', '83.227.56.230', '2011-12-19 21:47:35', '2011-12-19 20:47:35', 'Väldigt bra artikel! Minns hur Ola Rosling argumenterade hårt under den Digitala Agendan för att offentligt framtaga data skulle göras tillgängliga. Ser nu att EUkommissionen med Neelie Kroes driver detta. Hon höll ett tal den 12 december om initiativet,  http://goo.gl/Ef2bs , och här deras  FAQ om denna Open Data Strategy: http://goo.gl/4EZlM .', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_6_8) AppleWebKit/535.7 (KHTML, like Gecko) Chrome/16.0.912.63 Safari/535.7', 'comment', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(17, 237, 'Gästbloggat hos ISOC-SE | IT-Entreprenör Jonas Lejon', '', 'http://utvbloggen.se/gastbloggat-hos-isoc-se/', '213.136.48.239', '2011-12-19 21:54:24', '2011-12-19 20:54:24', '[...] här: http://isoc.se/blogg/wp. Jonas Lejon, medlem i ISOC-SE bloggar om API och öppen data – isoc.se/wp/?p=237 – sprid gärna! ;) #ISOCSE [...]', 0, '1', 'The Incutio XML-RPC PHP Library -- WordPress/3.2.1', 'pingback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(23, 250, 'IPv6 Forum Sweden » 2012 – Året då du inför IPv6 i dina system', '', 'http://ipv6-forum.se/blog/2012/01/2012-ipv6/', '212.3.14.213', '2012-01-03 19:49:01', '2012-01-03 18:49:01', '[...] Läs mer här >> [...]', 0, '1', 'The Incutio XML-RPC PHP Library -- WordPress/3.3', 'pingback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(25, 250, 'Edvina AB co-founds IPv6-forum Sweden :: Edvina AB', '', 'http://edvina.net/blog/2012/01/edvina-ab-co-founds-ipv6-forum-sweden/', '212.3.14.213', '2012-01-08 09:59:09', '2012-01-08 08:59:09', '[...] blog entries about IPv6 on his personal blog voip-forum.com as well as on the II-foundation .SE and ISOC.SE blogs.      Search [...]', 0, '1', 'The Incutio XML-RPC PHP Library -- WordPress/3.3', 'pingback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(44, 281, 'Patrik Wallström', 'pawal@blipp.com', 'http://pawal.blipp.com/', '212.247.14.38', '2012-01-26 14:42:49', '2012-01-26 13:42:49', 'Är det inte ironiskt att man ska uppmuntras att kommentera ett öppet och fritt Internet på en sluten webbsajt som Facebook?', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_7_2) AppleWebKit/535.11 (KHTML, like Gecko) Chrome/17.0.963.38 Safari/535.11', 'comment', 0, 0, 'Y', '5d0a1ea0555608e', 'Y'),
(262, 451, 'Is the U.N. a threat to the open Internet? | janflodin', '', 'http://janflodin.wordpress.com/2012/06/07/is-the-u-n-a-threat-to-the-open-internet/', '69.170.134.166', '2012-06-07 18:52:41', '2012-06-07 17:52:41', '[...] is a rough translation of the blog in Swedish I posted at the ISOC-SE site this morning, June 7. I have run it through Google translation, got some very silly sentences that [...]', 0, '1', 'The Incutio XML-RPC PHP Library', 'pingback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(366, 682, 'HACKERNYTT.se - dagliga nyheter för dig som bygger framtiden', '', 'http://hackernytt.se/vi-maste-kryptera-mera', '95.85.43.62', '2014-02-21 15:15:51', '2014-02-21 14:15:51', '<strong>Vi måste kryptera mera...</strong>\n\n- användaren lejon postade en länk hit från Hackernytt.se....', 0, '1', '', 'trackback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(371, 682, 'Henrik Nilsson', 'Hallornorn@gmail.com', '', '83.227.21.4', '2014-03-01 13:00:59', '2014-03-01 12:00:59', 'För de som likt jag undrar vad TLS är: Transport Layer Security. Den första versionen av TLS tror jag beskrivs här https://tools.ietf.org/html/rfc5246\r\n\r\nDet finns uppdaterade beskrivningar men denna kan funka för lekmannen.', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (iPhone; CPU iPhone OS 7_0_6 like Mac OS X) AppleWebKit/537.51.1 (KHTML, like Gecko) Version/7.0 Mobile/11B651 Safari/9537.53', 'comment', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(375, 682, 'Klaus Zeuge', 'kz@kz.kz', '', '85.229.34.112', '2014-03-30 10:49:47', '2014-03-30 09:49:47', 'Sista bilden nämner http://www.internetsociety.org/deploy360/\r\nskrivet utan s, dvs klartext utan kryptering. Sidan finns också som\r\nhttps://www.internetsociety.org/deploy360/\r\nMED kryptering. \r\nPå en sida strax innan hölls flaggan högt för att använda https hellre än http. \r\n\r\nBorde vi inte göra som vi säger?', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Android; Mobile; rv:28.0) Gecko/28.0 Firefox/28.0', 'comment', 0, 0, 'Y', '1193cb356b14538', 'Y'),
(376, 682, 'Klaus Zeuge', 'kz@kz.kz', '', '95.199.1.192', '2014-03-30 11:55:44', '2014-03-30 10:55:44', 'Sista bilden nämner http://www.internetsociety.org/deploy360/\r\nskrivet utan s, dvs klartext utan kryptering. Sidan finns också som\r\nhttps://www.internetsociety.org/deploy360/\r\nMED kryptering. \r\nPå en sida strax innan hölls flaggan högt för att använda https hellre än http. \r\n\r\nBorde vi inte göra som vi säger?\r\n\r\nSkulle du ändra på bilderna så passa på att redan vid första nämnandet av tls berätta hur det hänger samman med ssl. Alla har hört talas om https och ssl, pedagogiskt och fint med s-et. Tls däremot? En klickruta någonstans bland inställningar i webbläsaren. Med olika versioner. Förvirrande. Passa på att räta ut detta frågetecken. Påminn om vad som är tillräckligt bra, vad som är alltför lättknäckt.', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Android; Mobile; rv:28.0) Gecko/28.0 Firefox/28.0', 'comment', 0, 0, 'Y', '000000000000000', 'N'),
(377, 682, 'Klaus Zeuge', 'kz@kz.kz', '', '85.229.34.112', '2014-03-31 00:06:27', '2014-03-30 23:06:27', 'Hur undviker vi användare att råka i samma situation som Turkiets användare när staten och isp-erna stjäl DNS, Internets hjärtstycke?\r\n\r\nhttp://mobile.theverge.com/2014/3/30/5564294/google-says-turkey-is-intercepting-web-traffic-to-spy-on-users', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Android; Mobile; rv:28.0) Gecko/28.0 Firefox/28.0', 'comment', 0, 0, 'Y', '000000000000000', 'N'),
(378, 682, 'oej', 'oej@edvina.net', '', '87.96.134.129', '2014-03-31 09:03:20', '2014-03-31 08:03:20', 'Det är en bra fråga. Det jobbas ju hårt på att stärka både routing och DNS med elektroniska signaturer, så steg för steg jobbar vi oss framåt.', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_9_2) AppleWebKit/537.74.9 (KHTML, like Gecko) Version/7.0.2 Safari/537.74.9', 'comment', 377, 15, 'N', '000000000000000', 'N'),
(379, 682, 'oej', 'oej@edvina.net', '', '87.96.134.129', '2014-03-31 09:05:25', '2014-03-31 08:05:25', 'Tack för feedback. Vi för kritiken mot Deploy 360 vidare till teamet bakom det arbetet. Själva jobbar vi på att få upp TLS-stöd på isoc.se. \n\nPå mötet den 29 april ska vi prata mer om TLS i förhållande till SSL och reda ut många frågetecken. Arbetet har bara börjat. Häng på!', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_9_2) AppleWebKit/537.74.9 (KHTML, like Gecko) Version/7.0.2 Safari/537.74.9', 'comment', 376, 15, 'N', '000000000000000', 'N'),
(380, 682, 'oej', 'oej@edvina.net', '', '87.96.134.129', '2014-03-31 09:11:02', '2014-03-31 08:11:02', 'Tack för feedback. Lade in ett kort avsnitt om TLS och SSL i början av artikeln. Man blir lätt hemmablind :-)', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_9_2) AppleWebKit/537.74.9 (KHTML, like Gecko) Version/7.0.2 Safari/537.74.9', 'comment', 371, 15, 'N', '000000000000000', 'N'),
(381, 682, 'Klaus Zeuge', 'kz@kz.kz', '', '46.253.205.170', '2014-03-31 21:10:29', '2014-03-31 20:10:29', 'Ännu en spännande utmaning är att se över den skada som introduktionen av bakdörrar i nya slumptalsgeneratorer medfört. Slumptal är fantastiskt viktiga för kryptering såsom TLS, utan dem blir det inget. Se både Reutersartikel om NSA:s rekommendationer till standardiseringsorganisationer såsom USA:s NIST och om försök till att förstå sig på slumptalsgeneratorn Dual Elliptic Curve Deterministic Random Bit Generator, en slumptalsgenerator som råkat i ordentligt vanrykte efter Snowden-avslöjanden.\r\n\r\nReuters: \r\nExclusive: NSA infiltrated RSA security more deeply than thought - study\r\nhttp://www.reuters.com/article/2014/03/31/us-usa-security-nsa-rsa-idUSBREA2U0TY20140331\r\n\r\nFörsök till att förstå slumptalsgeneratorn: On the Practical Exploitability of Dual EC in TLS Implementations\r\nhttp://dualec.org/', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Windows NT 6.1; rv:28.0) Gecko/20100101 Firefox/28.0', 'comment', 378, 0, 'Y', '000000000000000', 'N'),
(383, 703, '#MeraKrypto &#8211; möte No. 1 den 29 april &laquo; Swedish Network Users&#039; Society', '', 'http://www.snus.se/2014/04/merakrypto-mote-no-1-den-29-april/', '91.201.60.3', '2014-04-02 14:28:36', '2014-04-02 13:28:36', '[...] Tid, plats och hur du går tillväga för att anmäla dig hittar du på http://isoc.se/blogg/merakrypto-ett/ [...]', 0, '1', 'The Incutio XML-RPC PHP Library -- WordPress/3.7.1', 'pingback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(364, 682, '#MeraKrypto | Kryptering', '', 'http://kryptera.se/merakrypto/', '2a02:750:5::e6', '2014-02-21 15:05:40', '2014-02-21 14:05:40', '[...] Society) tillsammans med ISOC-SE vill bl.a. se att mer kryptografiska protokoll används. I ett blogginlägg på isoc.se så skriver Olle E. Johansson att vi måste höja ribban för att försvåra för [...]', 0, '1', 'The Incutio XML-RPC PHP Library -- WordPress/3.8.1', 'pingback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(365, 682, 'Jonas Lejon', 'jonas@triop.se', 'http://utvbloggen.se', '176.70.55.149', '2014-02-21 15:10:20', '2014-02-21 14:10:20', 'Bra skrivet Olle. Vi måste bli bättre på att kryptera och höja ribban för the bad guys.', 0, '1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_9_1) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/32.0.1700.107 Safari/537.36', 'comment', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(38264, 237, 'Gästbloggat hos ISOC-SE | IT-Entreprenör Jonas Lejon', '', 'https://utvbloggen.se/gastbloggat-hos-isoc-se/', '2a01:4f8:160:82e2::2', '2020-10-30 12:46:21', '2020-10-30 11:46:21', '[&#8230;] Läs mer på bloggen här: http://isoc.se/blogg. [&#8230;]', 0, '1', 'The Incutio XML-RPC PHP Library -- WordPress/5.5.2', 'pingback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N'),
(37081, 682, 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'https://isoc.se/mera-krypto-vi-maste-starka-natet/', '2a02:28f0::2:5', '2017-12-04 15:47:31', '2017-12-04 14:47:31', '[&#8230;] &#8221;En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!&#8221;  Läs Olle E Johanssons inledning: Mera Krypto: Vi måste stärka nätet! [&#8230;]', 0, '1', 'The Incutio XML-RPC PHP Library -- WordPress/4.8.4', 'pingback', 0, 0, 'N', '000000000000000', 'N');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_links`
--

CREATE TABLE `wp_links` (
  `link_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `link_url` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `link_name` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `link_image` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `link_target` varchar(25) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `link_description` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `link_visible` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'Y',
  `link_owner` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 1,
  `link_rating` int(11) NOT NULL DEFAULT 0,
  `link_updated` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `link_rel` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `link_notes` mediumtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `link_rss` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT ''
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_links`
--

INSERT INTO `wp_links` (`link_id`, `link_url`, `link_name`, `link_image`, `link_target`, `link_description`, `link_visible`, `link_owner`, `link_rating`, `link_updated`, `link_rel`, `link_notes`, `link_rss`) VALUES
(1, 'http://codex.wordpress.org/', 'Documentation', '', '', '', 'Y', 22, 0, '0000-00-00 00:00:00', '', '', ''),
(2, 'http://wordpress.org/news/', 'WordPress Blog', '', '', '', 'Y', 22, 0, '0000-00-00 00:00:00', '', '', 'http://wordpress.org/news/feed/'),
(3, 'http://wordpress.org/extend/ideas/', 'Suggest Ideas', '', '', '', 'Y', 22, 0, '0000-00-00 00:00:00', '', '', ''),
(4, 'http://wordpress.org/support/', 'Support Forum', '', '', '', 'Y', 22, 0, '0000-00-00 00:00:00', '', '', ''),
(5, 'http://wordpress.org/extend/plugins/', 'Plugins', '', '', '', 'Y', 22, 0, '0000-00-00 00:00:00', '', '', ''),
(6, 'http://wordpress.org/extend/themes/', 'Themes', '', '', '', 'Y', 22, 0, '0000-00-00 00:00:00', '', '', ''),
(7, 'http://planet.wordpress.org/', 'WordPress Planet', '', '', '', 'Y', 22, 0, '0000-00-00 00:00:00', '', '', '');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_options`
--

CREATE TABLE `wp_options` (
  `option_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `option_name` varchar(191) COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL,
  `option_value` longtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `autoload` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'yes'
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_options`
--

INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(1, 'siteurl', 'https://isoc.se/blogg', 'yes'),
(2, 'blogname', 'Internet är för alla', 'yes'),
(3, 'blogdescription', 'Blog for the ISOC-SE Sweden Chapter', 'yes'),
(4, 'users_can_register', '0', 'yes'),
(5, 'admin_email', 'jonas@isoc.se', 'yes'),
(6, 'start_of_week', '1', 'yes'),
(7, 'use_balanceTags', '', 'yes'),
(8, 'use_smilies', '1', 'yes'),
(9, 'require_name_email', '1', 'yes'),
(10, 'comments_notify', '1', 'yes'),
(11, 'posts_per_rss', '10', 'yes'),
(12, 'rss_use_excerpt', '0', 'yes'),
(13, 'mailserver_url', 'mail.example.com', 'yes'),
(14, 'mailserver_login', 'login@example.com', 'yes'),
(15, 'mailserver_pass', 'password', 'yes'),
(16, 'mailserver_port', '110', 'yes'),
(17, 'default_category', '1', 'yes'),
(18, 'default_comment_status', 'open', 'yes'),
(19, 'default_ping_status', 'open', 'yes'),
(20, 'default_pingback_flag', '1', 'yes'),
(22, 'posts_per_page', '10', 'yes'),
(23, 'date_format', 'Y-m-d', 'yes'),
(24, 'time_format', 'H:i', 'yes'),
(25, 'links_updated_date_format', 'F j, Y g:i a', 'yes'),
(29, 'comment_moderation', '0', 'yes'),
(30, 'moderation_notify', '1', 'yes'),
(31, 'permalink_structure', '/%postname%/', 'yes'),
(33, 'hack_file', '0', 'yes'),
(34, 'blog_charset', 'UTF-8', 'yes'),
(35, 'moderation_keys', '', 'no'),
(36, 'active_plugins', 'a:7:{i:0;s:36:\"SearchReplace/search-and-replace.php\";i:1;s:19:\"akismet/akismet.php\";i:2;s:33:\"classic-editor/classic-editor.php\";i:3;s:35:\"googleanalytics/googleanalytics.php\";i:4;s:29:\"ipv6detector/ipv6detector.php\";i:5;s:61:\"website-file-changes-monitor/website-file-changes-monitor.php\";i:6;s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";}', 'yes'),
(37, 'home', 'https://isoc.se/blogg', 'yes'),
(38, 'category_base', '', 'yes'),
(39, 'ping_sites', 'http://rpc.pingomatic.com/', 'yes'),
(41, 'comment_max_links', '2', 'yes'),
(42, 'gmt_offset', '1', 'yes'),
(43, 'default_email_category', '1', 'yes'),
(44, 'recently_edited', 'a:5:{i:0;s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/plugins/akismet/akismet.php\";i:1;s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/plugins/ipv6detector/readme.txt\";i:2;s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/plugins/ipv6detector/ipv6detector.php\";i:3;s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/themes/twentyeleven/style.css\";i:4;s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/plugins/subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-doi-comments.php\";}', 'no'),
(45, 'template', 'twentyeleven', 'yes'),
(46, 'stylesheet', 'twentyeleven', 'yes'),
(59185, 'finished_updating_comment_type', '1', 'yes'),
(49, 'comment_registration', '0', 'yes'),
(51, 'html_type', 'text/html', 'yes'),
(52, 'use_trackback', '0', 'yes'),
(53, 'default_role', 'subscriber', 'yes'),
(54, 'db_version', '49752', 'yes'),
(55, 'uploads_use_yearmonth_folders', '1', 'yes'),
(56, 'upload_path', '/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads', 'yes'),
(57, 'blog_public', '1', 'yes'),
(58, 'default_link_category', '2', 'yes'),
(59, 'show_on_front', 'posts', 'yes'),
(60, 'tag_base', '', 'yes'),
(61, 'show_avatars', '1', 'yes'),
(62, 'avatar_rating', 'G', 'yes'),
(63, 'upload_url_path', '', 'yes'),
(64, 'thumbnail_size_w', '150', 'yes'),
(65, 'thumbnail_size_h', '150', 'yes'),
(66, 'thumbnail_crop', '1', 'yes'),
(67, 'medium_size_w', '300', 'yes'),
(68, 'medium_size_h', '300', 'yes'),
(69, 'avatar_default', 'mystery', 'yes'),
(72, 'large_size_w', '1024', 'yes'),
(73, 'large_size_h', '1024', 'yes'),
(74, 'image_default_link_type', 'file', 'yes'),
(75, 'image_default_size', '', 'yes'),
(76, 'image_default_align', '', 'yes'),
(77, 'close_comments_for_old_posts', '0', 'yes'),
(78, 'close_comments_days_old', '14', 'yes'),
(79, 'thread_comments', '1', 'yes'),
(80, 'thread_comments_depth', '5', 'yes'),
(81, 'page_comments', '0', 'yes'),
(82, 'comments_per_page', '50', 'yes'),
(83, 'default_comments_page', 'newest', 'yes'),
(84, 'comment_order', 'asc', 'yes'),
(85, 'sticky_posts', 'a:0:{}', 'yes'),
(86, 'widget_categories', 'a:2:{i:2;a:4:{s:5:\"title\";s:0:\"\";s:5:\"count\";i:0;s:12:\"hierarchical\";i:0;s:8:\"dropdown\";i:0;}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(87, 'widget_text', 'a:2:{i:2;a:0:{}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(88, 'widget_rss', 'a:2:{i:2;a:0:{}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(89, 'timezone_string', '', 'yes'),
(91, 'embed_size_w', '', 'yes'),
(92, 'embed_size_h', '600', 'yes'),
(93, 'page_for_posts', '0', 'yes'),
(94, 'page_on_front', '0', 'yes'),
(95, 'default_post_format', '0', 'yes'),
(96, 'wp_user_roles', 'a:5:{s:13:\"administrator\";a:2:{s:4:\"name\";s:13:\"Administrator\";s:12:\"capabilities\";a:61:{s:13:\"switch_themes\";b:1;s:11:\"edit_themes\";b:1;s:16:\"activate_plugins\";b:1;s:12:\"edit_plugins\";b:1;s:10:\"edit_users\";b:1;s:10:\"edit_files\";b:1;s:14:\"manage_options\";b:1;s:17:\"moderate_comments\";b:1;s:17:\"manage_categories\";b:1;s:12:\"manage_links\";b:1;s:12:\"upload_files\";b:1;s:6:\"import\";b:1;s:15:\"unfiltered_html\";b:1;s:10:\"edit_posts\";b:1;s:17:\"edit_others_posts\";b:1;s:20:\"edit_published_posts\";b:1;s:13:\"publish_posts\";b:1;s:10:\"edit_pages\";b:1;s:4:\"read\";b:1;s:8:\"level_10\";b:1;s:7:\"level_9\";b:1;s:7:\"level_8\";b:1;s:7:\"level_7\";b:1;s:7:\"level_6\";b:1;s:7:\"level_5\";b:1;s:7:\"level_4\";b:1;s:7:\"level_3\";b:1;s:7:\"level_2\";b:1;s:7:\"level_1\";b:1;s:7:\"level_0\";b:1;s:17:\"edit_others_pages\";b:1;s:20:\"edit_published_pages\";b:1;s:13:\"publish_pages\";b:1;s:12:\"delete_pages\";b:1;s:19:\"delete_others_pages\";b:1;s:22:\"delete_published_pages\";b:1;s:12:\"delete_posts\";b:1;s:19:\"delete_others_posts\";b:1;s:22:\"delete_published_posts\";b:1;s:20:\"delete_private_posts\";b:1;s:18:\"edit_private_posts\";b:1;s:18:\"read_private_posts\";b:1;s:20:\"delete_private_pages\";b:1;s:18:\"edit_private_pages\";b:1;s:18:\"read_private_pages\";b:1;s:12:\"delete_users\";b:1;s:12:\"create_users\";b:1;s:17:\"unfiltered_upload\";b:1;s:14:\"edit_dashboard\";b:1;s:14:\"update_plugins\";b:1;s:14:\"delete_plugins\";b:1;s:15:\"install_plugins\";b:1;s:13:\"update_themes\";b:1;s:14:\"install_themes\";b:1;s:11:\"update_core\";b:1;s:10:\"list_users\";b:1;s:12:\"remove_users\";b:1;s:13:\"promote_users\";b:1;s:18:\"edit_theme_options\";b:1;s:13:\"delete_themes\";b:1;s:6:\"export\";b:1;}}s:6:\"editor\";a:2:{s:4:\"name\";s:6:\"Editor\";s:12:\"capabilities\";a:34:{s:17:\"moderate_comments\";b:1;s:17:\"manage_categories\";b:1;s:12:\"manage_links\";b:1;s:12:\"upload_files\";b:1;s:15:\"unfiltered_html\";b:1;s:10:\"edit_posts\";b:1;s:17:\"edit_others_posts\";b:1;s:20:\"edit_published_posts\";b:1;s:13:\"publish_posts\";b:1;s:10:\"edit_pages\";b:1;s:4:\"read\";b:1;s:7:\"level_7\";b:1;s:7:\"level_6\";b:1;s:7:\"level_5\";b:1;s:7:\"level_4\";b:1;s:7:\"level_3\";b:1;s:7:\"level_2\";b:1;s:7:\"level_1\";b:1;s:7:\"level_0\";b:1;s:17:\"edit_others_pages\";b:1;s:20:\"edit_published_pages\";b:1;s:13:\"publish_pages\";b:1;s:12:\"delete_pages\";b:1;s:19:\"delete_others_pages\";b:1;s:22:\"delete_published_pages\";b:1;s:12:\"delete_posts\";b:1;s:19:\"delete_others_posts\";b:1;s:22:\"delete_published_posts\";b:1;s:20:\"delete_private_posts\";b:1;s:18:\"edit_private_posts\";b:1;s:18:\"read_private_posts\";b:1;s:20:\"delete_private_pages\";b:1;s:18:\"edit_private_pages\";b:1;s:18:\"read_private_pages\";b:1;}}s:6:\"author\";a:2:{s:4:\"name\";s:6:\"Author\";s:12:\"capabilities\";a:10:{s:12:\"upload_files\";b:1;s:10:\"edit_posts\";b:1;s:20:\"edit_published_posts\";b:1;s:13:\"publish_posts\";b:1;s:4:\"read\";b:1;s:7:\"level_2\";b:1;s:7:\"level_1\";b:1;s:7:\"level_0\";b:1;s:12:\"delete_posts\";b:1;s:22:\"delete_published_posts\";b:1;}}s:11:\"contributor\";a:2:{s:4:\"name\";s:11:\"Contributor\";s:12:\"capabilities\";a:5:{s:10:\"edit_posts\";b:1;s:4:\"read\";b:1;s:7:\"level_1\";b:1;s:7:\"level_0\";b:1;s:12:\"delete_posts\";b:1;}}s:10:\"subscriber\";a:2:{s:4:\"name\";s:10:\"Subscriber\";s:12:\"capabilities\";a:2:{s:4:\"read\";b:1;s:7:\"level_0\";b:1;}}}', 'yes'),
(97, 'widget_search', 'a:2:{i:2;a:1:{s:5:\"title\";s:0:\"\";}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(98, 'widget_recent-posts', 'a:2:{i:2;a:2:{s:5:\"title\";s:0:\"\";s:6:\"number\";i:5;}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(99, 'widget_recent-comments', 'a:2:{i:2;a:2:{s:5:\"title\";s:0:\"\";s:6:\"number\";i:5;}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(100, 'widget_archives', 'a:2:{i:2;a:3:{s:5:\"title\";s:0:\"\";s:5:\"count\";i:0;s:8:\"dropdown\";i:0;}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(101, 'widget_meta', 'a:2:{i:2;a:1:{s:5:\"title\";s:0:\"\";}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(102, 'sidebars_widgets', 'a:2:{s:19:\"wp_inactive_widgets\";a:14:{i:0;s:7:\"pages-2\";i:1;s:10:\"calendar-2\";i:2;s:7:\"links-2\";i:3;s:6:\"text-2\";i:4;s:5:\"rss-2\";i:5;s:11:\"tag_cloud-2\";i:6;s:10:\"nav_menu-2\";i:7;s:30:\"widget_twentyeleven_ephemera-2\";i:8;s:8:\"search-2\";i:9;s:14:\"recent-posts-2\";i:10;s:17:\"recent-comments-2\";i:11;s:10:\"archives-2\";i:12;s:12:\"categories-2\";i:13;s:6:\"meta-2\";}s:13:\"array_version\";i:3;}', 'yes'),
(103, 'widget_pages', 'a:2:{i:2;a:0:{}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(104, 'widget_calendar', 'a:2:{i:2;a:0:{}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(105, 'widget_links', 'a:2:{i:2;a:0:{}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(106, 'widget_tag_cloud', 'a:2:{i:2;a:0:{}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(107, 'widget_nav_menu', 'a:2:{i:2;a:0:{}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(108, 'widget_widget_twentyeleven_ephemera', 'a:2:{i:2;a:0:{}s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(109, 'cron', 'a:12:{i:1639141552;a:2:{s:12:\"wsal_cleanup\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:6:\"hourly\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:3600;}}s:24:\"wsal_detect_file_changes\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:10:\"tenminutes\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:600;}}}i:1639143751;a:1:{s:30:\"wp_scheduled_auto_draft_delete\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:5:\"daily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:86400;}}}i:1639143946;a:1:{s:34:\"wp_privacy_delete_old_export_files\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:6:\"hourly\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:3600;}}}i:1639145153;a:3:{s:16:\"wp_version_check\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:10:\"twicedaily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:43200;}}s:17:\"wp_update_plugins\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:10:\"twicedaily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:43200;}}s:16:\"wp_update_themes\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:10:\"twicedaily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:43200;}}}i:1639145191;a:1:{s:19:\"wp_scheduled_delete\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:5:\"daily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:86400;}}}i:1639148152;a:1:{s:18:\"wsal_delete_logins\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:5:\"daily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:86400;}}}i:1639149549;a:1:{s:18:\"wp_https_detection\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:10:\"twicedaily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:43200;}}}i:1639151024;a:1:{s:24:\"akismet_scheduled_delete\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:5:\"daily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:86400;}}}i:1639219546;a:2:{s:32:\"recovery_mode_clean_expired_keys\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:5:\"daily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:86400;}}s:25:\"delete_expired_transients\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:5:\"daily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:86400;}}}i:1639227390;a:1:{s:22:\"redirection_log_delete\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:5:\"daily\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:86400;}}}i:1639493369;a:1:{s:30:\"wp_site_health_scheduled_check\";a:1:{s:32:\"40cd750bba9870f18aada2478b24840a\";a:3:{s:8:\"schedule\";s:6:\"weekly\";s:4:\"args\";a:0:{}s:8:\"interval\";i:604800;}}}s:7:\"version\";i:2;}', 'yes'),
(1175, 'initial_db_version', '18226', 'yes'),
(9273, 'uninstall_plugins', 'a:3:{i:0;b:0;s:65:\"subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-doi-comments.php\";s:13:\"stc_deinstall\";s:35:\"googleanalytics/googleanalytics.php\";s:35:\"Ga_Admin::uninstall_googleanalytics\";}', 'no'),
(118, 'dashboard_widget_options', 'a:4:{s:25:\"dashboard_recent_comments\";a:1:{s:5:\"items\";i:5;}s:24:\"dashboard_incoming_links\";a:5:{s:4:\"home\";s:17:\"http://isoc.se/blogg/wp\";s:4:\"link\";s:93:\"http://blogsearch.google.com/blogsearch?scoring=d&partner=wordpress&q=link:http://isoc.se/blogg/\";s:3:\"url\";s:126:\"http://blogsearch.google.com/blogsearch_feeds?scoring=d&ie=utf-8&num=10&output=rss&partner=wordpress&q=link:http://isoc.se/blogg/\";s:5:\"items\";i:10;s:9:\"show_date\";b:0;}s:17:\"dashboard_primary\";a:7:{s:4:\"link\";s:26:\"http://wordpress.org/news/\";s:3:\"url\";s:31:\"http://wordpress.org/news/feed/\";s:5:\"title\";s:14:\"WordPress Blog\";s:5:\"items\";i:2;s:12:\"show_summary\";i:1;s:11:\"show_author\";i:0;s:9:\"show_date\";i:1;}s:19:\"dashboard_secondary\";a:7:{s:4:\"link\";s:28:\"http://planet.wordpress.org/\";s:3:\"url\";s:33:\"http://planet.wordpress.org/feed/\";s:5:\"title\";s:20:\"Other WordPress News\";s:5:\"items\";i:5;s:12:\"show_summary\";i:0;s:11:\"show_author\";i:0;s:9:\"show_date\";i:0;}}', 'yes'),
(119, 'current_theme', 'Twenty Eleven', 'yes'),
(2656, 'akismet_spam_count', '32355', 'yes'),
(599, 'nav_menu_options', 'a:2:{i:0;b:0;s:8:\"auto_add\";a:0:{}}', 'yes'),
(30821, 'googleanalytics_version', '2.5.3', 'yes'),
(613, 'asynchronous_tracking', 'no', 'yes'),
(2649, 'akismet_connectivity_time', '1335450103', 'yes'),
(2650, 'wordpress_api_key', 'c085ea57bfb1', 'yes'),
(2651, 'akismet_discard_month', 'true', 'yes'),
(2652, 'akismet_show_user_comments_approved', 'false', 'yes'),
(975, 'jwl_fontselect_field_id', '', 'yes'),
(976, 'jwl_fontsizeselect_field_id', '', 'yes'),
(977, 'jwl_styleselect_field_id', '', 'yes'),
(978, 'jwl_cut_field_id', '', 'yes'),
(979, 'jwl_copy_field_id', '', 'yes'),
(980, 'jwl_paste_field_id', '', 'yes'),
(981, 'jwl_backcolorpicker_field_id', '', 'yes'),
(982, 'jwl_forecolorpicker_field_id', '', 'yes'),
(983, 'jwl_advhr_field_id', '', 'yes'),
(984, 'jwl_visualaid_field_id', '', 'yes'),
(985, 'jwl_anchor_field_id', '1', 'yes'),
(986, 'jwl_sub_field_id', '', 'yes'),
(987, 'jwl_sup_field_id', '', 'yes'),
(988, 'jwl_search_field_id', '', 'yes'),
(989, 'jwl_replace_field_id', '', 'yes'),
(990, 'jwl_moods_field_id', '', 'yes'),
(991, 'jwl_tablecontrols_field_id', '', 'yes'),
(992, 'jwl_emotions_field_id', '', 'yes'),
(993, 'jwl_image_field_id', '', 'yes'),
(994, 'jwl_preview_field_id', '', 'yes'),
(995, 'jwl_cite_field_id', '', 'yes'),
(996, 'jwl_abbr_field_id', '', 'yes'),
(997, 'jwl_acronym_field_id', '', 'yes'),
(998, 'jwl_del_field_id', '', 'yes'),
(999, 'jwl_ins_field_id', '', 'yes'),
(1000, 'jwl_attribs_field_id', '', 'yes'),
(1001, 'jwl_styleprops_field_id', '', 'yes'),
(1002, 'jwl_code_field_id', '', 'yes'),
(1003, 'jwl_media_field_id', '', 'yes'),
(1176, 'db_upgraded', '', 'yes'),
(2653, 'jwl_ww_options', 'a:1:{s:14:\"date_installed\";i:1335450179;}', 'yes'),
(2403, 'whois_url', 'http://log.patux.cl/whois.php?obj=', 'yes'),
(2404, 'ipv6detector_v4_msg', 'Still using IPv4?', 'yes'),
(2405, 'ipv6detector_v6_msg', 'Cool! you have got IPv6.', 'yes'),
(1597, 'do_not_mail', '', 'yes'),
(155, '_transient_random_seed', '4bbc8f13af7566f19bf98301238c6268', 'yes'),
(21151, 'category_children', 'a:0:{}', 'yes'),
(358, 'theme_mods_twentyeleven', 'a:5:{s:16:\"header_textcolor\";s:3:\"000\";s:12:\"header_image\";s:69:\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2013/06/openspace_header2.jpg\";s:18:\"nav_menu_locations\";a:1:{s:7:\"primary\";i:5;}s:17:\"header_image_data\";a:5:{s:13:\"attachment_id\";i:666;s:3:\"url\";s:69:\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2013/06/openspace_header2.jpg\";s:13:\"thumbnail_url\";s:69:\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2013/06/openspace_header2.jpg\";s:5:\"width\";i:1000;s:6:\"height\";i:288;}s:18:\"custom_css_post_id\";i:-1;}', 'yes'),
(592, 'twentyeleven_theme_options', 'a:3:{s:12:\"color_scheme\";s:5:\"light\";s:10:\"link_color\";s:7:\"#1b8be0\";s:12:\"theme_layout\";s:15:\"content-sidebar\";}', 'yes'),
(315, 'recently_activated', 'a:0:{}', 'yes'),
(2401, 'hits_6', '0', 'yes'),
(2402, 'hits_4', '0', 'yes'),
(1549, 'sg_subscribe_settings', 'a:17:{s:16:\"use_custom_style\";s:0:\"\";s:5:\"email\";s:19:\"copylinda@gmail.com\";s:4:\"name\";s:22:\"Internet är för alla\";s:6:\"header\";s:23:\"[theme_path]/header.php\";s:7:\"sidebar\";s:0:\"\";s:6:\"footer\";s:23:\"[theme_path]/footer.php\";s:14:\"before_manager\";s:58:\"<div id=\"content\" class=\"widecolumn subscription-manager\">\";s:13:\"after_manager\";s:6:\"</div>\";s:19:\"not_subscribed_text\";s:41:\"Notify me of followup comments via e-mail\";s:15:\"subscribed_text\";s:90:\"You are subscribed to this entry.  <a href=\"[manager_link]\">Manage your subscriptions</a>.\";s:11:\"author_text\";s:85:\"You are the author of this entry.  <a href=\"[manager_link]\">Manage subscriptions</a>.\";s:9:\"mail_text\";s:86:\"Hello,\n\nplease click on the following link:\n[verify_url]\nto confirm your subscription.\";s:14:\"mail_text_head\";s:13:\"Double Opt In\";s:7:\"version\";s:3:\"0.3\";s:4:\"salt\";s:32:\"e6d9d8f19519be4e47c7907bc4327826\";s:10:\"clear_both\";s:10:\"clear_both\";s:17:\"confirmation_text\";s:55:\"You will now get an e-mail, if a new comment is posted.\";}', 'yes'),
(9272, 'link_manager_enabled', '1', 'yes'),
(12173, 'redirection_options', 'a:2:{s:12:\"monitor_post\";i:2;s:16:\"monitor_category\";i:2;}', 'yes'),
(12174, 'redirection_version', '2.3.1', 'yes'),
(15178, 'jwl_options_group3', 'a:1:{s:26:\"jwl_tinycolor_css_field_id\";a:1:{s:9:\"tinycolor\";s:7:\"Default\";}}', 'yes'),
(11278, 'auto_core_update_notified', 'a:4:{s:4:\"type\";s:7:\"success\";s:5:\"email\";s:13:\"jonas@isoc.se\";s:7:\"version\";s:5:\"5.7.4\";s:9:\"timestamp\";i:1636597166;}', 'no'),
(15179, 'jwl_options_group4', 'a:2:{s:17:\"jwl_menu_location\";s:4:\"Main\";s:21:\"jwl_tinymce_user_role\";s:13:\"Administrator\";}', 'yes'),
(23195, 'rewrite_rules', 'a:91:{s:11:\"^wp-json/?$\";s:22:\"index.php?rest_route=/\";s:14:\"^wp-json/(.*)?\";s:33:\"index.php?rest_route=/$matches[1]\";s:21:\"^index.php/wp-json/?$\";s:22:\"index.php?rest_route=/\";s:24:\"^index.php/wp-json/(.*)?\";s:33:\"index.php?rest_route=/$matches[1]\";s:17:\"^wp-sitemap\\.xml$\";s:23:\"index.php?sitemap=index\";s:17:\"^wp-sitemap\\.xsl$\";s:36:\"index.php?sitemap-stylesheet=sitemap\";s:23:\"^wp-sitemap-index\\.xsl$\";s:34:\"index.php?sitemap-stylesheet=index\";s:48:\"^wp-sitemap-([a-z]+?)-([a-z\\d_-]+?)-(\\d+?)\\.xml$\";s:75:\"index.php?sitemap=$matches[1]&sitemap-subtype=$matches[2]&paged=$matches[3]\";s:34:\"^wp-sitemap-([a-z]+?)-(\\d+?)\\.xml$\";s:47:\"index.php?sitemap=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:47:\"category/(.+?)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:52:\"index.php?category_name=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:42:\"category/(.+?)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:52:\"index.php?category_name=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:23:\"category/(.+?)/embed/?$\";s:46:\"index.php?category_name=$matches[1]&embed=true\";s:35:\"category/(.+?)/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:53:\"index.php?category_name=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:17:\"category/(.+?)/?$\";s:35:\"index.php?category_name=$matches[1]\";s:44:\"tag/([^/]+)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:42:\"index.php?tag=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:39:\"tag/([^/]+)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:42:\"index.php?tag=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:20:\"tag/([^/]+)/embed/?$\";s:36:\"index.php?tag=$matches[1]&embed=true\";s:32:\"tag/([^/]+)/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:43:\"index.php?tag=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:14:\"tag/([^/]+)/?$\";s:25:\"index.php?tag=$matches[1]\";s:45:\"type/([^/]+)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:50:\"index.php?post_format=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:40:\"type/([^/]+)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:50:\"index.php?post_format=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:21:\"type/([^/]+)/embed/?$\";s:44:\"index.php?post_format=$matches[1]&embed=true\";s:33:\"type/([^/]+)/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:51:\"index.php?post_format=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:15:\"type/([^/]+)/?$\";s:33:\"index.php?post_format=$matches[1]\";s:48:\".*wp-(atom|rdf|rss|rss2|feed|commentsrss2)\\.php$\";s:18:\"index.php?feed=old\";s:20:\".*wp-app\\.php(/.*)?$\";s:19:\"index.php?error=403\";s:18:\".*wp-register.php$\";s:23:\"index.php?register=true\";s:32:\"feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:27:\"index.php?&feed=$matches[1]\";s:27:\"(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:27:\"index.php?&feed=$matches[1]\";s:8:\"embed/?$\";s:21:\"index.php?&embed=true\";s:20:\"page/?([0-9]{1,})/?$\";s:28:\"index.php?&paged=$matches[1]\";s:41:\"comments/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:42:\"index.php?&feed=$matches[1]&withcomments=1\";s:36:\"comments/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:42:\"index.php?&feed=$matches[1]&withcomments=1\";s:17:\"comments/embed/?$\";s:21:\"index.php?&embed=true\";s:44:\"search/(.+)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:40:\"index.php?s=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:39:\"search/(.+)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:40:\"index.php?s=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:20:\"search/(.+)/embed/?$\";s:34:\"index.php?s=$matches[1]&embed=true\";s:32:\"search/(.+)/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:41:\"index.php?s=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:14:\"search/(.+)/?$\";s:23:\"index.php?s=$matches[1]\";s:47:\"author/([^/]+)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:50:\"index.php?author_name=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:42:\"author/([^/]+)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:50:\"index.php?author_name=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:23:\"author/([^/]+)/embed/?$\";s:44:\"index.php?author_name=$matches[1]&embed=true\";s:35:\"author/([^/]+)/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:51:\"index.php?author_name=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:17:\"author/([^/]+)/?$\";s:33:\"index.php?author_name=$matches[1]\";s:69:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/([0-9]{1,2})/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:80:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&day=$matches[3]&feed=$matches[4]\";s:64:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/([0-9]{1,2})/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:80:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&day=$matches[3]&feed=$matches[4]\";s:45:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/([0-9]{1,2})/embed/?$\";s:74:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&day=$matches[3]&embed=true\";s:57:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/([0-9]{1,2})/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:81:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&day=$matches[3]&paged=$matches[4]\";s:39:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/([0-9]{1,2})/?$\";s:63:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&day=$matches[3]\";s:56:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:64:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&feed=$matches[3]\";s:51:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:64:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&feed=$matches[3]\";s:32:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/embed/?$\";s:58:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&embed=true\";s:44:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:65:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]&paged=$matches[3]\";s:26:\"([0-9]{4})/([0-9]{1,2})/?$\";s:47:\"index.php?year=$matches[1]&monthnum=$matches[2]\";s:43:\"([0-9]{4})/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:43:\"index.php?year=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:38:\"([0-9]{4})/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:43:\"index.php?year=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:19:\"([0-9]{4})/embed/?$\";s:37:\"index.php?year=$matches[1]&embed=true\";s:31:\"([0-9]{4})/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:44:\"index.php?year=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:13:\"([0-9]{4})/?$\";s:26:\"index.php?year=$matches[1]\";s:27:\".?.+?/attachment/([^/]+)/?$\";s:32:\"index.php?attachment=$matches[1]\";s:37:\".?.+?/attachment/([^/]+)/trackback/?$\";s:37:\"index.php?attachment=$matches[1]&tb=1\";s:57:\".?.+?/attachment/([^/]+)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:49:\"index.php?attachment=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:52:\".?.+?/attachment/([^/]+)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:49:\"index.php?attachment=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:52:\".?.+?/attachment/([^/]+)/comment-page-([0-9]{1,})/?$\";s:50:\"index.php?attachment=$matches[1]&cpage=$matches[2]\";s:33:\".?.+?/attachment/([^/]+)/embed/?$\";s:43:\"index.php?attachment=$matches[1]&embed=true\";s:16:\"(.?.+?)/embed/?$\";s:41:\"index.php?pagename=$matches[1]&embed=true\";s:20:\"(.?.+?)/trackback/?$\";s:35:\"index.php?pagename=$matches[1]&tb=1\";s:40:\"(.?.+?)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:47:\"index.php?pagename=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:35:\"(.?.+?)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:47:\"index.php?pagename=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:28:\"(.?.+?)/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:48:\"index.php?pagename=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:35:\"(.?.+?)/comment-page-([0-9]{1,})/?$\";s:48:\"index.php?pagename=$matches[1]&cpage=$matches[2]\";s:24:\"(.?.+?)(?:/([0-9]+))?/?$\";s:47:\"index.php?pagename=$matches[1]&page=$matches[2]\";s:27:\"[^/]+/attachment/([^/]+)/?$\";s:32:\"index.php?attachment=$matches[1]\";s:37:\"[^/]+/attachment/([^/]+)/trackback/?$\";s:37:\"index.php?attachment=$matches[1]&tb=1\";s:57:\"[^/]+/attachment/([^/]+)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:49:\"index.php?attachment=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:52:\"[^/]+/attachment/([^/]+)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:49:\"index.php?attachment=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:52:\"[^/]+/attachment/([^/]+)/comment-page-([0-9]{1,})/?$\";s:50:\"index.php?attachment=$matches[1]&cpage=$matches[2]\";s:33:\"[^/]+/attachment/([^/]+)/embed/?$\";s:43:\"index.php?attachment=$matches[1]&embed=true\";s:16:\"([^/]+)/embed/?$\";s:37:\"index.php?name=$matches[1]&embed=true\";s:20:\"([^/]+)/trackback/?$\";s:31:\"index.php?name=$matches[1]&tb=1\";s:40:\"([^/]+)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:43:\"index.php?name=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:35:\"([^/]+)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:43:\"index.php?name=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:28:\"([^/]+)/page/?([0-9]{1,})/?$\";s:44:\"index.php?name=$matches[1]&paged=$matches[2]\";s:35:\"([^/]+)/comment-page-([0-9]{1,})/?$\";s:44:\"index.php?name=$matches[1]&cpage=$matches[2]\";s:24:\"([^/]+)(?:/([0-9]+))?/?$\";s:43:\"index.php?name=$matches[1]&page=$matches[2]\";s:16:\"[^/]+/([^/]+)/?$\";s:32:\"index.php?attachment=$matches[1]\";s:26:\"[^/]+/([^/]+)/trackback/?$\";s:37:\"index.php?attachment=$matches[1]&tb=1\";s:46:\"[^/]+/([^/]+)/feed/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:49:\"index.php?attachment=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:41:\"[^/]+/([^/]+)/(feed|rdf|rss|rss2|atom)/?$\";s:49:\"index.php?attachment=$matches[1]&feed=$matches[2]\";s:41:\"[^/]+/([^/]+)/comment-page-([0-9]{1,})/?$\";s:50:\"index.php?attachment=$matches[1]&cpage=$matches[2]\";s:22:\"[^/]+/([^/]+)/embed/?$\";s:43:\"index.php?attachment=$matches[1]&embed=true\";}', 'yes'),
(13356, 'WPLANG', 'sv_SE', 'yes'),
(21141, 'finished_splitting_shared_terms', '1', 'yes'),
(21152, '_split_terms', 'a:2:{i:8;a:1:{s:8:\"post_tag\";i:113;}i:46;a:1:{s:8:\"post_tag\";i:114;}}', 'yes'),
(52060, 'wsal_pruning-date', '6 months', 'yes'),
(52061, 'wsal_version', '4.3.2', 'yes'),
(52062, 'wsal_disabled-alerts', '', 'yes'),
(52066, 'fs_wsalp', 'no', 'yes'),
(52064, 'fs_api_cache', 'a:0:{}', 'no'),
(59197, 'auto_update_plugins', 'a:9:{i:0;s:19:\"akismet/akismet.php\";i:1;s:35:\"googleanalytics/googleanalytics.php\";i:2;s:21:\"hello-dolly/hello.php\";i:3;s:29:\"ipv6detector/ipv6detector.php\";i:4;s:75:\"subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-double-opt-in-comments.php\";i:5;s:25:\"ultimate-tinymce/main.php\";i:6;s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";i:7;s:33:\"classic-editor/classic-editor.php\";i:8;s:61:\"website-file-changes-monitor/website-file-changes-monitor.php\";}', 'no'),
(52067, 'wsal_setup-modal-dismissed', 'yes', 'yes'),
(52068, 'wsal_frontend-events', 'a:3:{s:8:\"register\";b:0;s:5:\"login\";b:0;s:11:\"woocommerce\";b:0;}', 'yes'),
(52069, 'wsal_dismissed-privacy-notice', '1,wsal_privacy', 'yes'),
(30819, 'googleanalytics_web_property_id_manually_value', 'UA-27016517-1', 'yes'),
(30820, 'googleanalytics_web_property_id_manually', '1', 'yes'),
(48761, 'widget_media_audio', 'a:1:{s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(48762, 'widget_media_image', 'a:1:{s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(48763, 'widget_media_gallery', 'a:1:{s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(48764, 'widget_media_video', 'a:1:{s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(48765, 'widget_custom_html', 'a:1:{s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(28450, 'widget_akismet_widget', 'a:1:{s:12:\"_multiwidget\";i:1;}', 'yes'),
(28446, 'site_icon', '0', 'yes'),
(28447, 'medium_large_size_w', '768', 'yes'),
(28448, 'medium_large_size_h', '0', 'yes'),
(48766, 'wp_page_for_privacy_policy', '0', 'yes'),
(48767, 'show_comments_cookies_opt_in', '1', 'yes'),
(48768, 'admin_email_lifespan', '1632591771', 'yes'),
(48772, 'recovery_keys', 'a:0:{}', 'yes'),
(52127, '_transient_health-check-site-status-result', '{\"good\":16,\"recommended\":4,\"critical\":0}', 'yes'),
(52054, 'fs_active_plugins', 'O:8:\"stdClass\":3:{s:7:\"plugins\";a:1:{s:56:\"wp-security-audit-log/third-party/freemius/wordpress-sdk\";O:8:\"stdClass\":4:{s:7:\"version\";s:5:\"2.4.2\";s:4:\"type\";s:6:\"plugin\";s:9:\"timestamp\";i:1622731256;s:11:\"plugin_path\";s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";}}s:7:\"abspath\";s:34:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/\";s:6:\"newest\";O:8:\"stdClass\":5:{s:11:\"plugin_path\";s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:8:\"sdk_path\";s:56:\"wp-security-audit-log/third-party/freemius/wordpress-sdk\";s:7:\"version\";s:5:\"2.4.2\";s:13:\"in_activation\";b:0;s:9:\"timestamp\";i:1622731256;}}', 'yes'),
(52055, 'fs_debug_mode', '', 'yes'),
(52056, 'fs_accounts', 'a:5:{s:21:\"id_slug_type_path_map\";a:1:{i:94;a:3:{s:4:\"slug\";s:21:\"wp-security-audit-log\";s:4:\"type\";s:6:\"plugin\";s:4:\"path\";s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";}}s:11:\"plugin_data\";a:1:{s:21:\"wp-security-audit-log\";a:16:{s:16:\"plugin_main_file\";O:8:\"stdClass\":1:{s:4:\"path\";s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";}s:20:\"is_network_activated\";b:0;s:17:\"install_timestamp\";i:1591628151;s:17:\"was_plugin_loaded\";b:1;s:21:\"is_plugin_new_install\";b:0;s:16:\"sdk_last_version\";s:5:\"2.4.1\";s:11:\"sdk_version\";s:5:\"2.4.2\";s:16:\"sdk_upgrade_mode\";b:1;s:18:\"sdk_downgrade_mode\";b:0;s:19:\"plugin_last_version\";s:5:\"4.3.3\";s:14:\"plugin_version\";s:7:\"4.3.3.1\";s:19:\"plugin_upgrade_mode\";b:1;s:21:\"plugin_downgrade_mode\";b:0;s:17:\"connectivity_test\";a:6:{s:12:\"is_connected\";b:1;s:4:\"host\";s:7:\"isoc.se\";s:9:\"server_ip\";s:15:\"185.213.154.225\";s:9:\"is_active\";b:1;s:9:\"timestamp\";i:1591628151;s:7:\"version\";s:5:\"4.1.0\";}s:15:\"prev_is_premium\";b:0;s:12:\"is_anonymous\";a:3:{s:2:\"is\";b:1;s:9:\"timestamp\";i:1591628177;s:7:\"version\";s:5:\"4.1.0\";}}}s:13:\"file_slug_map\";a:1:{s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:21:\"wp-security-audit-log\";}s:7:\"plugins\";a:1:{s:21:\"wp-security-audit-log\";O:9:\"FS_Plugin\":23:{s:16:\"parent_plugin_id\";N;s:5:\"title\";s:15:\"WP Activity Log\";s:4:\"slug\";s:21:\"wp-security-audit-log\";s:12:\"premium_slug\";s:29:\"wp-security-audit-log-premium\";s:4:\"type\";s:6:\"plugin\";s:20:\"affiliate_moderation\";b:0;s:19:\"is_wp_org_compliant\";b:1;s:22:\"premium_releases_count\";N;s:4:\"file\";s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:7:\"version\";s:7:\"4.3.3.1\";s:11:\"auto_update\";N;s:4:\"info\";N;s:10:\"is_premium\";b:0;s:14:\"premium_suffix\";s:9:\"(Premium)\";s:7:\"is_live\";b:1;s:9:\"bundle_id\";N;s:17:\"bundle_public_key\";N;s:10:\"public_key\";s:32:\"pk_d602740d3088272d75906045af9fa\";s:10:\"secret_key\";N;s:2:\"id\";s:2:\"94\";s:7:\"updated\";N;s:7:\"created\";N;s:22:\"\0FS_Entity\0_is_updated\";b:1;}}s:9:\"unique_id\";s:32:\"6ee3b3c48db5db036ba3c320e467a37f\";}', 'yes'),
(52057, 'fs_gdpr', 'a:1:{s:3:\"u22\";a:1:{s:8:\"required\";b:0;}}', 'yes'),
(52070, 'wsal_freemius_state', 'skipped', 'no'),
(59140, 'wsal_site_content', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:7:\"plugins\";a:9:{i:0;s:7:\"akismet\";i:1;s:15:\"googleanalytics\";i:2;s:11:\"hello-dolly\";i:3;s:12:\"ipv6detector\";i:4;s:13:\"searchreplace\";i:5;s:35:\"subscribe-to-double-opt-in-comments\";i:6;s:16:\"ultimate-tinymce\";i:7;s:21:\"wp-security-audit-log\";i:8;s:14:\"classic-editor\";}s:12:\"skip_plugins\";a:9:{i:0;s:7:\"akismet\";i:1;s:15:\"googleanalytics\";i:2;s:11:\"hello-dolly\";i:3;s:12:\"ipv6detector\";i:4;s:13:\"searchreplace\";i:5;s:35:\"subscribe-to-double-opt-in-comments\";i:6;s:16:\"ultimate-tinymce\";i:7;s:21:\"wp-security-audit-log\";i:8;s:14:\"classic-editor\";}s:6:\"themes\";a:8:{i:0;s:12:\"twentyeleven\";i:1;s:13:\"twentyfifteen\";i:2;s:14:\"twentyfourteen\";i:3;s:14:\"twentynineteen\";i:4;s:9:\"twentyten\";i:5;s:14:\"twentythirteen\";i:6;s:12:\"twentytwelve\";i:7;s:12:\"twentytwenty\";}s:11:\"skip_themes\";a:8:{i:0;s:12:\"twentyeleven\";i:1;s:13:\"twentyfifteen\";i:2;s:14:\"twentyfourteen\";i:3;s:14:\"twentynineteen\";i:4;s:9:\"twentyten\";i:5;s:14:\"twentythirteen\";i:6;s:12:\"twentytwelve\";i:7;s:12:\"twentytwenty\";}s:9:\"skip_core\";b:1;}', 'yes'),
(59141, 'wsal_is_initial_scan_5', 'no', 'yes'),
(48786, 'googleanalytics_sharethis_terms', '1', 'yes'),
(48787, 'akismet_comment_form_privacy_notice', 'hide', 'yes'),
(61735, 'wfcm_scan-in-progress', '', 'yes'),
(61736, 'wfcm_last-scan-start', '1601879700', 'yes'),
(61737, 'wfcm_is-initial-scan-0', 'no', 'yes'),
(61738, 'wfcm_sha256-hashing', '1', 'yes'),
(61739, 'wfcm_local-files-0', 'a:30:{s:51:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-links-opml.php\";s:64:\"012808663d290819c3985753caff8c51c05a19b6045cfc07753e2002e56572b4\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads/wp-activity-log/index.php\";s:64:\"ae6fc10874855daddd44765416e0f28da65a2b89e9e32802dd66e7fa6690d2d9\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads/wp-activity-log/404s/index.php\";s:64:\"ae6fc10874855daddd44765416e0f28da65a2b89e9e32802dd66e7fa6690d2d9\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads/wp-activity-log/404s/.htaccess\";s:64:\"6b817083ef9d947002e5ffe1e216de9b1ecd9bba813f0d8493b25dab83001699\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads/wp-activity-log/.htaccess\";s:64:\"6b817083ef9d947002e5ffe1e216de9b1ecd9bba813f0d8493b25dab83001699\";s:43:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/index.php\";s:64:\"eea9347b1e266ca5407b92633958c148dbfebea307e511a3a226ea61828e2eba\";s:47:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-config.php\";s:64:\"13777d5739901a5e550eb755238f71225db1df90855504ba624f50a5382cfd2e\";s:49:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-activate.php\";s:64:\"6bd67e57979fc11856b19ea280286c33d547e1ede37d269595839073a0027504\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-blog-header.php\";s:64:\"eb6491db4178b3858d44402ec337623a5ee12de66128dbc92742dd8735f6ed07\";s:45:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-load.php\";s:64:\"630b5ffe9b1ac2954ba3a99df395fe2fd5bead38217e9ed825f51dc48b0784d1\";s:44:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-rss.php\";s:64:\"ff3877dd3116ba7af5f83af2c4037a772d33a7f370f5c72c14da25d82eb725f7\";s:45:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-atom.php\";s:64:\"e0e8c377228d54ec199b912a6803da8264915d63a9fa257c4d56945a8f8965dc\";s:43:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/.htaccess\";s:64:\"f906db8feae6f24073290d7fdfd78152819083e01d8fd44f4603426e20ad73a8\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-commentsrss2.php\";s:64:\"8e0feaea3109c84983b494b826989dc8942a71b73e02db5a37af743b331df845\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-comments-post.php\";s:64:\"5e4c8416d2f968d14cb7d6e4a921d41d588d3f3241e27ebd5d163bcdc2fe2c02\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-config-sample.php\";s:64:\"901ecdd7a4460cb30e31857ba1ff8a9cffc9926d9fb0a89d19e779e0f9f06090\";s:47:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-signup.php\";s:64:\"5d4792bb78c69ea6d61938df896a777b0d4088d76d90e4f58529f5d83858eec9\";s:44:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-rdf.php\";s:64:\"909462f39d737a2fd9588017caf077d4f1d12aaf21b89b8890be6daed85565ca\";s:50:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-trackback.php\";s:64:\"96206985bf13cce9b56bb8407503b717be9dbe5946ab16a6ec304185ff008f73\";s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-login.php\";s:64:\"1e554ba7360bd6d730a95c121e54eda146457ac1c0470503c3add8b7a4946241\";s:45:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/readme.html\";s:64:\"2a5f1f9165720f9487cfc24b4282e744857c4044924ff2b110eeffff62525a21\";s:45:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-rss2.php\";s:64:\"5926464f9bde8dce8dc936f6a23bee5a41d1ab9af410cb2e7b524d939b41d5b7\";s:45:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-mail.php\";s:64:\"097c14c8636b8b73e3a903cab589cf80500ba725add7e77dc46a3a0847e47149\";s:44:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/xmlrpc.php\";s:64:\"79dcd235ca820e1d474044438c8c5f1349b42545b3b992bfe3d7eae1359ab7c0\";s:43:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/error_log\";s:64:\"b7566a08b9f440bba0cf350507ac181f9843aafa293ad6697b1da19ad30d98b1\";s:49:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-register.php\";s:64:\"f3d1dce347c6438e1d7db96dd2ccebb83da84e8462e3ba11b9a169712feff9f0\";s:45:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-pass.php\";s:64:\"c2c0c0b24a3a2c8bc561e106ac4794602703744d170df9de7abc971359e4731a\";s:49:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-settings.php\";s:64:\"67c1fbe8121f9a87ecb6f5c199daf0723a796272b33c179feb69e9e2982f494a\";s:45:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-feed.php\";s:64:\"57b8a109cb1f0298cc40b002f32279dc43f78ad59a30e3749d3e065268ff9997\";s:45:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-cron.php\";s:64:\"c7af9550cd13e70d22ebb3bc6592fb26733ce74d5fcfce0674b127a9dd9df6b2\";}', 'yes'),
(61750, 'wfcm_is-initial-scan-5', 'no', 'yes');
INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(61751, 'wfcm_local-files-5', 'a:771:{s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/index.php\";s:64:\"e41d1295471027e36b6c4340c6a12ab27af2fdb21ce829e7c992e26abca870e6\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/hello-dolly/hello.php\";s:64:\"9ea06ae4bede901030b22a7ac6112eafa8cec51892861abeb8a33364d807eeff\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/SearchReplace/search-and-replace.php\";s:64:\"f107a6045b994de4ca0c4b9800779fbe1646388074ec8822a0b85dfced2e0eb5\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-double-opt-in-comments.php\";s:64:\"ae0237ede2ba9e815737c1401759e79009063b47f1c383ef90f76f8c915011bf\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/classic-editor/LICENSE.md\";s:64:\"8917d53bcf385c095f5a10db31ab1b22d4c9e3d62db39a88957d747bf2303c43\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/classic-editor/js/block-editor-plugin.js\";s:64:\"7398a516595b5dfbd9f8e09e22521caf7f3fa470edf86acd0e8a80e07453cfa9\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/classic-editor/classic-editor.php\";s:64:\"61ca9c2cf441643ac9ba021fe0404c9170b2e320f7660b64f206b5f16185592f\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ipv6detector/ipv6detector.php\";s:64:\"414bbec0e60d8f782e3d79dfacba516b643390abfb95db4a066de3ec095d1e98\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/js/admin_panel.js\";s:64:\"5f36b1ea8f62061b1684a73f1d6a86414d2521fdd65f7d33d61fbadeed77c3ae\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/js/jscolor/jscolor.js\";s:64:\"17cefb023894859aa2ede233fff94d1a5acbcac6cb4a7a306e241a37d2327a2f\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/js/jscolor/Thumbs.db\";s:64:\"54bb7cdeea02f9739b3d3754f170161ed26db4238e8c1ffe224c8d776f59ff86\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/img/Thumbs.db\";s:64:\"5bd5bbbc29b30d61d15f1137316871873c2dbc7a76f8eea125c7b69d12f5101d\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/options_callback_functions.php\";s:64:\"c7dffb11467b4392eac41f3ee340bc9c9871ef67b7ed4b3a04766886daf3370e\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/main.php\";s:64:\"dd09132dfd6b98fb9e7bd9af105a5871ebc34db076d446431f819c368a8b0d5a\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/admin_functions.php\";s:64:\"948875f10bb0f3f53c5b8a6bd2a0fde16dcbe8c0c78763cabfbc6027504221e9\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/includes/import_export.php\";s:64:\"855eea921baa138334750e3d76fb73f62dcfda45c15ff7e64aa24363a8e05080\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/includes/images/Thumbs.db\";s:64:\"49f7d0589c51634b8868a3eb1ae357500fdc3124b06bda2ae5d3d040710a655f\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/includes/tinymce_addon_scripts.php\";s:64:\"c8570479ac6b4c55f3f78674672827053ea2380e8fe0e008f951f50d09e391bb\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/includes/style.php\";s:64:\"b1977268436c6b28424639c6195610ce45183edf7cbb94f44006a67e2b1b3dd4\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/includes/mce_langs.php\";s:64:\"4fbcf480b5749343c7c766228b4f7419a057131debfc6e5884770edffd3d786d\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/includes/defaults.php\";s:64:\"e5a565105f83ae03979e17c034a68aeae9c32b63d480379f1ccfc2bf1412e7c8\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/default.pot\";s:64:\"a54b80915a76c6c076df9fc14fb0e6fbe8643a08752fec43cab636a9f92b1d82\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/help/whatsnew-52.html\";s:64:\"5c08e6c017d6e3cf11c1958180f95732b9fb3de9f344273a38f1e31bdde880a2\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/help/whatsnew-491.html\";s:64:\"5bd422ef407031b55d4aa969a22148d2eea57156490e340e9ad19c654483274c\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/help/_notes/dwsync.xml\";s:64:\"7b8fe90dc71ba8b64ec65467899c20a274204ecff3b58b5ff336738d50dbc4fc\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/help/whatsnew-481.html\";s:64:\"5bd422ef407031b55d4aa969a22148d2eea57156490e340e9ad19c654483274c\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/help/whatsnew-49.html\";s:64:\"5bd422ef407031b55d4aa969a22148d2eea57156490e340e9ad19c654483274c\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/help/whatsnew-51.html\";s:64:\"5bd422ef407031b55d4aa969a22148d2eea57156490e340e9ad19c654483274c\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/options_functions.php\";s:64:\"899692d5cbd8c95b1de9d0f87726cc9123420d16a3c8ed77670b3d4e8008fec0\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/column-style.css\";s:64:\"618cffcf96c4ddec633488a8dc70675dd28b7292ad02776f45df88dd9de8f758\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_default.css\";s:64:\"adc7370daf0586e5d5867f6ec9052c626525ccf4a8e8849f7b29562748816a36\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_pink.css\";s:64:\"20f68671c4e8035bdb3194d1ebeb53a2d4e3bfbc5b8d0a9164bfc5b6de3d6de6\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/img/Thumbs.db\";s:64:\"96f8b3a6eb4fb9cc59b2d95bf425b0be522c3f23b031cbf6f9fee7331b991a2c\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/content.css\";s:64:\"9f2c07265f99f2b9ad8eb49bedcaef441b735266ffe7300563b6d6886036edc8\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_green.css\";s:64:\"fe796a59f06c6160bc7fcd8989db2e27c69f788aa1e4ac892287d3000b5cd43c\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_dark&green.css\";s:64:\"f8ec0289e5f7dcf27448a4ab1e58e647093f33d12e2130eaeca9d2ff38798f84\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/style.css\";s:64:\"a990b181bcccdf7da7049e57a97436d57cd9803d22a082441b8107b721181812\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_steel.css\";s:64:\"d9e9003b155738a0b75d28d59ab8140ba42ab1e138ecc421be5e1483df861b2a\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/admin_panel.css\";s:64:\"e3c431b25fa4c33647740d0218f111951c53eaf98a1397fccb0b062c11923c85\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_rainbow.css\";s:64:\"69b94aa4543493bc22febe911e89c873fdacf85fc5feb020f48e53fcfefb63ce\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/popup.css\";s:64:\"0c8e05c2dca306103afd1b2febab139bcfde0397c2636693fd2761e437331668\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_dark&pink.css\";s:64:\"448b2c6dc0aed07ff8d5b1922871e278c88713fe8a5df5e1e24854584957b251\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/tinymce/editable_selects.js\";s:64:\"8a9f3d2ba2467850890a54e579160e09eda733f3e350e330f035da16ec8432eb\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/tinymce/form_utils.js\";s:64:\"b35f577d486ddad48a056f07dc4285b65beb8db93b11233fdc57b91d90c0fc2d\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/tinymce/tiny_mce_popup.js\";s:64:\"1188938dfb13355ded2a72407d6b01f4fedf758072ff858dae212da028739f08\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/tinymce/mctabs.js\";s:64:\"7cea557d254ff35030f34ac12d0b81e97ebb36246be9e74bae3ee22909edf4bf\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/tinymce/validate.js\";s:64:\"18d3235a0de63ee6eff68260ec4d3680f82209d2f32875cf993fe9b6a23e27f3\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ptags/ptags.htm\";s:64:\"7b5ac825d473d49309ba528adfd5aca16d177525724f5bcf7945a95cce687beb\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ptags/js/dialog.js\";s:64:\"b052f73c370b50be8185489893c3a87072176f49a7c7dcb8c91233a66247dec0\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ptags/editor_plugin.js\";s:64:\"9998a0a58cc6a226ff10ecc5f7907e971109bde33449212280e3dbdf69cd74a8\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ptags/langs/en_dlg.js\";s:64:\"80dda9f1e304f072b36e6921e08541e13b1dad6cfa43eb83175d3a6455500a55\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ptags/langs/en.js\";s:64:\"58043fae0eec357722cdf46054e60be9e6fc48c658720344171fad85e4a78d99\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/js/ezimage.js\";s:64:\"5bcb26d2445ab22fccfec3e1b2226ef9e62bf265b8665a4b0f3de74f7e93ca48\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/editor_plugin_src.js\";s:64:\"be3a1e64758b847618a933c4c44eb827e282dd4f9611d52dd969fb8e6a558e0c\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/img/Thumbs.db\";s:64:\"d5811491ea6a648d9469bfdcb0d641e0d197369aa209cb517d0c5b782ef62844\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/editor_plugin.js\";s:64:\"be3a1e64758b847618a933c4c44eb827e282dd4f9611d52dd969fb8e6a558e0c\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/ezimage.htm\";s:64:\"5e380c6b888cb322b5c1e8abdf7010bfaee81feb898f683ae120e703a6b445f7\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/css/ezimage.css\";s:64:\"ba737221b2ecf68163f08bb33aeaf5264be31f960ffaca6f9123c55435a95627\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/langs/en_dlg.js\";s:64:\"2cc9000c058e68d136bb33e01caf1f37f6fa31a376a73d14717cc646d28b2820\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/langs/fr_dlg.js\";s:64:\"9e28c1a06f872558110ffd0a7d6bf4832308aba2be6fa8441522e88f559830e9\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/langs/fr.js\";s:64:\"a1a907f56d05cb5ec0011b1f8233d3e7bdd1a70e2b97e0c41cea154938fc2127\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/ezimage/langs/en.js\";s:64:\"4e95b4893b5acf7977bcffaa0716e996a2929641828de82966844f6ace21e097\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/acheck/js/dialog.js\";s:64:\"1faefc165402bf57132a9e416a183af60af4a69481c7deea4b5c5ca036aecb7b\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/acheck/editor_plugin_src.js\";s:64:\"758ac6f17d893511d4222674eb6cc0122f22f55c6d4d1a0d0ec9ae5a0d89f4a0\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/acheck/img/Thumbs.db\";s:64:\"51563098c6a2e98111c353a02a0307837f2faaa3b7b9746c7935507771633d30\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/acheck/editor_plugin.js\";s:64:\"4f89134b121bb1ca8f34d152c8e291fdd19781305ce19db8dbea9c36d068392a\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/acheck/langs/en_dlg.js\";s:64:\"ae737675ae6727bfc1bad6f76057944d0d70da4885224150be8915bef40bc476\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/acheck/langs/en.js\";s:64:\"340ed9ebbba6af60f56c2dab90e9414a6a5a4805eda2f4a743f07655be4e1e15\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/visualchars/editor_plugin_src.js\";s:64:\"b60e22d6602c6ea9fe189446577b10ca31eb4d5a4514b6ac55aa6ff39c12cc1d\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/visualchars/editor_plugin.js\";s:64:\"0dadf2407a72c6957c8519b65dbd7e360bc0d46a69df78f1785b184e49071909\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/equation/img/Thumbs.db\";s:64:\"cdffa674ecd7304f1f9f46f34532c02089ee45dce5ebed9a0edfd458ab0f40bb\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/equation/editor_plugin.js\";s:64:\"bd40882e879d10ff638ef844eb17ece5178805f22f0437c1d544db759939d1e0\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/js/row.js\";s:64:\"9dadaaede6db0e4068a18d8ab2688e8f24384bf94acb28c4ff855c57988f7c6e\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/js/merge_cells.js\";s:64:\"47e109a186d0a6cae7e34c1308fadf2451960696f8b3dda6770717d9af25a55f\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/js/table.js\";s:64:\"ba3c84157abb1c92628682584327054a70d62cd08a551cd27b5b6ec8f66048c8\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/js/cell.js\";s:64:\"a892c4469be7d92a2319cd73f841451baa6b1bca7f1a90b061526ce3dba4eefd\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/editor_plugin_src.js\";s:64:\"3a60dc13905928ac5daf055dff8f2d69fdbad3a4eae38c22dba4a348206deb92\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/editor_plugin.js\";s:64:\"1cd1be60920e8a1dffbb8934a2b9d094c36e7c81a1861833a1841026048e43d3\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/cell.htm\";s:64:\"bd76ad0f6d09269dfc0325129ee1d6bb583584c514b49fe992b3da2f728fa7a0\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/table.htm\";s:64:\"67524fc3f23c1e007e15258e082b546bab4c569295bea4786b43090dd64baedd\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/row.htm\";s:64:\"d9ab7a2a080672ba698ae4572657fccd30dc54ec6906d70b7809894a5f7e998a\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/merge_cells.htm\";s:64:\"c2406136541fec58ac11b1f9e6ba53f4eb26fbecdc9006dd66c527ddcb8995d7\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/css/row.css\";s:64:\"ec983504a666205a654b9792f1c712c8b918d72552fca27a70e79fb8e6611608\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/css/cell.css\";s:64:\"7c5da23036408320151608b80dfc3a93415f6a73fb8b3c77c3104d4a7ddb1606\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/css/table.css\";s:64:\"b6210efbda434b1d6c40946f9daaaab9e90063b9fe6e1ea0d13f6a45ec2f9d20\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/table/langs/en_dlg.js\";s:64:\"ec2ab9007924a25b7da31afb03b2ccbd3911acccee1098c50bedf2ed305f7483\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/encode/editor_plugin_src.js\";s:64:\"0fe2b354ba556512263540fe044ed8b679b40c7ba37b4e0a7bd67dd880422202\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/encode/img/Thumbs.db\";s:64:\"8f4086d210222327c33b81745629dba5c7533cce32dc1cd7475e9a9b22124692\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/encode/editor_plugin.js\";s:64:\"0fe2b354ba556512263540fe044ed8b679b40c7ba37b4e0a7bd67dd880422202\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/encode/langs/en_dlg.js\";s:64:\"2c90b34a0350157488b349bc3dab104b0fc57436704c02d357a39a5303cf9077\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/encode/langs/en.js\";s:64:\"6b71354248fb6d2914c7f9d7bf767269d70925211055e7a24a60e47e1e1fa939\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/mailto/editor_plugin_src.js\";s:64:\"01ebed879c3cc471f9718f70166d5870ed6a1ed120c12dd3da0136ad438a0d20\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/mailto/editor_plugin.js\";s:64:\"19a584ad6af654d946ffa227fd60a10984b29dba96b6e7c17a5f532bcc0fa73e\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/mailto/images/Thumbs.db\";s:64:\"a3d48aff28f56fe9605ffc4a6fa789769ae7137ebd4b6effc4517016b88ff602\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/mailto/langs/es.js\";s:64:\"5ac1f9fe91b2a713769c498e467d732ecb29baeb197761e51d98352426315bde\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/mailto/langs/en.js\";s:64:\"df1e90f7372e63e0e4c57212fcdb5e79fdc3a08fc24a7c109a6d8f073f925ed4\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/editor_plugin_src.js\";s:64:\"ae08c35b53cb4080c6e64ea1b8570a3abc52c92787e1175809bb8aca61a4805d\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/editor_plugin.js\";s:64:\"ae08c35b53cb4080c6e64ea1b8570a3abc52c92787e1175809bb8aca61a4805d\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/popup.html\";s:64:\"1897b0fb85c99a5a7e7548c2a0be6d9ddc30557b61b295c57e0d91bfcc0a573c\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/images/Thumbs.db\";s:64:\"b6f1fc45aa70890bf44f17639220d977abea907dc7c9a800b8817e09c43b7cd3\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/lang_fr.js\";s:64:\"31360fda216759916dcbc15d8f0eb06f5c0613f7cbf627dd3dc9fea407356644\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/imgmap_packed.js\";s:64:\"8a39ce758161dea81191ad4e18f7e2ef63386bfd766ecaa05fb60c5b47d0ca73\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/lang_es.js\";s:64:\"7a8ea99f5ad0df6fc15b0c36a24e07c5c5c12ed3301d861584bb80025655654d\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/lang_pt.js\";s:64:\"84a3ed8de9cc5019a36113d846d60f6f727535096f453075111d265cc80a9a11\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/imgmap.js\";s:64:\"3c3537f6939df496bc44b83f56446673030e2237023b3cb7779c4b6d2633a99b\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/excanvas.js\";s:64:\"d2fa00587afc102998d1b15d0cdb79a0609b5cd4fd56495994ebdc5460619655\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/functions.js\";s:64:\"3d3414b9615f2275323f550744d3c5ed0ddc90bb0e5a87e199a924bffd26e00b\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/lang_hu.js\";s:64:\"26ca86e6de363c6870d0b1269cf9942e6fd6bcd54d4e5ad2a5a031db01eed91f\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/lang_en.js\";s:64:\"461c620d40fbde926c043dc476a27ae6ac68a1f409f0cd5c2a7911994df1b5c5\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/jscripts/lang_de.js\";s:64:\"476b1d54931564dd24138e7a99b018d06d6a4dff79334bf3a6799e6e6ba5514d\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/css/imgmap.css\";s:64:\"7172f5bdf55e90837a0212818d7f1801d13fe770527d29f3a395df6ce949781a\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/imgmap/langs/en.js\";s:64:\"12a264d1e5985cdb0471e1a0a027c00a841a5eab57b2ffab39a27152341bf225\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlist/editor_plugin_src.js\";s:64:\"4d89dd66b75d8257909e65ed1565460d6e14c5a6d45710c8c2b9cd807b96494c\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlist/editor_plugin.js\";s:64:\"2f719cbc1b203df946b1169fd729df29c75b91c4f3c9dddb9dd12e4953a86df9\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/jwl_span/jwl_span.js\";s:64:\"87086ee1d2e4bf1a16f279629a77f08452c5e1b6ef6f92186e3298b7c0af38b5\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/jwl_span/langs/en.js\";s:64:\"b216386160d94adbff823cc0d983b3255e65ca3750c5459b9a391af7570a1636\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/nav.htm\";s:64:\"3153d5dca82c729d435cacaa641656a61408874e7b4dae71303e54ab3f8ec335\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/h3.htm\";s:64:\"743179a9e0902dac08c37e3155d95973b41a7b8b1c1261bc417bd81a340bbc1e\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/link.htm\";s:64:\"31f40b39e7a02247aff814e0ff2c3adbe546a521992df310dd474f1cafb55087\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/data.htm\";s:64:\"71d80355ef784481bc64b0b6bb95ffffeccbe460aae44f57a5947dee3c5a8556\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/source.htm\";s:64:\"bac953b1ec8dccc94c3d30e0e5fb0a095dc4751442ca56512fa3fa73e170b105\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/base.htm\";s:64:\"f9db4e37fd54be3ecff9765ffeccb3c250d038c7fff3a7ac231cdebc7b6a7020\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/mark.htm\";s:64:\"c1271e6d9970dbc1156f40b5b1f15a6ea5bc00dee9e83d1cb4a92cbb169a9017\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/area.htm\";s:64:\"1d0765227f5d4c8f861aaa0f4aadace741dd9d677544e1e43c9d554b25254e22\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/js/dialog.js\";s:64:\"02ebd100d42ac4d26f1da9ebac77417a1dc091c603cc2df7a8d56d5e03bfea66\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/map.htm\";s:64:\"dba2b94498aec52a27a93d5cb6b1df1274a7af101d0d7151175ec62549f00f21\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/iframe.htm\";s:64:\"875bbd7d58df82f81a4fab56cbc10c3398681daab1987120d86bf610adf58e20\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/output.htm\";s:64:\"6c0720aa254f1a085cc1fc171997c8a4bc9555569caa69e4f210db1865cb5d95\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/track.htm\";s:64:\"a9bcd14c3344892edce6d139adbffc66e583efb07d800cba9967caa7d17e6404\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/ul.htm\";s:64:\"a6d838df66a6f9d517e0a15609fb8f1837bd005b67c25c0aaa8b7da03222fdd8\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/video.htm\";s:64:\"c57a63af601fc85cad431634e52acba8561c53f90feac4d595fc15d14b794691\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/abbr.htm\";s:64:\"56b94fed033c64b75fcc7c444bb7bbd94fd7d3837628e8110bd36d5fccfcaae3\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/param.htm\";s:64:\"64a4ea88848e9c4b94493bc774fe9d6d76270329eef0fcefb80220a81e4f8f38\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/figure.htm\";s:64:\"93a0325a8bbaf80cfec3324018d37496dedfb63813778fbd00910752309d98d6\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/col.htm\";s:64:\"afeae6b60af25f4faedcfa18588526e56c442ee58a5e49b02f164b3dc5925480\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/tr.htm\";s:64:\"71f34daafe377eeef2e4b98814916bf48d63c37c4cdbf4eb4db8087dfcd17316\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/select.htm\";s:64:\"9147c279385ec16aa0e8edf0091b2a4b236ae9f381404639c414038ada68543a\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/h2.htm\";s:64:\"37b68a0806c2254b2b1c2b7f15dc7f709965f5b1861d9625c51e83b56fa48431\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/td.htm\";s:64:\"50afac57dfc28940458a25842cd8cf8c32d5c44b2cd0a8c96e11d44e8b6507e9\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/form.htm\";s:64:\"1daa86d813f585f4e7de3465ad9b13e7ad0e5fa605e4f8a51203b0625bbc6286\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/br.htm\";s:64:\"d0a88ec0922cb0674b1a2f119198f6801ba48b6b0e6c179e1af38340c1ef6cae\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/div.htm\";s:64:\"11d88078d0fb5b405f4062ffaeebce17c7a92388b050220da6ddb2844712b6dd\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/ol.htm\";s:64:\"7cd49ffcfd7353d3151649db1113d418d37a6822ea95337427d7d1ec5803885b\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/optgroup.htm\";s:64:\"f51bd6b022c213f930ab675499d56d8e8f3da8c6a81693efb7d2f2533277e8df\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/option.htm\";s:64:\"28bc3627a92de8e15bef02d7e9b57168e852fb80656bd78caae52b5be89885db\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/progress.htm\";s:64:\"d6c717d957cb7871d90e65cfc67ed2f09a9e116181dbfd6efd89a318356dfb3e\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/fieldset.htm\";s:64:\"99074ef449e041464e4a81b1f586b26cc811051b295dc8da4a3c16eb0f3b559b\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/h6.htm\";s:64:\"67952f3aabdfa403d916938ba6327784699f362b3fe47dde68652bcef58d6bb2\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/table.htm\";s:64:\"c30a168b785f9e2a239daf98aaa10fe14f14994bab19f4862d8a93fd28a65f6b\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/eventsource.htm\";s:64:\"d631dc59d2177a8e863acc72a42e6b071e1f499449f39696827cd6e01dea016e\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/pre.htm\";s:64:\"507f224e7379474403b747708cb1907e3a683ad3d0ea877dda6d1fa871e9953c\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/h5.htm\";s:64:\"e9c38171ecd3dd6133dc6a1215474321e2f61367adf92b4d228cfff1501f5fd3\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/p.htm\";s:64:\"dbce94449bb87e526389135d1c9552ce7059405a2d9c4b7b4fcee755f234447a\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/embed.htm\";s:64:\"a2f1a62c3f14427d52e24c1cd5f7563ba4a94c4e7d2b2f6eca34c46b882d4adb\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/body.htm\";s:64:\"e08b3d24b0da9ae17bb9cc4d081fb1ec1bae46f51e942d9ddce3b63469b75906\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/th.htm\";s:64:\"263a7615b90a2249e6f938b3118abcebd9446668b15dc0433592766cae357616\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/colgroup.htm\";s:64:\"3cf6a5bab0c2b8140ec9eab74489cfdc668f381e4028f73c2742aa854a2a4189\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/cite.htm\";s:64:\"eda936303dc13e1ade810aaecca4b8f4a969435de1018d352eb9298cb5fdcd4f\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/bdo.htm\";s:64:\"c087f831d7ce226ca398fdc2750b608ffb8b5a5be9e251b408cc1012ea14eead\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/h1.htm\";s:64:\"ca06677258d9e8e009ffc9d63d5c8bc67f926fd5fc655022f7c0bb421de082ab\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/li.htm\";s:64:\"395d8473677b84dbc4464d78306dcff857b3dd6711c7426172e671bcb3730de3\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/h4.htm\";s:64:\"f6953f9e69e0dfdeff1b7f68a521255c9dcf975ddf780be9ad8bbc698ced3076\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/canvas.htm\";s:64:\"6e5b09ad5adbd9e5d3aca685461d6d8679c48a3a9426b0d108a97575c2cf0171\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/script.htm\";s:64:\"eb995f980d9b2652b4f3b36b2756c714da43dd163987e34c870c0a29ee3e14fc\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/button.htm\";s:64:\"59d0fd11d1602fed00f84ac1ad6ea02b7833fe71e91b4c469d009e1827a42d1b\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/input.htm\";s:64:\"054384b8420ee27e6e8f6c0498acd7942e68e6bd9e1fbc4cc69bea4ed4535148\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/meta.htm\";s:64:\"d596a70c37438b25f3a465fa9921ad9610baffc7ef98675925e2b90ef4d00a23\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/img.htm\";s:64:\"16b2c04bd17a3fc289f0e2acb95f19d37355930718ff1135cdd799859fc98854\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/datalist.htm\";s:64:\"2fab4351d71ba73623d1a56737758b1342aabade0474543d7fb07b0d7d4eaf09\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/object.htm\";s:64:\"2914798e1dba1ae51cacddd47c9fd871c72b8999d93003c45b2c7872395ae1fb\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/label.htm\";s:64:\"e0485414bf52f89a9f55248d76fd6ab7f554dcc62e1502f32ae6db28efc14675\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/meter.htm\";s:64:\"3d256c2eb2b54ec3257b8a9c6959290907c8ed60f3b42d2165b3b686061a3e78\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/css/tagwrap.css\";s:64:\"514cb2eeb2796c94f00ccdf81b615d7fdb5c6a169652cca3bfb72a0ab267f2c1\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/langs/en_dlg.js\";s:64:\"8037f181b0fe1b246b3c176741bb0a8111f4e23672d82d29c03476d9c0249ecf\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/langs/en.js\";s:64:\"830bbbb1a70319be3cc2c3a1460d9c315d897fab0f9f4ffcddeaa391f6141d09\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/hr.htm\";s:64:\"481ab0cb29232d659b09a2da856670d111631c4a07ec8bd42fca48e3bccc68e6\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/style.htm\";s:64:\"e256c0e2854dbb9766e4483e007275230896e3fd2e285fa19ecef4abb1704bce\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/aside.htm\";s:64:\"693e2122d47026762759468a86803ec46e6339114847aa26ff62d6d4933a593b\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/a.htm\";s:64:\"1fa10fc1957fa8193304185df753b250cf27d1b05f7e5e6acb91fd214b6f4368\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/span.htm\";s:64:\"97595f9da85b18e5ace26f686013e83701c0495467117d0813ea7ecdea05cc60\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/textarea.htm\";s:64:\"840c6a85c351877def3e03a30e0d5ada52c29c3f3ba21b29cc31a96e6a627f02\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tags/audio.htm\";s:64:\"3a01b776d999cee8e58a95dfca32e95734adc87b9f2ee9b745611e85f39bece5\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/js/dialog.js\";s:64:\"02ebd100d42ac4d26f1da9ebac77417a1dc091c603cc2df7a8d56d5e03bfea66\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/editor_plugin_src.js\";s:64:\"5182c5d7f14e3fc6eaa4f4041f35e4c15792aea691597e2cbc30cad10b8beb98\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/img/Thumbs.db\";s:64:\"faf64f586fdd6797101f3889728e3fe15e91186cd4c33e0d941450fbc22599b0\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/tagwrap.htm\";s:64:\"9d0d97c2b0a8ef67d732b6ddc4b440ba1ce16480308a3d4ebc1ae3a9ed5b51b3\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/css/tagwrap.css\";s:64:\"514cb2eeb2796c94f00ccdf81b615d7fdb5c6a169652cca3bfb72a0ab267f2c1\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/langs/en_dlg.js\";s:64:\"8037f181b0fe1b246b3c176741bb0a8111f4e23672d82d29c03476d9c0249ecf\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tagwrap/langs/en.js\";s:64:\"18de91d85cc841c28f493af964c19f33d4938346e2254c056a66c5fcef5c3e4a\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/js/loremipsum.js\";s:64:\"857c999f4086725178b18adc1d3b3a6ebb01b6ac9a8002d1227b20438200f4ce\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/js/loremipsum_src.js\";s:64:\"1a71b380993563e20e8d759b12056e457f5f0e32aebe3ee18ae8b95e8b401191\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/editor_plugin_src.js\";s:64:\"c395caac651f87757a5d277451ca31ef204600e3e70e5cae51be8752b91d8694\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/img/Thumbs.db\";s:64:\"6a947402bfb06a254d535d8a8eb577a9ce8bfd8bea2ec9496c700e35ff1fd2b7\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/editor_plugin.js\";s:64:\"3efd66a65939cb8f674c106181aed0d46a51e3cc9c69307f9a1c788df9871011\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/en_dlg.js\";s:64:\"2e3ef8d94cfe94f96d49bd00424f24d01f1b9cf1baad732eaa0f63b031f596c9\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/ca_dlg.js\";s:64:\"b0dac517ed01f83a6e394b8d7477d506a57fbb181f77163a8a5e895d555ce1d4\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/cs_dlg.js\";s:64:\"a90d3aa116c9eb6fca47226209005cb125fb6b529ebb05e743ceeb61eaa59e29\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/de_dlg.js\";s:64:\"7e8897b6d093404c4573daa934a1ef4e3e54b46549d92c261eae551bc1a143c8\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/ca.js\";s:64:\"4862703d050ed30bd9fd3c9c8350d5aeb888076003671ff65434b31377c4ffcb\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/de.js\";s:64:\"96f20b789a391ca4c821e37b19202faf0b9b9c2a2e330a1ae72a506d04726bb0\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/es.js\";s:64:\"e3d676182247ac0dcd01de916225371ae1fcbbbe20cec3c93a933b22cbd2a66d\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/en.js\";s:64:\"547c87c8090610b8f2fee5423699d9d4caf3010bd7ef96fdf582a21ccaeb4f87\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/cs.js\";s:64:\"585fc468e64af9ea4272bac00d1f070758b44f5daf7c8be5b0fea7a1f3083943\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/langs/es_dlg.js\";s:64:\"c0a6837d9e5ba510f8b3f78979240c15d2c32f5a8687c1ab2a699cf0c058de61\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/loremipsum/loremipsum.html\";s:64:\"c09d4e99ba6908892d2545662edf5408ba82853fbaf18c42a75851ed94462f20\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/tableDropdown/editor_plugin.js\";s:64:\"9d9035a531efdf9642f653f548bb4bbbe3a5252bfb4cca92475fba5efda293c2\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/layer/editor_plugin_src.js\";s:64:\"e3ec0b10346127653efeb2280ebdb0ff403d7a22c3bea9dfbb8e4eddf5d242f6\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/layer/editor_plugin.js\";s:64:\"cd6cbd2e8b610ce5be4e41eab2197cd4927469b2619be7cca5781d3de2da05bb\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/js/codemagic.js\";s:64:\"b6a1c17f7b25fcfb4710e0e038e0d5479b3065615099a1c6782a02da82997e1e\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/js/beautify-html.js\";s:64:\"87527aa9ad6f7f7c28a8251e5d14288f512e99db05343ef38f35da76945a8540\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/js/codemirror-compressed.js\";s:64:\"e4636a8ff82fd02b166e25a6d8ba49dca316383864c93d45a9d02e650fabda76\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/js/beautify.js\";s:64:\"27ab51a8c1ca05637b1ba3319bbcdb04c4435af07baa265a5a6ddbfa7083b7ec\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/editor_plugin_src.js\";s:64:\"5920d24b539faf0009cf8c134f14a5ba8b3c2aa08514e869fececa78eb22e321\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/img/Thumbs.db\";s:64:\"a79d485d4706b8999cda4f764e2b757c3a6e499e1326895ef0db256915091279\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/img/icons/Thumbs.db\";s:64:\"2bd174d2082698e7273235dc9ad2a339d779a157cca33ca698542ad65ae95a8f\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/editor_plugin.js\";s:64:\"64b5114f2a3db0d9699fe2d7f193c5f8d14a755240d138bc15dd762a29cad4fb\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/README.md\";s:64:\"78380a1dfe7b75d22e399732e31ae81ff7a927dfc82d9443f96b988203d51b83\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/css/codemirror.css\";s:64:\"9566b03a7446cc845483524e460c63cee9cc1a2c5918007f018416dc6a40edcc\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/css/style.css\";s:64:\"f6622f314ac387c20740fb7c14accfbd2492b958d7629c26c65b900164817be3\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/css/default.css\";s:64:\"edb12df212d520df07a394b8bd466c71ebc21f912e85b535852439e11f34b6ca\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/langs/en_dlg.js\";s:64:\"137df6c6a2eac45a83726f3c8f35bd8c69a93886107a0d148fed95226999c220\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/langs/cs_dlg.js\";s:64:\"bc609a8dbf330f4590ce5c23f38110a1aaf9b9ff18d9d985a1dfa874307d6e72\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/langs/sk_dlg.js\";s:64:\"b22b70e2934fa746ccecef283943a77fe3061fa614e21b29eb4160b65a657da2\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/langs/sk.js\";s:64:\"bb2e68cab137cba944ec394e1a6207ed79f1b4ee6abe9214063344041b61699e\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/langs/en.js\";s:64:\"22c2bb07292b5f96e65c097f43fef4b2a7fe680e29d4ca240dd2456a6a9d449e\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/langs/cs.js\";s:64:\"d19cc75c2753789a8eb52e02d2495490443813ecefcb603f266e4765edc4b72d\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/codemagic/codemagic.htm\";s:64:\"28e9b4f5c968217bd5abc9d96f8b8df5740004fd5476b7a99210f4a91a70da28\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/linebreak/editor_plugin.js\";s:64:\"082e3e8b163af1abfa1b8cafa9e0445d9cda002a61b2184579d210c8b34da6d9\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/linebreak/langs/en.js\";s:64:\"98a9b493a0d94120d740ad43ab8943473737a7446da90af7832d1f6e6e1733c2\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/style/js/props.js\";s:64:\"a2e092e4b3975b91ef16e1febe8dd15227ba89af328eb50e353bb173671de10c\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/style/editor_plugin_src.js\";s:64:\"a5869d1a39decbd3199fa7f3130574a310ecaf8cdecf1fca747114e8a5c03dfa\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/style/props.htm\";s:64:\"58a3b4662873c55cdd9eb40f02955139fb2d923572bb84c652994adcaa93b3c0\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/style/editor_plugin.js\";s:64:\"9ae1faf177dd59bb5dbcdd37e51b872c783203be0d387021ae5959ca624bf392\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/style/css/props.css\";s:64:\"8e2c4459abfe85e68b7f9583808d5685537ac4cbc589d5867b6b79275e18184c\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/style/langs/en_dlg.js\";s:64:\"b5effdf8ec9d8c6605ecba9e67d650bf790073c5d479915fbe8c7a5e33041930\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/searchreplace/js/searchreplace.js\";s:64:\"0561c5b3e91c9f4e948b5fe877ef394e06db32770cd895f24cc1765b97729bcc\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/searchreplace/editor_plugin_src.js\";s:64:\"99e8a75531d0f7cb12a147551dd1d0d78e6c113b60daba763e945db6e05fc27d\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/searchreplace/editor_plugin.js\";s:64:\"ee2d38e3f5e78bc6ecd04583631fd185fcf870cc17f822a14ebcdc95cc26bd64\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/searchreplace/searchreplace.htm\";s:64:\"e8622325190aa23d60a50cf9e10cf94935081520c2ad7fc6d7dc3a8cda068464\";s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/searchreplace/css/searchreplace.css\";s:64:\"91026373be70bd3af6dcae82203ff82654f3fba4c6d6b6e8a608651c8b2cdde7\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/searchreplace/langs/en_dlg.js\";s:64:\"8ff853ecde3a698cba7a6fe821a17f368c6a9a4a641b7e4af761f408ad354eb6\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advimage/js/image.js\";s:64:\"aa4bff00bf710abfa133006605d9bde79ae06fd0e1e82406b9383b10e657ce08\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advimage/editor_plugin_src.js\";s:64:\"613d5a6ca14534b00bf2ed01cc23e373728b7bf3fb9a8ae895c598ba86028777\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advimage/editor_plugin.js\";s:64:\"1c5c697cbb315db72a80c5ae2c5938742233ca2d83ff8606cff06e14c6d497af\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advimage/css/advimage.css\";s:64:\"4d4a639ad7d5b78c7716f03e5779ff70cc61bff9ff4fdbd6d72c0eaaa0e2f538\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advimage/langs/en_dlg.js\";s:64:\"5ec18725bc90d0194ead2e145701c76e3f9eb527c5f83f36452b1bb7e056a4d0\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advimage/image.htm\";s:64:\"46f1237465102eb330ec91aed2c3fc3597958c6522a89adc60f083c34803c827\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/js/scripts.js\";s:64:\"eb6fb8387ec7e42b3cff6daf380a09b7718a0a4539499cb5be9b33a88a9692aa\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/js/scripts_src.js\";s:64:\"03a8f95c3377b2ed10325636868578766bc964c986ba7650da7826c4bf552887\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/index.html\";s:64:\"9ee29082bc8c32be03cb805ebac02c156825a3bc50669f3614c06031a8e6a22a\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/editor_plugin_src.js\";s:64:\"ed8e171e6f62726a1adce4f8e9163f4b0a8ad638f09585e9cc1a4034a22a1043\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/img/Thumbs.db\";s:64:\"135058446b800b084724df9adca1478a388a59e9e33750da18ff6ec682f0291b\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/editor_plugin.js\";s:64:\"d826a12fdcfd501f76887e4239f69e3e58f760dc0f382a5c1368199f36e3220c\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/css/style.css\";s:64:\"65daae56499d9028e333ea0a8686d41098e4e3d60260aec9a122db50dc4df778\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/langs/en_dlg.js\";s:64:\"ab5b36995593fc4c7f5a7a0151239d0490f3023bd5601b9a74dd3fe9b0976d5f\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtubeIframe/langs/en.js\";s:64:\"2af601709e44ba10d0b0e26668d8abc889b86cc93b384eed7a9d3a1ae81c1b30\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/print/editor_plugin_src.js\";s:64:\"802e097d7a0c5997c7bee376614799df9751406d24ca474cb1212349931be1c0\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/print/editor_plugin.js\";s:64:\"1b6f87c8f41634b3d83a42caf86bbca63662c4c49c5a9469c3ade15c8862b3d0\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/emotions/js/emotions.js\";s:64:\"f307a1a48c04ab207fc61d69495606b8540549c758d8c2abcbcc673448e0eba3\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/emotions/editor_plugin_src.js\";s:64:\"4a4834ff82e03e7ff6ebb70cad4d8980cc064834a6ddf68422758629313482b9\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/emotions/img/popo/.functions.php\";s:64:\"00aba3928cd622ad67c0f81ecd5aa8699e07f8f4908c045fe34f6a2dc0067b37\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/emotions/editor_plugin.js\";s:64:\"aaf14e5325049a4970e4abce5a01245d2e426b9840ffa2d7bc3f2360d14569fe\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/emotions/emotions.htm\";s:64:\"cd9c32a65902ce87a0a33728378d233560cb1c53a21f6003e8f982ce79fb63c7\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/emotions/langs/en_dlg.js\";s:64:\"b8bda916f342b48c1733b282f9acbf8b298666f2bb6167a730f8e83b7fbaf281\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlink/link.htm\";s:64:\"662a0a2071daf74793dc73dc5ff2b67f26d3f459d88193ff71fcda80e67c28a6\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlink/js/advlink.js\";s:64:\"f60f01996b621617bc96e409d55362352bbbba5014a5c1b52bd2d1e8437b79d9\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlink/editor_plugin_src.js\";s:64:\"be690e6320960167eb93d0c931c78b594b83ff33f14ccf4d951e60d6956e869e\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlink/img/Thumbs.db\";s:64:\"7d27701427ef8eeaf417694eb86eb3433ac5bfdb837bd533c6a6143d78ed2823\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlink/editor_plugin.js\";s:64:\"8cc7baac337c9e9db83e9de650383b58455bab28d3e9d2a661340e7371ec6be2\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlink/css/advlink.css\";s:64:\"41af0369ff07f73485de66a2b7695b3be3b0af8162192ee11784e889fdac1a5c\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlink/langs/en_dlg.js\";s:64:\"20d7c6d51c3c4c6ef68275127ee814d909a9313ac4e145c9914328885d91c706\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advlink/session.php\";s:64:\"00aba3928cd622ad67c0f81ecd5aa8699e07f8f4908c045fe34f6a2dc0067b37\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/shortcodes/js/dialog.js\";s:64:\"75a73af822f34a024cd28e31a4b2bad3838ea913b26f690bc254fe6987573b67\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/shortcodes/editor_plugin_src.js\";s:64:\"f45734439dbecb2b8a82e717f8fb77f6580b108b73f15302e0fa122e83394256\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/shortcodes/img/Thumbs.db\";s:64:\"c3c8ca02d88a4bb6c4cd979708a5790534b6e306d872bac167831f2ea86def42\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/shortcodes/shortcodes.php\";s:64:\"dfac767054deb76b761140680d2cdab1a34aadfa3400180ec37b138fbf1047fb\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/shortcodes/css/shortcodes.css\";s:64:\"2c2255d8d3ca0738927cf5d0bbd77f02c2da2e40edb657e580516144fe39e9f9\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/shortcodes/langs/en.js\";s:64:\"d745e8d7cf495e10dad589bae8a4544f028c65f0700abd10464afd123eedfec9\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/js/dialog.js\";s:64:\"5f02eaab1aa7ec3162b7b951db35c6e131c02690457357e6fd8f8b680dce4c3f\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/editor_plugin_src.js\";s:64:\"255519aba954f6d79e30c3c06483761a7240011451639b9e853a845a1e86ba8f\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/img/Thumbs.db\";s:64:\"015a8bede804796d174bf91ddfec42f34c746c591219f2c45bcfbafdcdcf71fb\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/editor_plugin.js\";s:64:\"e6211f361acfac116cd37ce846c000be016c7b1d80f8e01fba5e4a9b05e8f7a3\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/css/youtube.css\";s:64:\"2c2255d8d3ca0738927cf5d0bbd77f02c2da2e40edb657e580516144fe39e9f9\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/langs/en_dlg.js\";s:64:\"e7569bd03540edf153d1d3b465bde5f47d00f54b2cb9ae3e6a352b836dad2cba\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/langs/fr_dlg.js\";s:64:\"b17d514f07594a5cbb30e5265d65d0af03a4bc21f0e708c9c98d64d7ba558b59\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/langs/fr.js\";s:64:\"7f1a58d2f82e335fbe99c71d2f7017e82678539b1639955706beca219d9d17e6\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/langs/en.js\";s:64:\"7b2d13061593b98ffbbaf38134f793c8cfde36957514fea697010f90699bdfcb\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/youtube/youtube.htm\";s:64:\"f06e61d6ed98090a67b063f7d25e00591cf78186625670faac42e8481350b986\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/preview/preview.html\";s:64:\"32464628f3716b29eb398225362c4715986c4e8d06fa4ce66ef8e7cc41083fd2\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/preview/editor_plugin_src.js\";s:64:\"9b2e8b88cfc717e52e2d9b38a26719ecc52cdcfbcc185d23db373f44d146430a\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/preview/editor_plugin.js\";s:64:\"abaf855291e9015f7861d67a670d6f8a082c6e589a92be91902ebb9767a1cefb\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/preview/jscripts/embed.js\";s:64:\"9c69f76a6f90144ff3ec0adbeaec2d4ebad9511824cbc778fab8120268c10a19\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/preview/example.html\";s:64:\"93671fc9d33585a2affa2662345a52824fb722a5a00820651cfb6b48efdcc854\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/js/abbr.js\";s:64:\"9948d4d53886c95020ac6a6a8c83d0cfa288a9e8eb8e5d1cbcc7c8a9c06a073e\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/js/element_common.js\";s:64:\"8e3ee7e7adec5aac3ab255d3b58ea7bf1f5be84f3a0c6a8e8087af70950f800a\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/js/acronym.js\";s:64:\"c447e91b8f415cf97918345cb72e2200b95a5a69135eaf1a4d79420d5263f0c3\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/js/del.js\";s:64:\"a2b59061bfde0353e955a82579d7b16e02c26dd01b318a04a91dafb36337e7e9\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/js/ins.js\";s:64:\"bd02063b592bb4610f53e25b4262c22eeeacc6eaf50f2d272f32605433b25cb5\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/js/cite.js\";s:64:\"5c88ca26e9329b615a337c3086b1a7fd1894dd0960bceb3f836bcb6ad08ea5fb\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/js/attributes.js\";s:64:\"760d78a8f3c9687a7c7a5ba85523beb0d1b449af6d7f3905d7b4f01a8458524e\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/editor_plugin_src.js\";s:64:\"cad02fab4fb989833190dba461513278b2b60ab56163de3927721498483661f5\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/abbr.htm\";s:64:\"00b65bb4788aa6e8f0d1299992134e2617fddb26b0b7dc2183687cef70adf559\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/editor_plugin.js\";s:64:\"137fa810df48b0e92db43b9c5ab4f8aeb792eac19bc4977ac14fbef3d905247d\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/attributes.htm\";s:64:\"99196a78522ccf4f5112e398496557d9eba907bf9deabcc433d1cb98370bfec2\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/ins.htm\";s:64:\"20540dfe15cb33c12f2b44f506ee0a0a81f1fd92b581385886c26a97e2ceee52\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/cite.htm\";s:64:\"5cc685fd0ff2d8915c723553c6707f95ba3a44ff0b64d1d16bacab8706046959\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/acronym.htm\";s:64:\"774dae50b87e4ba41dc246e87cad93c9009502f7f279d0159f2f52e0fdb3a777\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/css/attributes.css\";s:64:\"358d742f990d40cc16a0bdedc12d773f7235e9b6b331a381b3bacb0a688774ea\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/css/popup.css\";s:64:\"ac388856fab20c883718239e7b658fa5712454f86b3989dcc1210d0b2b93602d\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/langs/en_dlg.js\";s:64:\"328f2092746d07c1efe75486e927ec158121d119358ae479d9a16683bb5574b5\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/xhtmlxtras/del.htm\";s:64:\"85cf23ab53cf4e2a44a6142108bc5e5c54c49f4f2d1a6074b8acdc10cde4a669\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/nonbreaking/editor_plugin_src.js\";s:64:\"2621edaf21463fa26d269fb760d0cd269ac6f9bc3dd01aaca739289eb0573363\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/nonbreaking/editor_plugin.js\";s:64:\"dfc524c197bd23218f27ff6344d664204ef5c9c075b925abc0480a07461aa502\";s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/directionality/editor_plugin_src.js\";s:64:\"6d534445a17b086f8dccb43126b50f6b90c8a3178ee224583ca8ced5bfd48620\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/directionality/editor_plugin.js\";s:64:\"396f16c04268cbfa6002d4d35ace4249da31b75a73b6da18cd2a90ad11ac757b\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/media/js/media.js\";s:64:\"67bff1e3a736c38e826484dbf0318f3282c8c95e6e86e4b7099d93f21605f208\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/media/js/embed.js\";s:64:\"9c69f76a6f90144ff3ec0adbeaec2d4ebad9511824cbc778fab8120268c10a19\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/media/editor_plugin_src.js\";s:64:\"5062aa0c28b9d1889e061d62a3fe02b0247fc303fc3c176c15fa93f7242fed48\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/media/editor_plugin.js\";s:64:\"0d4509a902134c6a87634ac957d691f4b912b93db3cbb8455cc763cdbee5b137\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/media/moxieplayer.swf\";s:64:\"bf97adbae1f955fe563e152f44717578c78ae9e661cdc75d29fe53eb22c426a6\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/media/css/media.css\";s:64:\"645ffc1c9d321582c216802c10430d0df233cba67a732fcb65cadf86cf58bc7b\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/media/langs/en_dlg.js\";s:64:\"7b2bb26bfb93a892ec4dd8cfb1bf47219ca3fe3490594dc2fd3fa5d2bd5ca06d\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/media/media.htm\";s:64:\"24a052abf9019a9db84d996f92ffdde2c1073a6fcf174ee4a89ec17a56fec63e\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advhr/js/rule.js\";s:64:\"1354f1a85c69678833f3271bfbdb282a9493f1f69adb7fa48542f13ff6e959dd\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advhr/editor_plugin_src.js\";s:64:\"58c97e2b82d16332fb93f5a1b7f321d896e764282666f04ff77bda13a58c62cb\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advhr/editor_plugin.js\";s:64:\"da8eaad33665be8f7631f39e2885a2c917a1692549f7b691dbdcd2194207ae47\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advhr/rule.htm\";s:64:\"9d73e3b5690d6ffe30aafd6cf72821c33138eea88308834196625959c8279bc9\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advhr/css/advhr.css\";s:64:\"3a13cdbb0ee44b86ad606edd2b3576a2bae78aff04620552bb6ecacb6eb04fe1\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/advhr/langs/en_dlg.js\";s:64:\"141dc69ad8783b38382e9b4c9b77087dcbea31f22bfddc76c3a795963a7e9b06\";s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/insertdatetime/editor_plugin_src.js\";s:64:\"c9390ae3b6d3fb4660931d55b8515b3f1b91dd8116561cae8837f04544820746\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/insertdatetime/editor_plugin.js\";s:64:\"9e298c3c07253077b2b2a302292e5f1008a44a612aa2e2f346c82ac48c953778\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clker/js/dialog.js\";s:64:\"0b21dc310d08c3c4a1553e843e68fababcfb1ee9fe3615087026d7cedb131332\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clker/img/Thumbs.db\";s:64:\"944733cf72775f8bbaefb1a4780c5dee5de69f76300bc063a2e0f69aacde7f3a\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clker/editor_plugin.js\";s:64:\"c9eae1f0eec245c5eb41a24e025d4c0dc843751b3d692d3e85f7aff08fe575b1\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clker/search.php\";s:64:\"e3fd8efda48924028f309235072c7323a738cdd308f398b9a681598ae23898fd\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clker/dialog.htm\";s:64:\"8c32a929a46f2ca4897d46e157d4a89a133145412e8c67b9a5c49a432ae00b18\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clker/langs/en_dlg.js\";s:64:\"a5aca789d881080fd4b2576d6d8cce4a42fc8e4e6160e7767ddc425243b697a0\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clker/langs/en.js\";s:64:\"6b71354248fb6d2914c7f9d7bf767269d70925211055e7a24a60e47e1e1fa939\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clear/editor_plugin.js\";s:64:\"41e607301a6cf93244018d2cbd417e421625f1bf992b497883bbe066633b0b44\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clear/images/Thumbs.db\";s:64:\"353541695d08250056c8802638881aa73bddd7db3fba60785f4bb738c97c9591\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clear/editor_plugin.dev.js\";s:64:\"ecea8e4481d918d9657a8a458123eb455e7a5b73beb6c6150a3a91fa5457e1a4\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clear/css/clear.css\";s:64:\"8653735fadcdd209d5c5915926fa8b6d45a61047d363e349d10e815b4542c5ce\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clear/langs/es.js\";s:64:\"5ac1f9fe91b2a713769c498e467d732ecb29baeb197761e51d98352426315bde\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clear/langs/en.js\";s:64:\"3d5aa54226314ecdf4b9cf2f7fadf80fda723f061deedfee115cc00f80ba5a01\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/clear/editor_plugin.js.LCK\";s:64:\"39455b75dc429357b8b645d9674b64f0fa07c74a88f8d11d542c18dabb61a6af\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/js/dialog.js\";s:64:\"1faefc165402bf57132a9e416a183af60af4a69481c7deea4b5c5ca036aecb7b\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/js/w3cvalidate.js\";s:64:\"7761c6e7d67e3524ce401c06d453395f6e3186b09764b8f9138aaf9a8dcfd14a\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/js/jquery.js\";s:64:\"f1c4a0a7b5dead231fc9b42f06965a036ab7a2a788768847eb81e1528d6402ad\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/editor_plugin_src.js\";s:64:\"f75e826a97639b97f5d37593b268f8968fc2ded421a31090c7f7063d2e557d13\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/img/Thumbs.db\";s:64:\"90f8775b8e23c3caf932dc8e2dc78bcd749adc5d833289876892bfd353fbeb04\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/editor_plugin.js\";s:64:\"ab3087cd6971f21c7144d2bc7af4ad3ba557b3713bd1f24d6d5af1ce68993534\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/w3cvalidate.htm\";s:64:\"a27877986ee6fdd719531d25ee44e0ca85a4b5f56f7cd08f303504c4da5f9b9c\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/css/w3cvalidate.css\";s:64:\"ae82a2e798a0313242e209158ecc874a6c53c7142f6ce412080a188bdd1ede1c\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/langs/en_dlg.js\";s:64:\"6bfa1bc82f06b519a5868ab3325335b9679f6d63db8033a1496eaae248c0066a\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/addons/w3cvalidate/langs/en.js\";s:64:\"b34d08660f3b08e1cec31ea9a8a7c691cae6104de27b46eb31eca77e59e764fc\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/wsal-ref.js\";s:64:\"c0ccd51fb5b5ce4de986bccaa1c3ed5db77a455826dd73f791562ffe3dc42c22\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/src/wsal-wizard.js\";s:64:\"c540350defc2e8b7bd08763d1b5e67a62086a91b00b6fa5b3dd6f90b788ca11f\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/auditlog-pointer.js\";s:64:\"1c24a4193398108111b3fea2a59eb5cf8c0a7f66103046bbe2404b0fd8a78e89\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/extensions.js\";s:64:\"b4fd170c4eab0a831c0242a2e70350497a7b93f655b7f99e148ba3675674b689\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/common.js\";s:64:\"24e3b666cf7abfabd1ee8ac9c1dd8770ecb3f17ecb0f7c472a73eea1ba92620f\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/select2/select2-bootstrap.css\";s:64:\"7da9a1fdf6150ac9fb6849734104aaba844871ff119da43ea0ceccc930c476af\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/select2/select2.min.js\";s:64:\"8b54c7c7b788a31d600674d86decd7f27b5a7503c08ada71724ac82b0ab5a988\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/select2/select2.js\";s:64:\"5c2cca59a5673dab740e7a6a4e2707636f39b02a5e3a5539891ed2e53fa3c4a8\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/select2/select2.css\";s:64:\"e74c0e0fadff5443caf425eb7ea04734af01f9b7d93ee0537fe8178fcfb5bc27\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/select2/LICENSE\";s:64:\"4bd586eafd4db91993a85dd3f6e5e3709887375da3a05270c2a92282cf0d0fcb\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/nice_r.js\";s:64:\"4c8e4f09088e4b29f0ce86d7ee501b4c2e366334f67beebbd8fe758fd052a2b3\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/dist/wsal-wizard.min.js\";s:64:\"9709f270db29c056499772377bc968464d6176dbaead4a78553f298bc2b44a5c\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/dist/wsal-wizard.js\";s:64:\"c540350defc2e8b7bd08763d1b5e67a62086a91b00b6fa5b3dd6f90b788ca11f\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/jquery.swipebox.min.js\";s:64:\"61cf86c139e55b3a6e43a82b0ca393ebb500f1dd4ce05c77dc990da97dca7b9d\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/jquery.darktooltip.js\";s:64:\"5f8d6d93a490567ef3bab6990d11e26f8c6f7b14b193f824c737bb573f90ebc6\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/settings.js\";s:64:\"0bb02977ad7f3d10f261d2de6aa8de11fcf05dd6ee08ea6063b78785989e3eae\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/remodal.min.js\";s:64:\"b51edfcf67c27b272a23dfd5f262fd9f24dce25235e24836426eb3647baea711\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/auditlog.js\";s:64:\"803e4bbc2a7031f3ed019e5a8cf636b8e6b917207c8ab96dcfea76ed06addfaf\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Helpers/DataHelper.php\";s:64:\"b64f93ab825fa67722774eac50ca644bd1293e905f5882b100dd754ea3425e77\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Helpers/Options.php\";s:64:\"761db312f642ba657523e0ac37ba8cf435e6a6f2978f5aa7a1a51fca32b5d27b\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/SensorManager.php\";s:64:\"eec3e6018a550308c83a3b49435e22a085f4d4bfbdc77057918341d01f91a4b1\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AbstractLogger.php\";s:64:\"ef9f5349fb1d31bc435f24845eee3c5a7072478f25cc342ae7f3c8bc5cb5f8d7\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Multisite/NetworkWide/TrackerInterface.php\";s:64:\"482c0e0d6cd474d54a4939fa815641538474da04a993b565ad7f90c49df5d578\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Multisite/NetworkWide/AbstractTracker.php\";s:64:\"c803b0a7a2e81a732a68e549f6980a24548226780375a8852b27c29e96c005ee\";s:120:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Multisite/NetworkWide/CPTsTracker.php\";s:64:\"83682e2f5495fbd61a8b3f754787d49aee395b2b3931fe10114fa23d0b79f2d7\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Autoloader.php\";s:64:\"ce6e4b01638b945e8a44715968da217e5442ae8b768cfc8f890e7b3ffe3f881f\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ConstantManager.php\";s:64:\"21128ee2c064487b48fee523dd722e9c390752cff1b139f91a07105e8cf88836\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/ActiveRecordInterface.php\";s:64:\"a188823da648d8705c0c25609479c56c0ddce1bc09cd6fd4b2f680b11a7dbfab\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/OccurrenceInterface.php\";s:64:\"34e5b9c0a9d45f721154794e9baa822d49f633ec41261a5f23c82b5ed58a22fc\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/OccurrenceAdapter.php\";s:64:\"c5af2495241ad215f112aec3905851673e3d4a98c3f44009566fe6519acad564\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/MetaAdapter.php\";s:64:\"fd1fda6cd5fac4a8661e0591dea3f9e4b7a08482e76f5b49fee42d1ff5ef3784\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/QueryAdapter.php\";s:64:\"3c9a75a563347dac2dec228864705ccc4d05bbe320f28977fe440b7c1f7825af\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/ActiveRecordAdapter.php\";s:64:\"483d522457509e114d75cabd7848598ad1ab19b74336f80a61a1fbd31b7e5ac4\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/TmpUserAdapter.php\";s:64:\"1e48550742209c516e4ac40e2cf156dc692fa03155f6167e337ae8e6638257e7\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/QueryInterface.php\";s:64:\"3978f7a74f4883d791694ca1bb7e36b520188c8321d689a7f93b87a26d876c89\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MetaInterface.php\";s:64:\"42497954df0a8c8e1b893c9178da1ba6af180c04701fa474246e7079cb7bab78\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/AbstractConnector.php\";s:64:\"9c5bec9931caaa9fa1f793f842c1c61f9326ef1dbfabeac129e183939691d736\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/MySQLDB.php\";s:64:\"0b97eb1aa0ea55d90dbdf4e48e1f5373f10b64f8800b412a10372a9caf6f5691\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/ConnectorInterface.php\";s:64:\"a2bd4544992447295aad8a3c656ca12b05f41938fcfdb95fc362b64872b54a35\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/wp-db-custom.php\";s:64:\"c8699b41f1d8fd941047013c2832456e7388f22762c7f35a5e7240f894f1aabe\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/ConnectorFactory.php\";s:64:\"4309c27fccd5de9203da485280a6c57385b37123977cb591f5e99d347ffbdce5\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ViewManager.php\";s:64:\"125926e15f7bdf4ad6edc755b8c001feb778acd7d98a17dec6372b9b11419e84\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AbstractSensor.php\";s:64:\"1c364453362e4726bb064e125870effb48f95f5d1b499ff72c2a38fec0a5f710\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AbstractMetaDataSensor.php\";s:64:\"8eb552908707ba6eaf497103e705ef694b7aea6e84824b4e7f27030922d26f9a\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AuditLogGridView.php\";s:64:\"9f11a78b65cc73e44b938ebed0df4454f42da96e374756e300ff600895ee9aeb\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Meta.php\";s:64:\"1feac8e72cce25d24264de4d1a8c95b94b28a40222f51efa7d5e43dc5f2d5874\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/ActiveRecord.php\";s:64:\"500daf86106154734713aa2b82fcf155c6aaec9a48f8e7e2ddea1dc89fb414b2\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Occurrence.php\";s:64:\"2da90e1c07263490402c35aa5ca8f82a4255e7c4c195c8d3dcd7ff0a77df0378\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Query.php\";s:64:\"576b089efa2438a659d58a9255e0803454404d57774adb7be44e22e15bbaf9f9\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/TmpUser.php\";s:64:\"adaacc0ff1998b42514b863dda111c766309a4b00a39241bb0feae740a10d8d8\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/OccurrenceQuery.php\";s:64:\"b1864ff1121a7b4922fa51aa8e2cc31067026611ea35c7f91d54923c4b328454\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Settings.php\";s:64:\"8e9ff71b4e70ba43a4fb310d4dfd35a3a243c5bf5939288ca8de11a5dd2b3aec\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Nicer.php\";s:64:\"e9d5a80eb1005bfcfd5acd9b56fe63f5afbdadcb2fec32189eb79546be07503e\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/WidgetManager.php\";s:64:\"d22ca838dc751bc79c5b1db2de78bfa46054327e3d06458100c8e2d2bd36fe41\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/EmailNotifications.php\";s:64:\"96dcff381e699ef81f7750a8e098a8df7ea7026fff0ef0613fb900afbc1c4671\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/ToggleAlerts.php\";s:64:\"03ca27a2ec30af5063ddbfa29ebe18f4ee142e5805d7bd49e8cdf5c0f970f989\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Settings.php\";s:64:\"0a3320b694c598ce1d7940e64e9d4b11b603349e5fe44a1b4c85d5c4033e13ff\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Help.php\";s:64:\"aec65363db3a271d2880a16d0dc86aa89636d392ea44d496dd76b8065ed3cd6d\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/LogInUsers.php\";s:64:\"2dbc76fa75f48f40d5c6af00706d91b0d1cbc41c79692a390f893d29be0792eb\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/SetupWizard.php\";s:64:\"690fb243c25f41a573832e89e89bffe76870a0d5010c9440ce9159038c5f48ef\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Search.php\";s:64:\"c209079507fe8664dc74c811629af2a9ec2ec355b0249f4a0d054b99d4e757ad\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Reports.php\";s:64:\"9e7c1fa699aca30486c849e6226b7b1a4e141d91f2cd4fbd9c7e4999aab8de08\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/ExternalDB.php\";s:64:\"f29cf413479e6e119f6fe136a5f1d3763a1eff27ab9431f8e4bb908c8a592b04\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/AuditLog.php\";s:64:\"1d800d1691c4f54cbf3c5f03ef173d03d18d8035cf8d6c1a4e06c2605caf6705\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/addons/html-view.php\";s:64:\"801d39367ea3d0072b316c254508bc40ce595f1139425b1d4f168f138f007de7\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AuditLogListView.php\";s:64:\"c5a02519383a59a29e40bf2128fcc77c34f8a189141d46f01c0182ba4519ac0a\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Uninstall.php\";s:64:\"e42d7c79f55fe153a7f28a0ebc001aaae01f79d02acb30e5c2c95078946a2235\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AbstractView.php\";s:64:\"11ae9a360aa7d669c5e3735a1b3e404b5502e17614cfde2b9587f97bec8f9296\";s:129:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/GravityFormsExtension.php\";s:64:\"ee3b0d6cc05bc5f8d3788a5bd0a71bd54c56825a93e0a5c172c7720db4f392f3\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/WPFormsExtension.php\";s:64:\"1e75c6a93ca3b3e2c1c09840be2d7505fc92a6cf7f93cc37c89f39aa07ac33ef\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/YoastSeoExtension.php\";s:64:\"e3480e2eeee1b298162f4b6e1981511f424cfe61cbe71e308f3d14f00fb23133\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/BBPressExtension.php\";s:64:\"aaad88f1c97a1ce1318ce988dbc5c07956b914a598e898c4337f5a79e402d1da\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/AbstractExtension.php\";s:64:\"53eee662e5a2622714aaf335c25bd9a5f45c24ccc7894e55fc769d8442804ffe\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/WooCommerceExtension.php\";s:64:\"d7a9f5e53b4ffc38b4beb5e491d7c87520e22cfd46bb5631ff7ec9d0956d2d50\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AbstractSandboxTask.php\";s:64:\"5555c20cf98c7d76093371eecaa6f2fc2f3fc9bb21ae6ebe66dddb35e397fc5f\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Ref.php\";s:64:\"440e98d5e62135507d85444036e52815b2502dbe511a70a2030fce950eee9bf4\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Alert.php\";s:64:\"ac4de8569c359820aada630516abafbfd7a5a07aa1df68f1d780f7fe6507b3fb\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Loggers/Database.php\";s:64:\"52e48d781c9fd50f45ec8d50f4209c6779850c2ee78b1e6417269fd36772f59b\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Multisite.php\";s:64:\"3b3f172da343af374493c5d209b105ecd4b1300c331abb8767de90b16ab45d14\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/MainWP.php\";s:64:\"136dae2619dbeaf8bf2313a4ce1cbdce9480242dae46c3a95ef1c71a539b9c00\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Public.php\";s:64:\"12893248d834508348568da916c61824b930fd6c1768a97522078c6a07f5a349\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Comments.php\";s:64:\"00b825cffc4d42203dc5e15cffdd36bc2d0cd3b596a1b5d5eccc885f8e74f76c\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Content.php\";s:64:\"0fc9258abab453a72c763adab71a7d63511d1551561370d59b07b941ecd2b511\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/MetaData.php\";s:64:\"aa31bf187f5eeae171f90d1c25a0e8783e7dd42b60c7b8bcc66aa31cdc68cc4b\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendRegister.php\";s:64:\"3f7c947df151562c9a9006fa1b479dad0b5af4f9ceb6a4b4a539e0e894359b42\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Database.php\";s:64:\"03193cde9ad00e61d4f0ce76486cd92ba4918d816bf5c4a100bc622871595cab\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Files.php\";s:64:\"0fd8c52df312134b7e3507cc39aef4c7471cf83db902f30c2ee726854d763bb1\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendLogin.php\";s:64:\"45070d5f6b8f965ed181d8eede75d1feb9e5a7ed6aa1d805cb87002f1ffe2c75\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/System.php\";s:64:\"b02c2ae2b114fe03a0fd36076d2902d738fc90cdb4f72900ec117c924c4e85e4\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Request.php\";s:64:\"7ebe3a02f5ae1be75936c7f80d1f410abbacadb871ffc4f54aab969fb5933eb8\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/PluginsThemes.php\";s:64:\"891c1a2ea7297c5ee191a372d984021b932b5ec01dc480c173ed2f628796782e\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Menus.php\";s:64:\"20eac55f667d24c393516107c02ff44b1ebfa7bcf68afa77c4ca1fd508f1578c\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Widgets.php\";s:64:\"3406338febcc2332ca7c348aa7bb0efb50478773ea0b5dc483707877583058ae\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/LogInOut.php\";s:64:\"32caaaae5e790433cc4d37225c0afe8f4813e37afa711654a203e84407fe075a\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/UserProfile.php\";s:64:\"1b6567cffe1dbbbd058a8c80bfdd3d809d32167f3dc7bdcda66228896d9fa659\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/ACFMeta.php\";s:64:\"6b8c55024c1500232194bcd1a1167345b223c27da75b3271da2c970a347a5cfa\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/PhpErrors.php\";s:64:\"6aa186873e436b7540b7f758196bc3cf0a811e8267a42e66b88df6fcb90ac8f9\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AlertManager.php\";s:64:\"a7586bb813d89a63bda0f23a8414cfc7cda715d3767ef0b74a7bac2a06f84046\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/PluginInstallAndActivate.php\";s:64:\"d3acd9ac0b5533965b35769e39e7905705a57de2ebd17f6213332cb957bf123f\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/PluginInstallerAction.php\";s:64:\"dbdae555209751dea6ab9d0278d4f5234081915943c1c07d4ec8b54896b518aa\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/Emailer.php\";s:64:\"5014ef0d1c0dbdfd7e78a93c6169e7568ec68a38fd2083ad8f56d28fdb865878\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/RequestUtils.php\";s:64:\"db661afd33935b945a640001bc60c1d1482beee8ad11a12eb62d59309e6ed59a\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:64:\"0f824a51cfe1ba1e5d2000ee5055a9e930862549b8ab2f38c0558895b8ea5f7c\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/languages/wp-security-audit-log.pot\";s:64:\"0dfce1a153332f293fa2b3248198bdbed5f370504008e0c4daad550272065e89\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/class-wsal-browser.php\";s:64:\"600735cf35dda613823d26c79209c46340b9af0048d30e3efe6aa842b8732be7\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/config.php\";s:64:\"1fab69fbec5d91349b2a6950210aec755bfd042c0b2b19200b99c0e6885be018\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/languages/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/languages/freemius.pot\";s:64:\"214bddf6710d4895439a2ae48e9fc2c14e69286891e9f5109e263fb106328e47\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/require.php\";s:64:\"e5997d4843103b1a0383b54a0717d1a348828355e3cb164f42dba44417926965\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/README.md\";s:64:\"1f8b39103a1815b41e4e84e9da659d034796da5ca798e7f315e35bfef3edbc91\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/start.php\";s:64:\"dcdb1deceb84f12ffaad8aede1b02da7fe3b37adf6a7a0c620ec8e24d27e0e1f\";s:120:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/firewall-issues-js.php\";s:64:\"46be5987bd4e62f20c1e63221e23d3b5595a00fd48f81d7c02735c2b5a493bce\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/ajax-loader.php\";s:64:\"ec5a70deb8f2dd2a9f0150f7926d701154717f2d50fb951aaae4ea9d31835557\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/js/style-premium-theme.php\";s:64:\"fbc9e876bc48a000abab3f137f08e1fdf6159ad35f5a6b73023c4df639d74d4e\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/js/open-license-activation.php\";s:64:\"df4efb41f5af8da05bd270223b2e4eb7718c4fbbd43fe4cbacb62caa23ff957f\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/js/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/js/jquery.content-change.php\";s:64:\"650f29e9c6937d1b2898d0df393773bd7634c9d32a355b2c41f41235447ff106\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/debug/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:127:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/debug/plugins-themes-sync.php\";s:64:\"327b965d38e8708dfafc50817664f79902b0938ee37a27131630833bb8b3e77c\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/debug/scheduled-crons.php\";s:64:\"2c14b82546168f7d5f808e03b1aa8a5e5a7dfb14ede526e4ed06214afa52a087\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/debug/api-calls.php\";s:64:\"cb5c314edf9b0b4c3a305131e47fa2fb55d36acdb32030cf1084f77f5ba99b8e\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/debug/logger.php\";s:64:\"184255d2e440955ec388714df54396b4974c1a83a64dd8540e77314b665084ef\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/checkout.php\";s:64:\"41b3d23222e42ac438ed1a7ea90f30cb4e3bd50b68bc5ff9e87fab3e2906230c\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/add-trial-to-pricing.php\";s:64:\"9e8025201e7c8d08560c20e0e3654ef915ec05903960ec1a9e9577eade023c0b\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/plugin-icon.php\";s:64:\"19776858d796a349c010d9d338d81856637bc1e0caf709b32504f2906b09fac9\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/connect.php\";s:64:\"b62046acc5ec65000ba692b7b3884dc7e697f711dddc266b829a550703c6fae5\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/admin-notice.php\";s:64:\"bea76a6c9839ca18ea7fd7acf10e0221331a8fb33a0208741c2eb7119208135a\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/gdpr-optin-js.php\";s:64:\"21c90eecea7415490b7cd3c9917c9da45bea6dd587babddb2adb089d2f3af0b1\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/plugin-info/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/plugin-info/features.php\";s:64:\"ea4e1985191f0ced12909620f733aaaebdf2365aa7bc5a046c6d092abc052eaf\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/plugin-info/screenshots.php\";s:64:\"67d6d37f3acb553cfe95ecfba910f49d011d29dacc003ddfbf4967d89cea3d75\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/plugin-info/description.php\";s:64:\"cdf92d4460dc00ca165adb823c51169a4094a8649b1dde52184e11b5f93bc9ba\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/contact.php\";s:64:\"291cb2487b580fe9a0c8b1f08c8965570858ec1569336be342e2e2094308d0a2\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account.php\";s:64:\"1c4c7b9e279258d8a80beec7cb0b0395d492721aabbc5a7b7f309e20434dc65d\";s:140:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/premium-versions-upgrade-handler.php\";s:64:\"2a7860fde009d83a64a5686df351074ba130de0899095ddf08ffffc834f23f06\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/deactivation/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/deactivation/form.php\";s:64:\"819f7b92fdff3c56eb995e68f0021b380147b0ae7c286f169878586f326c3ffa\";s:131:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/deactivation/retry-skip.php\";s:64:\"7092c1389fadc05d13b059463732bab910b05e04c9c9aa59fa0fac8e1e2ccd99\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/deactivation/contact.php\";s:64:\"73e1f8eeebed312f5bbdf51d1ef9abd12841d9fa5b0315fa6a7f6198afc3fc6a\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/license-activation.php\";s:64:\"383b61d781b82c1cb1e8d83beb32eea6ac6e8df3e00e528824c6c8914d66da76\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/user-change.php\";s:64:\"9146819bcae49e22db7db0f984b42c8604a3a445390f88d3c203ca74a42abdd6\";s:133:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/subscription-cancellation.php\";s:64:\"1e658bfbd822487f3e2e09472ec28f2e0df95fcab95e178a9561a0c16a9dee47\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/resend-key.php\";s:64:\"47494c1dde0d929d9cb5cc5b1c57491d23cc9f953610b2da0bd9d8f34de9ab79\";s:141:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/premium-versions-upgrade-metadata.php\";s:64:\"a5fa5a3dbe131feb8665352f1afee2ea1eb14d59240833c09707dff9da08527e\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/trial-start.php\";s:64:\"354157ed857940c75e5950e405ae183288a7592d5e78489379ab6b4490930ee5\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/data-debug-mode.php\";s:64:\"126265f0fc7fa487b965bcaf24e28618b5ef67476bee1638b33b4965a9a35aaa\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/affiliation.php\";s:64:\"8aa45cfb801d0d8abbb543e39b0fdf68fdefd1fa0579b74e3b7f06c1dce313be\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/optout.php\";s:64:\"929b29ccdb5fab764cb952da36f7c9f24b7e90fee016dadaaba018b85dc7ffd8\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/payments.php\";s:64:\"c21b1ad1e593b6644a2a0e9ff954956a61dded512626ab5460218f2e79c795b4\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/billing.php\";s:64:\"b53d68732eedd1962d20f3ad0c0ea9d9edcbffe54297803d28744f930207533b\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/partials/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:142:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/partials/activate-license-button.php\";s:64:\"ac9b5306c54cb7a71958090725c9bd8cc58add7568d68c1b21a45f0fc32d7e11\";s:144:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/partials/deactivate-license-button.php\";s:64:\"135ba523ed912477d263101cd374645d691898dd91547c0719ddae66a20119d6\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/partials/addon.php\";s:64:\"baa7972aec1e33b6a187ab3b3a214e3b2e3605877e3a46f973e98b94bcea7a92\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/partials/site.php\";s:64:\"40f69c5774c544682f55e1c45dd79f93a89783f254a6b890e5d856438c79a510\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/debug.php\";s:64:\"715e0028a86583cf84cc6742b2a43d2feb0706e44f7c2c5c2c0b48702151bac1\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/pricing.php\";s:64:\"421edc5da83d16defbb8bb50fbb75bdc052fc1233f69c89697dd064b551f969d\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/add-ons.php\";s:64:\"7fa7f7ee11ad1b6cf23b7ad8cac93a6cd4fc15405002da1eba3eabb1eab570b4\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/sticky-admin-notice-js.php\";s:64:\"feea6eabdf666d0d27042e77c0af57bf4576677ed87d283ed6ff059df8a40f33\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/tabs.php\";s:64:\"e7890df020fbf02c9dbf25433e5f1754b9d21ceec8c6e3736e465ddff10dcdc1\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/tabs-capture-js.php\";s:64:\"0ed61512700055dfe835bc2972142d7554236b61c170f0c5a099d45ffa58bff2\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/partials/index.php\";s:64:\"3b6be3bb5fc5bfa96414255f0579828e5985ef7a0a89a4004c3f01c9afd9a7f3\";s:129:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/partials/network-activation.php\";s:64:\"b6b0ce9badd6e219b1016837a4bf844e4f59f0157984879d900218122f8b6f5d\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/email.php\";s:64:\"db149f416aad88b58cf718d54818d87c26865ed2442a0482858720c0a700c2b1\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/secure-https-header.php\";s:64:\"d6a5020e8b0b5fcae901cabeeb54bfe3cbed8f19d79918872cfa106f51e67d8e\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/auto-installation.php\";s:64:\"4b18ee451c86232a2f9b13789b3b7d125cb0df54097ee64b7ea1bd340eef59b1\";s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/powered-by.php\";s:64:\"a2e89c001fc685ba1cf8d9e976867f14ad6258367fba81e025c5f120850d6f79\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/js/postmessage.js\";s:64:\"aec5986ae84be28929390dc8d88bad0e4a544f596e672f32d8cb4881407f4d01\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/js/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/js/nojquery.ba-postmessage.min.js\";s:64:\"5bcb341b92e624f3607804888ceee409d9d54c68a403be1ef521fb2f98332e73\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/js/nojquery.ba-postmessage.js\";s:64:\"f72a006acf1c4eca4144d0866f3d0f96d2e4cd9163c3375b216c22906adef4cb\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/img/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/customizer.css\";s:64:\"b88641deafe3fb67d07a046dfe6538a16013412e2a505720c43d695c6d4a7625\";s:120:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/affiliation.css\";s:64:\"09c5f8a18a595fa19ee6491348436fc3de2c67ad2988ca944e2d7345a06b89bb\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/gdpr-optin-notice.css\";s:64:\"65aa94e1b81142f480a32a037f702dc97d7691662bc240b65a75eba0bc4231af\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/connect.css\";s:64:\"001b03343bd8c699f48e09f2fd2bea08a4984651b91f5b89d41a89d6368747c4\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/dialog-boxes.css\";s:64:\"07cb464e6829da7581ad4cd8bcac76179f6f0126d41b68af610785b740acfa16\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/account.css\";s:64:\"6077c05d18485cb84af8689959f04a209060889487c4d29aed477c44d6ef7c0b\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/checkout.css\";s:64:\"48ee42b26c13790bfbeba436181c239e073bfb449ca0eb7042b8611e12b8b28e\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/add-ons.css\";s:64:\"a37420091773e57a2edaa07d4812d27b3c44f1d8302b93bfde7b041660028182\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/plugins.css\";s:64:\"70f265ce874c738d5794717a7a676ef712aec02102302cbdf5b482112a742f0a\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/debug.css\";s:64:\"29672347d166c03daba513cf88b81957268afef3627e497d3bbc64cf971e3212\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/common.css\";s:64:\"32dce320e4c5b2a0c79951e58e6740695c237d0c2dbd5f0e5cacc7fa0ac6d312\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-plugin-updater.php\";s:64:\"7dc3f34c241beaee6ab2122af6386ab4c8b4dbe842b9cc0c7d5714f12a1defbb\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-user-lock.php\";s:64:\"787a51cc173549b40dc517e488cf5cb32c6b097be4f900a8f5f552bdc7a902e9\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-plugin-info-dialog.php\";s:64:\"7fa15f826c446d926e2e3fb45d93442afae4f55efe559debdbfa6418bd85642b\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/debug/debug-bar-start.php\";s:64:\"13df3aac107fb25dde83b6abc55ef048231306706b0088c55576f4e1c491011c\";s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/debug/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:131:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/debug/class-fs-debug-bar-panel.php\";s:64:\"73095745417fbb17661bda3658ee79d24e325a90682748b1f6326d48cf98d7af\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/i18n.php\";s:64:\"1811ca05531abe6ee9079a4f58f0df8ccb1b96bff188c3e547e1ae1063d24cbb\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-essential-functions.php\";s:64:\"52a81a51a2cb3c4964b57151b81c920f49ad4609c111aa5939bd5878d853af5f\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-admin-notices.php\";s:64:\"0feccda810af235000173d72a0ebdb8f5681002f42fb981f1b8d8debcc3bb2ed\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/l10n.php\";s:64:\"e4e6555be7898eeee72aed3c5410d3c4beccfc9e0c339e205fbac421d970ee4b\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-freemius.php\";s:64:\"f0319752b036ae1d71ee7bd3bd1823f77265579d03090740c48d7b062bdfb335\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-freemius-abstract.php\";s:64:\"10fd216f19cebb0b2d0d22aedecec08ec750dc4b7966e91b3ab71b99183f3901\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/supplements/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:141:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/supplements/fs-essential-functions-2.2.1.php\";s:64:\"f385daaa07ff9eded5176401434d21291a3bb9305dcc7891773e501d50f93a30\";s:143:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/supplements/fs-essential-functions-1.1.7.1.php\";s:64:\"4c73b0e449e92442ec5a88094c55d7be71a2963108b145371aa993cfd349da54\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/customizer/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:147:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/customizer/class-fs-customizer-support-section.php\";s:64:\"061256a4960417b0bed8ae41297836118cee48bc1a8cb3ddcc06fdfbf4e00281\";s:146:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/customizer/class-fs-customizer-upsell-control.php\";s:64:\"ed5ef760943a041dccec006ea86bc67ca9a01c0159b67486d804894d587fcedb\";s:133:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-option-manager.php\";s:64:\"3b418d144bbd5dc162903d0cf5dcd684d6498423ac2888d69cad36e80fd9d41d\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:133:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-plugin-manager.php\";s:64:\"6d0654d5806bdc520e800d2e6f4a303fe18687b2e4da847eac719b93348eeba2\";s:134:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-license-manager.php\";s:64:\"231c87ac14f90bba6bc6fef94dca34886eda51010fe2b48b7421e61584b83b32\";s:131:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-gdpr-manager.php\";s:64:\"29da5b48154d8d903e6eeaf0816b0d01d5cbde66e55ab724391aa44ada637ee1\";s:139:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-admin-notice-manager.php\";s:64:\"762ee3ae7ca864ad0cb3038d033cd146eb23f775e8f62d48c61a307d22ae673c\";s:137:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-admin-menu-manager.php\";s:64:\"7f7c34b54be9f2bcf523f6f26060777788639a22bde2c929e5168f92613d804f\";s:132:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-cache-manager.php\";s:64:\"987dccc66cdfc994bbe9fd01b0ab4a124628988abc9cda2edd3f3e7460a02822\";s:136:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-key-value-storage.php\";s:64:\"e632d59a214a981ba008502426e7b4fa61137feb5140119dc3c1c1a3af8bcda5\";s:131:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-plan-manager.php\";s:64:\"a310ad4229e4ab04e9767ddd4407d0bc9a7a8502eaec4ca7b09299359084d922\";s:131:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-subscription.php\";s:64:\"44fe2b29845d09f48223f7fadf4ea03df59866084c5a1d4693beac132edb1f48\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-plugin.php\";s:64:\"73113718a726f04f36b933011be30f528fc8e8c230ede2493a36f0297c1a6676\";s:131:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-scope-entity.php\";s:64:\"7aeea54684fa99eac3cba01d24834172efc95da23004eb719d9d36a2db77578e\";s:130:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-plugin-info.php\";s:64:\"cec2d43965b7baad7dff3316ebac43745d329b72408c0da7ec38f09129c98837\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-billing.php\";s:64:\"a562123e5f9953e69b51b90298521d9f3d8a135bfeff7386717b3ff30e1a7228\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-user.php\";s:64:\"b37bf639610e3ce4bd041f64a4c7a577283a9a95135da46aef38717bbd7b432a\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-pricing.php\";s:64:\"350749fb2517c0a07187152bb9f0122092697f42dee8775eeddfe66e148bb044\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-payment.php\";s:64:\"79062793e6e30a4088e1d3e6e058de2b7182b945f786e80b0db16317df8ca2ae\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-affiliate.php\";s:64:\"812574db8b9a1ebf08cf14b9b49aaa90bfa2ef4ebc5cd42b87fb8dca21e6d217\";s:129:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-plugin-tag.php\";s:64:\"f1ab40c0851b5eac9113956a22448bb69bae2245484327a4f74fb4db6643627b\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-site.php\";s:64:\"bbc1e129a7ee1fa489b8bdef8aa62511520b47a2beeecbdc0c1ad6d2cd4b28e0\";s:130:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-plugin-plan.php\";s:64:\"055fb39c48e24ba417de3db010535366301392c1fd1b9a255f1f9b6f24c89ae7\";s:134:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-affiliate-terms.php\";s:64:\"39188892a951979e2c5fa6c69640de1b3fc19cad70ac2d40c71319ee071775bc\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-entity.php\";s:64:\"fcc21f43851ca73b64895ea398cafe734352a960058c1a3735e7b52083e48dd0\";s:133:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-plugin-license.php\";s:64:\"60ce2fb8be19a4129052c725e5dc3df3ca40d284ba6727c364b31ae711dad055\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-storage.php\";s:64:\"d896e5a91b9e1211d60f14a559370d0aacd147f88bb020b6e76b33c1fbe4da7c\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/FreemiusWordPress.php\";s:64:\"ab2c4300f1a818dbf9b40425abc0b91c75a92c6d97ad023eee708b5fad9cb2c1\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/Exceptions/index.php\";s:64:\"da7d4679fdd1fc7ed156fe4e91d467fde87970e2f6f914e13fc4362e8a3e4915\";s:140:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/Exceptions/InvalidArgumentException.php\";s:64:\"ccbe67be9f43da5b2c9ac89ca806bafccc7446cb250041f9a68249c0454b74de\";s:138:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/Exceptions/EmptyArgumentException.php\";s:64:\"42f5500f7891a129aec7449d605693baccdf4fa05783602ffd25aee4c2af1997\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/Exceptions/Exception.php\";s:64:\"913f4983dcdeb04d008033faaba74b617a94988dd0e6896e53be899ae3ccc9d2\";s:130:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/Exceptions/OAuthException.php\";s:64:\"3210db52a434006f85337d5ccb31307b827d39e2725c0bec225c1adae14ea78b\";s:141:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/Exceptions/ArgumentNotExistException.php\";s:64:\"1ce671f98a2b841b4505101ef5f5640c32ba6f86ece49e31603d3ab00a66b664\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/FreemiusBase.php\";s:64:\"429bd0bf3650fa7e75556dd6b7774a9ba50524fcaa8ae1ae6b260559d3ae888c\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-security.php\";s:64:\"2f39a965f10f35106efb53cb89f11d18d5200cbbd5cf3267fc67e4e108e941d2\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-options.php\";s:64:\"b502fc036e2b6a84ff7b49f7eb52d27c223fad28ff5fa76f64f9c0a4cd99a78a\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-logger.php\";s:64:\"605d118df5872ce6a76da4b574a430233bd5640d512ce01b9cf52ede5794fe20\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-api.php\";s:64:\"7815cfab95f2d4b01bfc8b7b3c11442f73a6f65e1e9654e53eab517512f536f8\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-core-functions.php\";s:64:\"d0d813e1311f07cb3e98c11bc75a72cc2377b3f59475ef593f39aa85ad222dfe\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/wsal-freemius.php\";s:64:\"963b702c73fc10a44e621ec4692e1d1a207747953a17b77b84ce6f967f2e6a01\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/defaults.php\";s:64:\"dccba86e1cd0060e4e11cbcaa2a4a429a4461173ac42d115877357e2c3871d01\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/wsal-ref.css\";s:64:\"cadf03c925cf5044124f2dcf91e937093cad703bdbdf899e5cc7673a00c76251\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/src/wsal-wizard.scss\";s:64:\"152b0b53bb4cb00595460e9b15aabc8537c25e7c7967d81f539a9956ed033c95\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/remodal-default-theme.css\";s:64:\"238b65fa5c112f0107943a9f1932806ed39094176248b8c83fc65469736ec780\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/extensions.css\";s:64:\"2a7358a95e5a0324d62e10191fddc769ccc510e3fec73daf02b0159089bb7038\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/dist/wsal-wizard.min.css\";s:64:\"5b86b36728740e7048d8118db89a36f8403692b6e1323d6af80c6177994424a7\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/dist/wsal-wizard.css\";s:64:\"cabd3cb41034ffb8ef65d9e9fed1f836c83cfc76ac625a6c0790a65ad07bed9e\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/darktooltip.css\";s:64:\"8944ac3438259a909f5cf8520a40aa15c737631937f2730c436c9acb69e3ec72\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/remodal.css\";s:64:\"7bc0fc95a15f98ac44af1ecd6ef8da258504a6ff4b37caa0797423d03bcb77e8\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/install-error.css\";s:64:\"51fb530180cb187ae5f67226fc8accd6f450c9b89ad51545fdb9673ed6576dce\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/nice_r.css\";s:64:\"0d2c9b82742888b148c5b36c3882721b71244314a8d085d3d1a0362cfc1676ba\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/settings.css\";s:64:\"37bfa0ca02a2a74a9a171ef1faaccbac5bd708bd235b8575790f7653d2c3ebfe\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/swipebox.min.css\";s:64:\"d1c41cf41c21fe6ccb3b1978eb42e978508463989295bcdd7eca71b59e84995e\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/auditlog.css\";s:64:\"45ad12f0af5d856981f96c2e4362b5d3a1a2a3357d9ca4a9d0baa5f5e1f88425\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/_inc/form.js\";s:64:\"0515cbd1f8aee97e1c8e0d1d015ca96c86def13e90d2e73bf813072ccc23d531\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/_inc/akismet.js\";s:64:\"94a798238fa143fa89de6c8dbf237f6b974fd014dfe777a1df19e00cb9011b85\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/_inc/akismet.css\";s:64:\"af5f6b8717d6eb691bb455d9c5733c0160022df98733a5a7c7134877483ba035\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet-admin.php\";s:64:\"5d147030284ccea8a430ee44dca6fa00881ae65c86ccdf1e9f19bd3f61053c8f\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/index.php\";s:64:\"46d422c109f6443a2a320ef711677bafa5e05750507be622a128635a4fe79698\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/wrapper.php\";s:64:\"5e296c6b9f296bcfe28d7f0474af8f28f3b4d8d66ddf8e231a8ee9e09e4b9720\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet-widget.php\";s:64:\"a683fae3e908f9772a230b21f7059951632f266c2acbeb4d53b8cd9c6765d656\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/.htaccess\";s:64:\"c1b57eda97c1b9c19ab961c6d6cae03ac869c6ff767e24e94b01fc1b6958df69\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/enter.php\";s:64:\"38ab5d8aba56dc53abc2b3ad46536d8ed97998da5ed1072e33460a2dbb3803be\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/stats.php\";s:64:\"9cb1f989bb0571d5dd505e14ff04a713050878b12207f4ce593cc49ba7ccd3e0\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/get.php\";s:64:\"25b7c7a0b9c915ca2b539677739610cc3f193700f712e3ac3657e8625f4f7d65\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/title.php\";s:64:\"87a05b7dc8f138ee6c60ff3ab95477f94ae7ef6074cdb474178b2b8eb5f4fa13\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/config.php\";s:64:\"f46c9ddf5e510caa133bac09285aa3203500361308028be4885ddb566fa5799c\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/predefined.php\";s:64:\"e8fa82b230a77cb2fa2e8b62b28b098016d84e3b02325e1341967ca8b5b90ada\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/activate.php\";s:64:\"3bbf6269a191632d3026ec201971577d7a9480911e40dfb28ab954e8e3c1fc49\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/start.php\";s:64:\"bebf2d2ca859795b285f1871bd5030e939097b8b1daac969b759901188e13302\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/notice.php\";s:64:\"5fbf7ead56e3d785ccc07051a257b8d14a8805005a32927dc87ef08502b3bff6\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/setup.php\";s:64:\"fd6d25294e6a5cb06f4e76ac5d238533cd839abbc7c729967c35637a1b0ffedf\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/connect-jp.php\";s:64:\"fa3cbf3adb9e67ab08f1ec10a8b60e7850159b4b0952533186a4e09ef57d5f62\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet-rest-api.php\";s:64:\"519a8754480f18304fdac6efdbfbb78b26867dbe94999427e008604e5a28810a\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/akismet.php\";s:64:\"840d75dddd3657b9e508f6d0f1c9aabb359d4945838d300c88e076a4eaf613ec\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet-cli.php\";s:64:\"e295f23b058fd831f24562ba5a72251057e5f220b31a4f0d26ba84f3fa5d7594\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet.php\";s:64:\"a4394fb2d34948dd6e09127e00f0d4bba6e089b588c6757b587a836540def3ff\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/googleanalytics.php\";s:64:\"b95684908a6ecf59ba960c4d6c771cd917fca2e2392a5323b1fdd9d46a69d9eb\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/tools/Ga_Cache.php\";s:64:\"b0d34285f4eb7db8ecb19edeaa70bab70ee011ac20605051f0e4f0a9c5773d47\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/tools/class-support-logging.php\";s:64:\"61a65f31e2798111ac88807ec178d046836a7f356e877bb088a1f72f704ae1ee\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/js/googleanalytics_dashboard.js\";s:64:\"c389eba72bdcdd34a1f725d17e9bb9a91c97b0fb1323991e41d401e756b2b1eb\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/js/googleanalytics_createprop.js\";s:64:\"9fa68e13f6f971e4ebf71a31de5e68616177fe68676a1d5a07d0f8a8a83511e6\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/js/googleanalytics.js\";s:64:\"8ab9c2383e44680ae6fe0d35510b34a6000ba88284e9883f9043f9801c80f86c\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/js/googleanalytics_page.js\";s:64:\"bab3b4b49dc59df7a3f052344cff40e1ec6198c4d6d7617aa473305f2ec696c2\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Frontend.php\";s:64:\"7f0deac76506caa5df707bfa5021ad44898c48d7ddcf76082c2a5acbcc926394\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Helper.php\";s:64:\"d137dfad465c48e60388ec28f7a6d2c311083faa429d9b037ea509653be46d2b\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Autoloader.php\";s:64:\"b3675555dd78f4dc45df406974b18de3aa238282cc4678cdd985a2339c7530f1\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Sharethis.php\";s:64:\"1cda324daba3580e610b6e3cec843561f334bb070f81eec30942e3ffa85cd337\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/controller/Ga_Admin_Controller.php\";s:64:\"057a5f7928dbc59b25db4e2e16645e021cb55440d7d5062b662d930c8dd24d3f\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Notice.php\";s:64:\"cdec73228f8319f9eaaed682312b18daa50d84d01c208c53e5bca53805c43dfa\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Admin.php\";s:64:\"94dc20792cda9e7511620528eaa731c7b72bd316db473c8e5dbbc62d2ce12c12\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Stats.php\";s:64:\"76483715cb8916584795506f531e386924a8151720641fb19d3635cb41466d82\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Hook.php\";s:64:\"24690b213842d90cdcd37ceee110342aadf4bcb5a83358f05f46ef8694abd7b1\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/core/Ga_View_Core.php\";s:64:\"c1c3c9a46e58b770442db97b5c0e693594fb892e6a7ac653c5115277f86ffb2c\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/core/Ga_Controller_Core.php\";s:64:\"f74722bbb959fb769e70873c4c823b04dc1d07c514a253160a1aaa9034370c1d\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Google_Api_Client.php\";s:64:\"210f55730d473e1fbf306e5fbd8f4bc643de7ddd1c55911b5f447c531b50c546\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/cert/cacerts.pem\";s:64:\"979cdf7f9b0ac2bf8ceacca47446d2bdb1689183aea0e06810df018056574ad9\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Api_Response.php\";s:64:\"440a6e0822a72a134c5c89bfc77a4f79a1a8e86908a2f9b4edc6151f64c3fcf5\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Sharethis_Api_Client.php\";s:64:\"1801271365185a9a8b882ba238c05f014653d7b0cfd2d80a261232738a4d873b\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Api_Client.php\";s:64:\"26e0c85e7a23fae6d249b7b7c77240b7465a9a5f348a848a10a6f8bebd92cb52\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Api_Request.php\";s:64:\"e85bc466628965645b9f8d8ad388a1f96013ba432bf4c80bbe7d1dcdbe172d96\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/overwrite/ga_overwrite.php\";s:64:\"ee1f6d5dc92079ebfa6063aeb288d4c55fc01a83e6199f9ebfd5f7d3f4965ee8\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/stats.php\";s:64:\"394599bc156a8512c356578e6f143e568bf15a270a65144a05be8c2669e221cf\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/trending.php\";s:64:\"c6ec1b9bef65f053ed4f07783bf6d933d89dfb4cbed664b80a23da76047c99ec\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_code.php\";s:64:\"f3b5a31994e21b702ddf9df1bcc16941f79c7078ab051ad9133d09553cfcf578\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_accounts_selector.php\";s:64:\"de57b293a3b03b398e22bd091cab01fd553c9660dc63875f834c972e97d56904\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_dashboard_widget.php\";s:64:\"ba53f2b9857182045e63dbc677d7988fb030ecf6b0bca6c470ad60ca80183127\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_debug_modal.php\";s:64:\"f5bdb68865b235e93a1b4f0078c583b963557d045dea52772312baae5f9a681d\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_notice.php\";s:64:\"f8de8b3b639412ecdd71acf39d8b7bd33b62e5299760bc70d310b4d7c57e95b4\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_wp_notice.php\";s:64:\"2c29e5e7b7e270473c569b4a49d02c79aff44fbc8dbae44a9643041fdd22fb04\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/statistics.php\";s:64:\"7a249efb6851b5e32d4956e4bbc57cd9ef7d01599df5da91f2ba5e3c76d1deb9\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/purposes.php\";s:64:\"a261c33b86e0bd0da4786d8144f6ccb9c5bef49fe5aa22cdf16a06bc575fe074\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/gdpr.php\";s:64:\"3ffef33d2997d9379aa59ba252c530775d40108a2921e9a32951181245b1dbad\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/demographic.php\";s:64:\"6cded05237864cf7134e93f504040d56e689e13af21050f5784e637a58ca90e3\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/demographic-chart.php\";s:64:\"9af91e5585b61d5708f9735e8633abb68d20d238dcc58a93fc8b09ef1f49ea1a\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/exclusions.php\";s:64:\"240ba2a864540123e2951b230e18f7b1a5a1a953808a4ff9f93b9c33dd03e2ac\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/gdpr-config.php\";s:64:\"8d6bbffa97db991878b8b43ff51c3b7bfd52a756e7df842d3c1975a65d125c8a\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/appearance.php\";s:64:\"4292f134eee3f62127d6543b1e8a8906c2573d2175442eb22451e671baa6d281\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/page.php\";s:64:\"c2f084d6fe4013f26aa67e001ac2e75854f2cb7fe01d041de6eb1a5d91668d7a\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_googleanalytics_loader.php\";s:64:\"e605990b3ab4676e8a637b5df423b891df351b7c9c18d25d2c5257a3a178514f\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_auth_button.php\";s:64:\"e0b9a92e0b6a939bde7027ee19e2d6a6a5096d9c16281c9006f65e56655e2bf8\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_oauth_notice.php\";s:64:\"505b20445a09df61e3d8a1c840a25c6dbae9a179db69b170088efa547ceb3ea4\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/css/ga_additional.css\";s:64:\"7dce35818cd2ace9c8f62d077651f427247cd5b54c7e3025173f843b05499f07\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/css/ga_modal.css\";s:64:\"901d4f236678962d6c57ad29f06a5fc7a3c79f5b38c5a215a01a2f156d4b9263\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/css/googleanalytics.css\";s:64:\"43270fcab125a001f10a8da711ebb066b7238d8e840dcc824cedbb7499db2212\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/css/ga_old_wp_support.css\";s:64:\"f98088d0c171215071daef0e79a983c81571acaf4144e100444790839d94adff\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/uninstall.php\";s:64:\"afedbca837da27fa9d8f07dab575941fcb5838a2f4cecad8d59fc124a3736865\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/website-file-changes-monitor.php\";s:64:\"a62cf573121d18c05df9b0d36f9934c02078500eebf72b35ba5c9450a0e11bd8\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/languages/website-file-changes-monitor.pot\";s:64:\"3c6bd59fabdac3a9d602d2dad72825ae146dc634272d3f0f69063e67ae8cf784\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes.js\";s:64:\"3d8e4948e4ce6070773e2c40a51ee9f058b6bf77bcfeeb69a4ae602f908d3334\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/common.js\";s:64:\"cf347fa7b4a80ec0d7b04b0d966091702de889bcf09ae324e72c719d060e035b\";s:147:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/tables/DeletedFilesTable.js\";s:64:\"88a82920f8a6f3239d32a0ed65e131254323d997fc2f3615c18a8f5ffd669681\";s:148:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/tables/ModifiedFilesTable.js\";s:64:\"5ecff84ca399d097c44245c448fd3ae7e9a2d2685c9a7a52acaaf3e69f41ed75\";s:145:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/tables/AddedFilesTable.js\";s:64:\"caefffe8633ba1340a151b1f2037be6a73142746bab34987f248a5352656c2b1\";s:138:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/modal/ScanModal.js\";s:64:\"1d0e0e2434c84427db9ee177caa2b7cc1a3255b0f0ad1167fcb064ae34222116\";s:143:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/modal/ScanErrorModal.js\";s:64:\"e801f32b7e816592505a2500ad67edded3df96d5321e7eb314f4f9c2587fbb1f\";s:141:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/modal/ContentModal.js\";s:64:\"6bc96abe25bd5c808cb2662786e4a5aa9776aeb9f961ab201f143ad8ced3ac64\";s:145:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/modal/MarkAllReadModal.js\";s:64:\"f0b0f253f520850be3cde7160f6c1849d6899cfa9f923bb29d80b037532f311d\";s:143:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/modal/MigrationModal.js\";s:64:\"9b86d4bf8bed3eec7c4cfb9dc4396985304f1c7d259adb6bc8191763164f6dba\";s:151:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/events-table/EventsTableBody.js\";s:64:\"6077b32a86d2e8c1fdc8166010c4376cb1f7a087a3253d3e4430530c8e08f040\";s:141:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/events-table/index.js\";s:64:\"65f482ded474434ec6904cc9e99eaa35ecfc1f070bc4a88a49a433fcd0f7706b\";s:151:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/events-table/EventsTableHead.js\";s:64:\"bce328ea8833baf5d6d0dc789517da3031c28fd3d9ed40b1c6b4382d77c2be5c\";s:150:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/events-table/EventsTableRow.js\";s:64:\"de45ccb4dae2b6946e2101adca507ef8944a96c9d60a29c5475373403decf16c\";s:147:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/events-table/EventsTable.js\";s:64:\"bd4737166e2df2062d187e0b3a8b970a0a1f734ce8cd0163fe8e1910f27dfff1\";s:140:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/helper/FileEvents.js\";s:64:\"0c98c8bca61e7861c381b52c3b0f0629ce4b9e797f2f72440a430656f244b5f6\";s:145:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/navigation/BulkActions.js\";s:64:\"3cd836aa9da88146971728edf2c1558b356d2b6015c2d52eb5fd109b88a1e4dc\";s:144:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/navigation/Pagination.js\";s:64:\"3f4a9abd586c18173802adc9a8d44ed2d5ce8e2769471e508a825319d0825f05\";s:143:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/navigation/ShowItems.js\";s:64:\"2232d424f8ad6d933ab1814f2c054931fd0870d42b477f0c051fd49a2320c27c\";s:145:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/navigation/MarkAllRead.js\";s:64:\"16d8dee791a437c267e0701efb59ddc5e845faa17f9586b5df7542b91c5f7851\";s:139:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/navigation/index.js\";s:64:\"19bbf831e2def8127fbde9d926136ac295667dc583cb969a1929f083be2ade03\";s:145:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/navigation/InstantScan.js\";s:64:\"cf3f1e22c5574b48fc59d51d2f31292c94a25c030a63b68459106a34602ffd0d\";s:144:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/components/context/EventsContext.js\";s:64:\"2284f758f550b66a96e3dd43305e307e723f72a38a3ddf44355b94a5392b4608\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/file-changes/index.js\";s:64:\"467cdbbcf5dc19cccb4511eaeaec509481d9b15285dabd332e6ea8c022102a9b\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/src/settings.js\";s:64:\"b4a13c4aad6cdf2b9879ee8d911e8c56c632e09dcd92f1e1b53b004af3457b23\";s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/dist/file-changes.js\";s:64:\"c9ee8ced9d26a5dd02046477055a7121e389dfa2d5b6337e11d2d78356a489e4\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/dist/file-changes.min.js\";s:64:\"c89ae42f9df9d7e4def7270f5f1efaf0d9eaa5c0fe449cdb8e4bc8f0ddd7caf7\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/dist/vendors/react-dom.min.js\";s:64:\"af70bb4ed742cb5f93ae37027d1b7c2588708c7df36981f11e1bd2063f167eb1\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/dist/vendors/react.min.js\";s:64:\"24144b413eda2789953b41f61d1846821bff2bbe9ce56cc4e7bc16d0595ce996\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/dist/common.js\";s:64:\"fe8dc0a459776c7d8b295e1ba1f00610d68a75a41de6d6369c91a38c2271fe14\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/dist/common.min.js\";s:64:\"212bfc058f3b5f8c4201bc5f88b10b2b0683becc858afd6a431739d0466f18d0\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/dist/settings.js\";s:64:\"c7483be3e7e4c53798abac4ce7e65de8d017bd98c7905cb3378cd8b93c585684\";s:112:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/js/dist/settings.min.js\";s:64:\"50ae12c14a07f28df8f88d8af5789198be05b9edf189178884d28c4bb0d6a3e5\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/css/src/file-changes.scss\";s:64:\"4ecc59220c63555d4c8f0984b3520f0e52cd7c9acae70da7a150e3ba3f942017\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/css/src/settings.scss\";s:64:\"4c9c7890773c3b5ad7a69e023456867a51a21220cefd214e642502adf6a00da6\";s:120:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/css/dist/build.file-changes.css\";s:64:\"69c98faaee3050677ebf369fa48d0468d98af86e15ec3fdb0f49d6ad2fdf591b\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/css/dist/build.settings.css\";s:64:\"9e5d683a2839593257b4ccf72c9b3b37c436eda49af29d62af8ef412003e1bcc\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/css/dist/build.file-changes.min.css\";s:64:\"3d2965f98552279e3570bd674d4f316d09fd41872d2084ee8eead96964e271f7\";s:120:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/assets/css/dist/build.settings.min.css\";s:64:\"1f06b45eb62bc08be8f5461ed24865716be636666dce99a48c6b219842b619d8\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/update/update-wrapper-interface.php\";s:64:\"259d439c6c5c1513f383e66e1799e66a953ad74468304959d06750675f846d8b\";s:143:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/update/class-wfcm-add-json-to-excluded-filetypes.php\";s:64:\"32998dede95da7e4152f1a2115ff61592713582601609c2bd201aef76926f072\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/update/abstract-update-wrapper.php\";s:64:\"979a6b06812d3897d13c21da07f88333a77851031785111703d1789c0600bc04\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/update/class-wfcm-remap-options.php\";s:64:\"1e0f753e3ce5e4b40875f1fcc72686046171a3cb2398cb2d3fa50aa99c828ee1\";s:129:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-website-file-changes-monitor.php\";s:64:\"353a50426f3da317bf0a5abfdc1fc6e506f9990d29c9c47f0b6224845a06a48e\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/wsal-events/sensor-functions.php\";s:64:\"2015ef08dd49148af602902de9df61a05d75a59905fc8c87388c8aee612bd6cd\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/wsal-events/sensor/FileChanges.php\";s:64:\"16fbded289e3576d394add7849b1726217e34e1a4426ae98f5d011fd75eb8e12\";s:127:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/wsal-events/alerts/custom-alerts.php\";s:64:\"46f19776857bb31cd98f6de50674771ccc00e57bc15f50ba96d6ad1f95ec4ccb\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-settings.php\";s:64:\"e0c86c27c8f7b909e97c683cb6207aabf79ec3ee0f1d1c94e9c3cfb99ba8410c\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-event-query.php\";s:64:\"56c1d44b28b5e9fea1b29347c9bb21689656961c0183ff3f77255b2e2178d0a3\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/event/class-wfcm-event-file.php\";s:64:\"19b8b946d487dd4396850a1e3cd8d84960916ec7ed69c60d7f68825cc6b30fd8\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/event/class-wfcm-event.php\";s:64:\"25d5b7ce498cbcf7caca4f108fd2c8b384bd87515697b0182abe92d63f50b403\";s:127:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/event/class-wfcm-event-directory.php\";s:64:\"135e125760ba86ef4e6f32479ea0f9e384b1dc0bb639ce6a2323f4fba35a7e50\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-email.php\";s:64:\"a2d90a138fccaf10877bf9184bb0456289d76210cb920757baa99bd471787273\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-autoloader.php\";s:64:\"a211655fabad477837185bd05b3d3023e1de64b50a5ee2be9388651bb2ba82da\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-monitor.php\";s:64:\"d3eb7b755e33b88d69cde7abc4fec73f6308cf74fa125ed151c96680a735367f\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/wfcm-functions.php\";s:64:\"f110e94d946009b7366f0b8c3eafbc62ad10752886bc2de2070b6dce0f6b190a\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/class-wfcm-admin-settings.php\";s:64:\"d2851cef67d9dd62fa8ad155e1d4f0d91750a1b1c6f89816daac59e94481c38e\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/class-wfcm-admin-plugins.php\";s:64:\"a0c69870bb68c37df25104ff8de8b761b6141c1ffbb1d8d2aef6dfa5c75ff97e\";s:130:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/class-wfcm-admin-file-changes.php\";s:64:\"5d947c9878b1ecb219f39d3323482d24a68f84e0cf3e1557a9594ca2d1d58d9c\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/class-wfcm-admin-about.php\";s:64:\"0fc2c7faa277c73a85380a62ac259d575d8482aa4881ee9409d46fb834813a57\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/views/html-admin-settings.php\";s:64:\"58de4bd489801a45df8620ec3fec147cc09ee3be213fcd46fc71202cf2ffe70c\";s:130:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/views/html-admin-file-changes.php\";s:64:\"fb036ada021192959294b7941908ce518ce83a4606837b7ae33922e9d94ab6b2\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/views/html-admin-about.php\";s:64:\"a3cc8787a006bcec30723227b845a0b39b8fa13d9aa37712fffc5650d8f3aada\";s:131:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/views/html-admin-about-wrapper.php\";s:64:\"d03712e4b47c1768de3ad96bf9863b28da53ea0a2a41e7494de61fb03c3e1ba3\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/views/html-admin-help.php\";s:64:\"6aecd0946d9c7d22cdfc065aeb0e014e5b296390d6cdb8945015547e618ba39c\";s:129:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/views/html-admin-system-info.php\";s:64:\"15719764ecedf205e2419bb572ddabc7607cc8349a7277e57958e15f97db5ecb\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/class-wfcm-admin.php\";s:64:\"90eb5bfb534994b24ece30450f12a401e21a5d20f3e1c7a8206d89ff0e27c1c2\";s:133:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/helper/class-wfcm-helper-browser.php\";s:64:\"147eb30da3c6c3791ec82d3c31ab3d269275480928638a807803a7be8d0cbd21\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/class-wfcm-admin-menus.php\";s:64:\"927f4c586fa66083b6358b42d06a746e92b378ffc56d863cdcdfb9f2751e9fad\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/class-wfcm-admin-system.php\";s:64:\"e12a65fb3fbcf474c29eb5b1bfc4872459d542d1a60e508cf296a7bd4b927125\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/admin/class-wfcm-admin-themes.php\";s:64:\"fd9c8d488501eada33f7bac7f321d3ab94f4f723c9ba557fa3ce14aa2da1cd49\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-update-runner.php\";s:64:\"16e24904280f820fa87aa9dab38f18e7e49a976d6ebab6f58299dec649cf86a3\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-post-types.php\";s:64:\"cb0632fe9234573f9bd0b996d03aea11a3eb28d5f0f89b4001a0cd471ae37aad\";s:134:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/data-stores/class-wfcm-event-data-store.php\";s:64:\"90c70384983f9cf8c8677660f0a9e3e945a861f0d6dd58d77f74c7315144b623\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-rest-api.php\";s:64:\"9b879690db2b8da78ca75c15fda160a744ffbba3990ab7a82cb7c70c7f8641b8\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/includes/class-wfcm-data-store.php\";s:64:\"3bebbd7996398722dc7e55ac8de5596e4ba76f87374abd984863ce77e148e585\";}', 'yes');
INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(61748, 'wfcm_is-initial-scan-4', 'no', 'yes');
INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(61749, 'wfcm_local-files-4', 'a:372:{s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/single.php\";s:64:\"0fcc9bc97f644828fb5c7d0cf2ff8d4e01fa121b954400473d6c1f69ce2c215f\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/category.php\";s:64:\"46cbd7d946e7f4b58df107b6e03948a9486775e8e37bc0ee6d5fbc76aba9fc1d\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/searchform.php\";s:64:\"86acdfa2f50b39903ede2ed78f95083bc5cd74f94503fb0806872a3f59aa1f62\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/header.php\";s:64:\"d5e7f086d3c3d9cb160ee25b7e231e7459cc64794adbcc09fb7e06889da970b6\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/footer.php\";s:64:\"d4d843b9f347c01f032f252fecdc3bfe89d84213edc160139957bf77000de234\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/inc/theme-options.js\";s:64:\"f2e5f99f94011aa62a59248e2814b28012501241c814a293f5477d918c7b9331\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/inc/theme-customizer.js\";s:64:\"716493c68ccedfb1082cc56e5224a11deecc59121b60dc480e81a36aa10c1a97\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/inc/theme-options.css\";s:64:\"f5a94dec96feb66db7ec783e930b2ceb3ed56b4b00ae4de1e63fdff948b5ae6d\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/inc/theme-options.php\";s:64:\"a19813a1a84e7ad836a21be9b40349d7cb087f1309b9af0241ec0be6b54b00cb\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/inc/widgets.php\";s:64:\"180c47156391c468c3fbbccc1d067129abc3daff712fd89f99740723673e280e\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/sidebar-page.php\";s:64:\"a02194e8fd06b415e15d6b31b5a7934dff22cc75ba78d99f7e71d3aa4e249b2e\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/index.php\";s:64:\"930a51a01e78750b1f0bea1a70a06446e81b9c3fc73d1c967ed60450deaaafff\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/sidebar-footer.php\";s:64:\"f11b156f93e87da1fad4ed7986a1eaf0204eee771c493d89f39d4fda8938ab41\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/js/html5.js\";s:64:\"86fbfe313672eea1721475598ca81e520c6d1f788ec4ef7726c7af3cd987e560\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/js/showcase.js\";s:64:\"7b556ba8c154291c5a3071c19892a357f0bc53e8314ff2f181536452a0085f18\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/rtl.css\";s:64:\"9d926649f9d1201231bf0ee6f04e65c043839c32f24e4aaedf3e63aba8dab761\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-gallery.php\";s:64:\"490883715f2803bcc90321b4013876cd034abff95b30947c11e2efb1dd6a10ed\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/comments.php\";s:64:\"b1efe45c10b0433ef937f64fc0dcf26cf32b0d3d2e0dd2677e0e64b5cc8e26d1\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-aside.php\";s:64:\"ca7a964db63bbbf37054acb15daaa1165516fcb6f848aff6e581d53bbc809861\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/functions.php\";s:64:\"b786284ea7648a8c740e84137ae1cd1e790ea7e1bf5616818ef50ae8f8b47ead\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/tag.php\";s:64:\"464d5cca007e9b785b93264f786d3eca444c435b4d8d17e46de62a885f1e1257\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/editor-style.css\";s:64:\"44771dc63770abe8f67fc49e946fe0d51be08c4c960f342606a8dd3a2f8194cd\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-status.php\";s:64:\"c3a219a90bc6440930c8ca43f50ad831b2bfda1bae24ccdfc0514a4198498288\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-single.php\";s:64:\"1b148368592044ba4a5a3c8fb8699c5ca8c564dddeca204d292b4ed967698961\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/search.php\";s:64:\"094f5c34c04e03eae846b941f49d4d161857691f8b114b48ef86be633b62afa6\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content.php\";s:64:\"f3b1e21c1d37841e7d24885ef034680c36f7a6ff7d47c81f8f9faaa05883442b\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/languages/twentyeleven.pot\";s:64:\"f5bf8a9deeb80f0b100254d9e31bbcc4754949fec2ade89b528d7d8645ab651b\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/editor-style-rtl.css\";s:64:\"fa6f059d975f8f38e459627cd21412cac027168d486301a252de896766b6366e\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/archive.php\";s:64:\"ba5fe7861ba5c6fae53b3d1314cc8febf66ceaaf8c4dc20c02ec570bc1381642\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/style.css\";s:64:\"a060cb54c80ed2208470f9a9dc183a588ed7fa90425a7bc830d7a4209f5a2a25\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-quote.php\";s:64:\"1b4bcaee5d1d590fd1793269daf4ec4710bf51f35f35977faf472bf7da1ccaf5\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-featured.php\";s:64:\"c45cd36dd22ea6bce03df9b6916ef28516af0708fbe71d15034825fcde5767c5\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/showcase.php\";s:64:\"39448755b29a84edb6b130082f0b8aa67c116412e147b9aa5865644031260f5c\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/colors/dark.css\";s:64:\"1641424ae03f387f6ee3e54d3c8859545455f8ac38e07db35dcceb61874ae114\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/page.php\";s:64:\"7dd1289cd83b08298877db9cb9805b9930e734be170d757ae4264bc2b2670f2e\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-image.php\";s:64:\"b8df95b6b900fd240fc26150653060afef0978139c9d595f08ff0663ba95cb4b\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/author.php\";s:64:\"c037e0079460e2a555484a072fa9715f6bbf7fa139d14a76426ac008529e0922\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/image.php\";s:64:\"87a4ed4764f35e6880a4d5449708992b2899a04c8b5cacc1b321e8a57a5cf653\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-page.php\";s:64:\"e48a3fe15ed7b9f943e4ab984b1c91710174b7e9f2c18b6860d041d88546b871\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-link.php\";s:64:\"6e7ac49bee84b43118de8760f4237ba2c0fde881c9430dbe99d4e5e1548b4ba6\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/sidebar.php\";s:64:\"85605971163b2046a6a1faf7148a88307335bf104ef0780049324355389ba95c\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/404.php\";s:64:\"3d1c628d29967526124aaa4076d9db7d2ffeb81da6807d61f97acd7c082f6edd\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyeleven/content-intro.php\";s:64:\"67950074c6672805908fa35580d9c633353790bf53d5fc733b265bfba8ce4046\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/index.php\";s:64:\"e41d1295471027e36b6c4340c6a12ab27af2fdb21ce829e7c992e26abca870e6\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/single.php\";s:64:\"5fb59e0682be38384576999d6822304a99a73604c391e1605538be8da9d6569a\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/category.php\";s:64:\"bfc2ca024bd28a296c88b487f7837467a494d9581e507c001cde4bd138743714\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/header.php\";s:64:\"e363bcaa93a9e400abf1dddb9734610319e3871006391c2cbdbd62785a909191\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/footer.php\";s:64:\"95d861a7b75cb854c9a2392670b99408f0b35f443cca4579ad91e9a1dd60391d\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/loop-page.php\";s:64:\"b215a7d4b9012a5e89ad9995b446b7708e83a789eeaafbf4dd0c5b114d2fe8fa\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/onecolumn-page.php\";s:64:\"1d8d0280db1e5d3deb78a806b525b8f4dbd1e7a477df9663a06bd829c478ad78\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/loop-single.php\";s:64:\"254967b4ef41af3deacc3bc840e10fb7ccc8c24948a8542e58a7aa4b6cc9e698\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/index.php\";s:64:\"0b7947cb522a4797690d363817929b8d04c19b525c03006578867d823b35675b\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/sidebar-footer.php\";s:64:\"286bca277ca97c9f960c7e4a214e54ae2ebddda7c96f0b303949080f1d1edd5a\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/rtl.css\";s:64:\"8f34c7a0143e591a16e87a47f7a7a0d95ed2016ae1c0c06873af1a47c70adbcc\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/comments.php\";s:64:\"7f6f2eb5244024d0bbd8b4eec5cd38a4f971348556c5c72c6283afe86dce468b\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/functions.php\";s:64:\"ca428c09fa2d21c74053be0eeaaf553fb24454d48e326e0e73833ffa46f26ed5\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/tag.php\";s:64:\"b91f003859eec96f0c16a551ba10fe24ec3ce3935d1360e6f0eee008fa3bc1c4\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/editor-style.css\";s:64:\"a15f80e6b868679b514d6d5a0698abd5f778ebf113f459d111d3a35d5d3f2250\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/search.php\";s:64:\"eacd3c5eb9ca5a1a7b5197146aaebb1d41ff5b8c38424f80bdb462607bb4fa2b\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/attachment.php\";s:64:\"11bc9bac48c3bc04ec93ddc615f1059196a05f98269e8ceb716e38a7d35e0238\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/languages/twentyten.pot\";s:64:\"02a94148df2d88cb84a61c27763deac9206a47eb8f2ac8d53ed9039f484b6a27\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/editor-style-rtl.css\";s:64:\"bb81285e55138027637879b452b69982e3cab77246b8696e8cd79d52b985d2cd\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/archive.php\";s:64:\"8ca4bfd64d990d5073a21afd378eb5a83c0eee48e2584758be4ffd4533d3ebb3\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/style.css\";s:64:\"73beec4c95d72ff47f40931717772e3e4648ea459e0a785a62d577f5ad714415\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/loop.php\";s:64:\"8247786b2a17402c1e9acb47647195ef5c6f268f3d2f7d0c79df909217fe6ce0\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/page.php\";s:64:\"7d3a4107e60c80c28afc0ea86d47a7fbbd56d8d1bbe9753081505d7552d917f1\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/author.php\";s:64:\"29201a2fbd0e4a7835028a01014575718cb4127e2888b93da0636ec6fe19d517\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/loop-attachment.php\";s:64:\"d001f1918d89c21baca9e86c0ea5035c25328b28a109b750b4fddd3cb5c24668\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/sidebar.php\";s:64:\"059b56e4a3b2c26c7a4120a90c6bc533708316a280994d471c87eef86a63e970\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyten/404.php\";s:64:\"bfa6ad3a770bde39807699fa2a2c932f7d8a4a6eb48c3f8bcff720f48b8c90df\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/single.php\";s:64:\"840017f3199f92d221004bbc24c0a4d95e86ff590da95f9366bbbf4f85925716\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/category.php\";s:64:\"9dec56f9727bf33b499b3f75f0cfa65b5cf8ab97894c8cd053567797efa28043\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-chat.php\";s:64:\"5ae28f8ed50ae42ae624001f6d4bd2d6511514b0f599a70fe377d84dcb9c9872\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/header.php\";s:64:\"20f9895d390ef27a7e58a68ef6f1c626b1554e7099bb7225844d61898d624663\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/footer.php\";s:64:\"2f527e81d748a87207ad925e0f1539735b4c6ce4dbb64cd8eeed60d951999e8b\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/inc/custom-header.php\";s:64:\"9229daa9e1d7bb4418e6bf7815496b8dddc1ea055a5a62204cf8e7917f15d1e4\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/inc/back-compat.php\";s:64:\"5c0bf8e6c25e5094dad701e3c5bf8d90d5fc77fdc40f966e714b39ae6af677c5\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/author-bio.php\";s:64:\"05fba250fd5925868b54cf468145a8741b76464f5ceae05b8c8f754e88205571\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/index.php\";s:64:\"b6f7face8a6a4f8c8bc9d495783fcec42e1b8029a63e21524851bf1725f2c3ea\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/js/html5.js\";s:64:\"86fbfe313672eea1721475598ca81e520c6d1f788ec4ef7726c7af3cd987e560\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/js/theme-customizer.js\";s:64:\"66f105394bed11615247cf25943c8787e022f109077ee3e9a3635a1c21467c14\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/js/functions.js\";s:64:\"2a87938ae64437217b3d64d3c274365f5e05f1b13207893b445126e49b6a4009\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/rtl.css\";s:64:\"8f73d6bbc280a7d850ae153ed0bc7e6fcd5912c009010e6af35de54e9c7061f1\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-gallery.php\";s:64:\"c1d4340d437a52b4abbfdc8937f7b32201abf8bbd7b247fcce72955281803472\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/comments.php\";s:64:\"eb719ef6ef6367e7d26506f1403e38f22a7c88ed60bc25db869c473cfa2e1590\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-aside.php\";s:64:\"a380cc3043a0ebc4218fb5849d49b114b59c3f2a40d59a5518f4950807929d2f\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/functions.php\";s:64:\"a4be5ba6262240af6bdcad5b89389c16f782f7b54c1d0fc1c5d9c65996126167\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/tag.php\";s:64:\"6b2ab95b534dc767f28e3dd735f40cb975f06505a23dff3029a0c5baf2d63f88\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-status.php\";s:64:\"59acaf0269f415b48d13496dfd33fb096f54d48c8ec2a197640a4c1aeee9bdec\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-audio.php\";s:64:\"862471bc662be75c7f521a82ebd4cd913e72206c4caab3e2475bc42cd4d6e994\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/search.php\";s:64:\"fea69cec3ea983e083a142dccea2ac429439e90733d06e88829e56a9f7802c19\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/sidebar-main.php\";s:64:\"2e4b0fbbd23bd733d5a47426b44d66f09e848c2c5f17cae8a8f58675d2ff1cc3\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content.php\";s:64:\"21f7bfe8adba06cf1789d0cce499b224814a4145434631e300004753ea16ec29\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/archive.php\";s:64:\"a370876c7dec8a49bee30a2f6e22e83360a4a07d81a43493b2085c7c37d830d4\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/style.css\";s:64:\"0f695a24259fd723a30aa4661d8be0f8ff7f85d464fb639f59735d9ee9bc7ab5\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-quote.php\";s:64:\"61119881025b3d328c0aa6d115f345b603a0bbaf4eaf2222f2d8223558a946e1\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-none.php\";s:64:\"fe90da586a806376896a798de98fb1c446cdc79b1b02d76d9d09bc534f2303b0\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/genericons/font/genericons-regular-webfont.ttf\";s:64:\"25bc04ba90c1cab495640b70f16de6b45a3998a409ac17fb47fd75af0f0eec3a\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/genericons/font/genericons-regular-webfont.eot\";s:64:\"bb53fc1a0eeb4d24b2b7e0bafe36f30d549938b80f8078625bbb7f40315bd218\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/genericons/font/genericons-regular-webfont.woff\";s:64:\"0e1536ec01be2959f60ab02b0194f62521734031080914187efc25e482fefdc9\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/genericons/genericons.css\";s:64:\"4d5679eb4ffe764c49e2fb1386bf3ef04139e7a5a9e867da46aa1045374d6925\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/genericons/Genericons-Regular.otf\";s:64:\"12f3e7374e2ba7ff956218d65c1723f539a647b980b7c9835f4c19553e2ae09b\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/page.php\";s:64:\"c677acab7710a8102cd8db6b91a0c360193f0a22d58e05700a3660342742d783\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-video.php\";s:64:\"4beb1f9ec3acf8af06b46cafb5de6cf49534f83980d4ba2fc3c9ee6477ee6983\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-image.php\";s:64:\"d219d2b0d23779cc2a1d1023a6a042efc6762cc1d2b6005d59395eb4b48c4eb2\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/author.php\";s:64:\"5a3270c6a26aa5be3d3dad3b2731f7ca9f182b2dec129f0dada94a0c21690f94\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/image.php\";s:64:\"44ce95989f231365826d22fc475f6aed1618f1615106956ddea641c80208676d\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/css/editor-style.css\";s:64:\"0828dc050d9fc06fbe299a467f9450d9bd114c997620de2e6cd15bfa8264f6d3\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/css/ie.css\";s:64:\"008f00c5f86006ccfee36c964fff8d66194d6368f6759944b3cef745de3beac3\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/taxonomy-post_format.php\";s:64:\"109056637ef0956d965df8307c0e4044e2cfb21884bea55cc5705cf7d19d9f1a\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/content-link.php\";s:64:\"5f136b8c54eba2b73b2c1ce72dc871060c046898d0ffbff4b20278a190f8b740\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/sidebar.php\";s:64:\"accd6b1e67afbea19d0d68c990a9d3b03b8df1b1f0fb3f151faef2c312128fea\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentythirteen/404.php\";s:64:\"1485c7fb14d055c5becd1e7ee856e82570a4f7acc2736b9482d0eb855f1d1328\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/page-templates/full-width.php\";s:64:\"088a52360aefa15dfa3b204734f7a16088b48ce97a07268e11d10a1f00eed33b\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/page-templates/contributors.php\";s:64:\"e482d4e05fd55fe24d89b628005957aac368ec067891ab15d1cef22afa245edf\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/single.php\";s:64:\"60c6bb957d638bd1f3c68e162ec57b2b782c61e111d0be9ca7a7bec65e6da1e1\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/category.php\";s:64:\"6ceb1cba568fe787dc614ca3edeb04ab6a79b29bad6364b16cee8377a006b78d\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/header.php\";s:64:\"f0b7f67735122247b85460a095eebf272fe35c58f5bf3128b060ddd880391450\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/footer.php\";s:64:\"e719fa4059f69e5428fbfa58dc7c56341f5c5efd8a7f39b224c5f8e8b7c6538f\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/inc/customizer.php\";s:64:\"e429e9b06c8cdd31979ab4373500a7a5e16189c3145b87f3ddf744342472ffa6\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/inc/template-tags.php\";s:64:\"d5e525492bbe282a6fac4b47ce2f4a48822e68d645d8fc349e81f2ab2d27389b\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/inc/custom-header.php\";s:64:\"5cc593ae9776519d03b44e1ba88212e0b70d20f6f0335decdd345284948ec969\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/inc/back-compat.php\";s:64:\"8f2e7d1bd1421a524cec74c1fe212f67f329f86d8a6baf105fd492c92d76b97b\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/inc/widgets.php\";s:64:\"ad2866fba35455bcee3feded8e11022827692c51294d068d0aa591af7159dc45\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/inc/featured-content.php\";s:64:\"32071908e8e2077ff0a2b976dd0839e013b8a3b2a692e04a6e702c811fc65423\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/index.php\";s:64:\"07a8acaed8e1f6b0e7336c61963c86744a0e4d9dd70ddc3e8834d5dc0da2eb89\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/sidebar-footer.php\";s:64:\"0e815b82448e83e0280f0df599b376297ae56227715678efc714cf679e64c384\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/js/keyboard-image-navigation.js\";s:64:\"0330f4f446a7be3818e0246bee8b73b9b227c428c4f281ccd48f8aa9ef26dd77\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/js/slider.js\";s:64:\"9152f02530358b4a5e79e269f896724609c32baa92d45e0895524a3240bfaca4\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/js/html5.js\";s:64:\"86fbfe313672eea1721475598ca81e520c6d1f788ec4ef7726c7af3cd987e560\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/js/functions.js\";s:64:\"5c95e51b1dba3984f2d486541f3447c69d274128df79a235c72d7dc0710437b9\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/js/featured-content-admin.js\";s:64:\"cdebc2ed272a9910e8b83c2b272789827abcf0dd2790bf9a76450b3590e01994\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/js/customizer.js\";s:64:\"41fedf472637b10f48dbffba0564fec6bf5e237a65424545dd528a39569f6b20\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/rtl.css\";s:64:\"989990cd6d6ce9d02028ead610f456c6e59815333cc8597392224ae6e85757be\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-gallery.php\";s:64:\"118fbddd339896b070b519cb796a0adafe8ddc2a00ecc7ad01f7e4dff0780d62\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/comments.php\";s:64:\"03fcddfc79c763962d57758221281c28a89b087fe11df31d012772ef191b6d50\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-aside.php\";s:64:\"d866cc1de89648e952745ad8a751aebf342dc080c1e529d4aee3012ce71ef11a\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/functions.php\";s:64:\"343d2ca5f48da350aecf3d5132e8284e0a528987e1c400f56a8c9862083c094e\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/tag.php\";s:64:\"69912f430fd32cc3cc92be6c7c5d424bc525664f6ac972e191221b54099b43c7\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-audio.php\";s:64:\"61be8b18d4e1a3146409d06d16da365c56b67290a78749ad5e60b9df834610b0\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/search.php\";s:64:\"3ba3b59d2923cfa0a0fcab83f2c63d3f50492e62e3bd7070578f24754869d419\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content.php\";s:64:\"06bb24ceea6ab669323382d8201f48039746f0be17e7f9df492a00fa3caddc59\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/archive.php\";s:64:\"e18f385ff862f0258083efa71e3cb892f92566f9a5600c52c9c211fc6648df84\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/style.css\";s:64:\"a6165c18dd448493d25e472466233f4dff3ade2007712953c5c65676f69a9765\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-quote.php\";s:64:\"e35b504e58232b9f97c4459f03c465d1df7cb63c16aa60f39d8e66a0a246026f\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-none.php\";s:64:\"bfa8e5565caf2263e1bd23341c11f9b2a262661801ea6439662ae963845e8f91\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/genericons/font/genericons-regular-webfont.ttf\";s:64:\"25bc04ba90c1cab495640b70f16de6b45a3998a409ac17fb47fd75af0f0eec3a\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/genericons/font/genericons-regular-webfont.eot\";s:64:\"bb53fc1a0eeb4d24b2b7e0bafe36f30d549938b80f8078625bbb7f40315bd218\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/genericons/font/genericons-regular-webfont.woff\";s:64:\"0e1536ec01be2959f60ab02b0194f62521734031080914187efc25e482fefdc9\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/genericons/genericons.css\";s:64:\"4d5679eb4ffe764c49e2fb1386bf3ef04139e7a5a9e867da46aa1045374d6925\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/genericons/Genericons-Regular.otf\";s:64:\"12f3e7374e2ba7ff956218d65c1723f539a647b980b7c9835f4c19553e2ae09b\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/page.php\";s:64:\"9caf875dc7d09be0d5d94b6f3e6fbe70e47ca27e5b78150adb694fef1c55aff0\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-video.php\";s:64:\"69ec70baf4cef6b92c4df91e314208d65c82021cf8f616fcfb278474a666d0e8\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-featured-post.php\";s:64:\"896c5cb201ec178f1a7b5ff3e7dd70d81130035fe97409c298c1b70f4ccb2f6d\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-image.php\";s:64:\"005c1c59ff336d0a38abda5d817e912544246681fe9ae3855c722e8de4067d00\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/author.php\";s:64:\"6b9d2d504cd5734adafd0cb1d59b56fde8f32c0dc3ccf8a041917701a88aee29\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/image.php\";s:64:\"95287e4a665e6f46976ae8042642349780a3d3cd5f4a5b0f47fdef841769711e\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-page.php\";s:64:\"92af55f30ea663bc26cf104699ba7c182065fbc2ade64c0c0ec23b1db9379663\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/css/editor-style.css\";s:64:\"b6b1265dcb1fc93037df89e1a74f33c373e6827d31e5b699ce929520c06904aa\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/css/ie.css\";s:64:\"7f0dcb4e61e90713facb567ea30aa7b4ced65367f96b21fa05ee521c5a9dfb5c\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/taxonomy-post_format.php\";s:64:\"89c9a3cae7d26188f9cc14b0fe5a861d61d6330973ee94b47e40d4735eda0f92\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/featured-content.php\";s:64:\"5d9d97690487cb8f1c249868bd88c840362a3fb852b6c8c0d37449b76dba7d2f\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/content-link.php\";s:64:\"0e040aa7f7a224758dd3ce9e4709f54804b164d891eef0eb9721c6dc3a1c39a8\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/sidebar-content.php\";s:64:\"88fe8f93e7a11e015c385d09f5a0e43650fb56b0efcf342b277e4f5fd398317f\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/sidebar.php\";s:64:\"10ff9ffe2f7ea0cf001d062ea25c223a0035c949ac1c6eab5212a9d6ceabf1d0\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfourteen/404.php\";s:64:\"4e36e02a44f5f4e3ecf20254cef8979cc0e520ac929424a59022e5ab42eaf6ab\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/single.php\";s:64:\"080a0bd528a536747d171ff705ce7fb14e5bc138e586ac0f88b792364cbac66d\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/fonts/NonBreakingSpaceOverride.woff2\";s:64:\"2a0f36671080290c73dfe63f5a46e1247b0321127df4fa3774f8444af3056065\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/fonts/NonBreakingSpaceOverride.woff\";s:64:\"8476f019bbd922dd692516667ad6a44deff893ecd12fa8bca3a0dab28ffad9d4\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/style-rtl.css\";s:64:\"665e19a365ffd782bc1f600910a78e64b2f70b511eb62c258b6ec63a6d8e7311\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/header.php\";s:64:\"1bc789b5d910656ebde58f0551e8da015abd08deb67efb87b0e5cc47c2bb2e82\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/footer.php\";s:64:\"32125e9109f8623306d8959d929e729e1b1c70b3dda15984d11d3cabdf5718d9\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/inc/customizer.php\";s:64:\"c0b53b7192d1fb57f2d1a9ba0bca732fe6ad1ae0f2729fd78872674c22912906\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/inc/color-patterns.php\";s:64:\"3efea8dc2a5a82f5dd1a7d29b80796340a43b1d899db13aa5536d7fd33d3fadc\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/inc/template-tags.php\";s:64:\"6b35cda2c45c7acb2ffd085be26886090172e46250559cce24470647ba173942\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/inc/template-functions.php\";s:64:\"85235323cecaf3e5a2006f64c1123011598b23a214ee4d4f2f78e4a67c3acbb9\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/inc/back-compat.php\";s:64:\"4cebb0e00dc7b03b7dfc05f8c31a8344ca98709fc0661ff31a7e2fafa76d0308\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/inc/icon-functions.php\";s:64:\"ad2361f0467dc0b0c9e3e40c1030abd71d989efb83a8121d8b7ed3c2d418e1be\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/index.php\";s:64:\"607dfcedf948e10188319c5b6981f579d7df74512991394e613de7b934d0ebb8\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/js/touch-keyboard-navigation.js\";s:64:\"1335a0d587b65743db0803cb446054203c7195239a6dd0939eb9b35037b02806\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/js/customize-preview.js\";s:64:\"076faf446fed1663f8098c4f6fe0b21aecc4d8670c26fd42b2f9b796d62f1208\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/js/priority-menu.js\";s:64:\"19d1a0ae5cfcadd8a4f467f3be1d283308a0f72804578754278589c372f1ca47\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/js/customize-controls.js\";s:64:\"80b070bc1b8893a84bc87d6dc3629c57c33a97b15d9a5e16599c933e2e919417\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/js/skip-link-focus-fix.js\";s:64:\"39402d4eb7f6061935d605a5e60023e0d31a9563ec2437f9974942ad61b34239\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/classes/class-twentynineteen-svg-icons.php\";s:64:\"5ad03ee90abc648e7c0c4a03b0e1d7f921376086ac759fc25d3509b6fcdb3ad5\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/classes/class-twentynineteen-walker-comment.php\";s:64:\"c6e4c041f6a90a2a9700512371b792350321dc0762fbe4e5872c5be5ea81b286\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/typography/_typography.scss\";s:64:\"740ffdcc69eb3eb77eb85189ab64d9f4d4858f508f1a5d2b93bd714fa8f8f54f\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/typography/_headings.scss\";s:64:\"f03cb438585c460e0fedcd90044873b1f2c45ee41c82d758026e370a1c20dac7\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/typography/_copy.scss\";s:64:\"060a5ef5ceedbbc09c28b73e5f5d8ed0eda3ee51ec4a5e6838f6a223bee3c915\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/variables-site/_colors.scss\";s:64:\"5527d1443339b27eb3a61c8e8d86bb2bc6edba48f2db532d514d7137d1ad6258\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/variables-site/_columns.scss\";s:64:\"5027959dae7318cc53d4011740fa2627dea641198bb47752c570bede9c5039a0\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/variables-site/_structure.scss\";s:64:\"07da58ac6d8d2226c03a179e6abc9b6d898e5337beda9628012919b4ec439a95\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/variables-site/_variables-site.scss\";s:64:\"1211be09f27238fe9ec382244dca09bccd40833e86a3c30a71e2fa45877bc791\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/variables-site/_transitions.scss\";s:64:\"253e8b61ac774d678e100e801faaff0587dec21e86d0d3cde408b8db7d90c693\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/variables-site/_fonts.scss\";s:64:\"31f6cbe783aa19cbb56e53efbab43c0cbea13fe769c36ac6fb78f3408e331390\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/layout/_layout.scss\";s:64:\"2ea855a3f4cdbcdcf1046120d1202065216530080816d97cf08b5d8d14be77a2\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/forms/_buttons.scss\";s:64:\"c49e7525c7ee32d3d2f7431e77f12517655622a22f6d261f262edf9e3a24fa21\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/forms/_forms.scss\";s:64:\"22328524049475a781d045a84d3c231bdaf8436add39b80adee2d0a66f3fb5d3\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/forms/_fields.scss\";s:64:\"bccf3bf3f2f3dbe412a57f3dff1794675d7a4de39f4ab5f38c8c5611776b189b\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/site/primary/_comments.scss\";s:64:\"53d295d9f883856813652c3bdee2fbf8d9203010e70c442e4f6097ff449b811d\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/site/primary/_posts-and-pages.scss\";s:64:\"45e23c04489dfff90ac6e1e3949cd01616ba314e9140c660e980da595ca68c60\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/site/primary/_archives.scss\";s:64:\"46366a96cdd89a29328062c28325dd44eb09898582285ce77519fc0fec60385f\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/site/footer/_site-footer.scss\";s:64:\"1fa1eeb95d43a9bb47419d9a79a2fb33ac18c7d19ae12587316ecc31ab9ea2e4\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/site/_site.scss\";s:64:\"07eee79fe85f03ea7e1bcaa7f1662e24a2181bb48366d7c8b2733df63f7c76d0\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/site/header/_site-header.scss\";s:64:\"cd667e829b312c3fd00448b84302a4350860ceefaa76731cbf8f6f45ac26f70d\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/site/header/_site-featured-image.scss\";s:64:\"b0acfb50126727f8b5382af1ac0b233b7265cdb627e56fd38ed65b889c79d1ea\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/site/secondary/_widgets.scss\";s:64:\"958faeac4df65db257dc5e82de6704fb6d015f182f8096a3df5e17ea06daa53d\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/navigation/_navigation.scss\";s:64:\"9acb6c35bab113625bc3edbc65ce368880e4fa8477d6976aa4b6c7066db32f4b\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/navigation/_menu-main-navigation.scss\";s:64:\"ce37ded1767cde6e610078c31ff176ea315ac4cfe2c6b4637bf5aacffa87c1cb\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/navigation/_links.scss\";s:64:\"bb91eb0ce28150fed673bc192a13f4dbbacfee809304a3ef026025460fa6eb88\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/navigation/_next-previous.scss\";s:64:\"7745c78ab45c8e7e8747a020db8b290bb54ad8a57f6b8d91f4f7e436db3d894b\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/navigation/_menu-footer-navigation.scss\";s:64:\"39d9fac0ff1dcb995d2eb600e0faa82a99ea78fe62b2f856117cba01ce0123c9\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/navigation/_menu-social-navigation.scss\";s:64:\"9fa36f3fdc149321e04beda38b5bc103afbaae31673bcdc9791bc59cd608bbad\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/elements/_elements.scss\";s:64:\"3c65f4962e9b1114338ae0c4dd5158de8d56e2ed27aaf8fb0cac4a01f34fcd35\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/elements/_tables.scss\";s:64:\"ed0f71150fd6dc08495679586403c21d7666eef7184dd0ed3504bf7b21a809f1\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/elements/_lists.scss\";s:64:\"657f6e10a2d1638b8f0651382934c02f408b0fa00aae929248c44d2746a607c0\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/blocks/_blocks.scss\";s:64:\"5e6fc721a831876e4ee033a5c7c68695beea3d178dceafc5e5c241c745afd066\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/media/_galleries.scss\";s:64:\"76afee263cfee81e445fc35814f4b4a92488f8af5c93dd7c9e68ee4be185be3e\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/media/_media.scss\";s:64:\"00a6c4fa210a161e09153a8f645e0618bda6dd5002bb93adf1eb6b4ca7cb2491\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/media/_captions.scss\";s:64:\"c4d294c71538bdbc36222e6e2a1cbd31152f4b9bb81c2936b71cc73e6dd28778\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/_normalize.scss\";s:64:\"7930649d99192111fe4d4d8a2f43c4056ddaae18427f6f5d613b91fe99466856\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/mixins/_utilities.scss\";s:64:\"05a4d7c36fa705a5f334bb4a8a598916e01ccde5adc3eca69483ace1c5a88185\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/mixins/_mixins-master.scss\";s:64:\"39ab13c2e9ad05b1427e798d1edf0428f0b0b823dfda9c94c9873ab6df7d6745\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/modules/_accessibility.scss\";s:64:\"f12000a453cc64a8d2da8e47cbd1a9e9efa8ae0f8de947e6806d5ab81eace0b5\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/modules/_alignments.scss\";s:64:\"48e366678145c9c5d623e9481975a3cf184f5a1f6f43e0b7550d2b33e8a4d4f8\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/sass/modules/_clearings.scss\";s:64:\"b4f1b9356b98c319265770b1bd3f9405bd0be6498e32e691c6b04515b9667cb0\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/comments.php\";s:64:\"b4f027546850ed9bda3cfabfde4d1819446663b11aafc73bdd953a60eacb6c72\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/functions.php\";s:64:\"d24b86e78fe07c64b564cf47d7a22a08e6f8abc73aff027362b6b063e4e9ab7e\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/style-editor-customizer.scss\";s:64:\"474d5c2897d0c4393b9bb3f478561d15b7e6b9f88fb83ee4bebf960d88229212\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/style-editor-customizer.css\";s:64:\"c10045a73153481ccee9867507cc62273f6563c217c7a9ede83296530580e744\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/style-editor.scss\";s:64:\"cade53d8a0a8d070339c3490a378266349fd8c38d9bb7ae126ef4cff47bf1698\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/search.php\";s:64:\"223a7e4b69c537fb5c21fdca97c26327e022625df42b949eb57799b21dc27f0c\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/postcss.config.js\";s:64:\"a57f60f1bd1dc04bf15f54f51c6f94d97e30a53d17e10639618cb4340a26f8a0\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/print.scss\";s:64:\"8ce653f391480c3d4241faaa364fadd217b5f5e659a8c2a98568dbe6a2bec183\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/style.scss\";s:64:\"ea6a597df2dc5e48d05bf86edae60aee0eb24a844bb2310451c5b3edd5da55e3\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/archive.php\";s:64:\"81d32f0c399dc17b65481dd376154f8d6940af50df53ab9bc349385c7f157c74\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/print.css\";s:64:\"3988e225a811f9523107de1c8098a49adf8cf3a302df020382c696168bc5cda5\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/style.css\";s:64:\"54c57972cf20109726e28e245cf1cd37897e0158b345a4749d3c7c3a86faac09\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/footer/footer-widgets.php\";s:64:\"033cc988eecdf20f348d78dbf8ab7f5943ae86a7603420d98a0d90c1f0422cb6\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/post/discussion-meta.php\";s:64:\"b90efdf4fc18eaf9f9f703ee48493fa9f30025afe19a26bdb6b7d2982317b372\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/post/author-bio.php\";s:64:\"ea93c8fa7e1a23b74543ba6d6c9024913b4284768d219a680d437f8e879d0ede\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/header/entry-header.php\";s:64:\"a9561daa3cbe8d6e10ff96292068488c756be7ae85b461cc011668ba7177b677\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/header/site-branding.php\";s:64:\"0a5ac1f043054cc6a574a768a0724b8c3954863d032a3febe348a0e8deed3034\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/content/content-single.php\";s:64:\"b875abb2ae88e4cf9e8ec4e9c8d5d8d58c36824bdf61c25cf92530a77bdff08f\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/content/content.php\";s:64:\"984a149b612ee92d1aabef121077dcc3ef5c5b7243d8e2b3ab62997d5a5d3139\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/content/content-none.php\";s:64:\"af33224aaf41a3cae0f81e7a1d0169404da59a7b3b3a413fbd498076ecb0752c\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/content/content-excerpt.php\";s:64:\"d13b4dda967231b68097f566a3e0bf6cf47ef7d82675ebda203f4a1bb51194ac\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/template-parts/content/content-page.php\";s:64:\"e25b00b8a77f0f7142d32af6897f050604a4558055a258e80ccefa97dfb45505\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/page.php\";s:64:\"299516e5970132ee93d2e715bc36eb055acb77229d18d11be442b5f9ec04c85f\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/image.php\";s:64:\"56e07886fe1d4f17d5cfb1e2796fdbea9e8322cf2029f95ad2cc351c7f7f1456\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/style-editor.css\";s:64:\"e3629066f177f9fbd350568263abb7b7bf5c4d8add32b049f1a4c4cbe26bb7bd\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentynineteen/404.php\";s:64:\"af5b0bef4d53319029d3b62fdf416c6ee01630887e5302c915a785da0c414989\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/page-templates/full-width.php\";s:64:\"b456a606b2db6eb0b043a55e1a08bc010335c165231a73d7f4423d35770cc876\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/page-templates/front-page.php\";s:64:\"c0942131fbecb4a2dbaa219bc6f6be9f591fd3a6cce3b2a8e18569a362d89730\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/single.php\";s:64:\"e9cde923bdb32d1f5ab7166c13b71aa0a26f7b542692b313eab12a060f1f0a83\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/category.php\";s:64:\"ed69b1062878ab3ee3f6f5d55f74d5b220f3badfc12c5df5c12da9078038ee16\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/header.php\";s:64:\"2ba94e838b7cb55e43e6ef805d4b55d7914d61432754a8cb32481fbbe3084b86\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/footer.php\";s:64:\"470ddf885d91b53a1bbc31f6b81386b6d17868cead21d201f09286500e3ec7e9\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/inc/custom-header.php\";s:64:\"ba0752ecbc0c03ec9c9ae0a48013f25b0ec6741291517e8900f4db8bd354ae19\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/index.php\";s:64:\"66879410eccb2a84e76f21f00e3d9f4e860552f1403b1477f99c10b76d95a0c9\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/js/html5.js\";s:64:\"86fbfe313672eea1721475598ca81e520c6d1f788ec4ef7726c7af3cd987e560\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/js/theme-customizer.js\";s:64:\"ecf67ad53cdb9eb6d971d327ee73c2b7ca7a2fb0f40bd0617aff45e7cdb78328\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/js/navigation.js\";s:64:\"ee2142d2d84e169a6f92e80040206a8ec7e7cd466fa0f131aee972c4ff512a78\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/rtl.css\";s:64:\"84d272c88aeacae72b617a178580b3b47adaf03abd4d9fcbe306020156e2a439\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/comments.php\";s:64:\"f3e991b2a7d7ccc6cc5a59c71f275fee4d8d2fb0d4d39cad660aebbe29193a6b\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/content-aside.php\";s:64:\"50614ddc7968255c474cf8294d03b7377bddf03ed0870bf5ace3509252cc71f3\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/functions.php\";s:64:\"d6e01ac15a67727f4d4e809d3935ebe3c485a0f8f781f99382ec72f90994b207\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/tag.php\";s:64:\"073c988662c46a564b6eefb743c964152281d0333ca8b3e9bc470eadc76dccc9\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/editor-style.css\";s:64:\"64fb708ab6350e723a464991ea80056e1d0f205091eb183c4a69a928a867c838\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/content-status.php\";s:64:\"46d78c1ef7979c76134c0b918b91ceef339e12bb25b7a80a269d39a9fccfbcd9\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/search.php\";s:64:\"b291a30e27e13f15a01b92b9b01f32d3b48587e5b43bb9a26a312392c78ff7ad\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/content.php\";s:64:\"13e83980bab87e70464e0bdd89756769e4d03dd0e75cacd35aef9589d49c57df\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/editor-style-rtl.css\";s:64:\"5ee86d4e5f4f447df9713410c1c11df7b5d780215cd0df208e6777bf473364cf\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/archive.php\";s:64:\"ff24269b4f304fec0f39887d39ac8dcd7ce82cdd28595f1c83225b4ec4a8c754\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/sidebar-front.php\";s:64:\"d8296789853e04bef909872d81f356f6e105866f9ae3acb6ae8e9be92a8ceca0\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/style.css\";s:64:\"a6e30888e9231817ca03104b786beee4fe5f852d2fac7c02720dbba3bff98214\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/content-quote.php\";s:64:\"3b24fc62e2942f513cc60a2e3ee8a8b9a129a2ef84ad066fb606a685e47b8dec\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/content-none.php\";s:64:\"8a8a76873bf3248e3b1c569958f86b4379314de40fb968fa862f9574f3d326f9\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/page.php\";s:64:\"db854b6f0780f07f4238f745787d862ad442cecf3636d9cd2feabbe860d87bc3\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/content-image.php\";s:64:\"649c01b7dbb3dd6f5a17f90075375ba1860c4a40d7399fcd376d82bb4b73e8dc\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/author.php\";s:64:\"39255430c49bcf7f9aa7c26ac6715a7b06984587d8d4aa5b7678e61b194b4148\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/image.php\";s:64:\"cc6996c98875638e923dec85415bddd7ee7a8898fe6abdff2984ca60bba9c35d\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/content-page.php\";s:64:\"9b970fc1faff6185340fbccc2e2991de77d703ae3d2c64bc12698e2b77eea105\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/css/ie.css\";s:64:\"f32276e553bb124ec4087e12bb5d5593431647b14295e9840c2fd04f98ed33a4\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/content-link.php\";s:64:\"dd28cc0ae0669cebe087ca7530ac18163501130faab91dc4c53e1a6ffc9de7bd\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/sidebar.php\";s:64:\"a1cb71d7420b99d14dec1e9ad81e9a3621545effb9c0d3943f828eac112ab6a1\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwelve/404.php\";s:64:\"7e02b0c2c0cbfcfbd79231e0e70547dcd47e1a590cf5b8565947c30e2b659ed2\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/single.php\";s:64:\"585f586172b9ac7f2734273a6e303ace6db790f180c0a9a6b90a202641bc6e79\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/header.php\";s:64:\"8b715a5438c96f1ae11e75979a5fae8841724e83ee0b542e21796843367e8849\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/footer.php\";s:64:\"a9bcf1d7d09129087fd2fd4d99467ea24a05df798d13be3d96ac89911698cfb7\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/inc/customizer.php\";s:64:\"e86cf2547d6c97dcb0065faa30787dca8566a9ad199072e778b9b1df7ab8dc1f\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/inc/template-tags.php\";s:64:\"529bf9292ff540d0d687eb5b41e215d455ca25736241bc5a3f7de1696dd99ac5\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/inc/custom-header.php\";s:64:\"161ab97b2c4e558a18efe5ad6acb5f406535d1e61e27b41306ca056e5b6788d8\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/inc/back-compat.php\";s:64:\"3b71128578f865afeafb89af52d2e96e61ac7eb0c385912b2a4f6f7d9f332a06\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/author-bio.php\";s:64:\"2b0d32a769841cfdb4769775566d371898047705df8a3889c456786480f0201e\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/index.php\";s:64:\"707f7dc64b12da8eecbcbf4441cf5918f70dbb753b840bf310f66c6b4213928d\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/js/keyboard-image-navigation.js\";s:64:\"25a8853aadee9d2b53a2ba8ba93a965407cdb18e34bdcd21353983ffc2172ad2\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/js/color-scheme-control.js\";s:64:\"b8bac57028abd1085de3da73ce139436da6ff7cd6287619d3cc3e86d578e22bf\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/js/html5.js\";s:64:\"e3c03ff5afc9a484b47571aa1cd3fd7d7f11bf9b130c778df39f0158fee24e83\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/js/functions.js\";s:64:\"5777a9b3fd1b52eaa86f0a4fcffe6e5c37d0c92bf0aca35db4346fa19c250282\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/js/customize-preview.js\";s:64:\"74a8b1e448ce90c6e8bdbdd6d727a28245982611a50b8a6c4f966661f1b71151\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/js/skip-link-focus-fix.js\";s:64:\"c99b9b0e6f18e2095f1552d926fbb566e5cd18b3867672d84689ca97a69b9479\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/rtl.css\";s:64:\"4fa5d03721b74ca315ea31acea457c131099c553b05ef45c961d73874a26e4e1\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/comments.php\";s:64:\"3884acc2977658df594cc7e4f9457055de5b7f4a0bb53774567151bb8dbe91c6\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/content-search.php\";s:64:\"84700ca5612a4539c510602a00b83331a7ad7fde53c666ee369913a74533e0ff\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/functions.php\";s:64:\"8558657d2bfb00bf2134e2feff7977ef62e43970d7858dd5d1c983cb0261365c\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/search.php\";s:64:\"2deb69f081b52553ef32696c178bcbcd5849df08f5b9923b408b71942a08f5a8\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/content.php\";s:64:\"44b0b88c5adb0d803bf3121fc6ac537c5850cd3c2b0b48090aef9d54c04a321e\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/archive.php\";s:64:\"b5b1a012178906791a5fd3a77dfa7031551d840310181b696218c8163fabb0c5\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/style.css\";s:64:\"a8f47082899c0162ceedf84211a739472bbee28748f43e6f60551d036dbd8bf2\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/content-none.php\";s:64:\"933fc4f89591f9bc88da0d66a26ca38a9180e57a9353c7a8fbec2f05eafa89a6\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/genericons/Genericons.woff\";s:64:\"2296ad963561232639dba37439e330c1bfed2f9f79d62ca1960c242f96a11bcb\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/genericons/Genericons.eot\";s:64:\"913a6f5f00351b33985214b7aa99b560e91892bc37da3f20f204ff52599016f4\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/genericons/genericons.css\";s:64:\"e1dd4857cf68611937202e97ed063f7f3bd401d5300f807795ee504aa5e98450\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/genericons/README.md\";s:64:\"4ecd0575b3fe9791f02c0a620f93049aa9fe1ab09cf58ea602de91c570d0916a\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/genericons/Genericons.ttf\";s:64:\"8bddef06fdb09cd462331f5c89a4aa6c9a88cd87c4ab1df5aebc7d48e0ec4518\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/page.php\";s:64:\"f2af94100997ff04f326c31277ad0900c3fa7d54d457ae50c4c36af959400a8e\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/image.php\";s:64:\"7c83b471e4d0196259d69d5659daf9ea39149362a595b063c74a90c9c98df998\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/content-page.php\";s:64:\"5a82465d52d12d98e999e1a00c656806f4e16fc7ef9ed5dc9100c6d75ff3e3c3\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/css/editor-style.css\";s:64:\"eafebf8dbd1adff7708021e3a744af9d166b211f68a0e3017acfd1f06af60844\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/css/ie.css\";s:64:\"c518c33283f2c45421741a583ae554262e3a6d21de3cf492b2da36d819a6dd05\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/css/ie7.css\";s:64:\"2691199081f117d363d9bfc3f09884bbf8d57076ac60698a0c211de8849f1446\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/content-link.php\";s:64:\"f405e6b24adde6121d1f918ae8a5cad7608fe20783c7e8fed6a19b5865e29ef6\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/sidebar.php\";s:64:\"1cb9d3bf12197f2c10c0f574bbf4d28b9a24395531acfc4d98a78ab020873f98\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentyfifteen/404.php\";s:64:\"b50f563d0accebee5713f343c91db1ef94bae0e85782e83940004addaf5faad4\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/searchform.php\";s:64:\"1f1c6eaeaba4369b1b753da97a8847cc704f69b3ed5a3840ac972ef25d0df073\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/style-rtl.css\";s:64:\"84ce5e0c8dd3d6020946f1a42f1ec33c54616841d5f57b6a3a4537b635986b05\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/header.php\";s:64:\"13736fbf671022c264e82350ec0ef58baaa54c6ad20eed921538e49eb6d19bdd\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/footer.php\";s:64:\"a3d4834d69f3d7f506800669986b96bfa4b0398214b71d812cf76eccd24f9fc1\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/inc/template-tags.php\";s:64:\"a396f3704b5ab17c7939dd95180a48d61c2acd070452b23a906dafe111118b77\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/inc/starter-content.php\";s:64:\"7e7673ddaf2ac37700133b23ccad84f47c293a26a6c01b58d1aaef6b0ca8afba\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/inc/svg-icons.php\";s:64:\"3126853ca1bf261060584bad52d10fcba523bd867e94c4a78fac4b5f07caba30\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/inc/custom-css.php\";s:64:\"2df44721f6b9af35d0ebdf62a94c3bad55550cc3dd6c21feb48255a35244c92b\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/index.php\";s:64:\"33b6b8fe53948f26412d9dbded603f2d460938d8b8df9f8784e598a7837afc90\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/classes/class-twentytwenty-customize.php\";s:64:\"9f552ba4b381aac39112058545d1af415a0b4570f7d908f69665f4b963263903\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/classes/class-twentytwenty-non-latin-languages.php\";s:64:\"4313e57e080225c361a1d387053713fa4b172efeb03e9c696a161eda6ff3e1ff\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/classes/class-twentytwenty-walker-page.php\";s:64:\"b4e4eba5bd1263c352f8140cd3532aac838e2e47956c32eaff64574d4e7588fe\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/classes/class-twentytwenty-script-loader.php\";s:64:\"4a2927af9b2e8b8f980da57d34d367f3daa43936e4a76cbbb31d82a2fd9547bd\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/classes/class-twentytwenty-svg-icons.php\";s:64:\"2322d63facd9dc82c12c30befdded3a87081a7329f1af38776e300345e471e18\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/classes/class-twentytwenty-walker-comment.php\";s:64:\"4d468714785102491954fc0b217c5524a78a48aed0e74ce8d618c2375beb24db\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/classes/class-twentytwenty-separator-control.php\";s:64:\"2a095c3abc367f8c2439c9c65d0957b0216e6bab8786ed13040f88f2407c80b6\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/comments.php\";s:64:\"50192cba4e3d6b6d39a7f5c21ee0ff063137de42f416a6992dc622f532ef5b8f\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/functions.php\";s:64:\"bf7bd35769faab2fc5765415701b3a205305f2d5302b73283326c26fc900b9e2\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/singular.php\";s:64:\"6ae723f37a3daff7f8cc02cd404c52ef7b22a8e245ac7ea2ec5820c1ab5631f4\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/print.css\";s:64:\"b3e410433d8b8584dfb1292e8fec02646c7fdfe7986b51e37da8be9d5c893798\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/style.css\";s:64:\"5477266df449c87ffea7318d0c6a7b4bda63cbd37ba52081f4bfabe7ff110bee\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/navigation.php\";s:64:\"be52f94a53a7384612fb92127218232f8f7b8c4ff9e56fd571ab97bd2124812a\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/entry-header.php\";s:64:\"bd54ff398561696a21ee0795a26a907446f03f7071f4376df0d18e2832f468a7\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/entry-author-bio.php\";s:64:\"f0ea86a11fec6e02cde3aee997a8a7bd6c22e28af1ff6aa7b95735e2240fd7eb\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/content.php\";s:64:\"6a7481d4687c3ac7c1925b01cca63cfa2a78463bf95596fb9750110d2119942e\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/featured-image.php\";s:64:\"2e570bcf7e37710331f91a9c6e4d45c89d7aa26c8cd587012fea95be099712c4\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/modal-menu.php\";s:64:\"6d81280a3570141e81a00df3fa1853e5b04806af059869ea0eea78e7bc3dc3cb\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/footer-menus-widgets.php\";s:64:\"d89e9e8f269eb627cdc542374e677e56906ef3b68661ca871dcbf0e2679cc42d\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/content-cover.php\";s:64:\"bbaec69e79823263898ed5ff77238088e5f3d3ab2a8b9da831b16edb5ae44372\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/modal-search.php\";s:64:\"c1dd183a67bd8637ea3aca183c2e911dddb98e127437bc6b3281beca8bbca539\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/template-parts/pagination.php\";s:64:\"4c15f7640bab558c830ef4a0fe286d6da0247383fbbdf3cd0a2d9d14eeda834e\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/templates/template-cover.php\";s:64:\"3081b7b2215d8bc2f0cfed7dde4c0ee17282112c9cf4d50b91470eb02d8df0aa\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/templates/template-full-width.php\";s:64:\"ed27cf3b16db89a33893b3ee08d73f7727dabe046e4e5c54342587f579576ba8\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/fonts/inter/Inter-upright-var.woff2\";s:64:\"e03c2df7ef439d2708bbc168a21c0a00da63e5664d286120c994c39644addd03\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/fonts/inter/Inter-italic-var.woff2\";s:64:\"c0e2c9cdb3046528146a95d845f351c2c31f38bab60fc2a206ec62bd516ca0f5\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/js/customize.js\";s:64:\"25af77819b28447369614db9d2bd4f3be7a8e0be0e174fb92709991807620629\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/js/editor-script-block.js\";s:64:\"a1f963fce5a6ab9c47269b6406efd7fcf1c4d84c521ff6fa2a10a1fefff66ed8\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/js/color-calculations.js\";s:64:\"3637a495527e428ff704133a547b4a281b04146ec2182e4597dc5f6658eac7a3\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/js/customize-preview.js\";s:64:\"3495eb42fa3dabf0bab09c8606ed7d8b7aa6aa394dbc683d4071ad440f662894\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/js/customize-controls.js\";s:64:\"49d5a66cbae43598cb55659b2d02f7620f24f7addb21cab7fa27789d5418e334\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/js/index.js\";s:64:\"9f667621bdd1ef8ce6b9de82c0a0ef5555ace64c90433af14ea4133a943c4e58\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/js/skip-link-focus-fix.js\";s:64:\"088624b2edfb8d221e44b67ce862fce7b4d77cf2caca6c7da4d892b119b84805\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/css/editor-style-block-rtl.css\";s:64:\"fbf2eb8d0ed91703497b4076b9790c2d344c71ccb9096187db2db93ce2e5cf7d\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/css/editor-style-block.css\";s:64:\"12fa8fe0eb203c4e56036ab052f839b8f115a2ce2a5c17ce4f0a5d4a766e317a\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/css/editor-style-classic-rtl.css\";s:64:\"102ae8955356a07ef6c38fd408378b7c2011c132997ab1262bdc86fefcd646c6\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/assets/css/editor-style-classic.css\";s:64:\"baf6aa2c538e48cac152d433cde077a0410c938849a1f6f3213d693d5b1e70b6\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/themes/twentytwenty/404.php\";s:64:\"5ad9001e46eed5a124aac914317b855db13fb9933f6203aa64910fd6d98549df\";}', 'yes');
INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(61720, 'wfcm_plugin_version', '1.8.1', 'yes'),
(61721, 'wsal_custom-post-types', ',wfcm_file_event', 'yes'),
(61723, 'wfcm_version', '1.6.1', 'yes'),
(61724, 'wfcm_site-content', 'O:8:\"stdClass\":8:{s:7:\"plugins\";a:10:{i:0;s:7:\"akismet\";i:1;s:15:\"googleanalytics\";i:2;s:11:\"hello-dolly\";i:3;s:12:\"ipv6detector\";i:4;s:13:\"searchreplace\";i:5;s:35:\"subscribe-to-double-opt-in-comments\";i:6;s:16:\"ultimate-tinymce\";i:7;s:28:\"website-file-changes-monitor\";i:8;s:21:\"wp-security-audit-log\";i:9;s:14:\"classic-editor\";}s:12:\"skip_plugins\";a:6:{s:28:\"website-file-changes-monitor\";s:6:\"update\";s:21:\"wp-security-audit-log\";s:6:\"update\";s:15:\"googleanalytics\";s:6:\"update\";s:7:\"akismet\";s:6:\"update\";s:35:\"subscribe-to-double-opt-in-comments\";s:6:\"update\";s:14:\"classic-editor\";s:6:\"update\";}s:6:\"themes\";a:8:{i:0;s:12:\"twentyeleven\";i:1;s:13:\"twentyfifteen\";i:2;s:14:\"twentyfourteen\";i:3;s:14:\"twentynineteen\";i:4;s:9:\"twentyten\";i:5;s:14:\"twentythirteen\";i:6;s:12:\"twentytwelve\";i:7;s:12:\"twentytwenty\";}s:11:\"skip_themes\";a:0:{}s:9:\"skip_core\";b:1;s:10:\"skip_files\";a:0:{}s:9:\"skip_exts\";a:0:{}s:9:\"skip_dirs\";a:0:{}}', 'no'),
(48799, 'akismet_strictness', '1', 'yes'),
(69284, 'auto_update_core_dev', 'enabled', 'yes'),
(69285, 'auto_update_core_minor', 'enabled', 'yes'),
(69286, 'auto_update_core_major', 'unset', 'yes'),
(80479, '_transient_is_multi_author', '0', 'yes'),
(80480, 'https_detection_errors', 'a:0:{}', 'yes'),
(59144, 'wsal_details-level', 'geek', 'yes'),
(59145, 'wsal_premium-advert', '2', 'yes'),
(59146, 'wsal_is_initial_scan_4', 'no', 'yes'),
(59147, 'wsal_last_scan_start', '1599452221', 'yes'),
(59148, 'wsal_is_initial_scan_0', 'no', 'yes'),
(59150, 'wsal_last-scanned', '1', 'yes'),
(59151, 'wsal_is_initial_scan_1', 'no', 'yes'),
(59153, 'wsal_is_initial_scan_2', 'no', 'yes'),
(59155, 'wsal_is_initial_scan_3', 'no', 'yes'),
(59157, 'wsal_is_initial_scan_6', 'no', 'yes'),
(59158, 'wsal_scanned_dirs', 'a:2:{i:0;s:0:\"\";i:1;s:8:\"wp-admin\";}', 'yes'),
(59159, 'wsal_setup-complete', 'yes', 'yes'),
(59160, 'wsal_adapter-use-buffer', 'no', 'yes'),
(59161, 'wsal_admin-blocking-plugins-support', 'no', 'yes'),
(59162, 'wsal_delete-data', 'no', 'yes'),
(59163, 'wsal_disable-widgets', 'no', 'yes'),
(59164, 'wsal_hide-plugin', 'no', 'yes'),
(59165, 'wsal_is-url-shortner', 'no', 'yes'),
(59169, 'wsal_login_page_notification', 'no', 'yes'),
(59170, 'wsal_mwp-child-stealth-mode', 'no', 'yes'),
(59171, 'wsal_pruning-date-e', 'no', 'yes'),
(59172, 'wsal_pruning-limit-e', 'no', 'yes'),
(59174, 'wsal_show_milliseconds', 'no', 'yes'),
(59175, 'wsal_use-proxy-ip', 'no', 'yes'),
(59176, 'wsal_wc-all-stock-changes', 'no', 'yes'),
(59177, 'wsal_wp-backend', 'no', 'yes'),
(59182, 'disallowed_keys', '', 'no'),
(59183, 'comment_previously_approved', '1', 'yes'),
(59184, 'auto_plugin_theme_update_emails', 'a:0:{}', 'no'),
(59195, 'googleanalytics_sherethis_property_id', '5f560c2fa2d54400112ddfe3', 'yes'),
(59196, 'googleanalytics_sherethis_property_secret', '65dd09e0-f0f5-11ea-b3aa-27b3c5534024', 'yes'),
(69297, 'wsal_events-nav-type', 'infinite-scroll', 'yes'),
(69298, 'wsal_use-email', 'custom_email', 'yes'),
(69299, 'wsal_from-email', 'jonas@triop.se', 'yes'),
(69300, 'wsal_display-name', 'Jonas Lejon', 'yes'),
(69301, 'wsal_plugin-viewers', '', 'yes'),
(69302, 'wsal_restrict-plugin-settings', 'only_admins', 'yes'),
(69303, 'wsal_login_page_notification_text', '', 'yes'),
(69310, 'wfcm_keep-log', '', 'yes'),
(69311, 'wfcm_scan-wp-repo-core-checksum-validation-enabled', 'no', 'yes'),
(69292, 'can_compress_scripts', '1', 'no'),
(61740, 'wfcm_scanned-dirs', 'a:693:{i:0;s:0:\"\";i:1;s:8:\"wp-admin\";i:2;s:11:\"wp-includes\";i:3;s:10:\"wp-content\";i:4;s:17:\"wp-content/themes\";i:5;s:18:\"wp-content/plugins\";i:6;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:7;s:0:\"\";i:8;s:8:\"wp-admin\";i:9;s:11:\"wp-includes\";i:10;s:10:\"wp-content\";i:11;s:17:\"wp-content/themes\";i:12;s:18:\"wp-content/plugins\";i:13;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:14;s:0:\"\";i:15;s:8:\"wp-admin\";i:16;s:11:\"wp-includes\";i:17;s:10:\"wp-content\";i:18;s:17:\"wp-content/themes\";i:19;s:18:\"wp-content/plugins\";i:20;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:21;s:0:\"\";i:22;s:8:\"wp-admin\";i:23;s:11:\"wp-includes\";i:24;s:10:\"wp-content\";i:25;s:17:\"wp-content/themes\";i:26;s:18:\"wp-content/plugins\";i:27;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:28;s:0:\"\";i:29;s:8:\"wp-admin\";i:30;s:11:\"wp-includes\";i:31;s:10:\"wp-content\";i:32;s:17:\"wp-content/themes\";i:33;s:18:\"wp-content/plugins\";i:34;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:35;s:0:\"\";i:36;s:8:\"wp-admin\";i:37;s:11:\"wp-includes\";i:38;s:10:\"wp-content\";i:39;s:17:\"wp-content/themes\";i:40;s:18:\"wp-content/plugins\";i:41;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:42;s:0:\"\";i:43;s:8:\"wp-admin\";i:44;s:11:\"wp-includes\";i:45;s:10:\"wp-content\";i:46;s:17:\"wp-content/themes\";i:47;s:18:\"wp-content/plugins\";i:48;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:49;s:0:\"\";i:50;s:8:\"wp-admin\";i:51;s:11:\"wp-includes\";i:52;s:10:\"wp-content\";i:53;s:17:\"wp-content/themes\";i:54;s:18:\"wp-content/plugins\";i:55;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:56;s:0:\"\";i:57;s:8:\"wp-admin\";i:58;s:11:\"wp-includes\";i:59;s:10:\"wp-content\";i:60;s:17:\"wp-content/themes\";i:61;s:18:\"wp-content/plugins\";i:62;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:63;s:0:\"\";i:64;s:8:\"wp-admin\";i:65;s:11:\"wp-includes\";i:66;s:10:\"wp-content\";i:67;s:17:\"wp-content/themes\";i:68;s:18:\"wp-content/plugins\";i:69;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:70;s:0:\"\";i:71;s:8:\"wp-admin\";i:72;s:11:\"wp-includes\";i:73;s:10:\"wp-content\";i:74;s:17:\"wp-content/themes\";i:75;s:18:\"wp-content/plugins\";i:76;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:77;s:0:\"\";i:78;s:8:\"wp-admin\";i:79;s:11:\"wp-includes\";i:80;s:10:\"wp-content\";i:81;s:17:\"wp-content/themes\";i:82;s:18:\"wp-content/plugins\";i:83;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:84;s:0:\"\";i:85;s:8:\"wp-admin\";i:86;s:11:\"wp-includes\";i:87;s:10:\"wp-content\";i:88;s:17:\"wp-content/themes\";i:89;s:18:\"wp-content/plugins\";i:90;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:91;s:0:\"\";i:92;s:8:\"wp-admin\";i:93;s:11:\"wp-includes\";i:94;s:10:\"wp-content\";i:95;s:17:\"wp-content/themes\";i:96;s:18:\"wp-content/plugins\";i:97;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:98;s:0:\"\";i:99;s:8:\"wp-admin\";i:100;s:11:\"wp-includes\";i:101;s:10:\"wp-content\";i:102;s:17:\"wp-content/themes\";i:103;s:18:\"wp-content/plugins\";i:104;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:105;s:0:\"\";i:106;s:8:\"wp-admin\";i:107;s:11:\"wp-includes\";i:108;s:10:\"wp-content\";i:109;s:17:\"wp-content/themes\";i:110;s:18:\"wp-content/plugins\";i:111;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:112;s:0:\"\";i:113;s:8:\"wp-admin\";i:114;s:11:\"wp-includes\";i:115;s:10:\"wp-content\";i:116;s:17:\"wp-content/themes\";i:117;s:18:\"wp-content/plugins\";i:118;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:119;s:0:\"\";i:120;s:8:\"wp-admin\";i:121;s:11:\"wp-includes\";i:122;s:10:\"wp-content\";i:123;s:17:\"wp-content/themes\";i:124;s:18:\"wp-content/plugins\";i:125;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:126;s:0:\"\";i:127;s:8:\"wp-admin\";i:128;s:11:\"wp-includes\";i:129;s:10:\"wp-content\";i:130;s:17:\"wp-content/themes\";i:131;s:18:\"wp-content/plugins\";i:132;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:133;s:0:\"\";i:134;s:8:\"wp-admin\";i:135;s:11:\"wp-includes\";i:136;s:10:\"wp-content\";i:137;s:17:\"wp-content/themes\";i:138;s:18:\"wp-content/plugins\";i:139;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:140;s:0:\"\";i:141;s:8:\"wp-admin\";i:142;s:11:\"wp-includes\";i:143;s:10:\"wp-content\";i:144;s:17:\"wp-content/themes\";i:145;s:18:\"wp-content/plugins\";i:146;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:147;s:0:\"\";i:148;s:8:\"wp-admin\";i:149;s:11:\"wp-includes\";i:150;s:10:\"wp-content\";i:151;s:17:\"wp-content/themes\";i:152;s:18:\"wp-content/plugins\";i:153;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:154;s:0:\"\";i:155;s:8:\"wp-admin\";i:156;s:11:\"wp-includes\";i:157;s:10:\"wp-content\";i:158;s:17:\"wp-content/themes\";i:159;s:18:\"wp-content/plugins\";i:160;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:161;s:0:\"\";i:162;s:8:\"wp-admin\";i:163;s:11:\"wp-includes\";i:164;s:10:\"wp-content\";i:165;s:17:\"wp-content/themes\";i:166;s:18:\"wp-content/plugins\";i:167;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:168;s:0:\"\";i:169;s:8:\"wp-admin\";i:170;s:11:\"wp-includes\";i:171;s:10:\"wp-content\";i:172;s:17:\"wp-content/themes\";i:173;s:18:\"wp-content/plugins\";i:174;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:175;s:0:\"\";i:176;s:8:\"wp-admin\";i:177;s:11:\"wp-includes\";i:178;s:10:\"wp-content\";i:179;s:17:\"wp-content/themes\";i:180;s:18:\"wp-content/plugins\";i:181;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:182;s:0:\"\";i:183;s:8:\"wp-admin\";i:184;s:11:\"wp-includes\";i:185;s:10:\"wp-content\";i:186;s:17:\"wp-content/themes\";i:187;s:18:\"wp-content/plugins\";i:188;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:189;s:0:\"\";i:190;s:8:\"wp-admin\";i:191;s:11:\"wp-includes\";i:192;s:10:\"wp-content\";i:193;s:17:\"wp-content/themes\";i:194;s:18:\"wp-content/plugins\";i:195;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:196;s:0:\"\";i:197;s:8:\"wp-admin\";i:198;s:11:\"wp-includes\";i:199;s:10:\"wp-content\";i:200;s:17:\"wp-content/themes\";i:201;s:18:\"wp-content/plugins\";i:202;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:203;s:0:\"\";i:204;s:8:\"wp-admin\";i:205;s:11:\"wp-includes\";i:206;s:10:\"wp-content\";i:207;s:17:\"wp-content/themes\";i:208;s:18:\"wp-content/plugins\";i:209;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:210;s:0:\"\";i:211;s:8:\"wp-admin\";i:212;s:11:\"wp-includes\";i:213;s:10:\"wp-content\";i:214;s:17:\"wp-content/themes\";i:215;s:18:\"wp-content/plugins\";i:216;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:217;s:0:\"\";i:218;s:8:\"wp-admin\";i:219;s:11:\"wp-includes\";i:220;s:10:\"wp-content\";i:221;s:17:\"wp-content/themes\";i:222;s:18:\"wp-content/plugins\";i:223;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:224;s:0:\"\";i:225;s:8:\"wp-admin\";i:226;s:11:\"wp-includes\";i:227;s:10:\"wp-content\";i:228;s:17:\"wp-content/themes\";i:229;s:18:\"wp-content/plugins\";i:230;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:231;s:0:\"\";i:232;s:8:\"wp-admin\";i:233;s:11:\"wp-includes\";i:234;s:10:\"wp-content\";i:235;s:17:\"wp-content/themes\";i:236;s:18:\"wp-content/plugins\";i:237;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:238;s:0:\"\";i:239;s:8:\"wp-admin\";i:240;s:11:\"wp-includes\";i:241;s:10:\"wp-content\";i:242;s:17:\"wp-content/themes\";i:243;s:18:\"wp-content/plugins\";i:244;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:245;s:0:\"\";i:246;s:8:\"wp-admin\";i:247;s:11:\"wp-includes\";i:248;s:10:\"wp-content\";i:249;s:17:\"wp-content/themes\";i:250;s:18:\"wp-content/plugins\";i:251;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:252;s:0:\"\";i:253;s:8:\"wp-admin\";i:254;s:11:\"wp-includes\";i:255;s:10:\"wp-content\";i:256;s:17:\"wp-content/themes\";i:257;s:18:\"wp-content/plugins\";i:258;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:259;s:0:\"\";i:260;s:8:\"wp-admin\";i:261;s:11:\"wp-includes\";i:262;s:10:\"wp-content\";i:263;s:17:\"wp-content/themes\";i:264;s:18:\"wp-content/plugins\";i:265;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:266;s:0:\"\";i:267;s:8:\"wp-admin\";i:268;s:11:\"wp-includes\";i:269;s:10:\"wp-content\";i:270;s:17:\"wp-content/themes\";i:271;s:18:\"wp-content/plugins\";i:272;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:273;s:0:\"\";i:274;s:8:\"wp-admin\";i:275;s:11:\"wp-includes\";i:276;s:10:\"wp-content\";i:277;s:17:\"wp-content/themes\";i:278;s:18:\"wp-content/plugins\";i:279;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:280;s:0:\"\";i:281;s:8:\"wp-admin\";i:282;s:11:\"wp-includes\";i:283;s:10:\"wp-content\";i:284;s:17:\"wp-content/themes\";i:285;s:18:\"wp-content/plugins\";i:286;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:287;s:0:\"\";i:288;s:8:\"wp-admin\";i:289;s:11:\"wp-includes\";i:290;s:10:\"wp-content\";i:291;s:17:\"wp-content/themes\";i:292;s:18:\"wp-content/plugins\";i:293;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:294;s:0:\"\";i:295;s:8:\"wp-admin\";i:296;s:11:\"wp-includes\";i:297;s:10:\"wp-content\";i:298;s:17:\"wp-content/themes\";i:299;s:18:\"wp-content/plugins\";i:300;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:301;s:0:\"\";i:302;s:8:\"wp-admin\";i:303;s:11:\"wp-includes\";i:304;s:10:\"wp-content\";i:305;s:17:\"wp-content/themes\";i:306;s:18:\"wp-content/plugins\";i:307;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:308;s:0:\"\";i:309;s:8:\"wp-admin\";i:310;s:11:\"wp-includes\";i:311;s:10:\"wp-content\";i:312;s:17:\"wp-content/themes\";i:313;s:18:\"wp-content/plugins\";i:314;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:315;s:0:\"\";i:316;s:8:\"wp-admin\";i:317;s:11:\"wp-includes\";i:318;s:10:\"wp-content\";i:319;s:17:\"wp-content/themes\";i:320;s:18:\"wp-content/plugins\";i:321;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:322;s:0:\"\";i:323;s:8:\"wp-admin\";i:324;s:11:\"wp-includes\";i:325;s:10:\"wp-content\";i:326;s:17:\"wp-content/themes\";i:327;s:18:\"wp-content/plugins\";i:328;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:329;s:0:\"\";i:330;s:8:\"wp-admin\";i:331;s:11:\"wp-includes\";i:332;s:10:\"wp-content\";i:333;s:17:\"wp-content/themes\";i:334;s:18:\"wp-content/plugins\";i:335;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:336;s:0:\"\";i:337;s:8:\"wp-admin\";i:338;s:11:\"wp-includes\";i:339;s:10:\"wp-content\";i:340;s:17:\"wp-content/themes\";i:341;s:18:\"wp-content/plugins\";i:342;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:343;s:0:\"\";i:344;s:8:\"wp-admin\";i:345;s:11:\"wp-includes\";i:346;s:10:\"wp-content\";i:347;s:17:\"wp-content/themes\";i:348;s:18:\"wp-content/plugins\";i:349;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:350;s:0:\"\";i:351;s:8:\"wp-admin\";i:352;s:11:\"wp-includes\";i:353;s:10:\"wp-content\";i:354;s:17:\"wp-content/themes\";i:355;s:18:\"wp-content/plugins\";i:356;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:357;s:0:\"\";i:358;s:8:\"wp-admin\";i:359;s:11:\"wp-includes\";i:360;s:10:\"wp-content\";i:361;s:17:\"wp-content/themes\";i:362;s:18:\"wp-content/plugins\";i:363;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:364;s:0:\"\";i:365;s:8:\"wp-admin\";i:366;s:11:\"wp-includes\";i:367;s:10:\"wp-content\";i:368;s:17:\"wp-content/themes\";i:369;s:18:\"wp-content/plugins\";i:370;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:371;s:0:\"\";i:372;s:8:\"wp-admin\";i:373;s:11:\"wp-includes\";i:374;s:10:\"wp-content\";i:375;s:17:\"wp-content/themes\";i:376;s:18:\"wp-content/plugins\";i:377;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:378;s:0:\"\";i:379;s:8:\"wp-admin\";i:380;s:11:\"wp-includes\";i:381;s:10:\"wp-content\";i:382;s:17:\"wp-content/themes\";i:383;s:18:\"wp-content/plugins\";i:384;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:385;s:0:\"\";i:386;s:8:\"wp-admin\";i:387;s:11:\"wp-includes\";i:388;s:10:\"wp-content\";i:389;s:17:\"wp-content/themes\";i:390;s:18:\"wp-content/plugins\";i:391;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:392;s:0:\"\";i:393;s:8:\"wp-admin\";i:394;s:11:\"wp-includes\";i:395;s:10:\"wp-content\";i:396;s:17:\"wp-content/themes\";i:397;s:18:\"wp-content/plugins\";i:398;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:399;s:0:\"\";i:400;s:8:\"wp-admin\";i:401;s:11:\"wp-includes\";i:402;s:10:\"wp-content\";i:403;s:17:\"wp-content/themes\";i:404;s:18:\"wp-content/plugins\";i:405;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:406;s:0:\"\";i:407;s:8:\"wp-admin\";i:408;s:11:\"wp-includes\";i:409;s:10:\"wp-content\";i:410;s:17:\"wp-content/themes\";i:411;s:18:\"wp-content/plugins\";i:412;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:413;s:0:\"\";i:414;s:8:\"wp-admin\";i:415;s:11:\"wp-includes\";i:416;s:10:\"wp-content\";i:417;s:17:\"wp-content/themes\";i:418;s:18:\"wp-content/plugins\";i:419;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:420;s:0:\"\";i:421;s:8:\"wp-admin\";i:422;s:11:\"wp-includes\";i:423;s:10:\"wp-content\";i:424;s:17:\"wp-content/themes\";i:425;s:18:\"wp-content/plugins\";i:426;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:427;s:0:\"\";i:428;s:8:\"wp-admin\";i:429;s:11:\"wp-includes\";i:430;s:10:\"wp-content\";i:431;s:17:\"wp-content/themes\";i:432;s:18:\"wp-content/plugins\";i:433;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:434;s:0:\"\";i:435;s:8:\"wp-admin\";i:436;s:11:\"wp-includes\";i:437;s:10:\"wp-content\";i:438;s:17:\"wp-content/themes\";i:439;s:18:\"wp-content/plugins\";i:440;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:441;s:0:\"\";i:442;s:8:\"wp-admin\";i:443;s:11:\"wp-includes\";i:444;s:10:\"wp-content\";i:445;s:17:\"wp-content/themes\";i:446;s:18:\"wp-content/plugins\";i:447;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:448;s:0:\"\";i:449;s:8:\"wp-admin\";i:450;s:11:\"wp-includes\";i:451;s:10:\"wp-content\";i:452;s:17:\"wp-content/themes\";i:453;s:18:\"wp-content/plugins\";i:454;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:455;s:0:\"\";i:456;s:8:\"wp-admin\";i:457;s:11:\"wp-includes\";i:458;s:10:\"wp-content\";i:459;s:17:\"wp-content/themes\";i:460;s:18:\"wp-content/plugins\";i:461;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:462;s:0:\"\";i:463;s:8:\"wp-admin\";i:464;s:11:\"wp-includes\";i:465;s:10:\"wp-content\";i:466;s:17:\"wp-content/themes\";i:467;s:18:\"wp-content/plugins\";i:468;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:469;s:0:\"\";i:470;s:8:\"wp-admin\";i:471;s:11:\"wp-includes\";i:472;s:10:\"wp-content\";i:473;s:17:\"wp-content/themes\";i:474;s:18:\"wp-content/plugins\";i:475;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:476;s:0:\"\";i:477;s:8:\"wp-admin\";i:478;s:11:\"wp-includes\";i:479;s:10:\"wp-content\";i:480;s:17:\"wp-content/themes\";i:481;s:18:\"wp-content/plugins\";i:482;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:483;s:0:\"\";i:484;s:8:\"wp-admin\";i:485;s:11:\"wp-includes\";i:486;s:10:\"wp-content\";i:487;s:17:\"wp-content/themes\";i:488;s:18:\"wp-content/plugins\";i:489;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:490;s:0:\"\";i:491;s:8:\"wp-admin\";i:492;s:11:\"wp-includes\";i:493;s:10:\"wp-content\";i:494;s:17:\"wp-content/themes\";i:495;s:18:\"wp-content/plugins\";i:496;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:497;s:0:\"\";i:498;s:8:\"wp-admin\";i:499;s:11:\"wp-includes\";i:500;s:10:\"wp-content\";i:501;s:17:\"wp-content/themes\";i:502;s:18:\"wp-content/plugins\";i:503;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:504;s:0:\"\";i:505;s:8:\"wp-admin\";i:506;s:11:\"wp-includes\";i:507;s:10:\"wp-content\";i:508;s:17:\"wp-content/themes\";i:509;s:18:\"wp-content/plugins\";i:510;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:511;s:0:\"\";i:512;s:8:\"wp-admin\";i:513;s:11:\"wp-includes\";i:514;s:10:\"wp-content\";i:515;s:17:\"wp-content/themes\";i:516;s:18:\"wp-content/plugins\";i:517;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:518;s:0:\"\";i:519;s:8:\"wp-admin\";i:520;s:11:\"wp-includes\";i:521;s:10:\"wp-content\";i:522;s:17:\"wp-content/themes\";i:523;s:18:\"wp-content/plugins\";i:524;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:525;s:0:\"\";i:526;s:8:\"wp-admin\";i:527;s:11:\"wp-includes\";i:528;s:10:\"wp-content\";i:529;s:17:\"wp-content/themes\";i:530;s:18:\"wp-content/plugins\";i:531;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:532;s:0:\"\";i:533;s:8:\"wp-admin\";i:534;s:11:\"wp-includes\";i:535;s:10:\"wp-content\";i:536;s:17:\"wp-content/themes\";i:537;s:18:\"wp-content/plugins\";i:538;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:539;s:0:\"\";i:540;s:8:\"wp-admin\";i:541;s:11:\"wp-includes\";i:542;s:10:\"wp-content\";i:543;s:17:\"wp-content/themes\";i:544;s:18:\"wp-content/plugins\";i:545;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:546;s:0:\"\";i:547;s:8:\"wp-admin\";i:548;s:11:\"wp-includes\";i:549;s:10:\"wp-content\";i:550;s:17:\"wp-content/themes\";i:551;s:18:\"wp-content/plugins\";i:552;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:553;s:0:\"\";i:554;s:8:\"wp-admin\";i:555;s:11:\"wp-includes\";i:556;s:10:\"wp-content\";i:557;s:17:\"wp-content/themes\";i:558;s:18:\"wp-content/plugins\";i:559;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:560;s:0:\"\";i:561;s:8:\"wp-admin\";i:562;s:11:\"wp-includes\";i:563;s:10:\"wp-content\";i:564;s:17:\"wp-content/themes\";i:565;s:18:\"wp-content/plugins\";i:566;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:567;s:0:\"\";i:568;s:8:\"wp-admin\";i:569;s:11:\"wp-includes\";i:570;s:10:\"wp-content\";i:571;s:17:\"wp-content/themes\";i:572;s:18:\"wp-content/plugins\";i:573;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:574;s:0:\"\";i:575;s:8:\"wp-admin\";i:576;s:11:\"wp-includes\";i:577;s:10:\"wp-content\";i:578;s:17:\"wp-content/themes\";i:579;s:18:\"wp-content/plugins\";i:580;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:581;s:0:\"\";i:582;s:8:\"wp-admin\";i:583;s:11:\"wp-includes\";i:584;s:10:\"wp-content\";i:585;s:17:\"wp-content/themes\";i:586;s:18:\"wp-content/plugins\";i:587;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:588;s:0:\"\";i:589;s:8:\"wp-admin\";i:590;s:11:\"wp-includes\";i:591;s:10:\"wp-content\";i:592;s:17:\"wp-content/themes\";i:593;s:18:\"wp-content/plugins\";i:594;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:595;s:0:\"\";i:596;s:8:\"wp-admin\";i:597;s:11:\"wp-includes\";i:598;s:10:\"wp-content\";i:599;s:17:\"wp-content/themes\";i:600;s:18:\"wp-content/plugins\";i:601;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:602;s:0:\"\";i:603;s:8:\"wp-admin\";i:604;s:11:\"wp-includes\";i:605;s:10:\"wp-content\";i:606;s:17:\"wp-content/themes\";i:607;s:18:\"wp-content/plugins\";i:608;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:609;s:0:\"\";i:610;s:8:\"wp-admin\";i:611;s:11:\"wp-includes\";i:612;s:10:\"wp-content\";i:613;s:17:\"wp-content/themes\";i:614;s:18:\"wp-content/plugins\";i:615;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:616;s:0:\"\";i:617;s:8:\"wp-admin\";i:618;s:11:\"wp-includes\";i:619;s:10:\"wp-content\";i:620;s:17:\"wp-content/themes\";i:621;s:18:\"wp-content/plugins\";i:622;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:623;s:0:\"\";i:624;s:8:\"wp-admin\";i:625;s:11:\"wp-includes\";i:626;s:10:\"wp-content\";i:627;s:17:\"wp-content/themes\";i:628;s:18:\"wp-content/plugins\";i:629;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:630;s:0:\"\";i:631;s:8:\"wp-admin\";i:632;s:11:\"wp-includes\";i:633;s:10:\"wp-content\";i:634;s:17:\"wp-content/themes\";i:635;s:18:\"wp-content/plugins\";i:636;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:637;s:0:\"\";i:638;s:8:\"wp-admin\";i:639;s:11:\"wp-includes\";i:640;s:10:\"wp-content\";i:641;s:17:\"wp-content/themes\";i:642;s:18:\"wp-content/plugins\";i:643;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:644;s:0:\"\";i:645;s:8:\"wp-admin\";i:646;s:11:\"wp-includes\";i:647;s:10:\"wp-content\";i:648;s:17:\"wp-content/themes\";i:649;s:18:\"wp-content/plugins\";i:650;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:651;s:0:\"\";i:652;s:8:\"wp-admin\";i:653;s:11:\"wp-includes\";i:654;s:10:\"wp-content\";i:655;s:17:\"wp-content/themes\";i:656;s:18:\"wp-content/plugins\";i:657;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:658;s:0:\"\";i:659;s:8:\"wp-admin\";i:660;s:11:\"wp-includes\";i:661;s:10:\"wp-content\";i:662;s:17:\"wp-content/themes\";i:663;s:18:\"wp-content/plugins\";i:664;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:665;s:0:\"\";i:666;s:8:\"wp-admin\";i:667;s:11:\"wp-includes\";i:668;s:10:\"wp-content\";i:669;s:17:\"wp-content/themes\";i:670;s:18:\"wp-content/plugins\";i:671;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:672;s:0:\"\";i:673;s:8:\"wp-admin\";i:674;s:11:\"wp-includes\";i:675;s:10:\"wp-content\";i:676;s:17:\"wp-content/themes\";i:677;s:18:\"wp-content/plugins\";i:678;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:679;s:0:\"\";i:680;s:8:\"wp-admin\";i:681;s:11:\"wp-includes\";i:682;s:10:\"wp-content\";i:683;s:17:\"wp-content/themes\";i:684;s:18:\"wp-content/plugins\";i:685;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";i:686;s:0:\"\";i:687;s:8:\"wp-admin\";i:688;s:11:\"wp-includes\";i:689;s:10:\"wp-content\";i:690;s:17:\"wp-content/themes\";i:691;s:18:\"wp-content/plugins\";i:692;s:46:\"/home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads\";}', 'yes'),
(61741, 'wfcm_last-scanned', '', 'yes'),
(61742, 'wfcm_is-initial-scan-1', 'no', 'yes');
INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(61743, 'wfcm_local-files-1', 'a:479:{s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/media.php\";s:64:\"f4c039f11d28ece7f8e0622d976f6fde26b7b449a4d5da5c496ce957160e13da\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/site-health-info.php\";s:64:\"cb4ab1e0b363964cbeeb412497ef25f4e8de1c4212e86aa6546120e964d6a33a\";s:51:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/edit.php\";s:64:\"6008d4da83fa22597c85b6fb9bb05cff812338050695fabcd94ea4d75adcb215\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/async-upload.php\";s:64:\"be217a1deb5840c37a14b82d06e3ef183f52e91d6b321bd174405cad99737233\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/revision.php\";s:64:\"4af0520237b3c3a5bb6056cd8377f6bc9efe9bc1f4f69dded00a22e9d91616b0\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options-media.php\";s:64:\"7fb6e1e3cf5fee365e2191e256eb0303d34d08df49366d19e31ff6bdaa749488\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/index.php\";s:64:\"d3c109dbfe216954e4cf99f336244d5559b2dd6f8a4aa0df972294aed4649527\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/setup-config.php\";s:64:\"393431ca74bf2d72764f25784e3e0903a65a9aee7bada9320d04ff6595f37151\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/press-this.php\";s:64:\"f842a31794e4da739de56774e08f85377a19301be95a9b211b9509c6edab2f2d\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/gallery.js\";s:64:\"1aaed1158069a6bffa63a0e6f3779f91f3a1cc0c695fd364abc261a2b0628f4b\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/user-profile.js\";s:64:\"098d27a9940a0a6fc170d38cd9563412d6e262bd9d654e5c5d463ee8a579375e\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/set-post-thumbnail.min.js\";s:64:\"3d4c86520283172c8e3d257b722aeb41cb698e5b0c120c8f02f150a05c9c14aa\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/customize-nav-menus.min.js\";s:64:\"29cb7ac6f014d39d28086fb3f1c9b55134938ca57105580e87a0482f0641d87a\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/image-edit.js\";s:64:\"23b0d4acd7c3185ebc85d36a9f621a0645f3e14bdd2b515e9f24c4d25fb5e4c6\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/set-post-thumbnail.js\";s:64:\"45ed6c0473f932521499fa2f8481ad2664820d4d8683729b47d571846751f480\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/tags-suggest.min.js\";s:64:\"902f38b0eb62bccc47ba7debf7174499cfc0fef7af5fb1b9637bfb82adb89acf\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/postbox.js\";s:64:\"9ce44dad0c21f2c34119a0ac70a80685b541132d20ae6053e58a7bf1451e3738\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/comment.js\";s:64:\"af5410b6b62fe65504c182e90937467a43cbae531fa06d24f2763fddc8f171e5\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/language-chooser.js\";s:64:\"fe7dd5f414bcaa4c4af942fbb5932ab860d73b3488de8f08290c4ce6049347df\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/word-count.min.js\";s:64:\"9ad98f4b2e63a5d69da2af741cbd3075565ca793f4b341730b59ee6ff51f8812\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/code-editor.js\";s:64:\"68b9552b0ca1208ec2367ce8cbe317333495d97f1d2c8b1955e73fb8e38c6b1f\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/farbtastic.js\";s:64:\"c2f9663558ab09fb9e71b31bb2e7577e4d993156081b0eacf040b2f4ba4e2613\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/dashboard.min.js\";s:64:\"d37dca7182c1a9a0ecbb9790b376aeaf6f419d1a82d343c2770fc8c8039b33b6\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/comment.min.js\";s:64:\"e7121cc5f1b25fe990aa54fb2315d0d50b88493b93aec1987e5024ef096d2ad5\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/dashboard.js\";s:64:\"0d559db49e29b59da39fabe75fd93208c46d297e0fbbc6485f5b08a12ec01918\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media.js\";s:64:\"8d4e2fc55f1ac494d5af14d759bf7e1b665bef0d44bfcbe59fa97e9a50c01308\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/customize-controls.min.js\";s:64:\"7e9ea690029aad1583f93c8a51d47c36a60d13647d752329c6a6c4d2bacec33c\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/user-suggest.js\";s:64:\"4566ef7ab65d56cb189f5f482acaa1eae9d4bad37169e0bb671353fd8b9bfd8d\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/inline-edit-post.js\";s:64:\"ffab9405b650c706bd986579a9d53bcdbd5f4be57988a0d5c982e37cb2ee9a31\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/color-picker.js\";s:64:\"3cb8e8c943ffff6b8a64d7035c1f62040bafca3bca3b20a3b4f8cddbc8d1e402\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/password-strength-meter.min.js\";s:64:\"5345d2269d2095497bcca3f8bc6e025ad1e8ce1d43a2f8534bdccb6491c6b193\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/svg-painter.min.js\";s:64:\"07e14d95005a0315b463cf287759d90a55d9add76fe408e98ae21ffc9c9d2636\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/tags.js\";s:64:\"4ffeb38559e7ef3fb9487c6c79a04f57f286862962ee28c1535a5b9802720c49\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/user-profile.min.js\";s:64:\"30d355f73593e256948250498a6b2943e171a9bcff913f2d5c9dc2770f5e8909\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/language-chooser.min.js\";s:64:\"fa9b39612e1946fce96200ac168cf642ada351ee39ef17fcefcc76b4c14f1956\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/post.js\";s:64:\"13ae30d6233ac358b33706e52d43e1d5c825e21d536e4675a6ae16877070b8ce\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/privacy-tools.js\";s:64:\"bfed66aadab2bef9912cc40bf483a9defdc42213463f70c1f9d2c6b668c1372a\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/accordion.js\";s:64:\"c540f4866610f39af9f18f05e08c462135e57c5dbf8130b70b3ec2493d81e1e3\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/code-editor.min.js\";s:64:\"6bc7b34c15f7bfc75ea6d93ee40a6a0c95001703598992d7ec011552a13c765b\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/editor.js\";s:64:\"a17c7e8388e7949d6bd1436baf0ae5be6b3fa7ac2d12dfab4ea2b86c67216e5c\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/image-edit.min.js\";s:64:\"c156fb0580bf12819d2115362641daf370ab5e5480be42cb1e4408922f4f53e5\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/revisions.min.js\";s:64:\"e4049c0d50663d712c0385f43b1bdf1642755ba1cc4c6c9062aad55b9a864d15\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/link.min.js\";s:64:\"b965f7b768f4599e4bb816c37376e3bc87398cadb78d5ed920ad4ecdcd82a6c3\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/postbox.min.js\";s:64:\"16da517e51c36bdb8362e4fe8422c2fd62ab45adff16920a14459e6efd586ac1\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/tags-suggest.js\";s:64:\"d5b474e42e477079180d2b7f7cd571c744656abb1a24bf44ec24b1f6d8423d6c\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/theme-plugin-editor.min.js\";s:64:\"cbeeca27405cf0ec3912fe0dc2cad822cbd038852099b746e8cfd5b6cb752e51\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/common.js\";s:64:\"1e46d158e9dfb1a194a8d45e18e468ae145d9a3bdb5159a8c8dbb7fb2712be36\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/custom-background.js\";s:64:\"a1a7f611754237d5378b2736e1d047cfbc9d3875404586125e1f8f9ca8899d80\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/svg-painter.js\";s:64:\"81894defd4dce99cd73bb1f581ac7167e7f4670715c556eb749d67333057c3e8\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/editor-expand.min.js\";s:64:\"49e677c41a98a3beede658894968805c841ccc60acf8007775566d5238fd2b14\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/custom-background.min.js\";s:64:\"c55ee363c9a4ac51e024552b962cd2b48e725de8e26b8924b42487260b5ccf63\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/nav-menu.min.js\";s:64:\"287baa8bb5a99cfed071b66f1f31862ae02f8b4f67d7791a25358fc70d14e205\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/inline-edit-tax.js\";s:64:\"082c7dbf1cfc802df70152cf9e2916ad972a2db221081c0a0ed2c64fbdaff1f7\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/nav-menu.js\";s:64:\"afc1267b2ce58d85ea42e4c4bda8bedde1aee2bd6448cdc64008717b378f6d17\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/xfn.js\";s:64:\"efaf0276e68d95d156a6249a6991ad42c72bacb14670de23e34d24fe2d32050e\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/accordion.min.js\";s:64:\"cb148398ef1bba3ae5bed4b1f3ff7c031521271eba36d6d1a4eb6d9c7946e1eb\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/common.min.js\";s:64:\"41a29506ad463a2bcdb687812696f9bfa1957a33384e728ab1b69f2c56a5a4f9\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/password-strength-meter.js\";s:64:\"4f6d2a316f368053629fd81f3b23a5c8b30890abb091870c995a2de0dce00d72\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/word-count.js\";s:64:\"109529f3093904cff067c32d9e7a8e8de12c84ccb9b52459faf2e4fa07bc18b2\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/plugin-install.min.js\";s:64:\"7d0f1ccddff92b6abaef4576c1e44136c90e210ed9869f203a30e4176e738329\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/customize-nav-menus.js\";s:64:\"4f490b599a0fb29e675d840289272ce34e04f4982943d1c90d44b2c3ba7e911e\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/tags-box.min.js\";s:64:\"9925c34c1ac44011db593eefa2430a85736eddac99b8b623f03d1df90a5f96ee\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/link.js\";s:64:\"84000aed723f9405970c593ef3bf18858a499ff3b59ea7fbc18c932a9704fdf3\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media-gallery.js\";s:64:\"3dc6499f60196eb31ac938f4ae6739a93fe6007a84a1946c48f9542071e4d2a8\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/customize-controls.js\";s:64:\"5843d37f4d521e914c98d34b5cd3cf76962ade80ae22ee9edf0d2960610498ea\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media-gallery.min.js\";s:64:\"47c5f3e05d32f941542fd03527b966f961fd0d8c7d8a637fa314d3c3ec257c22\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media.min.js\";s:64:\"a50e73badd82b91c9147c2692480ab54953653ce71b6672a698e0723a8bb3e60\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/customize-widgets.min.js\";s:64:\"62db4c46a70421be766d7d64f3d0b489cf9c91b487d85a46c153d536345a6c9b\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/gallery.min.js\";s:64:\"ab15048263dce040f6aa1cbee99ccc5a36a2562940c65a11c5fe4a913e9d1898\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/customize-widgets.js\";s:64:\"c7f727c392988218563121578775d0d4f8ab21a17885e9406557b1f77ba6f0d7\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/site-health.js\";s:64:\"313611e7a5743da693e32ef0cfec5f38103cdae028c31f5ea20e44a1df123a23\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/post.min.js\";s:64:\"4c4c93ec13a8625d97ea8dfd320d87b93c46f7f3e5555cf57c3dd2cfd2772aec\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/site-health.min.js\";s:64:\"b2104f3a09733c72704c42112c6dd830d59f571ea426ab5c2ac24d8288e8f6db\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/editor-expand.js\";s:64:\"76419307bfb489accf19823ad308bb7c23ee7041c5119e17ee2977262fc95fab\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets.min.js\";s:64:\"1942d159442dad79500f371a58ca6a9e57f7ad54ce59e1c4708e739289bc450f\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/theme-plugin-editor.js\";s:64:\"6226961963ebfeb819a7473b7fe6efb75dfb38632d82ff952ff1e3f21fcb91ed\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/revisions.js\";s:64:\"90851b924b803956322ca0b2eec11eb6ec02633d1d44d5b79b013ca7068fc84b\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/xfn.min.js\";s:64:\"7a765936c21e655a45752800c643181c6894330ef59cc0b58ee36ba49e4defab\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets.js\";s:64:\"be71714ffecf307d9f7987580a28cd05290c5813551f058acd8054e7a0d8f60e\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/updates.js\";s:64:\"c0f0ca8568330128a215fa3ef60a2340ac1163bce3cd41bc53b6740ae778f972\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/user-suggest.min.js\";s:64:\"7de564b807fb65127f8e0c3782583a95b144bd0e2acc677453993187ac5c3d70\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/iris.min.js\";s:64:\"8352100279ac49f619b655996b1ade3ced8a867d7f59b48706a8ee871b66b09b\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/inline-edit-tax.min.js\";s:64:\"2e4fa1ba9fd94bbd3cdcfffcba3a5b577bb7768199db9a641301ce03a8dfc5cc\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/custom-header.js\";s:64:\"22d31564463e7f1aa27a7ad0485ee6baa18ecc637b970ccf57474268a0f00bd5\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/theme.js\";s:64:\"c41fda1c1312e3de14e50762552dd478a5e0c2faf6f7c16469330af0e872fbaf\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/theme.min.js\";s:64:\"5c9d31d72985ae23afad42665b0aef5acd99b53f50551a5d056743c4209a89d2\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/inline-edit-post.min.js\";s:64:\"002e364fcfa39a4cb083338f3cda94737473068122f5c3e2ab063541a2f4a8d1\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/tags-box.js\";s:64:\"da3f207f212f3f0c0f0a2196d7745f6fe9e8777685b30f0b09902faabe79718d\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/editor.min.js\";s:64:\"0e4e35ea6c20dfbde1699885157380cd59f2fb9c19f4e41808808c8738cd45e9\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/updates.min.js\";s:64:\"f4d46513342b087c33ff1307c96abbdb3ac56d4df878ba00d0b6de7040a04e13\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media-upload.js\";s:64:\"27b1fc611a46e5700f132bcbffc10bad4c121c5effc68bf70d24eab10b4d321d\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/tags.min.js\";s:64:\"ef6ecb38e99b3824a4ce993b8585e3b02561298a3956b59856a97d01c9eaa889\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-audio-widget.js\";s:64:\"216364638a8c62e4afb056f4a066f4d7d3414f12a95da84f48b35644a0c3c40d\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-video-widget.min.js\";s:64:\"a48f10a1aced5e9490d7eb35eb3f13d53ab1d87b78fd9eee2be0ee7e90ea3bc0\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-gallery-widget.js\";s:64:\"98523ed2b52b399c5a97ccff2f31f589fbdf4d76f18f747d2380be050b90b22e\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/custom-html-widgets.min.js\";s:64:\"28abedca4b5ef8e86ad4fea9ce91e3633baa818250b84e2b8693f50c2819343e\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-image-widget.min.js\";s:64:\"ca70ca9f69117d8348ec85b81b73f66f02dc39ef1feadc95716aa035dfca05d5\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/custom-html-widgets.js\";s:64:\"0ca193e95b1b7fa214ef2367812cb48783b91f14f2498c7a81b2b712c5d75661\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-video-widget.js\";s:64:\"1c4405c8a918ebeb5bda9e55a30f12ddbce225d4cc88b067d4b48cd457bf79c9\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-widgets.js\";s:64:\"760f726335125feea065c08d6095ef76fbae66d8b00bfc4efe87010fcdac6685\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/text-widgets.js\";s:64:\"0e41a8ff4cf0371ab5bb5eeb2cb4a9308fcc719a343179dda1be8a944bab9add\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-audio-widget.min.js\";s:64:\"421c0ec911d694be9febf813f78c7b7c927d0183c0b51c3044ef867a310172e9\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/text-widgets.min.js\";s:64:\"da41c3e0a3ba4f047fc54efc8f0653e1333755e0f1ff4e073a8cf4f923a2833b\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-widgets.min.js\";s:64:\"6044d5a7941c209ab997ba144b6e19d03f1bcc1a25db6da96a09ebb1f7c1af1c\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-gallery-widget.min.js\";s:64:\"fb93a2a9d9611ed7d88bd486ece6b436245db6c279c2a85247c2b80f8806bbe0\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/widgets/media-image-widget.js\";s:64:\"827ab852a45708f7f6c2d6c2491f669d7b1e9faa43df231cf4e6b0e15e1841f5\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/color-picker.min.js\";s:64:\"ec918d2a5de6836047bc423ec422dc01452617962cd027c27505a0107d55d102\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/edit-comments.min.js\";s:64:\"a3fd8c4daf8980cffcd5c49d921489ca1a32f9624b2c118f7d220b78aa7fbb7f\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media-upload.min.js\";s:64:\"6241b671f49966ef9a683fbff8588b802dcc8e4e074228f7565813b5955a11ff\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/edit-comments.js\";s:64:\"3f74252796188068741453dd278e0cf88c16e70089b8e605f6d480e66bb78cc2\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/privacy-tools.min.js\";s:64:\"35aeba0a157f12450f3f6d676d5f6a41b06e8f4a3e890b5f2853779f745e1c27\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/plugin-install.js\";s:64:\"6f59ea148d268b0eb26c6a44a113b7f26345453a4b7e511f9de086888e8febc7\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/ms-admin.php\";s:64:\"618457c2f674b650f61a0721b741fa68bb097c738dea9ec72bf662a1be09db12\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/export-personal-data.php\";s:64:\"cac28d041d6102f934debe6dce8bbf1f2c5237907ec994d20fe2357bea1b3275\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/privacy.php\";s:64:\"261aa674735a0d3da0dc4ea0099248891fd2e74ef1b1484f3bf5121a33dad7dd\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/custom-background.php\";s:64:\"e83f311e523d03a6f059a72f52fddf5b83f5e2a928022a617c41176f7fa17a0d\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/nav-menus.php\";s:64:\"028261fa1d99c500fc6bbb25723604dc89f166d7298ba9b1684062a71a11ec78\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/users.php\";s:64:\"443259fbac83570b6b9cc3f7268519b3df182c017f49105f903d8021bc737e98\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/link-parse-opml.php\";s:64:\"184352495bbc64b67abfc914a25b219f0ef9bbb6963c7915723f988cbe763f5d\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/load-scripts.php\";s:64:\"54111c592ef908dc0fbe0487a63f809a14a14acd574c2912a981cb4003f58137\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options.php\";s:64:\"fba47b77dae833c4a79bd3ec8e6beab37086288e03f6570d75558cf1f3be8ce1\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/plugin-editor.php\";s:64:\"264d9490e8ba5232e498eca6ff98d1fa2e3bfd57d32989a4c3888e52d5591bc9\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/update.php\";s:64:\"93e5cd7be768a018fc5de6da81654cbb9b03a11bca992e8f60b71bcda307a6bb\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/admin-functions.php\";s:64:\"abfad26872daf12bb538a78a40781c78a2af123d3f83d72c1a577f3a85405d9e\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options-reading.php\";s:64:\"91fc558fd7950df97a33adae07c84af1866106c95115bd3b5bc6e78fdf5d58df\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user-new.php\";s:64:\"3100035518fa5f50bc94f5e90f27dc0fb8fd701363b2b18596db1d8898eb00be\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/edit-comments.php\";s:64:\"6e2e19f916753f37f24855b6cf76ba28a0e6ffa9df454d4a5f5fdacb09cd2826\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/install.php\";s:64:\"2a591cd32b00ee59ca347458b89233fcc4bebd56eb800d6fbb6513649d077c17\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/update-core.php\";s:64:\"7ca02b830725c24ef64b346bf771e2c827556fbdf4e3cbe974fbb2314eb85ef2\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options-general.php\";s:64:\"ed9e4895ddb751d06451338a1b4a835f1c901042be3a264d1d6aa8629d0954d4\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/privacy-policy-guide.php\";s:64:\"a2392ecd153e569471babd84118736e3708e51ff20832311bd3876a21db2a58d\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/moderation.php\";s:64:\"1ce9a072818f7e66797f625da00fe6c236828f7f0663c5c9c33c7c2a7a7a38a9\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options-head.php\";s:64:\"fba06b016828f25df7451e9b7c80fbda5f03fcc789cfaa5cce6eac4bc2a286b0\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/edit-form-blocks.php\";s:64:\"638f1204c130d29e3665cfd8e77fd91d202d1b091ece91be132c016d15ffa1d6\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/export.php\";s:64:\"7d73c3a0882abadc061871d95931cca437e50d301ba714813259fa5f230970fc\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/upgrade-functions.php\";s:64:\"74a3a807acd39eb3be1cf6510714674df094058f6510d8e27f390cf1b87d49b4\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/edit-form-comment.php\";s:64:\"056deef11dd734c846da965ac23167e835f2714b661fc36f6b41bcf32dbfc706\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/about.php\";s:64:\"7783e7ead1b24dfc7dca10b6839eb0dad4841f537ad8f99837fee9b3d9531ec9\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/site-health.php\";s:64:\"a8f8516999ad8a527148cf667973707427000792b7b33df5ef8fa3944db2b8ad\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/edit-tags.php\";s:64:\"02588e5209485f6a896f72fa7c3cfeb70f7bae73055be4ccf6c76fe84c5201f9\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/ms-edit.php\";s:64:\"e5d26edf1e869711c7a10128e3a40a44c53c1a6a0a7e1558a20d3f6172ff5fc0\";s:51:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/post.php\";s:64:\"811b1c3ca8cf19f75d8056d1ce681304133eb98fba43fe876828dbbd258b0622\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options-permalink.php\";s:64:\"55fed0ca3a034daf70d8d9490eca14f1ef9ec31343d4bd3fcc5b8e00313097b0\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/theme-editor.php\";s:64:\"72a52f53631b778a8eabd07e96fc86c10f7558671303ee1cfece24206d33002f\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/custom-header.php\";s:64:\"d00d1f5f7d99ecf937edbb801e73ca57608e44ef8aee17711fce6982fb36b067\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/ms-options.php\";s:64:\"3fc83c997fa0226241f8bbe554d842dde14974d535507af8cf4e28a7534befcf\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/ms-themes.php\";s:64:\"ff6868a45aa301e011e5f2f984bd7ee89ca982aa22a40a88750c952f048b7751\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/upload.php\";s:64:\"060331a38fe2bf1ab5983e604801a7c5e09181d371c2abd35b09c902be6c5d7a\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/edit-form-advanced.php\";s:64:\"52e72066872f5ac61c9734e2f82768b791b040d59aa9bf6ed0d5e82e3b28b977\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/index.php\";s:64:\"2a47f94923cef9c4bdc45eef385664a3161b33f5246e9a3b926b10e98177ee61\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/privacy.php\";s:64:\"eeb547f3d29435971119bcdf0667d860f709687e7064593311a9453198e39e72\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/about.php\";s:64:\"1374b35c4525ea452452160250e4b3661765c4f0f413808158be47cb23922058\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/freedoms.php\";s:64:\"2f2121c5dc7bbeb91ad281c919f998099ac7e193c669e08fb01f7896238a3386\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/credits.php\";s:64:\"2e903fe3146f05e599992d85cbe049a61ec469c340d3229a63cb7c24b633ec94\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/profile.php\";s:64:\"e29a9a480e50e8008741e8734ac7f2c7be23e9a8f92136d59775f17c257f89a6\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/menu.php\";s:64:\"5fc36a86c3da2d2c0d3e4c8aeac3c097872ba5895142069153289eb7e9a2e6ba\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/admin.php\";s:64:\"9b31d08d5227392518bcf912b16ee0fb8efb25d26e1643082a9faaf2a6c6425e\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user/user-edit.php\";s:64:\"e5b8cee3709facd536ce37e360f0ec61b9de951bc74ce85b83ca902b0b9db75d\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/my-sites.php\";s:64:\"a6d983e11003457d8b129bf71bf32cbd766a9cdfec4be834adff75da6adc1589\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/ms-users.php\";s:64:\"003e73c9c3f65667cf2182ef0e106fc137625f8ff888661a92156d2e9a76f7f1\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options-writing.php\";s:64:\"bcd2a25cfc1040f1cf4068b747325e5f8c46c938c39671886e4bd63d13f5656f\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/tools.php\";s:64:\"fbdd0783e339ea9552ae6cf1060c760b165330af60b79e9ac66af3f6fe6379ba\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/themes.php\";s:64:\"42110ed58148bf07d098ddd3cf981ee94dbd36576a2919dcb13b8d6dd2b8ff50\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/media-upload.php\";s:64:\"f9e86f8320d30e69ab7e197c8bb215c68d0c5f8478e7ba836c59cab6f9c4467f\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/post-new.php\";s:64:\"ec1ba7aa492f1c0a97e04444d2ab2c3696ec1bb9bd96ec4ddb69017b70f73521\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/erase-personal-data.php\";s:64:\"fe514922cc159f3a6f5c6e119b6593ff069225033e91f264129a1e2709eb4bbd\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/admin-footer.php\";s:64:\"0cdab6360e782edb52bdad453c5954fe34c05f2513c5de6e3d6a5eb823d87528\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/import.php\";s:64:\"b26d07a78e0105edcae3f841c8436548887e71cee5115623148df9127594f37b\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/admin-header.php\";s:64:\"68039f2a31bd50729c9674e9a74d4649dfb6227abbe55962894bb4a1d0d34e6b\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/ms-delete-site.php\";s:64:\"8bdf6ffe2849f17abaa1784a5709c710283c2e9f8cb41206cae83482f5bcf572\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/theme-install.php\";s:64:\"c14a6cec77f1c4152008b649bfd6aabfe284275fd93e351688bdd7cbeee2bf96\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/freedoms.php\";s:64:\"20d6fa9706d79422c415e3d412cc7dcbde77c9a403cbabb4a0f2919a3c86aba1\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/media-new.php\";s:64:\"d06fd346dd290258437b7732453fa16936ca322caee652d1747389edd4c7e626\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/plugins.php\";s:64:\"6864e1d46b19f2f1dfdd9a38676d009c8c3a069c1357506bc82d4ae56688a133\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-upgrader.php\";s:64:\"9f230af47caf3a0388e832fe6ec7240b6646cfc398e349d20cd78ea7204fd7b4\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-plugins-list-table.php\";s:64:\"7b4418ab99abfdaf869588116ea0fecbc72bf5afca96facd397a5310ef3fb4ee\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/media.php\";s:64:\"e300a89d0ae3ffd5127335996808c08c69ab7e804a7b05d941bb6676655a9679\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-ms-sites-list-table.php\";s:64:\"2b0cd1edfcd8442f7a2d35c8105d8f569bec15a158c2ecc591b8f2790fe74b23\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-site-health.php\";s:64:\"4f0a74d2f1e2999ee4452aa5804400d61825948f5f610fdb6a62fba8068196ee\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-terms-list-table.php\";s:64:\"2baa5a1091519d02bc23a0b6c20015185d2b096026e5a6859585770bf697a56e\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-list-table-compat.php\";s:64:\"d471688d0132b2dd1a19b5fe09b81c2183a5954ef63ebcbc50adb4d96d735369\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-debug-data.php\";s:64:\"ed77accc0e949dbdc51cbddf55d31a6a963662fe4e376cad88e139fe773ba8bd\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-filesystem-ssh2.php\";s:64:\"68a3bd56189d2a213f217d7f1cdcb4d264f3d0a15ecab214f90db0682b878be5\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-ftp-sockets.php\";s:64:\"d72226bb03498c4a1c1694ad31e3318918208d4a6281ead864d6ef06700f9ce0\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-filesystem-direct.php\";s:64:\"c7700a61f0817a2a006a50baf7717db4b5d6aa52c1dc18f63439118f0bde2ec6\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-site-health-auto-updates.php\";s:64:\"84cd8b0afc4e712e83b98916d979e5abac14012cf86caadec74fab0028992356\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-posts-list-table.php\";s:64:\"46d34da001e114a04c18c604dd7b6566db8d96e944b6f64b6856ce1e94a6e182\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/ajax-actions.php\";s:64:\"ec4b92a0a72577bb6735a70ee9d76c79c0ca6097e0cfa3bc0aa8970cc484f80c\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/continents-cities.php\";s:64:\"6f26252ff346b58b38b7522dbd7bfe22ef1917085b4c0415ed2a3ff9f2613c41\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/revision.php\";s:64:\"282c1bd1e374dd7d719a74bada281349c025f8074e245de8130b7b903f923a50\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-automatic-upgrader-skin.php\";s:64:\"ce9a016a91c1bc8e596739178f4daef495824eea70d9efcd87b31f1f0b40862e\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/list-table.php\";s:64:\"3c1bf6d22172b1247a65d65cede6d1e40672f9a3fd9cb86bdb9386a3b3529698\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-community-events.php\";s:64:\"1f6ec853737cbedac40268d59b73e466fdc3efc0b2466c0bd83fbc07c3242f39\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/plugin.php\";s:64:\"150196964496ab8e4d0bd3f444f7e7e053774b3ddf7fc4bbef68e771eba58686\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-ajax-upgrader-skin.php\";s:64:\"613bd23d5831d55d653f440caf7e9b479a7eded084c74d05337f4bf2e295f79d\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-ftp-pure.php\";s:64:\"5a2ed5e323983d35c3e16a56a487e98a7ccf12be8d473e08b7e0e26c0ccc6c92\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-filesystem-ftpext.php\";s:64:\"8faca110ab9188ac77604d30e3e8d91406b478eb536441c14ce9e653af598178\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/options.php\";s:64:\"ef9384a2bc0f6b284aa83a6eb7dc6cd93a91cda183e8b6623ec7c0830121c91a\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/nav-menu.php\";s:64:\"619b9270567840691fbe7f4e5f193ed3bd89852c7f38d48e6268e1db0b011953\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/update.php\";s:64:\"6be4f0f7abf8c0a14149dc497b28cd1331daf854be747da49559e210acfe7333\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-language-pack-upgrader-skin.php\";s:64:\"50150eaa00b1b1f24dc5719a52839be6eb3ee7a405bd86f0d6aac3be682c157a\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-users-list-table.php\";s:64:\"569cd8c5380dd92c63b920ca9fa28c852cad389e083d1590c991d7f2f74a8f92\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-core-upgrader.php\";s:64:\"145588344deb1017a0479bf61fff087942fb2c3b9a1a00929f63e7ab8aea70ce\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/update-core.php\";s:64:\"ca8fb36a5d3f617de48eed87e2f5d1d93a891b1b18c8de441a92dcf1d31ea0f9\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-media-list-table.php\";s:64:\"b0b0d396abfa4a0cc7bb9b5d559c86a0804185320b27dfc912b68f291f9d4b83\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/schema.php\";s:64:\"33ebb1cc15050a8cc7a5d6a00f96e3ed68e5dc8394746da716088443aa078be4\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-file-upload-upgrader.php\";s:64:\"f764f98d895e6439ddcfdade4342894423b92ad4f59fc7c6b9a78d20367736e4\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-walker-nav-menu-edit.php\";s:64:\"08ac05d95925f09a7ead7abc198a1542f831029edc3e6e9cca150a81cb19b923\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/image-edit.php\";s:64:\"aec49783fa03f7af4ec3fd38e9996b72f8c7ee80fad682227ae0ca91c26bed48\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/misc.php\";s:64:\"24f241417a673c6da179a125ee799d194c724b31ef1516311f8570f3c03421ee\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-privacy-requests-table.php\";s:64:\"87f40ab347245f5f456c0adcc00139e63ce5e14964e86fa679efbd7cf0ed6785\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-plugin-installer-skin.php\";s:64:\"67b328bd36baf0bcda4b34ca9ee228f403b30f70891ee62ceb7b591cb580d782\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/export.php\";s:64:\"146b8d1b734807c2e442fb232c42884efd1af992e363299da91e73a7b76c8e69\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-pclzip.php\";s:64:\"25f8e6c9978112daf7ea967f1c4345c6c715a0bf7e722f88d94692744649a9b5\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-walker-nav-menu-checklist.php\";s:64:\"9251329f891505adfa279780357ed7f9ac005cd6bf4f070ab59c80580ebd05d7\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-internal-pointers.php\";s:64:\"a622baf0fe9a9eb1e721a0c03fda29e7251756e593d89df248dae3abb8a9260f\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-automatic-updater.php\";s:64:\"8805e21625e9b8570e2de1651e8d96156a20b648ecc022faa8473e8422085b2c\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/post.php\";s:64:\"edeb8034ee172d57b2b00bfa6018a251d5da1d34854d37c5aad5987649311d85\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/ms.php\";s:64:\"b980b787a1a7e093553189d8bf9fd6c1eaf81d8efad47c6f858da1008f45b366\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-theme-install-list-table.php\";s:64:\"387092f9584f3457afc2e3c2071af7a030a06523b41275c2aa05fd1f8629b288\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/taxonomy.php\";s:64:\"f532476bd1825fd29f88c8fc39e79fb3b58e94c671fb455e9966196531ecd76d\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/translation-install.php\";s:64:\"9bcf6de406fb797ec06710e8c7bbe90c23e9cb4bbdfdb8de175027fa80d64659\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/privacy-tools.php\";s:64:\"ce83944c4b0a3fea6217d3bf47766caaa4144efa362167816f3516e94f646ed9\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/noop.php\";s:64:\"5c0071ec48acc743e6406e05d366c7b39e0482c8c2393bdd91dab7fb8d6f578d\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-list-table.php\";s:64:\"c5b68780b09533bdd5d2fd2408aaab696a02e6588457e1133e7d10c618febb01\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-importer.php\";s:64:\"95583771da78fcf9da2fd478c75d91374eb0545eabdd5d24408aca69f11df07d\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/deprecated.php\";s:64:\"87e4376e689b2dda02c5b85f9cb1600724a61670e42a8c1910c46da83e0cf6e9\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/edit-tag-messages.php\";s:64:\"b0e90def5bf5c56da73ce3d32bd5058a72963376c413b29906801bc0f2395f2c\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-upgrader-skin.php\";s:64:\"79632fc6b114dbd419c921c5493cc1985f151c88fe05cb62554816eb3097bd03\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/meta-boxes.php\";s:64:\"25f372d6878f0b2d8539434edbd6b7b76d075b74e6837a67c24213c697b47f35\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-theme-installer-skin.php\";s:64:\"b9073cefb207ecc8414856c66c81486efcd3d695935d6f20ac0f3168403dba5c\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/admin-filters.php\";s:64:\"843e823c81c7c9919df3a65c768f18b9a8b92c9518073d3be94ae994e91ba740\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-upgrader-skins.php\";s:64:\"23bc58067b6e0ff1c6557ef1fd52618d4619593713bc0213a0388ece9d21b02a\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-ftp.php\";s:64:\"4c2962843667b01f1c8aea71168ea37ba6d9120e5f0b4237fadfa5ac239b78cd\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/import.php\";s:64:\"092cee19a3c63baf8736ccfc525676ac1f0a722982b03584a74a3d999a2edeb3\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-bulk-plugin-upgrader-skin.php\";s:64:\"8822e7d5ebd893edf5faf0bda4dfa6451828bcafb9f950060c239db37a579e7c\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-language-pack-upgrader.php\";s:64:\"2a0f92f04ec32a991140ba889f21755681e0de69806bccdfa67fc5e20dc70628\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/theme-install.php\";s:64:\"cf2bc371a713bf81703b84fbab8cf855aa83d9cedbc760e4db50255c5d3038b4\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-site-icon.php\";s:64:\"46da359852cb9ad6c034519ffc52af7551abe0ca8710deb86fe9479868fdb9be\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-privacy-policy-content.php\";s:64:\"4e8d352377576837b4871382b7a9f8f9634889c303af5086c2bafe9d0466c8cb\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-ms-themes-list-table.php\";s:64:\"e937f06235d0e50eca2f68f021baec73298d69ba4cf0f5f54a6f79bff870ee6b\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-links-list-table.php\";s:64:\"6a035e7ad5ce8c619756fdd1e552661790f81d00d5fc504df2b986712ecb8aa8\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/credits.php\";s:64:\"4f50478391bed781183df3a9c321d0d1e74b26bf54c70be248ccebc862435743\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-filesystem-ftpsockets.php\";s:64:\"ce8a9e3cf5688b73c2d32793a4f8ed7c221372888204c99ca3c545d714387549\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/user.php\";s:64:\"376a7abf6186039fd833daf706e92f28f6406e42e67049dc7ccae1fde8ba8e3f\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-themes-list-table.php\";s:64:\"910109f70600674f7cd0b47c3494628c69ab115d5112f80ceb9151146c641218\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/network.php\";s:64:\"c39186445c02725a7735f8a1c894ee77ccedfcd6345cc5c5474a64faba0d49d0\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/file.php\";s:64:\"4e598f510946fcdd4fd0479ed970f7f26206afc6bcc161d227877ef6459ff954\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/widgets.php\";s:64:\"69d7c46f1bdb199cd06346857ae3b70fb7aea2d3bda34b81b7e35b89900a79a7\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-custom-image-header.php\";s:64:\"62a048e367708b4ad0f94faf100a3102ba298dcfdcb373578bbf9d09bf0ee4cc\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-post-comments-list-table.php\";s:64:\"39619db60568cdbbbb1e664b51b7ea10c91b81387c2dc56f3e83107bab4b704f\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/plugin-install.php\";s:64:\"c693e665797ad7118810a8314776d49ab798882f8206050d41ac09af526db54e\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/bookmark.php\";s:64:\"2299919783a1ccf74417fbd34a6fe358dc54a4b34556cb5c3eb613b2474950fb\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/menu.php\";s:64:\"9fdb00714802cbbc7a49721a702f0845fc7a8a43af9d5d2002be1af35d327379\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/theme.php\";s:64:\"db919446b2600ecb605783c5e2987df644b73f363b3bca008c7e49a52b9dbed4\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-theme-upgrader-skin.php\";s:64:\"cb8eaa6948c237700cb0308761e8e10ba2ce353a80a6d5fee47aefb61d42d2c1\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-screen.php\";s:64:\"ce36e137873369b163eb739ccce013e7c4e9433c768a23c6af91c71a7f5ed240\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/admin.php\";s:64:\"9c49d72474e6160772ad55c58ecec90952a14fad5ec155546b841cdd463653e2\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-theme-upgrader.php\";s:64:\"6d71cba3433b912d6d42ae46e97c5590edca7ac649f7d0efef24b2a7ac24dd33\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-walker-category-checklist.php\";s:64:\"bea0c40f663a44a92933f42cda39e7d2001feba1defd739872d318361f06b329\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-comments-list-table.php\";s:64:\"26dd212aac406fdc18454cec878f511ec68b15c4f952e6ba1007c05a5c25c88f\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/template.php\";s:64:\"6540ad10936ef9c32dc66cd3f606b87fa64807420973a51b65f4d65457b9d310\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/comment.php\";s:64:\"1fc38294549cd97f0697e8397fb5718a6de55c84d8d21b864d4dd1e5c3fdb113\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-privacy-data-export-requests-list-table.php\";s:64:\"afe2693abd0e3ed0118b9cac7e96d9b9d1d54904d6cae0cecf934d25dff61dcf\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/ms-admin-filters.php\";s:64:\"844dec66244b6a6ffc6c105689dc0949e45496b6ccc1d64dfc4b247a02c8d5f8\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-bulk-theme-upgrader-skin.php\";s:64:\"eeae71a2a93c62f2aa5a8e4767dc83c6c20d36f3f26adbd10c9b94d27569aea6\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/ms-deprecated.php\";s:64:\"63e1c5313966c1d4af4c8ad71e8e3542f4903bd7692de999c82e560b90d1f2f6\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-bulk-upgrader-skin.php\";s:64:\"2930ebdd0ae11e524a70d872d415398557d434c25dbf98b145445c0f11d05b3b\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-filesystem-base.php\";s:64:\"4007cf81c2e377bce24f45b3d0bd52ad383fb5325029a32fb1206dda0c23cb89\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/dashboard.php\";s:64:\"47027073d6ee980c987761d881c81703e02309a34cd421ca52de96d860eb30d4\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-plugin-upgrader-skin.php\";s:64:\"572debfd786bef62fc49a9c81b0c08d2b4712df2e743b9f7bfb50084a945d664\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-custom-background.php\";s:64:\"e7e39b18a95230c1f5a426bd1c357c91d49f3a484006384cc8eb4bf8b3ef5cf0\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/image.php\";s:64:\"fabfb980eca2586de3cd926efa3e36d018c5faca666c5cd8474e58d36cb73f5b\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-privacy-data-removal-requests-list-table.php\";s:64:\"47688a4599bdddfb53e6e85e88c8f5a2f7c5740a52e3ca9c5f1ee99d6f3ce376\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-plugin-upgrader.php\";s:64:\"b99a48e1b1c0e87bae73aedf44fe4d69c71eaabb1e9240c7d565399b09847f04\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/upgrade.php\";s:64:\"9794d9fd60dc2934682f027d2e8571493c1fc583ca3e2d04dab772510606d544\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/screen.php\";s:64:\"21ca91cd3c9fcf4beab5aafb62ce0343e565e3311d4470dba5893c2a68911327\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-plugin-install-list-table.php\";s:64:\"a83e0ab99a26ee2b4cc1c1c3b894fb4a1a60da7d242abf59a70586c08582e2b7\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-ms-users-list-table.php\";s:64:\"41ce56548bd79097142bdcdd7fc4378e3c69a3fea71f4e57d6e3ffe7abe48d32\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/edit-tag-form.php\";s:64:\"2f6bf7f29d575c5faac06e999a296f6806b5de7314bf4087b4998dc7e5d94ec7\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/credits.php\";s:64:\"a49341c1745662aadb80d8d1140e321d48bc10490d707685b48575244458ab62\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/install-helper.php\";s:64:\"28a0fa8096f431c17593caaf644b5358ef5f27d43cd8df5d7f1eee5495712dc9\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/admin-post.php\";s:64:\"eb12b47028f2ed1bbae534710f01eb07ff1bad492fc26388b9d140afbdcc5082\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/ms-sites.php\";s:64:\"b912160e6e4c2cfba4833ed69e9df46d3bf2f64cbec7b1ae8cd8ff84c8cc8f82\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network.php\";s:64:\"a97d8ff5d300cc0fc0eafeecdb4a44a2f5383e0936eb95caf75a84df3c19b616\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/widgets.php\";s:64:\"e41151651f6babb7bd07157113cd3a5007406bd1a93ae0829b73580614064454\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options-discussion.php\";s:64:\"c00cc4e22c3b1ab76e8478fe77d9515f03b2e699825301bb23177d90c5c90474\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/profile.php\";s:64:\"b859d979af3ded96684bf71b206641d8634ef37e3aecde6ec6c26d9e2d121a34\";s:51:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/term.php\";s:64:\"7f0202c6319b998dc9295e3ec3c2886ef03027d12d8f6097893dd065e404cedd\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/plugin-install.php\";s:64:\"0f729d77d3c807c4cdf77aedc27de23fed0ede3c0d67f7f8ef57c4968855e41e\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/error_log\";s:64:\"55ff43e56f87245fb067c5210c777cba461251563790d5324aa79410255bba75\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/options-privacy.php\";s:64:\"4574679191ffb39b6b0ed2904aa1585e0e9b6cf0d6c060dd0848d54586a44f78\";s:51:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/menu.php\";s:64:\"d2ca54e74b833bd67ea78cf5db055e6d955ba5d7d561a36764974a2d88a24556\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/admin.php\";s:64:\"b1025787c3db9dcc1f26e87ae4e0ec343a0abcd5b592a9a89dbbbfaba18683a7\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/edit-link-form.php\";s:64:\"266604ed1127d2adee49b4a4d54861fb5e33a762cc10b16bacfd27841ea3bf19\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/comment.php\";s:64:\"06e42f32bf7fcbdf66a3a6511ce7229fea8deff67f427865896094d451c98bf4\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/menu-header.php\";s:64:\"b4f60358cf1338f8156fd92755ce3649ac9e1f826e9cb3a495e638859ec5a0fd\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/user-edit.php\";s:64:\"1eb4ef21606b8aeb917a3beb607f53f01beb35126a17c12e467d5985a931dd9a\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/load-styles.php\";s:64:\"e2fe499455af15554d9139a2c8b8cc2c99d8850b361c1e83ddd7fba15cab605a\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/settings.php\";s:64:\"3543e85a5fe1dd921cadf5f5f37194eb4384a2ac4c68d6384c2bbb474dbd22b6\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/edit.php\";s:64:\"576eba81dab43c0d0f00ce44dc26b02aa487c7cd0c89e693bfa63b94f8c846be\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/site-settings.php\";s:64:\"34d4f72a881df2b05911a5a9c46404bb190de6ac846f9072b216e17c3e436cc6\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/index.php\";s:64:\"f367f0a296864b8c9ea996ba9a60ae5cc637b916c30ba70729caafb386457dc4\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/privacy.php\";s:64:\"2bf098f71423350f22638e702c89feed1008d7aea1237754e2beae9b52bd8eca\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/users.php\";s:64:\"81bdf3fd2f19bc4999b0b9216bf4f83550974fd0a9e627b8c232bf06403f21c2\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/plugin-editor.php\";s:64:\"171808e0983907af9e7fd71399740c76e04a53d441ca4463b9d63a300fe481b1\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/update.php\";s:64:\"0f60541cb4dd19dec07163d56c0c7073bcdbff72d22c327cb85e406996885a0b\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/user-new.php\";s:64:\"1e4a3c8717e350256d1c43717fb1af7d9d1ed6dbe916449e6d6ed5d707913918\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/update-core.php\";s:64:\"a4f2dc94deabb61bce2fd6bb9885f1e9a6cd64fadcdff6cbc88b12948a41ed3b\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/site-themes.php\";s:64:\"df4fa0d160774b0df923c7b846358fdf65dd876081cdcecd8605bbc05a3919f9\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/about.php\";s:64:\"8c910c455c5aa493055cad34c32e7dc0039d12bda20ecde29ef032d977490b97\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/site-new.php\";s:64:\"e908c553d0d5552f510e398f5476810a0724642af0428a06104149ff49cade73\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/theme-editor.php\";s:64:\"24c2ed75c4b60fc168e9f7328d102d35df94cc238d36b33968e69fce8ebbcd9a\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/site-users.php\";s:64:\"95916172ec794934f444e8cd946e034f45d6e4a6aeea3dceee0619a60935a427\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/themes.php\";s:64:\"3b04c1e9dd61baae08dfea367f6b21e2d67e3507a25a1d9c05180b4cc9dfd20e\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/theme-install.php\";s:64:\"d7ddb9aee76c5f9f0044ca36a6303eb576d06fad44683e39ad317b49c5ac44f6\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/freedoms.php\";s:64:\"d78679aedd13bef3f8b0474a22c1d2b0ca0d184b9e9d04cb25c35400669e9de8\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/plugins.php\";s:64:\"c5a7ed2efc5e80f45cf2ead4c22743a89520799063ff1b42695734a4bb1bd2fe\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/credits.php\";s:64:\"7a59596b3c3a958ce190163390b66dd753e6849774e98463a12d0c115aa9efbd\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/profile.php\";s:64:\"09655dcee202c63de1a50b775f7a3795db2179071d5e12e4740db8714ac88350\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/sites.php\";s:64:\"4239d1c980665922f73a4c71719606dfab722331f14fe780dece58bdfb28a7d6\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/plugin-install.php\";s:64:\"8c5442eeefff8dcb3baed97c9ba40a8fe1a2346c50fbbe0bcab38274ce0ed500\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/setup.php\";s:64:\"b8f346abe6de644f5f2bb6188448840aa4958f181a90ed4ce6e77064a607f06b\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/menu.php\";s:64:\"331682d2bf045aa9288b385c5668ace4069603b061ea5efad4ca81f8761c2a8d\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/admin.php\";s:64:\"06624070a3774e3d93477c324cccb6521958d25b949480f8fc7122d3883136ec\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/user-edit.php\";s:64:\"47e0065e0b9bd82fbe2186a92e9709464feb02ad6b6c45d7bf0ec271ed7c7ddf\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/upgrade.php\";s:64:\"436a80dc58cd97be739e78a0a8d7679bf31f34d85f85085f3a6a989db9cc8c17\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/site-info.php\";s:64:\"c69b5f4363530740a170cb5acd91f9729d60799dd5f2b95782749bfaf828ecd8\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/admin-ajax.php\";s:64:\"e438b0e0513a8c2785922ffa9dad1e09e128f55020277109c4119371d29135eb\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/farbtastic.min.css\";s:64:\"a2971a092b39c7640c0822ab94718f0a153d74711121504be8779368db4fdad2\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/deprecated-media.css\";s:64:\"e5d96475c52286b9e73cf0bb4140e6dcd55de28a25483029fb9b8536ff6ed796\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/l10n.min.css\";s:64:\"86669f0412fff3ba05a09c21f077c7a9ec4d9054633216b6ce04eb3c6c57538b\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/farbtastic.css\";s:64:\"6a637d75055fbe91ef03c800937a27afb5081abd9cacac6ad019f2721aade193\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/nav-menus.css\";s:64:\"2254cd36bc80482b3c30d88d8b99b6d77e2f5a7dab5e61b59c7244077da29801\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-widgets.css\";s:64:\"02e395f5c7ef01e968e679215fba80cc0c2c0d8a3193b202e3a1b7fddae6ff46\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/install.css\";s:64:\"70761c03eff66bb7521829dab151c7acc2fe7d53c396abe0af5ee482d035280d\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/list-tables-rtl.min.css\";s:64:\"3ed7a6b9f29de482557ee48e902c0afa546de43094e7b6e5af937d4e8b6eb1bc\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/common-rtl.css\";s:64:\"a977721dbe2923100c22f44475ae57819398b350602dca8730b96c997a7e10c6\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/about.min.css\";s:64:\"2af899c67074ae173ab391a06dec44c0edcedc3db9cc5f9e0dfb3f9b8a102da6\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/code-editor.min.css\";s:64:\"93fc99710f27e4e2c249ccadb89b9cb5384016b5c219d3c20e092993ec6dae90\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/themes.min.css\";s:64:\"e91ac8cf94c7f5ceb79a4fc8578edc69cbb38674a184ff8be618f119cdb194c2\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/edit-rtl.css\";s:64:\"53eab7993b58b255b974e78172d3c89758d95fd1403e8ed100a54fdd32e5116c\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/widgets.min.css\";s:64:\"cb718047d67a7fc2033c1a1db9df06905c7fd202e163166ca7fd6f210384cb8b\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/common.min.css\";s:64:\"d07ce9fcbb18854c2a9ecab5676481f37f7347d76cec5633d7c8f94bf1c860a2\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/edit.css\";s:64:\"f697213c842e83077876a6d835900432e8661ddd731d9c29523dba18124bdd83\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/site-health-rtl.css\";s:64:\"07f5b739ee12dd513060df092552e5c9662c7447c57d86f19b89398328b5f9b1\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/list-tables.min.css\";s:64:\"d0b417389d9f991705d510fc167982481e69e07c31f714962452f93cb04a06f1\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/code-editor-rtl.css\";s:64:\"9b0a5462f8bdee50afac87a857357bf9e1a4b101e4c30dfd75b55781c81943da\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/about-rtl.min.css\";s:64:\"bf1ea3af51ca2f72def02da57a9f0d33a80ba64c1a94af091b72232cdf6ea5f9\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-controls.min.css\";s:64:\"7d63be9713cf23006f05b9a863fc2c0cd28af2fc6755464f975068ea7154b2a9\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/about.css\";s:64:\"57626bae684928db55c4d4d2554fe8be82306d0ecea1b58ad55428715b567c58\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-nav-menus.css\";s:64:\"f4104eb71f3824ecc1c46c0e93061ec39ec18f7d800e6161fbc3edd5b8fb3562\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/media.min.css\";s:64:\"3d014671039d10b447d29c24cadd1506403d1e0b5908a23cf8f2785d826e9c2d\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/login.min.css\";s:64:\"4670fd7c8d64d1581768941cad4abe64f767d946419f48728e14c2bbcc1551e7\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/wp-admin.css\";s:64:\"afddea0c36d0336392012fd91eea197ab40ffd9b2fff383626eeb9ab09ebb4c0\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/admin-menu-rtl.min.css\";s:64:\"0073583db651db972656ccc383de16a8157c8baa4218b4a827d38f92ab2ada99\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/dashboard.css\";s:64:\"a2efc1d997075a5f062836ee77831f8fd819079de6f534d4b2db540a3647e41e\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-widgets.min.css\";s:64:\"8fb875d1187b556c1eaea751b8ba812277ec5c8446fca3918bfb498f78c2cbd5\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/deprecated-media.min.css\";s:64:\"5519754d0c2850c245628692aa686362311e0fcdc3c4a71036afb28cf9edcdc4\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/color-picker-rtl.min.css\";s:64:\"6c88f6f4b2799d5971254b363c049a4e4bec527817eccb79c0c0b0d23afe9711\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/nav-menus-rtl.min.css\";s:64:\"fc74764ff4308333ae878b490b7217c8bc12478be213c2fcbc8379f7d56dcb3f\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/login.css\";s:64:\"7806fbe82185e276a39b3c256d7a6276fc3920d3a38bf194f84d66fc83904c28\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/farbtastic-rtl.css\";s:64:\"bb7a56f76820ca15b462fb2c3b9dd39401535943ac0a3231e7df2dc43cbcdb2d\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/list-tables-rtl.css\";s:64:\"33716927b4d97678d5da09c6351b318ff8534e68d9c58a8e8339be01edd08f94\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/site-health-rtl.min.css\";s:64:\"78a82e8315ddaba2ba2a0a3002e9b33edfdee08f28daa4ff8497edc2187580ea\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/color-picker.css\";s:64:\"fa83dddd1e827c9729eed95e5a2f3f52e4c8eb2ba6103e6fe8ffad13dd6a81c9\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/code-editor-rtl.min.css\";s:64:\"dfd1c0eff05ab1548f3ace8f702d8a6f37728f1b90d82256936350bbdaa4e66d\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/widgets-rtl.min.css\";s:64:\"df1ffa5503ff754c06e2780688943cf3cfe0f0c231d7060aab7f5bcb5350aec4\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/wp-admin-rtl.css\";s:64:\"c9f0a6535e0d37f953fcfa0085fbca75cff7243d9d8f2d1f2b1f1d08fd0778bf\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-nav-menus.min.css\";s:64:\"4adb4628e86e59259c464b38ad474bafead64c2b2717970462fe920623b40645\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/revisions-rtl.min.css\";s:64:\"eaf8c59fadffb3290f719afc1e33a26ba08e5b5e05b31c9e14fec984aa9b6447\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/about-rtl.css\";s:64:\"2f0e23dd263bc52182c0306df1945d77355e0274cfa95316ebb6172063a7dea9\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/login-rtl.min.css\";s:64:\"a7e4dd570f3f6ba24e1f9990bba0911213bcf7deaa6d15649138b2ee4f122429\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/code-editor.css\";s:64:\"cc5d6362ec36f473aa848a5eb6223e91b0c003e12b32a2528e0cd8434a217b78\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/login-rtl.css\";s:64:\"75bb88950981585077678be84e4dec8faac64d131c24d6a28820e5c7402e6815\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/install.min.css\";s:64:\"af45e00cd4affae870ff8a726d391e223f27476fc6a29c30be8804f2839a40aa\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/media.css\";s:64:\"7f0c12254c98732c818715ddb698f46e92e795157a91c3686f3fde2647493978\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/forms.min.css\";s:64:\"1f2b3da3bc4047be9cf02ed01f3f0fe66bc19a4f566cbd42132ac0bbfb89a3b6\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/site-health.min.css\";s:64:\"30bcb30958ca96239ae6e713c861a3a614adb4dd1010d8c4450e434b8a567e68\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/deprecated-media-rtl.min.css\";s:64:\"ab1d83b6406ef91f47a5b2337972aaacb5c3dbdeb3fefd024ec0f9263e2eca5d\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/nav-menus-rtl.css\";s:64:\"45274457819198e6f134bdd49b2c45e22fa23100d2daf74a959993d9102c2232\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/media-rtl.css\";s:64:\"3fd9d4820853a32d99b09d4e60b3957123c3c4b1cb00c97080046b6713309e5c\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-widgets-rtl.css\";s:64:\"e24f01f58122104108cbb7219df3611a5575aa71e05f807d6688fcd44a80f448\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/admin-menu.css\";s:64:\"287de04cdf4deb62f5873a4d94dc7a81ab3fed290ed7efdfaefde6e00e5fdb2e\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/blue/colors-rtl.css\";s:64:\"64ceaf4f1861c3449b0bcc46ceaa4af8ac0153e9b02129c23e9b9ab8da3c672e\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/blue/colors.min.css\";s:64:\"9f941cb7a9aae80766fb5fe1820fc1f8e62453b5805ef7479c2633e147e31412\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/blue/colors-rtl.min.css\";s:64:\"3d50a254e6d1051eac0275c11dd83f5fa8137b1f75af67bd8f9a9876cd9897b9\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/blue/colors.css\";s:64:\"564f2d0ba4e9c5aa99f9ce487442abb5529d0f76eb81716a33de3385661e3f1d\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/blue/colors.scss\";s:64:\"6f0367ef95d0c6b82823c7ce503dcaeb5941e930bad6b1284c74c45976bcd882\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ocean/colors-rtl.css\";s:64:\"59991f756f8f283dde9346aacdba14e80a87d4229866e25653136c8fd87ef3d1\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ocean/colors.min.css\";s:64:\"d7665182bd94a00613abee072e8316d0a61b0389049dd82974f96eab1e4add6b\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ocean/colors-rtl.min.css\";s:64:\"ee05112699064ec644e68b728d85338eb76cf2615f29f77a9927a83d27b4120c\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ocean/colors.css\";s:64:\"8b4f0f604ffc9f9ce36d7b0c18e09c9dcc42f422609270816d9d622565d71266\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ocean/colors.scss\";s:64:\"02b88f0b76249347e6b6fbcf16c3ddfcdb68abcb18d480bb6707f4265da1ec7d\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/_admin.scss\";s:64:\"7132fe9cf21b4aa4508e3b20863a6b3ac8a4708c0fdd0e15c7bb346732742ddc\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/light/colors-rtl.css\";s:64:\"519bbfb9dec80e1d4ad633ccb3c2f1c4d2fe521866fcd7768dee426628bf6bd0\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/light/colors.min.css\";s:64:\"5f41a10bf1fe3cc2472a976ea0e7bfacd91b69b22078b03695482a10c8707e69\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/light/colors-rtl.min.css\";s:64:\"55272f8ecc7d43c83f2e763cf9dc9d0e62fe2e6fe4d0ed6d9f022a23a11a1c78\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/light/colors.css\";s:64:\"24617b088601e99b4276bc7a2f78475822e603a3d739d2b87d1393e7cd89538f\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/light/colors.scss\";s:64:\"ad2f8a108361bcfbad4169edb8cf91c12169c0553335daafcc4af73bcdc56dd9\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/_variables.scss\";s:64:\"a0a6a519fa080b919ce636e8952fe93d2818fc0f345f4b7ca1d8ed0dbcb2c0cb\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/sunrise/colors-rtl.css\";s:64:\"9fbbb8885541c5fc4977a9cec3b9fd5dfa99e7e0ff9c2829b4568383e5c4c924\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/sunrise/colors.min.css\";s:64:\"27aede80c9c053d033eb4d9eecae14e4fb14facbfb2be1eabc371c4e375396e9\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/sunrise/colors-rtl.min.css\";s:64:\"f29c6afdab89675f0a530f75241b3933e03776f69130b194526c35c0dedc5309\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/sunrise/colors.css\";s:64:\"a029e5c5a2035329acc2fa9b770bf275a57c4e3195098137abd4b4acfddffca5\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/sunrise/colors.scss\";s:64:\"4a4f70d7109b498c36b8a7162ab833d15168474bf8dc3d4a443f2f56c55c1bb8\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/_mixins.scss\";s:64:\"2f3344b850397735d59bc64497a6bb262959915dd34a93f1cf645db96d65ad26\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/coffee/colors-rtl.css\";s:64:\"e2442f2918fdbcbf2faeb7ed672dcdc483277596ae32a6965df2a6c14b5dd476\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/coffee/colors.min.css\";s:64:\"1517dcb3fe7fa1db5f3b90643a2f3b04427fe6f64d44dee4bfca7efc4ed44f01\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/coffee/colors-rtl.min.css\";s:64:\"573969fc32d87860fe1d86f91c0326b442f1dc92da72204dc03d948699d1fda3\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/coffee/colors.css\";s:64:\"edf5e5423df19d17648153353f1ef560fa34eaaf02b5550b88fca83f404d1f2e\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/coffee/colors.scss\";s:64:\"4f9891b0d437a355904c13812e9df697786e7d37a1bea00ec919b317e0c1f2b7\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/midnight/colors-rtl.css\";s:64:\"1a304e0dace8d5632812e487b36cb0b3e2e31b106de0a329aa8f7e7a86bdf3d6\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/midnight/colors.min.css\";s:64:\"be396751a023dcc00c15bfa6a33b46d515d113e413a8f2044dac41b7ade432fd\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/midnight/colors-rtl.min.css\";s:64:\"e9d8e0c176575b2964fd1b9d477b3125a8915728520b4c6746d6272a635209cd\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/midnight/colors.css\";s:64:\"cbd20bf7529d200f2da64090111819ef02680cfb82930bbbeb352cf23284cdab\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/midnight/colors.scss\";s:64:\"4ef5a2b5ffe53344c3cdef24182340a1279c0ed8b7f76fce5f081042b49966bc\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/modern/colors-rtl.css\";s:64:\"e433490ee0e31acd6aac984deca845a0cc4e8fabe582f24c7d2bebb6243e5b28\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/modern/colors.min.css\";s:64:\"7ba56ec5af3a87adbee8a72d73823ab375a730bd467b67245aa0957c51d9a561\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/modern/colors-rtl.min.css\";s:64:\"44a49f7c2e039b5148bb48155289b46a229373fadc92b34c1900d753ffd66c38\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/modern/colors.css\";s:64:\"e0b1081468783db8b8eb8e90040914b3fea366089cedac0c9a3954700c375ddf\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/modern/colors.scss\";s:64:\"4d6fe6690d14dc1f1c4b8bca35ab418e90c2544a03c2471fa1f8320bfb6eaf12\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ectoplasm/colors-rtl.css\";s:64:\"61bea727c8cd58b62621f07f0829aa8feb0c59661c67c7219fbab9f4ddbf67a2\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ectoplasm/colors.min.css\";s:64:\"bd5c87eb5a22098354b126327abefaf99d61ee104a647057d26320a1a81037bc\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ectoplasm/colors-rtl.min.css\";s:64:\"963ff3f75bc1a9dd573d8fed5cb0b6b524555b73c0b4ed4505468a27eb9bc2f2\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ectoplasm/colors.css\";s:64:\"0d98b0bb09c8ea23f5e091d9146818e97fbf8f53c245b9f576b72af4e55be4a4\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/colors/ectoplasm/colors.scss\";s:64:\"21d4e3b4d5d523db2e7fa8ab2f25a858eb7c2ff20a756943beec0be63c0ff7d6\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/wp-admin.min.css\";s:64:\"4aabbf40156d65b9613aae00064cd0eb07fe0ae4a8b702caf9b1ffcf0b049ba0\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-widgets-rtl.min.css\";s:64:\"388fa0c2b46c5eccdcad144e96b8d778862bdf914f9d254d713bff867da03a60\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-controls-rtl.css\";s:64:\"057945351209723f571b9f0b8997121ab8037b5101fc1b6eec5270bca723349c\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/l10n.css\";s:64:\"021874326e3dc5c21446159f5ea9ea20c20ec58e3318311c2b03f627f6c09f0e\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/revisions-rtl.css\";s:64:\"78ca1152d8a8f7ab04b1c4067ff1525a7a98cf09fe3232e224054da811ac701d\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/admin-menu.min.css\";s:64:\"fd4b68e2f9a2a1e6f418bc6ac6885afb788ee56adc8ac99fdbf8b59825c9dfab\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/install-rtl.css\";s:64:\"6e98bf79ea057d7750aa4ee365b055a96613744bf37c7d32e67c730e9380582e\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/forms-rtl.css\";s:64:\"5eea847ffeef0261132dbbcefa56dc170d4ab11799117e43eaa5f19f1aa9247e\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/farbtastic-rtl.min.css\";s:64:\"bccd00ef7e876f73085eeb0d0d79d14c9ff41b70bd3effc8092c8c53c3146af6\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/site-icon-rtl.min.css\";s:64:\"7bb3a685cebb378be2a753ed19d620dae41102fa2e6fa981186e566bcddfa362\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/list-tables.css\";s:64:\"3889e51bb41c172010f554c63924e80c974f33864eee40c7ecd9be2bec8f120c\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/color-picker-rtl.css\";s:64:\"73344b1d8af6e85654a573c7d1547363922747be34df509206ee29741059e028\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/nav-menus.min.css\";s:64:\"84ef5244ebf84a59b304b2b0f06aca5e6b872dea02005dd5f392bd7d15f8804a\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-controls.css\";s:64:\"8edfea47685a0285cb61b102cca6e827b540565023bcb2df6eccbc2fff1fe268\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/site-health.css\";s:64:\"782de6124a72395be5fb18bd489967e51bfc137f0563a5c1fbf631855a92b1b0\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/install-rtl.min.css\";s:64:\"caee4697f28625e12fa7fb13aeba5cef71c0690cf38959d85e5397185bbacf30\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/deprecated-media-rtl.css\";s:64:\"ccc9bb3153fcb12be1360b5b9a148fc82140d41871cae6cf8e8c146dc2e87aa9\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/widgets-rtl.css\";s:64:\"fbc764ed51966ffcfedc81dfcf7d8ef1a6a89d2a3f1f21d4e2b26e65b7ff6071\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-nav-menus-rtl.css\";s:64:\"a4e74b3b8aa8723c0091f2357fe3bdf2481a54b7512791edf4e4400639058a38\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/forms-rtl.min.css\";s:64:\"72f86eca9769df762a1a43272a6fcd6337f0f2cb77ba0bf77887c9ba863c9cd1\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/forms.css\";s:64:\"7779197fdae7d6687780bb0bc520fecdf5fa800eb70cf02bd0aeffcbae296372\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/site-icon.css\";s:64:\"9f970ceb7380771be2752565d6185608709d8b46856ce3b83d67835a2f4c2975\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/themes-rtl.css\";s:64:\"2bb5acf147450cdd4de56aa0d999d87aa8eb3060ff586e5deae71ebede24d99f\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/wp-admin-rtl.min.css\";s:64:\"a3580344b7c792fc1bc49b8d30d61aed5a593c1159ec4469b420debb43cbf04e\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/revisions.min.css\";s:64:\"eca89716c838bd907096c75e6d7fb13df7553c3bdf73960f542faf4db518636c\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/dashboard.min.css\";s:64:\"a3a1d5b3c3402ac7a8531e69963bf2603510c6512e9bfa91d662d3b621631fae\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/themes.css\";s:64:\"ef56c0492407bc35000390d439327505be35dca3f55e04e64b3d09fed4902e28\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/common-rtl.min.css\";s:64:\"27b23dfe1dacbc971d7a8ba97683b1572c92b0162120dffa3022c579ff9dc759\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/l10n-rtl.css\";s:64:\"897d0bd1ccd4ef84190469f7adb6b40495300d694853cc18687c38326f3b5b8f\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/site-icon-rtl.css\";s:64:\"35bc7773e4d3c0712f64c1dba2aeb5ab98eebc7e0c1f736ee28caf683489615d\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/l10n-rtl.min.css\";s:64:\"eed2d72301bceb18f49945fbb31e8c664421e234a2e52c6641ce40a0a1bdb000\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/site-icon.min.css\";s:64:\"3bf115141888a1d343aae8285d8da439ebcabdac163dd1e96e9b3a0cb7496cb2\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/color-picker.min.css\";s:64:\"ee1dd5368ad40f636a45ad0e5b3e8b7b33b0d490cdd77f671ba2bdc3b470cb19\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/edit.min.css\";s:64:\"3b4f30cb72303494c656e10f911c16c31c3669c475235461c3b0c1cb0f111e62\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/media-rtl.min.css\";s:64:\"0f83c23c18f4d7b6849de4345ebfcae1cbba451a28abae9ee1e989099d93ce65\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/admin-menu-rtl.css\";s:64:\"b8a956b38bd98d4179da4eee07d6a776626faf475db095f1b39c3ce2f317d003\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/common.css\";s:64:\"f520a6c0f2aee2e2e4ab054aebb302fa3d49f42015fcc87b26548cdb1af1df46\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-nav-menus-rtl.min.css\";s:64:\"78cd2209329a200c2ff176d5a4554942bbdb54ab4e5b6ad87b66c5fbcf615908\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/widgets.css\";s:64:\"e0a809e862c8d6696d7b3a2e7a32e558adb3146b22094fe75ba69af20ec322ec\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/customize-controls-rtl.min.css\";s:64:\"facbed33d03593fc0d96ba6f28476c6c8ee9636c8220b29112dffa4ff2c9f2b6\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/edit-rtl.min.css\";s:64:\"43526cdd60993ee356cdd7eb3db8c0c64f16919ed38ed61b99e7da62fb0b740f\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/revisions.css\";s:64:\"77bf5e96e3235962933cc9477f56fa9e0e45b3a845f9d094f4eb7d714c304998\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/themes-rtl.min.css\";s:64:\"eff35f572fff73d4f6fdc213b717c50d235167c788c3e5eb6ed0f3d3a3dda1e4\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/dashboard-rtl.css\";s:64:\"f4d2d03c9e6b376b52956081dbbb0481a5ef0cee9d035f846bb1457a76412ef2\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/css/dashboard-rtl.min.css\";s:64:\"e45bb1383a3348ae1113ced1ca3ab4b81b354fbc068476d53fd6ee535f5da37b\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/ms-upgrade-network.php\";s:64:\"8deb9cd3e12b8ed451da5e72d3913a41398b173366cc7a3d7d9eb4cb4f65e608\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/link-add.php\";s:64:\"6fb4e8db07f02b10c51a5e3fcecb029ee6ee557b5d3ae43b907614b4680c961f\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/link-manager.php\";s:64:\"9d097dd18cd228d2ad7f68b90545084870d1b0d44d36d51dcec16199e733fc1f\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/upgrade.php\";s:64:\"498c83cb2d01784ad1a5f118842ae089a912a3a97c538604aa07ce83269dce0d\";s:51:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/link.php\";s:64:\"6405aff207eed4477f14038aff7acbed3711db3e0908aa69e8a1a13fcbd324ca\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/maint/repair.php\";s:64:\"49ae5218f700b8fbdb219593d5c9430ff3756449d1f30a752dea81484ee45a9c\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/customize.php\";s:64:\"4446da4c2d6a60a6ae09b0856c5e2ceb2181c7dadabd900058f6ae96e0c9a8f0\";}', 'yes');
INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(61744, 'wfcm_is-initial-scan-2', 'no', 'yes');
INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(61745, 'wfcm_local-files-2', 'a:1030:{s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-load.php\";s:64:\"116a7e0a68db292fd73ebfb5edab89b712adbf6f819c0a9c17c2c33b019e95f0\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-walker-category-dropdown.php\";s:64:\"b6b7f55b9be47279fc5538896119d7ff66a592d51ae8ed279e389caceb1adb48\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/pluggable-deprecated.php\";s:64:\"63938ed4d03bbb4b6faf39ac398bbea5022b33da4d529bd648e66829cdc6ef3c\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-user-query.php\";s:64:\"f6facdf6eb7d9e4e0717b5b741b0d4a79c53d271dd2114c4f192edde8b4a24a3\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/post-template.php\";s:64:\"7286f2d1a14cd9e571405f66a0fa6da6ac4c971d083271501407de8910b946e7\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-oembed-controller.php\";s:64:\"cb822374f1f19beeb2af3c6ca644ebea05c6cb128998738ce567971bbb750ef7\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/media.php\";s:64:\"14f90a9910cb4df9107bd26c9b0f37732af3a9eca8651c16943985d505c00cd8\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-smtp.php\";s:64:\"d4518228e06efb21ff92327f9fc4f139d3abe71af62b21274fab238695119338\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-phpass.php\";s:64:\"141a3f4a0401bd9b42569d7c152089d21778a5039248de4f0c1f507af9f60ac7\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/category.php\";s:64:\"2662a0fe57d7e2a4617939710582f5757b59727ad612e1fb81ac3308a7683dbf\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-json.php\";s:64:\"302fe7c9bd6cbf5ca9eebbcc0425fa0a3e4a6f4aa87d96c01c8b0b1221ac8ad2\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-fatal-error-handler.php\";s:64:\"9be8aca81591b1a7f12ab41dc2492daf34cf9310bb117381cb47d06389c9c0d5\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/error-protection.php\";s:64:\"7983970c46ca33b4957315c4e6301f0e51c8ff362c67774f826910a127e0ef23\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/fonts/dashicons.eot\";s:64:\"c04a6545ea1a3860f6c8eb4b9eed8191d857dbf2716b812c816cae8e40bbea7a\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/fonts/dashicons.ttf\";s:64:\"cacd900a2587c234c53e9d0108fc51ff6c61420c4f89a1731014b673a7b9a1a8\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/fonts/dashicons.woff\";s:64:\"20fabfa803d080cde34001dc0371473d089cb619e20ea2e1d99c16832af9ed1f\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/fonts/dashicons.woff2\";s:64:\"c225536c9abcc922dc1223b1457a307b0545d9fc8a3963d5ac56851c9c54c6b2\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-requests-response.php\";s:64:\"3cfc81a97e15868ef43fa2378e31db69cde98c850e8d016aa92e488060d1e957\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-pop3.php\";s:64:\"d8d6626fd28f762d3375c6761039658e5781e77fe32f793dd78c7089885fb8ca\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-requests-hooks.php\";s:64:\"ee0a6360865e0c2dfaa4ad318eb4bf008739907aadd7a958ff598fedce1e0dcd\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/feed-rdf.php\";s:64:\"da3b03eb0e15fa0985b00744f5bdd45d105ea8b474e4098c9266fa35554597f7\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-feed-cache.php\";s:64:\"dd6f352f22ac2bdda8474b5299eb8b7a537634f65a640fc06e1a55ec825b4c3b\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/revision.php\";s:64:\"1b29402ebe27e323f9ec7259951a8cdcdd68628b8a232e97810a070b882e412f\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-proxy.php\";s:64:\"d00dfe3d7325ba760b72ff6bd40be9a9d5214099ff3328c752cbd7a549305cf1\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class.wp-styles.php\";s:64:\"889b44bfc16e9c5e19f800fece1044b059ee086922b1a3f2f6f23528463c7225\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-default-constants.php\";s:64:\"ad59207e92c14b4c367a4c66c604f822dac96f3500afbb75bc82cd907fde2d70\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/atomlib.php\";s:64:\"39de9417f2f76936ca9bf83068acc4e3ef1180310785276067c70bb3bc8cbe38\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-dependency.php\";s:64:\"a393c32fe87aef8042754759fe66fb751c0b1665269def30657c59598cfe390e\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-user-request.php\";s:64:\"32bd9a95681fcebdb893989165ef2e85f86be34657f9847eefaf47cd98ee54c9\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/plugin.php\";s:64:\"d0accc30e50a95402bf45f67b9323a8caff5c21e3a2eca604c99dd343bc0f84a\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-text-diff-renderer-inline.php\";s:64:\"2bd53c5c76196dc7da246443f2fee8dd7a388555b64cd97c585cd8db2f579edc\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-embed.php\";s:64:\"c91d465287c43a45442012d0f3fdfb930a9582c303f9a673dfaebdac5434de6b\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp.php\";s:64:\"d9e99684937ff69fdc944c794cd6724929b06447f3ac83007240938e8d9f2295\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api.php\";s:64:\"af670a825f43c47d9b8b97ae8020497f529bfa2aa0f0c1ef193bc05bdac3153b\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/feed-atom-comments.php\";s:64:\"eeb8327f0d9396fa7cab0f1b7f8270cf5174386bbfc4e772e22eba181a0be72f\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-functions.php\";s:64:\"c14b3ed703d0b07742fca0790352ebf693d34e45677ebbed5ee84460b6671dd3\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/colorpicker.min.js\";s:64:\"b0c28714364b18cca6b45e1738f4120359422bc67693208d60e461cb97aa2bbc\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-grid.min.js\";s:64:\"15ff56d12aeb8a564f7ddce2586570611816dacad101be422fe35689e812b4b8\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-ajax-response.min.js\";s:64:\"0f25f28be774ffe185d22a0f92d523d3713adcc138353f6867a7a52f2d712a46\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/comment-reply.js\";s:64:\"6c00ba5aba07aafa80e396b3be2851d6291188ef1b9dcc84d190238e44456c3b\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-grid.js\";s:64:\"ce7d978b4e98edd26f4b38c87a01cc4ff7a7f091e5311f8fbf72d3c8f2809ba8\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-preview.min.js\";s:64:\"36a9d17bc39bd132ba614a1ed9b8dee01ac5b021fc6bba768d846b9917c06591\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-list-revisions.js\";s:64:\"f520ca275ea9e27b63334e0e8fbc4a7fb516c2c854687defd3fe14716f718789\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-loader.min.js\";s:64:\"5c243e0a4fa21b792e040b073158437baa0d448d773cf8bf3d78104b36cd7b60\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/masonry.min.js\";s:64:\"e00add38134eac2fb8e8e9c09cbfff7bbe57952b210322eb2eecb0a21fc055eb\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-custom-header.js\";s:64:\"0528c839cd5f582b4adae821bd08ce72d53828de81de5f169207ed93e92a42c0\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-preview-nav-menus.js\";s:64:\"a1c13ad4032f19a407857176f9d30ba32af5d5c637dfb7e365536c7b9f08dc5a\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/backbone.js\";s:64:\"c64229c09c371f5a3251a94d009042a33e5ae232e2a694f1df5cb881838f4d5d\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wplink.min.js\";s:64:\"5bc20b50dfe70e5a99ac7c2a24fc7f627866d6d00027f9e8b0e098bd72488923\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mce-view.min.js\";s:64:\"b4cd75490e242feac7573f6d6b50dea889efc1c432117f24d514813a9f721838\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-emoji.min.js\";s:64:\"d2a94495be0a418017d07959ba2e530b7cc90d485c4ade3d3b2a19b212bcdf57\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jcrop/jquery.Jcrop.min.css\";s:64:\"1d759cb63296f313922f5cfa5d922bb069adac2d2a52014c57168f97d9e1fae9\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jcrop/jquery.Jcrop.min.js\";s:64:\"1b5d8e503805edc311c26145312e1b0317052ecf89e8c353c9d239e795da956e\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-emoji.js\";s:64:\"e503c59c36fc19803b2e9572b10e7c06236bda692aebd97f29e2a5a96f9aa5b6\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-embed-template.js\";s:64:\"62ad576da4196cd0a8722ef07e94d79d342b825badf21692d9206d999a55a081\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-views.js\";s:64:\"52509e3b7ed266592a464cba45c861abd644009e8fdbb5dd4df5425c161f5653\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/heartbeat.js\";s:64:\"613c964733aff54ad572ac861270672c2966a20195450ea73329f4cd74a856c2\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-pointer.js\";s:64:\"506cdfbed6df7e4615f0732c3ee5b8d7a175e983c6eb377dc40a3e3e4e35549e\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-custom-header.min.js\";s:64:\"68ce5e1c820828c653f25401c1ce17ff05a4b2580ca91bc996a4650f95f1c9be\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-ajax-response.js\";s:64:\"a004a8e298e76d417beb4b39df9d7039e1d578a3f8faf3f702f38c1249e744de\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-audiovideo.min.js\";s:64:\"0b49d1954574edb0616b2f7d3d384cdadf6976b8a5224caf45a811fb550a0e79\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-list-revisions.min.js\";s:64:\"57ba65e756aedef36ca8c8e1da8e179939c6fbe36bab882826317602ee972ecb\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/twemoji.min.js\";s:64:\"8122583137ec5ae04637d82b4786e328c4fc05e6c5057daa1ae28387dfe457a4\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-sanitize.js\";s:64:\"9f8a19c9ac21605593d330bc30e615eb9ed9a0bd2408048ef4a173210ed4aeb3\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-base.js\";s:64:\"0f4fe141231926bc5960d5f8f201f20335f5af36aefaf53acb3c08fe5642ee3b\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/imgareaselect/imgareaselect.css\";s:64:\"55a36298517619f755ac3c59b3c37cde07d3c2ce66526bf42df296bda945838c\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/imgareaselect/jquery.imgareaselect.js\";s:64:\"cb9b5aae0ed90d90febd1a822fc0964ded0f3c384b94bbbf07e771c8e57f1f21\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/imgareaselect/jquery.imgareaselect.min.js\";s:64:\"5324c07906147b7aa23e2fe535b67445430b7d3ef4118d758441b272c3678eed\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-embed.js\";s:64:\"d931ba2089021a1357761939c18bcc09aa856d39be2a707ea450333f5b3443c4\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-backbone.min.js\";s:64:\"877feb82d79391a6e637899c2f7e91398d3018cc7e2b16405bae8a442595a032\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-api.min.js\";s:64:\"af28b96d33c3553a84b0f03e886a9896286f05199bde4d72f265d314170216d6\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/zxcvbn.min.js\";s:64:\"daa6634ed8d6376bfd22d8f68942d00e1b56db0fa8c9f90ba2af52734dd5593b\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/underscore.min.js\";s:64:\"7b5fc275c98a58b1073a713920cefa54fab60ad9d85a67cf6907aaf8fbb3c474\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-base.min.js\";s:64:\"fe7a8f483e3564443280cf0ea543db8a8a2982a6d28e47856ce75297c8975a6c\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/swfupload/swfupload.js\";s:64:\"bb9a05e3b3c8cd2ca208def04248572f5b23ee5e801a631781113b2fe759f103\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/swfupload/handlers.js\";s:64:\"c31f61c9cac8028d981e0cac9c62141457bed15862b0db3de088bba81a6f3d9c\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/swfupload/handlers.min.js\";s:64:\"42105ab50f3371fe81f1e36dcf69b18d10e6b74ea984af5461f94d12cca9e19e\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/utils.min.js\";s:64:\"d753b62a2789fa81c0a4b614015a00008e052f6450a53c3f172a4b5f9b66e610\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/clipboard.js\";s:64:\"a70dc5258e443d0ce41080e7b381cf55389341e67741a590b7ac326853e98f94\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-sanitize.min.js\";s:64:\"e425b000e1be3617a8c61d9015631327ed8ba63c4088349bcf5046cb3b09a553\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/backbone.min.js\";s:64:\"672696c6749ac10fa4aafff0e8a319f469244f4740eff57fe81fdbf43ce60a22\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-pointer.min.js\";s:64:\"e2b855c3dfcb68917c0f2e2d99a40271539c3b34ea81ab858e6d9f035f1ab4cb\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-models.js\";s:64:\"62d9478028be78364221b3aacb15557daba37d943641e946988440dbe31b19df\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/shortcode.js\";s:64:\"e699224aae67bc262de1136ee64bbc1e892c196265dad33a45a121d690ab630b\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/zxcvbn-async.min.js\";s:64:\"17c99c0650f1322234e945e88d9a975764e33b84964746fcf1ad7906f430470a\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-editor.min.js\";s:64:\"fbdc82186788b209214d1e94ea75d9c1493d0a7f0aea0dfc5647416a918ee5a2\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/quicktags.js\";s:64:\"081f3322221b4f16ada08e749e856c080955c6ea58b05689d48fff0cba77047f\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/quicktags.min.js\";s:64:\"0f6acdea773d404e15ee680ecdc4aef5cb2fdc0928088e4ce18f9c3cd4481507\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-selective-refresh.js\";s:64:\"89ba479db668d1092a90169d8b0871de6763b12b43aa12352289c764f889a445\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-views.min.js\";s:64:\"26a6d38613398f4b7511ad713ff01ed256fa5efae66f0952373848543dfb2c38\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wpdialog.min.js\";s:64:\"608e92ef9f92af5ae4b5fe1fc1c16bcd4573f28d70942cf6bd00778944b68cc8\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-emoji-loader.js\";s:64:\"952d1ac8edbdfcf9dc8c5ea2ccb5e8086eb2163792a4ea22aa5adb26043a0fba\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/api-request.min.js\";s:64:\"309019039f7e4caa5e2008491832afa108964afb6f6d4f009d6ce04bae2b9aae\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wplink.js\";s:64:\"9cafc656add80294409479bf58b49a1c339f132e3b0b5150a4f802c66bc595ba\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/colorpicker.js\";s:64:\"ec35cdd800091a8b653a918ee41a801529ccbd43d28b7c32114396512b3fd93e\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/admin-bar.min.js\";s:64:\"89594346f934561602b3be534dd62ece5dcaec8a39cf7a0b3357c4bbe440b788\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-preview.js\";s:64:\"8c23be3a64462180782dc3d349c98bcad8414a53925340328eabebb99cb8f8f1\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-auth-check.js\";s:64:\"df023d8378fce6e450ed540f39785a0fe846bd53b0f169d393769d3410fa5415\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-auth-check.min.js\";s:64:\"bfcf0bffbea4bd42cdf06fa202b02e21d521c75e22504be2a7d04ec429b9bdbb\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-preview-widgets.min.js\";s:64:\"8be906b5895f7202bc6e9e36805f028e12c8f4d3ba20fd6e336d72273b355d1c\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tw-sack.js\";s:64:\"153be8f38d1816fbaac4ea276253fa065a22a667a44777d0a04fef8c81af0b6e\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/thickbox/thickbox.css\";s:64:\"ab634a69a4777c31fcdf6a064eaab8e7de25597d2ddec32fc4c1754fb4cda260\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/thickbox/thickbox.js\";s:64:\"10446fcfc406f1ac6ebbe55503d7f9ba188635b31559a5ecd38cc2827aa0c131\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/comment-reply.min.js\";s:64:\"a16df2f75e04129b12a5fde7311c7ea9131418080fd3f6bcb2b28ce1faa2fe8e\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/shortcode.min.js\";s:64:\"4bec73493a318c9795ec9ad3463467387f06e7884faba6a99d9884b93b7b6e3a\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-views.min.js\";s:64:\"65767ea015090b5b7eb3f00e31cce9a34162aa2d86296333f5a0c9f372245a81\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wpdialog.js\";s:64:\"b885d88c3fb1c90cdbef6c7cf3ede6c5a1471c1db1db339cdf777e9a9f072a73\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-util.min.js\";s:64:\"622bd29e595894b02f5c5ab95628f99d6e6d46483bac342b4fff38bbc64a8a35\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/hoverintent-js.min.js\";s:64:\"443feed322344a434640a69836e166337b3ca74b23b3e5f2709743d6511cf015\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/zxcvbn-async.js\";s:64:\"0141b2e10c8214567c6e0766e9e78128ae2a5c4aab2b40af10b1e28dee063174\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-lists.min.js\";s:64:\"23e29b2afe015340d2cf8273ce44925863b67613971501b9cc2a0c2e2b5a6749\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-editor.js\";s:64:\"2b6c52013530db260a4a9fd7072b09531ec676e02d9751756b12597321495085\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-api.js\";s:64:\"d4b40c62ff1205b38c40ad913a7a46430dd464f43dc42f0f202594638e89159b\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-emoji-release.min.js\";s:64:\"8cb438bd4d1961f80ade4f1a295ca7de253630adcdd10473932908e638908c5e\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-models.min.js\";s:64:\"692d276103c07ab8ab60e74638350239645e2615bc9b5f9269726212ebc35f19\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-backbone.js\";s:64:\"68024292e92098ce73f03c5e6d63f0ec2952f270bd7f5b4b105c5cc3a59f259c\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/utils.js\";s:64:\"678b77e0a869f12beedcb1328889aef2d07eb9980b3943621d460a8369b42784\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-audiovideo.js\";s:64:\"b23c45b709f41b66ce0d264f23fa08db15bda61b6125fda078a8cdc839136e91\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/core-data.min.js\";s:64:\"5f1a4f1665586dab989e4162d4307efdce80bcb42b4a018028ff2f588aaa25ce\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/nux.min.js\";s:64:\"3a33d29d53a648ae1a8de63fc4820d0d26bcb321f49f51e6a425c3c73d093b68\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/keycodes.min.js\";s:64:\"7a1704200d075e939daeb7150b698577f5f74c90368c79fcc838641d20db7425\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/list-reusable-blocks.min.js\";s:64:\"688484ea0b6c3393e442009ae6b7cd982da4b64ac684bdd6258cabc274382872\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-editor.min.js\";s:64:\"d2a3a49ccb75cefa059ae26ba74bd1f97d9662c65bab3c8238ead17ac211d4c8\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/priority-queue.js\";s:64:\"5ef4ffbbaf338ddee5544cfe6985508c35ed8051587d38aa4ec05a08b4408b00\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/list-reusable-blocks.js\";s:64:\"f50d2065c88cd834bccc5203e63c3d42ead52cac4f043198e83c5a1464cbf318\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/deprecated.min.js\";s:64:\"c5267909e33743c73d21e5d2aaa41ffb11dfdf8e497b400ff446069a8320f6c6\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/server-side-render.js\";s:64:\"3255f34b8b30c355765b537f6ac92378ea55e30545eaa0e27b0dc71029c895bc\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/i18n.min.js\";s:64:\"5f24e5b8b2578ab1e9fd5345e93f0eaee37a41bbdc10b8d256a60e5dc9880705\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/url.min.js\";s:64:\"19b189704d2c4dc6a0b6889eca5c676e1af451db42932589c178e2cddb7bcfe6\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/priority-queue.min.js\";s:64:\"75fd2404c283cf5993abff340398aca75ab65acc9ed74baf7c6c32ac56035e3d\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/blob.min.js\";s:64:\"cdc5f9dd10087bcd97432f7fce9f786606b77b03c967ccb2142b95b020ce73f7\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/plugins.js\";s:64:\"9e97f7108edd11b9c74abb18905b3074f4b03d67b4e0fce8085914517fbf2faa\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/a11y.js\";s:64:\"f78d99476e5bd7fc25c1a60a3a4f2d00b7e741474746464b87fdc558073ea53a\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/keyboard-shortcuts.min.js\";s:64:\"3db48c9c609b08e2f83b3d7502942f8e6c042f2c016152fd50e0b420fad49c92\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/element.js\";s:64:\"76923da5833e4fac33a517656f2be60ab86124ca0d994c2019225f9cfaade2c8\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/date.js\";s:64:\"5d4e574462ab72e0175760f7eface9ee00ccad15e79978a6597d8d0456561166\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/notices.js\";s:64:\"d1bdba17a48032d365b6f8b659c18e29746845848c07af0f9fd54cde2a501385\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/i18n.js\";s:64:\"619fdea4d497f5dd715571a0d264189158fecc64d8a76db8b2a6c9aee8c7db03\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/keyboard-shortcuts.js\";s:64:\"63596cc80599860a11e77d313072f29c9ff4c55e044df0dd6488e877cf2f3c00\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/wordcount.min.js\";s:64:\"65509d6c10927e170d30e5d0b9c5fc5877ce9fd8270a46c95a5f336ce4bd466e\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/warning.js\";s:64:\"748bd54c6607c4d9ed87f355c6c546f9a8fc70b07d47e5e4561bce1f17b1beba\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/dom.js\";s:64:\"e99c0738076bccf4c1a9d2f41e2b042e87a182bca720ca26134106fe27fad855\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/api-fetch.min.js\";s:64:\"c89b8c809b8b77893dee599e8dbd0ecc9a3a6ef7107d9865bc20e5297c61f9f4\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/annotations.js\";s:64:\"a8ada8ed3bd9c817ec3ac09faa5b425a25ed6d9c35f136cbe85351191212e6c5\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/viewport.min.js\";s:64:\"f919197b43c2c20d34cc205f07bbfc79e0e92b79d4ff22891bb3862fd2bee929\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/html-entities.min.js\";s:64:\"034ab0ac2ae980d00b40547cd00432cdab87ec33205cc00be76ff790ff1a1612\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-library.js\";s:64:\"3327d10a78f410176674b7c3a8cc7b473dea4574a116070f1fdfc53517d74c68\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/blob.js\";s:64:\"9fd4dbf81e7a1329d14c438faf6f5baf9a0ca3f2f28a9b42c10c8d829cb66c56\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/core-data.js\";s:64:\"cd3028b5c5320be0e015bbd898d29515538be39ad0c2b99cfdd31fafdd4050f8\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/blocks.min.js\";s:64:\"f7062288f4102c1000a0fc4726d95789cee12218d801e5827cad29635e80b551\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-directory.js\";s:64:\"f06639a87fc4e82dd54ed7df6fa2250566a4b1095ca079cd42df96fc093f3a68\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/token-list.min.js\";s:64:\"f4e95d8a8c732c2113407f2fdc30618bd468a3358bd1f665cae13a130d80191d\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/redux-routine.min.js\";s:64:\"4309fb78bc46f6b828cd01bef2de533dc8f4683a2f702386def6ed2d4fb9af36\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/shortcode.js\";s:64:\"752a17da787f79b5f1e7000fb6390b5db5a70c6b4f0492ca63499bacf0b47b6b\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/edit-post.js\";s:64:\"f324593bfa4f768e2ca89501e98fd73e8978d15ad4b41019838f0ddaa0a975cf\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/editor.js\";s:64:\"a2406ecf808b1dc4012f28a17b94855d60639e39f053efd2d477216ea939a307\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/blocks.js\";s:64:\"7e1a56181c2598ed9ced5ef7396372104af5972a637777f060aae7ef2fc4cc7c\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/autop.min.js\";s:64:\"5a2eaa53428f4a4b9d4efd0f1c49a1ba2455c755cb8d813f23d4610014d4220a\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/media-utils.min.js\";s:64:\"4c3f5cc49e96dbd028b4facdb98d439f884be2cc21a77d44fadb60c6591cdead\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/data-controls.js\";s:64:\"54bf39a6939bf4c5e20c70bab4334076f66ba9e958435d0ced88b273dca6b0f7\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/format-library.min.js\";s:64:\"fd7f93556998e8a3565b6e45aa8f9610794233f0cbc3544694aadd47596133ad\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/notices.min.js\";s:64:\"a0d30a82c427a3ea21851d0b88858817b448805c803362c3929b6cd7009dd174\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/redux-routine.js\";s:64:\"41348cbd0a75f014b20a8316fd29809c1b51543b000b53cd0705500bdca49f21\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/media-utils.js\";s:64:\"72f0c234ee3cd19718ce0ec08f4072a1fcdca2541fe39b7ff2413f3c88495a4b\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/primitives.js\";s:64:\"993199ec676d86304a26d19e4da59a460319a1e18771646d3c9f134e4003e8f4\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/warning.min.js\";s:64:\"ea4c45d37bafdae39ea53a3cd62202ef87d8756f03cdd5849c432af89ab6f69f\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/a11y.min.js\";s:64:\"89f25753b0f1c57eb7037f43326726b5ffad222ad78e3745e6287aa50d71821a\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/data-controls.min.js\";s:64:\"4f4652e06a38ea72760f375dd6e16f640f49bb14060396263716487efab7113c\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/autop.js\";s:64:\"e10fb3f1a5860007d6ef2ce66e77fedd1bb64422a179f473fe8df476dd644699\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-formdata.js\";s:64:\"502f9e4ced3adc99ad8695ce67c9c2e6c8cecae714d7c5ce9ec6467b1c60f70a\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/react-dom.min.js\";s:64:\"5903b1bee475a683a2d2ac0869fbbdb16609e2b8dede8027d2fee274122d9003\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/react.min.js\";s:64:\"d797bb58f111874a36c0ee0b3504b5e7a6b42d9e84a581d8f70cc0a72aa27b4f\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-node-contains.js\";s:64:\"76d6541d3c011cea86147e2718a8fa72e16313d07c2c318a3731e80f37099ffa\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-element-closest.js\";s:64:\"7dd43f45444adc7aadbea30d33596cf6d4a85b13a8df5e5a4b4141b93d0ca866\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill.min.js\";s:64:\"d36e5d7328268d21c6941039a7b6a15c7ed7414f60dbee72d2231d11ac9bdaf3\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill.js\";s:64:\"219edc826a6a6dbb1da91a821026d9d72d489e8d56d04f0eb95cde54ccd8324e\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/moment.js\";s:64:\"413ae2c042b55d350974aa774a8eed30352f6524cb38fa54bfc17f27e53027c3\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-url.js\";s:64:\"2e8c34f7be8bef8ba8aa1e26a3a9f63eb1076a400eb2165deedd35249e2716dc\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/moment.min.js\";s:64:\"1314cef82284462f250ce0acd7f25db84f62f08765c61fd2f0d69536ffc7980f\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-element-closest.min.js\";s:64:\"1d1cc2b1811b4ebeda7be9b00999aa3330c7d16d1ea4debd33d3dedf3a956ae0\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-node-contains.min.js\";s:64:\"24a4d8749750da00649d2a24744f109d7e0b2c96755282a65e4bc13b62ed18ce\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-dom-rect.min.js\";s:64:\"12a5a706370d4e3ce10a6b07e935206f4faad834e0c9459f81af8dce7ceadc81\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-url.min.js\";s:64:\"4ae8650ae71d9defb388bc959bda1b6a94999b034bb4fdcd5ce83828bbec9350\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-dom-rect.js\";s:64:\"8e8b9f02b4f247e1c33b7ff378bc6bcc002ccba8f80a9ad02b595fc5ce55331e\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/lodash.js\";s:64:\"efa0ecfaf5548e32a16e18d3700436cd146c48b4f3712f095dae6f00100018e5\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/react.js\";s:64:\"5b12f0a8284718c118f9ad867e73b3c115fa0f536c7f8d8844f8b8395ec184fc\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/react-dom.js\";s:64:\"b4e8d85c2931a9b9967a3e5ed09429e2f6808b86b89eaec17bbfd21d6f3293f5\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-fetch.js\";s:64:\"9a0c4301b6e804a7a808eb69694ed08567605811ae9bef1d3f19c88e20bdec92\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-formdata.min.js\";s:64:\"b0a94af1b2332c79cd6f2d21449d57665c41886e4674b093f7da75e96cdc6e6f\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/lodash.min.js\";s:64:\"26f87df80e0735b6d6b169750f0ee403336c537cbc7a51888cb9d449434cb4b8\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/vendor/wp-polyfill-fetch.min.js\";s:64:\"c44309af1722d6a315ec6267eb2535170eecdd89cbabcff9cf3d8475e367eb2f\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/is-shallow-equal.min.js\";s:64:\"4c69ce8d83be9b0864152aaf58a71ba65d463dd86ee5ab5e1348f6485abcd47c\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/shortcode.min.js\";s:64:\"2989ebf66f83bac72bee46cf5e37139ce86c50d18592dff04bc269539287a527\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-library.min.js\";s:64:\"639af8deefa57de7a7e20f78572ac66cbef3c88c8cdd25b07d8638692a1f27cf\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/components.js\";s:64:\"52f01ad46ab1571cad93a41ec3edc21bb79def113bd5a8407ef7e5d588d163ff\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/dom.min.js\";s:64:\"46e6313fe4e78f81d805c3989cead72d055c10fc4af74117e8fb2633612f6c1e\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/dom-ready.min.js\";s:64:\"e03cfaaf11077e4722d9c86182f048037cb1f0bf1308d7326cbbbeef350a061c\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/date.min.js\";s:64:\"01851f0e81e3b5424326f59ea50f2041bf776a5ffeb02cd5987b028184ce0917\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/rich-text.min.js\";s:64:\"cf8511a246cc9f294547617dc752f1d694491b632a70d5b129eea4335c7ec0c7\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/compose.min.js\";s:64:\"0931a563f658efef9f639ae047c6258e842ed8c6a9b1b780849dcd5fb1c13f4e\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/plugins.min.js\";s:64:\"20f51765334da9019bdfcf88117caf6d6b91c4edae106f3bb9b7b1c1725bf177\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/nux.js\";s:64:\"81f9a508fb08be49714388967dd1cbff346cd6a45fd6495c30260da0388dd88d\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/escape-html.min.js\";s:64:\"117f01b3aa117d13b26ab57247fb3b19e6a51d4b77bd0b15546fd24e6524d930\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/server-side-render.min.js\";s:64:\"17817f444a99622cc6cb43bc7a1e32bf50db8de0f6bae0723cced814407d474f\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/token-list.js\";s:64:\"f9c586579ffa2b1ee203b0388997f1443f2df09edefb3b132276746ad89f578a\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/rich-text.js\";s:64:\"2655eb7503927a7f6b3afba2c73287167102ce42d46b3373a6365685f8d3f546\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/hooks.js\";s:64:\"a27de50b6faf7ec998d800af3a19ba85db5322be5298113ab8fa9e4b6c2f4a4e\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/html-entities.js\";s:64:\"19b3457466763f8ba6141837d24d64f2675b75dd146a7988597e05d4584b122a\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/compose.js\";s:64:\"6d4b8b2b259fc8c972a96bdde831e8865439b355ce5707e2b413cf37589a7eff\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-editor.js\";s:64:\"9bb29ba825bb047508574d3a3a0ed71c01110d7d4a3588658d69b95ff73cf1e4\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/wordcount.js\";s:64:\"e3201c71a9126911d7be475496226d10e6c157b178209545fd434977a02e1b21\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/escape-html.js\";s:64:\"aec70176f643faad3ca09e59005254d4eae5915d88fdaeca72c1b5e2bcfe512a\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/deprecated.js\";s:64:\"02011953bc932ce131715bc78593e443f2f6ac1f2bc4db2b604c4c24f439d663\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/hooks.min.js\";s:64:\"101412a2a4164836f6a2ab21e918022aaf23bb44b9a4e1eb4ef56962ca8bc5c5\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-serialization-default-parser.js\";s:64:\"22a5a2ae5632805f5b269222d1175ecd67b2fd65691ee821783417a7c5df2b80\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/api-fetch.js\";s:64:\"314f2158e2644298087474dc111f77858fc24ab420a3febbbe69b073dc199152\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/url.js\";s:64:\"154dd942343177ea36df985b5d4f252e93850747cb484088cc90fb4b35c2f352\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/viewport.js\";s:64:\"85f1b1da02761e7f19fd8bc8f8120b1e44f64a3b54a50356f0c715952138ed5d\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/primitives.min.js\";s:64:\"d9a143edf0a81592d44284982cfc44e25e76d0e4b90888dea6d7aa67661f173d\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/data.js\";s:64:\"0e16a9793dec2c8ecaa692d1966e2f9b61903247c825d80f6c99abf3094d3e83\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-directory.min.js\";s:64:\"68ac79cfa880b83a8f6a6b3f597c27ebfd76926812ca3d192f55a45fe4fefca2\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/editor.min.js\";s:64:\"23a5abbe2d9e08ddef0a6aea04c88484acbb7eb277715220238cda67cc08dbde\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/element.min.js\";s:64:\"21afeb2c1f7d9ec75e87608ac17a2ab1e1135ae641de80973cb86e65465069e1\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/is-shallow-equal.js\";s:64:\"3caa205f9f9cf9a3b76bfa6df98f47ae2c8126c0aca26760147251a633e48e0a\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/components.min.js\";s:64:\"04abff1136033e07c73bf5a725ccc44b2343f3b87d22e219c8eabc33260628d0\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/dom-ready.js\";s:64:\"d1da9ac8abe45e85eb74c0e2433c93bebfdabe63a8821385948cbbfb73ab2a3d\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/data.min.js\";s:64:\"8bb07381824d9f69cef6220444d3232404bf3456dc2f63f3a8bab21d54c0a12c\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/format-library.js\";s:64:\"ea5ecfe20c03acc4d7cb292b1b23aa54554430cd9c20e559308565c8580a71e2\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/keycodes.js\";s:64:\"b2fb21a423e392f1e1310fc35f1bbcf024004ac3b6886be1086b4c8e9ae8ae3b\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/edit-post.min.js\";s:64:\"50ea9e5528ce62afd391206aa7a226ce9ad02c33f86358ba0e21842eb4d1dc3e\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-serialization-default-parser.min.js\";s:64:\"3c8bba5a01a4927853f3859fa2794a3f77e7e0d9cf386ffe620874cbac4ec5ba\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/annotations.min.js\";s:64:\"fd2bf0620dcfeb72ac2a9e0828427cd99465a7f7a20525c2162ffbb6b4ffde5b\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/heartbeat.min.js\";s:64:\"fd8e0b44600b107163d6f4d3ee94419de75c48f198847096b2fd422353bed061\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-util.js\";s:64:\"32bbbdb54e9f58537a638c20f9b3bcc853d3ed8140884b8f69786bfa0476ebed\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/autosave.js\";s:64:\"2deade2a612fe33ce916ea3effe923146abafe37b4e5b589da29facd93c421fe\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-models.js\";s:64:\"9e5894260f8103fffecb1d23933ffe9be05a9e73c35f625c9dacf3dfb2f5b199\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/wp-mediaelement.min.js\";s:64:\"12aae45dbaf66e541e14694a7810a96fdd8b17f9ac5f5346fdc23d61d6fd74b0\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/wp-playlist.js\";s:64:\"5fb0ba6972e6c33af2a3ae60f26c1bca4404aa79ec6f9212dffe2aa4f80dba45\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/wp-playlist.min.js\";s:64:\"da360ca7e83587e1bd7c15be023c50be227e22ac5322d0b405585ddd4d542952\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelement-and-player.min.js\";s:64:\"282c86db3fc6cedcc79b172069ba09831ce0e6ba235d13bff382f57f0d3977ff\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelement-migrate.js\";s:64:\"df65c62320d0f886f29de1e27ed22ceee23d7c3f0d8737f494cce96648a88500\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/wp-mediaelement.css\";s:64:\"6d9f061cba81145d9bab0964192d66cb2e13a71591482cdfaf5b718341171da1\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelement.min.js\";s:64:\"1678fd92766d7aa2afeb7fec2d2ac25088190c23f9f7e11817e085826e5406b8\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/wp-mediaelement.min.css\";s:64:\"2e10d353ff038c2cad3492fc17801af3e6ef2669c9e9713bdb78b1dcb104c4fe\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelement-migrate.min.js\";s:64:\"b37a604b4add99725c3a9e6b0440fc4452f71139517e7d7deb452ed98499068c\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/wp-mediaelement.js\";s:64:\"7e24a4bfce60efffb35779d5430320f53b0af45365ff6ce8674e52df63c45a37\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/renderers/vimeo.min.js\";s:64:\"05646c77d23cb095804c65c8815a7a13dda750a6b4e5d1b5b93e98f17f17cec2\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/renderers/vimeo.js\";s:64:\"e2f66d58fda6798f1a875f4e949929ded62c3ffce536c863cd50cfee919e73a4\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelementplayer.min.css\";s:64:\"d8e8ea6242d6638a4bcecdd08f5772f02ce2d1382e1325f27fbae735b29cd054\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelementplayer-legacy.min.css\";s:64:\"b834a80037718e3da7f92199034dc59611ed774af41f1e84fa1e0d97c4261192\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelementplayer.css\";s:64:\"a6d238ce37631565babb1b7dd466401b843925c6c460e8049f2789473533876f\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelement-and-player.js\";s:64:\"1886831eaabda4caa24e48cb1988dc5ffc4d0590ce1036fc736537eff7645bdc\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelement.js\";s:64:\"a5b09fc420d05255f9fa859ca3bed778c553d17b3e04d34890000ca3e52ee5ce\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mediaelement/mediaelementplayer-legacy.css\";s:64:\"048c9e20ef9be99957bce32dd2f093816cb57477452eaf8f3bac867d2e0bdf5a\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/admin-bar.js\";s:64:\"39cb868a122d8d29e425ee0997ee2b24d5eaf3fc8d5049d36f1d58a297bb5627\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/autosave.min.js\";s:64:\"04abc1ea3df6d33743f1b2923a9af65cf6b8eb1bf618bc90e803c1af917c488b\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/json2.min.js\";s:64:\"57b0df14ce4e14dd47d8013ced299c84c94b2b55772532b0f119e0f229819da6\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.schedule.js\";s:64:\"2cc108de09e7c499aeb9a9976c5beb7ac291cc34754b946ac00251d16aac95a4\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.form.min.js\";s:64:\"3b20c7f4231183b11371d9122369cd5a961ee58a5372cd9f841da82b73ddb0be\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.hotkeys.js\";s:64:\"96f4d38dedd739fed186032bcb6731be7403881b474fb60de6597dbdea6dc74d\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.table-hotkeys.js\";s:64:\"2a33f9087d8142917f24e26f0435a785b5a77823abbf33e3218d2567ad9326d0\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/widget.min.js\";s:64:\"2cd83d5a29914ad4797748d8e80fbc42c2131fbce9bbcdf2749a275fc7db875f\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/draggable.min.js\";s:64:\"7d59cc49f271cddcde4912bf2be67bc2d7b87a5803ddbb9a2dd2b0a812bf2711\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/tabs.min.js\";s:64:\"0922becd70ef93b27d7ad5a41af2c07f9bb4d3d88a57f1a8a8b4e60de9723833\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-scale.min.js\";s:64:\"1740b401973d97a9bdef7f5b527696887190052384fd2f078b590703b25e5465\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/selectmenu.min.js\";s:64:\"fcae4c2694e7a910f5b8411b6b868a229bcde3896a2a285d7250452c6f30d603\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/sortable.min.js\";s:64:\"29c9837d879a61c89343a4961a24baec69825d8fb1da68bdaa329869596455c1\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-highlight.min.js\";s:64:\"cf059121b52a5e1264b775819c2ad5a6449eb26fa1618bc6b85c8880099bb925\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-bounce.min.js\";s:64:\"a839a662d19ee806d1ebaa297c2ff81b7ab4082d2bda310725d47f6a77fceaf4\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/slider.min.js\";s:64:\"35d2c57b0f4bb78128bf9bfbe688429cf1c10995d82a9c80ddcf067ed8103275\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/mouse.min.js\";s:64:\"c04837b935b6d1fac0cbffc4a53bf19a6d89029742dbc4c8ad001c1078f5f957\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/dialog.min.js\";s:64:\"2ce55c139884ba5ed300ba4137bc8b1d741af4c1b2a239a9bbcf81f92b73e17f\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-drop.min.js\";s:64:\"5029d1b46a5e49b9dd5df5067d9830e2d8bae00602deb0838ccf955d5024ff18\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/selectable.min.js\";s:64:\"05ce3f549ff9e4aadaa6542643b0f72b9c39fcde428d65514774b143b5347f9e\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-explode.min.js\";s:64:\"23a26cf5689c7598d73e6ef9c0ff8f0fd1b4e9f0c751e354a5a40c30e03215ae\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-clip.min.js\";s:64:\"90c8c71b472c153ee6c82f3216cbc9e2737994a9ad0b055cd9758c0595caf8ad\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/menu.min.js\";s:64:\"a5a5e51a313fcd60ff800cd9682da64521fb3273226e86f3754959de7484d973\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/datepicker.min.js\";s:64:\"79d249bab4461fa4adc1fab32de3371bf64689f83b9d77929279fc7e4af7d929\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/progressbar.min.js\";s:64:\"32e3e9f84b34b2f8a432a8e6383f3c909ca4d1fa9d980d81713c0d991972a424\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/resizable.min.js\";s:64:\"c92c6a06a05ebbc74655d4d596a2e169f97f1ad070ee073e4024106654441a7c\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-fade.min.js\";s:64:\"e1618154fbb42d1eac52d4e9a1438f1fcac0ba61dc613f9acf05cefb3c17d30f\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/droppable.min.js\";s:64:\"03ce1bb89d60ecb52e7763d0b3e51232dbf7431150c84a56421643d8ffa3ecd2\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/accordion.min.js\";s:64:\"2deed487901f9fc73c8b02aaf5b500584d36769f9991a4d2db8f56703d36a8a4\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-fold.min.js\";s:64:\"ddbc454d4c6550b24376e2c79dc4a216fe04d64ab46dee51d09241ed8989bafb\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/tooltip.min.js\";s:64:\"4e2ccba7e21a653865388a84fc6aa0cb70697f4e8cfc47819c8bcea97a23bbbf\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/spinner.min.js\";s:64:\"a0e111d75043665e81e8b1394cdb5995b04784f09cc01def315ea0a51c75a8fa\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-blind.min.js\";s:64:\"d82875790973ea22d17015472a8941cc96694ce7ba2c93c9c722ef4ace056298\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/autocomplete.min.js\";s:64:\"124473f6b94e7059fa59ea5aee82cfe2afc5dd828d1b24a1bbd2d27d94710fef\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-pulsate.min.js\";s:64:\"5735b513fc68a776e7704841849f767cb2c4a71b164cc7fdb0226116a0346fe2\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/position.min.js\";s:64:\"1e3bd23f892a7823c8419303360e545aa10d63f307d8117abf1fb1b1f756f58a\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-transfer.min.js\";s:64:\"b875e36929d296a43faf54d612207deacdf9cc28d8efa0fe46f5fa4b59d03850\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-size.min.js\";s:64:\"7dea7f161789c94df8e6c0e01769cfb0ec122a5449741caf5a01df55a9ee9273\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-shake.min.js\";s:64:\"7840c7aa4b83359b228caecc316df2937f7233dffd968fedff5b73150270a84e\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect.min.js\";s:64:\"6366af5c74ef316dabfd8c4f5257700c4d456104d25487e0c8f40fafa9cfd7ff\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-slide.min.js\";s:64:\"04a112b5c318275448e5e47954369906f3429910045817c3f84ea5c930ada9b0\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/core.min.js\";s:64:\"46e6f42a22054a793841935920cbbc723856e339fead50fa33c1f1bb3ec5a251\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/effect-puff.min.js\";s:64:\"3427e644478c1a22ca9528ad85b8efbb1681763d6b8bd699b8a927675b2dadb5\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/ui/button.min.js\";s:64:\"a6179e1f39ce2e5931b3b3ae0b6676659a4f25ff5dc1c8d385d4798543bdf0c5\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.query.js\";s:64:\"3f3000a6190f2eb457e45d6b5978a6ad609b01e844f6cd6a5fc1d56609a60732\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.hotkeys.min.js\";s:64:\"f5eaf5f6641aea33117e26ca1e110b1a3c0fc9d79bbdad67f745d60b71979160\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.color.min.js\";s:64:\"5a9df00bf74a610fdd08e503ed55175e9e2778b239b74b94105d698347459c01\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.form.js\";s:64:\"9eefc6910f97858e37e49ee226958f86118c8d358ac9427cf9050f4bc9db1ef5\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.table-hotkeys.min.js\";s:64:\"f5aa66bb7b44086c2a4aef578cc823e49dbde5fabb0c5cebb507c13905f87a75\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.masonry.min.js\";s:64:\"c2e606e1fc82ea3a554aad5d0520e25d2677b89a891dc5c49e7ace08fce92e25\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.ui.touch-punch.js\";s:64:\"196bed4faf0fe38b89a496b1f41319b2a8077263f85819f8ad42933e0a2e2e52\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/suggest.min.js\";s:64:\"9b7e574146adb2e34f5d1210cea786679805a648a73ac03ddab6fefaec903de3\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.serialize-object.js\";s:64:\"08a40a02bef57c6ef69371c0567917234871d5245298d72571806796e32f2d06\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery-migrate.js\";s:64:\"dce50148adaff4dccd1d95c9b25563011436e398272d530e974193b8685340a2\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery.js\";s:64:\"1db21d816296e6939ba1f42962496e4134ae2b0081e26970864c40c6d02bb1df\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/jquery-migrate.min.js\";s:64:\"48eb8b500ae6a38617b5738d2b3faec481922a7782246e31d2755c034a45cd5d\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/jquery/suggest.js\";s:64:\"8ddc5dd7e71e61db7caa6a28a1255800329d44c57631d9c5e8e0d40a5d66fe72\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-selective-refresh.min.js\";s:64:\"2300cc39a1b3cbe9c3cb8dbc4fec8d627614e8afb81ba1f51b47a3e4c001f5c9\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/media-views.js\";s:64:\"ff98f180d3932e7b89c5ed2753f878ee5909dd058491e43621a4d72c0caf3cd8\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/underscore.js\";s:64:\"4b328e42c558197d5b99d7727cfcc60bac9763fad660651230e8baf93f6067ed\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-preview-widgets.js\";s:64:\"7af45a433563b4bfecc15f0049883f4eee380093065f3a831d304456ce217f60\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/json2.js\";s:64:\"bd6416a91b5220df2ddd1eeaf56c76501748101969b945a5ab568d706b3a7768\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-loader.js\";s:64:\"b4844865ea4fb1eb1a2e45ee5653dd9d418b4495b8dd2894f1fe742af786634a\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/swfobject.js\";s:64:\"5fc71212d5f80194f946cc9239d030aae8b51879ec22bd6f9a793c49e543d1c0\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-models.min.js\";s:64:\"9e14c941cc9e502e05c26d286bfbc723b8dd1a121efbc02d549662c737f098c4\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/hoverIntent.min.js\";s:64:\"5036d77bc45902a3567f499ebf981076387d71995d6fab43c9be0cd0b962b230\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/clipboard.min.js\";s:64:\"0342a74d03f22e6d0edb66888cd7259a22e3ef16e215604db54bc15e047174bf\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-embed-template.min.js\";s:64:\"5c8248ec2857a5bab44886691a6f33aad8941ba83b2da5ae902dfa1fe189cd41\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-emoji-loader.min.js\";s:64:\"fe1984f33571f8f10613fe3f4ed5c1487bb538562d9feeaad52fc8e12b0865c0\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/crop/cropper.js\";s:64:\"1f3927500803cba997b34a82fa44bc020f55787709b088ff124e03ab14ef4ccf\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/crop/cropper.css\";s:64:\"89a21c35e3444539f733edb7bbfd43089659e4c708006526ebb0ba1ec7c23b40\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/customize-preview-nav-menus.min.js\";s:64:\"d90c19177c4207ea0f7649aa4a047c25e0baba55f295a662e113689b68c60e05\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/plupload/handlers.js\";s:64:\"0fefcedf63e9e5152d3fe75a4620a056f7e6742e8f55ae040cd1816c5aef3b11\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/plupload/plupload.js\";s:64:\"815cef3fb7f36dacf06c38037ee997a1420a95b26e1ab3de075a44e8cdbedc99\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/plupload/wp-plupload.min.js\";s:64:\"b814efe23519ab640462a7959d071a9f0aa6c8901000d89b5a88b890b90b90d8\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/plupload/moxie.js\";s:64:\"0be2e41459581649379f2dd316ceb1241a62e0e100445c36a96af75841d462fc\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/plupload/wp-plupload.js\";s:64:\"0ec19e928724b6e46a6cc3b37cf620dad488291cd4db583b1716efdc4128b1fe\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/plupload/plupload.min.js\";s:64:\"1985f2d29e27f6c8a54b740b8b384fab214215c090e16d6652295e4911db0fdd\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/plupload/handlers.min.js\";s:64:\"fcf4fcfbf5aa609abf3918f89288123e596c95de9f9f18bef29602551d05a930\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/plupload/moxie.min.js\";s:64:\"ea8f6fb79fa2083c0b68b0a618446767c7bdf2d6aafc07d54a1c80e06a838c1c\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpview/plugin.js\";s:64:\"4ab71979bcce4b2a59c76ee2b2d63d56004337751ffa4f3606ff89e416a4172d\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpview/plugin.min.js\";s:64:\"07d2b96b65c7359dae15a8f633e1535fcd5bf1609b15f79d712f543a43de1d87\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wplink/plugin.js\";s:64:\"fd25e2461eda5b9a7f84cc7ad678224f2f7ad197deabe9bc64fe8844f1564343\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wplink/plugin.min.js\";s:64:\"e3950757ddb6a029e76c12c2cf8743cca0965838f06586ebd5d7e9ad70e302c0\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/fullscreen/plugin.js\";s:64:\"5c39e559671ad99d8a213e78c1aba4de60fa4d76470f2675e1eba08ce5ae29a1\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/fullscreen/plugin.min.js\";s:64:\"22fdf660a5955b036bd037db797408d4c3461f4ac7c097a3b057240e9bfb4ba0\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/lists/plugin.js\";s:64:\"18161cce6c8bef17c17d44eff981dafedb64c50c13997971455db4dee394b2ef\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/lists/plugin.min.js\";s:64:\"b916e1ec06e7e50dea51b744991c5bd142a7e28fdeac451678bd6a8b56d2672f\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/link/plugin.js\";s:64:\"988448af8f43f3a52d84f504994899e6421095387c45f6a58add680095b7c9e1\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/link/plugin.min.js\";s:64:\"b4e1a80902e2aa4cc79fd483a8b787687396419c12d7411e15b7135a69bb2b48\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/plugin.js\";s:64:\"4595df36fe7f9cb084190f170fbfb6273b4ceb86da12dc76b7ee3ff2c12fb57d\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wordpress/plugin.min.js\";s:64:\"d294404aa0cd99f61057b3e813366eebd12286442e9c6d8ae30e2040a709211f\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpautoresize/plugin.js\";s:64:\"53b6d2d49321648859ee074135a5572e2e36add4bf89f9048715b07e48aca754\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpautoresize/plugin.min.js\";s:64:\"a1910b30c358c5a9e18f3fab93180fcbaad84506a1181381546b9e70d7f313b7\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpeditimage/plugin.js\";s:64:\"8838b632abb00b12078f3715bf6e8c41ce2e109d941ad580d3c4f26f7651b583\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpeditimage/plugin.min.js\";s:64:\"b8ffbc06a39bde3438237674128967ab823230b85cc2afa038753fa379b9e53d\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/textcolor/plugin.js\";s:64:\"8b0f2ad648a2b55432d9ae1b52c4e22703eeb97bc5a05f1ba0b62ba4b28ee1eb\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/textcolor/plugin.min.js\";s:64:\"22462f794e6941a18a19c6e92f1192a2a4768524c2755c3fec4478ac51afdd1c\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/compat3x/plugin.js\";s:64:\"c32aaf1dccfb6e82ffdce5a30bcedf6f30791418e48497317f9f93e77edd7ceb\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/compat3x/plugin.min.js\";s:64:\"d8cd42778a4a221b675737a295cb352cfe7cc874f6113e84dad416485ecc246e\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/compat3x/css/dialog.css\";s:64:\"48ff43089a1058bc227a219ede4a08ff89a20fdcebd07a916d508d7636caae31\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wptextpattern/plugin.js\";s:64:\"809de15c4a7ff341085ed38a7862b85440bcfa2e856b47802908ebf4bc0172d9\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wptextpattern/plugin.min.js\";s:64:\"8e346658319f47743c6fb296e7e1051299e2aff831d97e83e1e3a88cdedad56e\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpgallery/plugin.js\";s:64:\"456fb448cbb9214d7b81511d0fb79d566a224b2502213363600fcfdd1483fc8c\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpgallery/plugin.min.js\";s:64:\"029e06124ce71c9285ca20c62a1ca947e57f75679270d04e6a2a572fd3febc36\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/hr/plugin.js\";s:64:\"257a8af0f16d52aadf6348c6caefa64ecf5683910b19bc718b652e9edf3e809e\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/hr/plugin.min.js\";s:64:\"043194ef7f5efece27728e81e821df49586aaac13e006346236b4d5fa627d109\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpdialogs/plugin.js\";s:64:\"61e367f4d42f030c74ea044cd7a0ea7f7b47c7d119eab04a38d0c241f90735ab\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpdialogs/plugin.min.js\";s:64:\"064c64133a716984815e5502e52548bd67b031494324c1fae92303f7b6dfd709\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/paste/plugin.js\";s:64:\"c80a344c6de8360021a58182df651d140f28cacb937dba9c2f7e1c96a0e24e7f\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/paste/plugin.min.js\";s:64:\"26d131b5a88e878ed52573b651cf8c4c78ff40952920952b4eff3cd8e8d22265\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpemoji/plugin.js\";s:64:\"0d1dbfcfe975812d39edb297e05fb98d678a3feea2dc55892ac68343cb7f7c16\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/wpemoji/plugin.min.js\";s:64:\"02780b50856b1f7709ca8af0cf34998c8d172426ec3dbdbcb3cac207e5205f9c\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/image/plugin.js\";s:64:\"4a6a22af778d6c5f81fdecf9a42c4d40507954d454d65f9f0724d189fd9b90c5\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/image/plugin.min.js\";s:64:\"a4a31f63fd4ca7b642c74adf53687dc80af5d172009cc4ad81d75ea485af337c\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/tabfocus/plugin.js\";s:64:\"ad875c946f8f0a8c45c34e05bf830e3d374c72e61d41e17b2edf2eabaca7a40f\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/tabfocus/plugin.min.js\";s:64:\"19be5837567054ccc84016a2e1903bf5d4b7ab6c81e426be2272f2d67408e3fb\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/directionality/plugin.js\";s:64:\"fb3bf589c5ebbff300f5e40ccf52f506a007467cf1eeb6ddface8425da4c4f51\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/directionality/plugin.min.js\";s:64:\"f0aabb563087feac0b0cad11c6aaeed03489244d6a77d83c0d9deb81ff099c27\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/media/plugin.js\";s:64:\"d9a4c1ee8989fb79ae0469bc6c5dde7aa41b3f3d6cd228c0572c65d2cf37b0b0\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/media/plugin.min.js\";s:64:\"dfcd9e6e1a24dfe869481a6dff0c1919439c9aa44d7487bdc823b36389ce57a6\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/charmap/plugin.js\";s:64:\"ff3ed2bcd6d444849fe3d52399973c4050c30dd23e0a60c59436ac28949e24b6\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/charmap/plugin.min.js\";s:64:\"f7f129649dd03e78c621e54ce7cb2642acc80f52e8114b5dc3e3bb42b35e02b0\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/colorpicker/plugin.js\";s:64:\"385c08da4f466b753c803f6bc981498b5085803b67f4f3838c9434a3e891c193\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/plugins/colorpicker/plugin.min.js\";s:64:\"44b45ab8b7d470cb166bd4a3fde9994dbb7305d9274b4b470c91f98e4b14c9d1\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/tiny_mce_popup.js\";s:64:\"077ef2ae2230f4b513674211342a7c38fd3c07a837d2b1dc0d06bf3d35a99a33\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/themes/inlite/theme.js\";s:64:\"f2e64b7c550a9d7758145b947e76ea9fb2294805c0b6340d73a1e0d308b94af3\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/themes/inlite/theme.min.js\";s:64:\"9d7bf1dcdd3e0b76dd3ff09d713b4df72a7fe33e3e35339fb4f3d59f06ae76cc\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/themes/modern/theme.js\";s:64:\"a0916a38795206b32215c30e90850bc868108799020788eb66d2e959c2375f78\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/themes/modern/theme.min.js\";s:64:\"cde16bbc126b91b95d00f6c87b736609fbc343f515bbee32d951b018e023c4e7\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/wordpress/wp-content.css\";s:64:\"05d14d49d8b3d25bc583123d9fec32d124a0834f907d5aeca6ed63d804d4d7a3\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/fonts/tinymce.woff\";s:64:\"84d35201689d08969a92a8ccdc5a0002da01eac30651fef23e79e1993ace2ebf\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/fonts/tinymce.ttf\";s:64:\"8c8effbf1b373e7bd3f8f291264eaefeed933fea8fe91637d81f3fc9574c3592\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/fonts/tinymce-small.woff\";s:64:\"d3efbb678ca6de5632902bd93772746ba2f8e4e2322b953936e12694a183aa31\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/fonts/tinymce.eot\";s:64:\"d7d36b21dc4b2dd2e4252b2b71f7b57d2d828359f2936af6e3fe8e2f913a0498\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/fonts/tinymce-small.eot\";s:64:\"a10fc4343d95b716c16d77463d475be5c079599ea67e1cd2bd3a94d5e7f508f9\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/fonts/tinymce-small.ttf\";s:64:\"2f657502906d6f5c3fc8df3a82969114ebe030addfdc061c60c974b0f515fd09\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/content.inline.min.css\";s:64:\"2a76959e34ca54b5c4e6324a83791e12d41277aa2fb0041f9375bb4049dc388c\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/content.min.css\";s:64:\"3da49497491a6c1ffbf956ca3e951075db847d42fdf315d19752035ddc0f6629\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/skins/lightgray/skin.min.css\";s:64:\"09aa34fa71f3d670ad40d8a7238a02411a7ee4e97614d166b1573300dcbd2709\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/tinymce.min.js\";s:64:\"d2008c34661bfbb59a625189548190172560fc781306225b33a56370cc475394\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/langs/wp-langs-en.js\";s:64:\"a43d53132c635ce0413f8b70745374bb903068f9928f86cf69ae752e5742e81c\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/wp-tinymce.php\";s:64:\"f6d4537829d35aeddad02d7ce1e33b037f43b7d6363243430cb911a85c9ea0bf\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/utils/editable_selects.js\";s:64:\"893cddd26a55aec15932aa25799af427abbb0151704b004f7d5ee01727e41213\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/utils/form_utils.js\";s:64:\"600b3351200b35b5e4f5bab7ba97ca3fdfb9e113f124005a09591be7dfe4aef0\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/utils/mctabs.js\";s:64:\"7d1d7284f6ad34791f6c03d3f04e3681ff711f3ff5610afce54c1d8024fa71ec\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/utils/validate.js\";s:64:\"138e9f73e6a3c3953783fca5894d396ee18a9a248ae87db1cb6bbe18bdf3e0a8\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tinymce/wp-tinymce.js\";s:64:\"4af8e6271e712cc56b086fbfebaf79c8376ee61265358cef2609533adb005937\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-lists.js\";s:64:\"9e9a0e49da4421a8eee493721c455b0088838051468e7b06b26788fa11a72b2c\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/wp-embed.min.js\";s:64:\"6ebcda7a3a41ef97f0b4071160ceb1020e540fdc0f790079a5c2ef01ab654fe0\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/tw-sack.min.js\";s:64:\"11ae039315f562d8a737d45ffebe6ab70a7a4eee45de54f6b281d58b8822c4a0\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/codemirror/jsonlint.js\";s:64:\"1b39bf4e666af927619ccc41af91885aa303a13eb3e2c49375e93c159b914927\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/codemirror/htmlhint-kses.js\";s:64:\"15013a66ecc4f2b615d958aa25a1756df229f629c9d8a5bde24583f3bbfe7d54\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/codemirror/htmlhint.js\";s:64:\"e2f383a1240eb18d44ee3795900add44a857cbca59b6d21db7e8aa0abf14bb2d\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/codemirror/codemirror.min.css\";s:64:\"6f1a4e59460c38a15941ad96d3ecfcc133b32a02a8982bf3592d8c11238c20ba\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/codemirror/csslint.js\";s:64:\"4b4d3dc9bdc969498ef6a163ed81d8092023e84d17c6c72de228e843de58c870\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/codemirror/codemirror.min.js\";s:64:\"d61712eb28c66f9db763087ac7278a53e91ac6ecba4b52e8e4f19125d859a8b8\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/codemirror/fakejshint.js\";s:64:\"e1d792decee55e5248450c6c4dc99a60febf52580ea31f29bb829be684351252\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/codemirror/esprima.js\";s:64:\"a937677da485ed0e81df99c5e71b41c5032c4684ece926a6942623fe994908c6\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/twemoji.js\";s:64:\"ee657fa9cbe48aeeda44b31ed4ae2ca1d021a82e301e36a456eafb7c8dda7fb7\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/api-request.js\";s:64:\"e2b33d57b1e6e56496422ce405b6ef21b761f3a8652d299b402c213d3364d91b\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/imagesloaded.min.js\";s:64:\"ff4bd34aa98a0214833619d3d751838db015722dfbbec15cd14dadc66cd67869\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/mce-view.js\";s:64:\"5998127c1184bd69a80f1f0762450a4c9964de598e406f55cb36824589b00f80\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/hoverIntent.js\";s:64:\"eeffd2f0ed10da1dba6e69478efb16cc8d2e99404778715756ad562b5288ecc3\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-customize-panel.php\";s:64:\"421fd79562150e5bf39cdcf0456523833d680b4daaf7769bbe2e851d0550d4f7\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/cron.php\";s:64:\"8cff5368c9bd3dde5510392d79f5ce3fd9ef0acd2241039ee1b77db8d715af29\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-customize-setting.php\";s:64:\"3eead721a905e9dbc9802c95b8f6d7115cf2bb99cc3e55eb3995b4e3a23ba9b5\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/embed-template.php\";s:64:\"08e39aeb8783ad34b1301bdc17f39260da8cfc5eb73a14647cfb1429b72b1c42\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-simplepie-file.php\";s:64:\"9a2af7992d2aced1b3e5a64f37625acd3c32fd4fe24d9558878d4691ae3f6cb6\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/functions.php\";s:64:\"958c52c0ae4d4bc0b28dc928940f0777a965de9cd271dca5722d0c105d3e07c1\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-locale-switcher.php\";s:64:\"449ea7ddfb7319cb1a4975106d648abfb5f9eb3f7ccfd5cb65d32b04d1b85813\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-walker-page-dropdown.php\";s:64:\"107e996477a546634110992ca332f6e6c13978a2b25eb0e42929f9081bce838e\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/cache.php\";s:64:\"a4b5ce14a927676a9faee57de6650abe51b15f35ec19550c83c0efbfc38081b8\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-customize-section.php\";s:64:\"e3201d16facfe5a56571809816f452d86a4b5a5b458bc351e52cb9fc89db8141\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-customize-widgets.php\";s:64:\"18e9602ff337c27375c8d01ee839ca4cda82e6d6046f22fae7e4d173ffa20515\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/nav-menu.php\";s:64:\"0def55d67647478cf0d532ba43ff2c6faf8efa9f6884f0eaf8a63c88afb95144\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-taxonomy.php\";s:64:\"c0b9c0878b09b051c5d305c40379a764060945836922c5ffc9b84309eb9e4a47\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/update.php\";s:64:\"bef59f7fc42c070a87fddddca02bde58c92969adb343a2e8737093eba77b39cd\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/wp-diff.php\";s:64:\"8e9fe598a0254c2ec5b002ef0b2a00d209741204831ffbc8219a4949abdc92b5\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-block-type-registry.php\";s:64:\"4b2d6883a297e9dbcb641d734b1fe012eb7921dcf46690996e805fd10f645e68\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/wlwmanifest.xml\";s:64:\"843351b8622c97ca4e5ffced1d4feb4a5ec506ea47ff67c699b4e26f8daa6543\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/script-loader.php\";s:64:\"e2cfebd7132a16e8be90744415136be0b223656cbe1622a8e348c90f645ec549\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/comment-template.php\";s:64:\"46ab85519f095a7426fc77af0cb58ee18444c38a93a575a99a617118c996ca79\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/general-template.php\";s:64:\"81d9e10fca0a77bdb63f2cd97fbfbaebe5bc7bbdad1e5aadf4a8ac6e2ec7cd7a\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rss.php\";s:64:\"e6ea3947cdc48b476f63d302dc605837af4446a7ad5ee67ac78971657d0bf572\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/compat.php\";s:64:\"e70765d47956060939b5211993bbb91da92b46c0b5beea420b0414223198948b\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/admin-bar.php\";s:64:\"9bd09bb137d6748a2f1997c055ee66adbbd3337d7525be92d2ba6a31893d192f\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-user-meta-session-tokens.php\";s:64:\"ee31bc19b24907b816d3447dc716833fba0f81a20a73a814d07a1ce4def43c49\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-term-query.php\";s:64:\"468310e4727e53e0339bd02d2387398465f215cb6b198c192fd74325d32a9f40\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/nav-menu-template.php\";s:64:\"734eef5add33787c6811d38155e90d2d77e6a7faedfb4f61202fc89b8dc4bd4a\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/l10n.php\";s:64:\"a235383d8d8b85fcea6e699ee5597f7e5d2372e352f7ab461bccfdd80d2f518f\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/shortcodes.php\";s:64:\"695549477d3b44368420d6cb31dbd57a197ce307620dc2a69c702be16765fab4\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-admin-bar.php\";s:64:\"0b936855deede280eec4cc75eac4e4f78280d06af89988398903bb863474fce0\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/formatting.php\";s:64:\"6140d59c1d98d378529cfd57a617316f06f59140d72276ffa7a75309ce0c4afb\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/version.php\";s:64:\"05c7d1462db6c0f5a77a1b3b1d36e1a4ec331b134d9925649804964108badec4\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/template-loader.php\";s:64:\"ef64d79aea1bfb687ff6ca79895a8022d0683ef762b243ed99b6b160db53a07d\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/default-constants.php\";s:64:\"bf873eb9fed7a4a67140a447300fb64528ca0fb228280838156ee9f55d02f69f\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/media-template.php\";s:64:\"7656d8d6a18469dda40c8f2e909249ccf30c5e5f700efdeb4c2c25aab9568db7\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-theme.php\";s:64:\"d7e8df944330a45c81c97d637df0b62af24808a28c800899c1e65a81266c20ed\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/load.php\";s:64:\"12cba79821644c2399994c5806913cb024627f78edc9226d85b4de7d0b9dac97\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-widget.php\";s:64:\"631628d7d0794b2694c553d17b1f14fe629ee2535a35d87efb93c384842adedc\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/canonical.php\";s:64:\"ba45b88da630b2290cb873361006e6bea7fd5ba01482d4b548e85a3bfc70f362\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-editor.php\";s:64:\"ca82d64f9231cf4c3719d9d08f65fa9824ba9f9c4b17dc02f3fcba6a8c785ade\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-simplepie.php\";s:64:\"64411366612fc8fc750a1c9cad21c69c4478b91848d5c176fce5a5b0429937bf\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/feed-atom.php\";s:64:\"b25b49ac533a498afea98201e16281ce2b97cf38e1db1afc66b9675c611a2ab3\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/author-template.php\";s:64:\"747c3354f3ab3bbfade9cafcdb0b8a415c542ee089dca006ae24892f64b1871c\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-meta-query.php\";s:64:\"e63a5d5958bcc7f4057b0a6609b497135cfb6d78c2a84207802c5e101180a5ea\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/cache-compat.php\";s:64:\"aae0ebfb1c3aa7aa40b7a615ab94492d52d280c2363abec5e04244a2c973bac2\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-customize-manager.php\";s:64:\"e8da3ba4fabf6b2c94c4c41e46ea6f03981cd87c3d52105eb267d13b610a5289\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Compat.php\";s:64:\"ae59dfb04b30ad6a6999d29826c86250393010df28c2f0e11b824280a6a579d4\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Crypto.php\";s:64:\"fd56b4cab6806a9c819332813af5b50f7be14143424d5f2243fadfa65fb66f47\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/HChaCha20.php\";s:64:\"ff0f44d534ca1a085ca503a5bc02f0fd5c8cce9ad0cdbd5ab69530497fc92f1d\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/ChaCha20/Ctx.php\";s:64:\"61609cbbd05134d59342ff9ae3e77cf627be9dac73bde356f36ec1059afb4d3a\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/ChaCha20/IetfCtx.php\";s:64:\"0574987a882e6b4e6b39ff0082f4e7a93f2db6b8fe0d39f2374c31f8a4dee867\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/ChaCha20.php\";s:64:\"2482e70fd87c7bd235a340d2df60d88e806eb936b639044eb8732f2ccb3718f2\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Curve25519.php\";s:64:\"81e544f88b402e6d040741acae42e7846c24c971bf2420479e0e5be16c907bf8\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Xsalsa20.php\";s:64:\"87423b4f144440ef7b73bdac40bb7c844e2266df1b1aabcc3fec165b2780c5f6\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/X25519.php\";s:64:\"7df850a3b047b4d5a691df65e7398db6f8e5c029c0fe7195014cf6103d733c9f\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/BLAKE2b.php\";s:64:\"ffd683c48ec5fdd38911303ae4f151d423c12bed750730514f698719f35bce18\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/XChaCha20.php\";s:64:\"e98d67678cbd7c21d3a0b3a25b08da1ecdc83a67e607d00a9efb21fa462f48d6\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Poly1305.php\";s:64:\"db9e59e0d0ffff7e21f9d7a416de664bac98d0818653dc380af2422421198582\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/HSalsa20.php\";s:64:\"202dbf136f07f5fd1fb490d09cd310e621d016a75118494ca9bd35abd63a8190\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Curve25519/H.php\";s:64:\"9f945f6b32f34b23282cb15654dbe5fd6c9b088d1c11aae62a932b45d01e2404\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Curve25519/Ge/P2.php\";s:64:\"bc5f9ffb87c43a7f260c90165ec7b1b4d4ef0a76aab1c033d635804577f37930\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Curve25519/Ge/P3.php\";s:64:\"bd61dcbf8084251ec6ced2b96e81a36782882d960fd853fffd701c075b020d01\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Curve25519/Ge/Precomp.php\";s:64:\"229c34972af661a6c2fffb9f46b048c4f2f871bd147433495d07afe15bc43a14\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Curve25519/Ge/P1p1.php\";s:64:\"28080eba6fa5689e36b6e2729e516487c5a796d22697b5bddab7a1832dd9671f\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Curve25519/Ge/Cached.php\";s:64:\"cc8aa08af8ef7e8589f8cd845cdaf34f476dffce15e9aedfa9442a07014a8e66\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Curve25519/Fe.php\";s:64:\"0c1bdcd6743d95c7ee0d1a16fb3956d30f974e95ab366144ecad2713d0dc668a\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Salsa20.php\";s:64:\"645f40cd76a9e39d9baa209314f15d9c05828b5c6170450c3e568a811f68c73d\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Poly1305/State.php\";s:64:\"cf3e7db368bd91f2b13823d393b2019c83eaddc8934cfcb83e85761740ab1699\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Ed25519.php\";s:64:\"2b40b5cc980b2c61cf11b3805b2e504ef285bcece051f31b5383ea3056a7569c\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/SipHash.php\";s:64:\"8ea1b29d750e901b8a774b716b354a8a6b8ae7b023c1ca5a009a0b67737cdaa3\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/Core/Util.php\";s:64:\"d17abbe67dbb87e9114f15365f5830de52f5eeea8f44f1265b32cd8c9ca78611\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/namespaced/File.php\";s:64:\"7890c0a02a8667f6b1532da1a38623faf2af4c6cd5a00a1d54471b43934a3f81\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Crypto32.php\";s:64:\"ed89b3eccb14c5c47240a6bae06f2eed1cc8fd04a714d3581ed36e01b0601cd7\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Compat.php\";s:64:\"6acdbd6c5a2f55dd32bbf0f01230e71f2b7d0100f98a69699abdccfaf4794d23\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/PHP52/SplFixedArray.php\";s:64:\"5bff8a8c5f769cb76844fe7083d294aeb743ec1770ce409ac3c99180368c53b3\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Crypto.php\";s:64:\"9d5ed20030a69f368bb2faf94f98a286daa581eadf52d453e1b9a35447948bc4\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/HChaCha20.php\";s:64:\"d7abbed639fa45d61bb46678ed7546737e11878e84191080a58b7e30fdb86273\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/ChaCha20/Ctx.php\";s:64:\"5007c97b99fc80e34575e3922d4b18c62fc49d6a167abc27a5be4eebad2df1fe\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/ChaCha20/IetfCtx.php\";s:64:\"2242ff87441523ba2915089b3a6e4c8b7dc271f2dd9b980bd9df62a44c206117\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/ChaCha20.php\";s:64:\"88369f649ab16102ec9b7ce40c04c99347d9d77650c3b58e7b1e3955d277a4cf\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519.php\";s:64:\"ad3a59d3cf4a0c9ea85b6925f6df9264d194dbe1dae37de73744783b278c35e5\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/SecretStream/State.php\";s:64:\"7f5cdc92ae4330588efaff8a28d3251eac9b48aeab70e448604d180471f195b8\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/XSalsa20.php\";s:64:\"80151b03429b8d17ea792b4da7de33d1ee60b97b0a82bdaaa2fb98699a368322\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/X25519.php\";s:64:\"2a0942f4f0453116035ed8c7a1f3e7da7324621d80d93c60eba30d187a0ea8de\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/BLAKE2b.php\";s:64:\"3ebce81a27474091ab61dc7e26fb22ecd1181ca3edaa0c9c6075b774a9f64ad1\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Base64/Common.php\";s:64:\"e130c823eabe04a9dee5b6059ac0b04555c9ad53cdf9424a713c2b6780b23e36\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Base64/UrlSafe.php\";s:64:\"f836967bdf476fcc960cae9d5a609d892a1b2cfefaf3141239a61a61f97c3fba\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Base64/Original.php\";s:64:\"319aa44acb5de9fd5acc9798053e029cd923657837d9d0950aee8f09ce713a11\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/XChaCha20.php\";s:64:\"58c2df4d57a582205b60a4670768d51c9412af1c493e1b31e94304b0e594838f\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Poly1305.php\";s:64:\"8c5b83b626454c36f53a39a0d839ce1e796614df60c87679acade3e152cc8989\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/HSalsa20.php\";s:64:\"15f474f45cea3fece4eac6177580835539cf63849316b37e1e99e4edd14bbca9\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519/H.php\";s:64:\"da68a2f81fb692899cef060ba7cb75152de2a0db720862b8980e06b8e5d4a7e3\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519/Ge/P2.php\";s:64:\"d9cbae2f47ce93d9499f2947d431c45dc09ef9b05eb0f0bf8ed711b9ca1c7959\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519/Ge/P3.php\";s:64:\"766e13a110be32172a1ff88f3d7c8ae4e2e516e90b81d9be5ac91f209c7c4eba\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519/Ge/Precomp.php\";s:64:\"0170e155d2a8f56daf92cbcb9f03ac05d572f18b42ea87c2802d548aa484d3f4\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519/Ge/P1p1.php\";s:64:\"f020c30d688cf7029c3f95753c192a6ed7709721bc1c3d5d699c26cec3e94091\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519/Ge/Cached.php\";s:64:\"47ed26428a34bef32986b2866e93025bd216ccb5a3b03d7de20a73d03527d275\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519/Fe.php\";s:64:\"28aa84c989c316f846416a3d93dd64c8d23e2b159d00fe09b6fce6351bd8247b\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Curve25519/README.md\";s:64:\"2d8c95220c42f648c8bf10146f77997f4a23cf619ab4e5e0e76713f8cc79f7f6\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Salsa20.php\";s:64:\"ecff9a937af88fe087ff432b3dee096213890cf5377a2734edeec880547f360d\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Poly1305/State.php\";s:64:\"a4729d2270042668ad940cfa6b06b3e1f9ef193840df2186219b14ddd30fb344\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Ed25519.php\";s:64:\"067399e1257fde3afaadac7279178d22772f8abd7daa726e238d91b0041eb92c\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/SipHash.php\";s:64:\"d678fc9dd5abeb4443a9c2470bdc67435f0e82f206f622e08e0623fa88ab5150\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core/Util.php\";s:64:\"92e0cc48a18fce141773b9db588c7b4b5c68d3a8d26b8c2c1becd1e13ef5928a\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/SodiumException.php\";s:64:\"4dc4b39dfd4ec7932aa9680ee915ec5c407e3bf6699f3f694102b292543e8b04\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/File.php\";s:64:\"90af4a4bd47d9d9514ed6be5daaf05069ae1145d7509e470c38e58895ea60d6a\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/HChaCha20.php\";s:64:\"4f670346620429b2aedb16f3018598d0c6772b48719fb01231af654fdf7cd2a4\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/ChaCha20/Ctx.php\";s:64:\"12bfd27aea90a66f213e54ae35c2ba5843e1c14267dd588782dc53669c0a47ef\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/ChaCha20/IetfCtx.php\";s:64:\"3d9cc2c6e0af0415b5d19c825eb7d62caa1299ee31ab68715982976b53c9d853\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/ChaCha20.php\";s:64:\"d7e29584cc431eb49919fd01cfc8264f90bebef7076e4bb2b4b133c630111c72\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519.php\";s:64:\"7d1ad8e85773b3140675093e17cbebd35c475f72c18712177ae17d6645fc42e1\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/SecretStream/State.php\";s:64:\"22f159f0c32748439170f03ff3735bb06e1e7a6bc5f30cf907c388ede721b97e\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/XSalsa20.php\";s:64:\"e23aec8e591ea6ebe9260e67f32b335692c5e847b383beb705065ee6c676b630\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/X25519.php\";s:64:\"640fd6b6bbae8659e2ece488eb57ec886b7d5adb9dafc88c6c1db66ef82cbba8\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Int32.php\";s:64:\"58a247a420332fadca21cee9e859b12642de333d122a41643a9e1795bf8ab2fb\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/BLAKE2b.php\";s:64:\"53bd66270ed506cd3174ec40f516c0af1487edcfc65dd6bbfedcbd1accf37f83\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/XChaCha20.php\";s:64:\"8e5042f5b7a433ea4274036fb6ba3e005d6adbfce1c823bade7cbd3945b67c8d\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Poly1305.php\";s:64:\"97babb05e989a164fadde055c4efd1f3fd306cd9f3e41fb8d8be910d4e74b86a\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/HSalsa20.php\";s:64:\"ee0884706a0b59fd1e346420b734c40f7f528e24cfd1c45dc491b1f64ab07582\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519/H.php\";s:64:\"7809943ce7c07996f2da77548d9fcafaaf41cc1c32d7f448bdb0786577a4374e\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519/Ge/P2.php\";s:64:\"c20e998d89be90f328b1931916fd676d2191b7a2a414367863a32a4d25d95afc\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519/Ge/P3.php\";s:64:\"3435380807c5c1fdfd3e0a03f054119853fe9e82a18662c48fcfbae696b7125a\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519/Ge/Precomp.php\";s:64:\"c8c09e1e6af63f3548a6e6ba5e792c466c4f85ac6a1e5338ee4ceae4f2c94e6a\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519/Ge/P1p1.php\";s:64:\"a73351127182d1548afa20c027288c8b23f4387b16b608efd6cf5b48b16ad800\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519/Ge/Cached.php\";s:64:\"1f35e8d649cb0527d40fd3c0e05623f4535a62e60c0dbb7b23b35fd4c223f80d\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519/Fe.php\";s:64:\"2bf0a13dd17884e9ab262ac004f6f940358d27fcbeff492789e6280ff5970853\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Curve25519/README.md\";s:64:\"2d8c95220c42f648c8bf10146f77997f4a23cf619ab4e5e0e76713f8cc79f7f6\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Salsa20.php\";s:64:\"7500ed3a49401dd69341293627d33f5c300c3d89d5a67a40931d6daf9d734b97\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Poly1305/State.php\";s:64:\"b27779aebd257fdcb6c98ef52ebf0d96ccd19ca058590d6f5c88fb7e4de9e934\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Ed25519.php\";s:64:\"97311aab86e9c5e4d2f2df45e4fa6782a5605522d95cd0da63b48a732242ca59\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/SipHash.php\";s:64:\"80228e14f6feeec9483e340e1e33a2330a91de70dce9049e2a25f4e19ea1f0b0\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Util.php\";s:64:\"78f690cb63b6292d3759a9ef588df55f497af822fa895d59cdbcbc23d00b0298\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/src/Core32/Int64.php\";s:64:\"7d75e5f90c8313f42a45a9cf6b92e94addbd69c5b4db53263782a2e8bd474766\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/lib/constants.php\";s:64:\"e211d55b064f9f8c6994e16efc6d3308ef943ebf1845c8d224e694f2660c10c3\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/lib/php72compat_const.php\";s:64:\"f01cb5054f813b0cc87ca0d0d243a669c8274ae8cc74d29fadca76e7e5b022ff\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/lib/php72compat.php\";s:64:\"4c7d4b20988cccd13902529cf07bd15acbd40967aaddb9717618af06a3bbce51\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/lib/namespaced.php\";s:64:\"476eb188ce7b66400c21748efb5accfc282ea02474a793042594452ee582392a\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/lib/sodium_compat.php\";s:64:\"9475c4edd3df563a9fa372a2c467d033cb7de4b1f00b01d006e260d46a5de9d1\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/autoload.php\";s:64:\"bd59d49171394be984d768b25fd3279c2904ab57f56138a9b991dfdd7ac0cf2f\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sodium_compat/LICENSE\";s:64:\"a03e5dd4d0892a618e743bf7d321d93e7abbc192e9cdcb6fdddb9907f8cb5a5b\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/post.php\";s:64:\"cf9ff5bdfe7d53a6eef507849e598e29f67aff1a101d831b6dca54c52c5b7c39\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/taxonomy.php\";s:64:\"4474d84d1c7f0b0c5f4c2d69ce4c57642fc2b975aa0f25b74d6fe1d1af078e52\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/pluggable.php\";s:64:\"c7218407eadf7b3decc98a67d03a70d31761463ee273ee0e66ea7ac6506d90ac\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/meta.php\";s:64:\"064ec53ff81a3bf2b14036c07642a98e93c10fd849f687003988a1918bf77061\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-comment-query.php\";s:64:\"21b692e8ab0f2cda4cb88153a08d45716c9e99a5551a5bae2456ef23c5bb3cf8\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Enclosure.php\";s:64:\"d0b6f1f11a08efc85c98b8f070a9aabb008a2481a6a5a27174ac658bd3b5cb75\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Cache/DB.php\";s:64:\"749c962c13eb5e0e4ed1e38c34aa590fc1523705e8b1da17db648ac020c19a3a\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Cache/Memcache.php\";s:64:\"671deafeee29e1a5a58c2297ffae0df86ae255ee011bc494140eacc6b0390a63\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Cache/Memcached.php\";s:64:\"2a1b9396c15d695068a0c9ba1ebb77eb055d119e4cabd4325a936283fd418588\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Cache/Redis.php\";s:64:\"cc1e84c4ce60806e0150f88d1d441dd25159e418d10b2c7a9773d7d09f247bf4\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Cache/Base.php\";s:64:\"c5943c655671a47223d9ea6372b659e46833c29c1207b74c46f5da96f8585005\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Cache/File.php\";s:64:\"30ace52a24f7028662920f75980e4581ed8897327ebf42be876e37efbc33c39c\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Cache/MySQL.php\";s:64:\"ba1f2692057cf75b857be714f5eac63a37375d5d74673e3a934c6fea9454cbde\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Content/Type/Sniffer.php\";s:64:\"30f832ffb7dc25330e03e76c7b36d3e9a6ced6f7ba88fc5756b7c6ae12315c97\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Misc.php\";s:64:\"131b0d3921fa92c50519e6af7b4754c89db0efda5560e4753093a1678f218d1e\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/HTTP/Parser.php\";s:64:\"b713dda2f340ffe3e3cd287490b7c767eda00db20ffefe3eb20ca69c9b382704\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Credit.php\";s:64:\"998bb44574d849d27bc19c1a4b69aae8b6a902ad5f8140acedc4a24945785c37\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Parse/Date.php\";s:64:\"093cb52ca3902327cc0c85b3ae0ff5c529ef6df27e79366f1016ae86ad9b548e\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Registry.php\";s:64:\"9baab43ef779ff7a8376010daeb5fef57af7bd48636a8ce127c157e6bff4a52c\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Item.php\";s:64:\"b0d04ab89fa08e9a3f2d10e01b57ba03cf8daea22284e20c098595b52d1e483c\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Restriction.php\";s:64:\"452b5771b4e9345751945f096dfbbe2d650e840f414dde3287c9ba44c4e7ca1a\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Category.php\";s:64:\"57eac6ec49f36629b4d93a21c94b97ef5e60071149a9968b7649ba5a72434d65\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Copyright.php\";s:64:\"0d827740ec5b501ac3f8e66942df21d567bde9bb989ba2a6ee1b0435f4d96124\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Source.php\";s:64:\"98bd54f44c3736ad0a3f4177206b6c52055e76a340829dc9dd6c8be0ab228421\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Rating.php\";s:64:\"f94b177f0a370431ba1e48f70b9dece5c53b047a74bd6d9dc15b65de7c39ea76\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Decode/HTML/Entities.php\";s:64:\"cd0f2e277419a868f7f66c3dfd844d30ec27d7b8bd7f5ff9d1a84f65f0b284f5\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Sanitize.php\";s:64:\"7b0c6c6b560efc4ba05cafbe2b74656b7cdda41a2f1dfd8e7f4d8b2c437dcc09\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Cache.php\";s:64:\"3200fd156aba0b09492930cf7ac2eb2105378a4c67105bcbf94f7ed436b6828c\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Exception.php\";s:64:\"9f0e59e6e10061576cba0a57ff46f474412a7121b2becca6bf51e38b9a7c1bc2\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Author.php\";s:64:\"bb06a110421785d0d7818c071d35cba3f8750e11ad09bcfd56432275bb379211\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Core.php\";s:64:\"a19b59f0f1a6e6f3d6b788590b669458ba78fb16a0a9d4317c299f7707cca3f6\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Net/IPv6.php\";s:64:\"72ff1aed57f9ee57f8e05b6135f650211edca74f352460af252cda27ee6084ec\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Parser.php\";s:64:\"46fea3bd8c0c5672bb416bec860637785daa0e07f7f98be9df1304aaa9175324\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/gzdecode.php\";s:64:\"0a74aaf03b933b938f38f3049751300efef99fd46f163d898b23ee1913b5cfdf\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/IRI.php\";s:64:\"314a2c081f9eeef400d7269151901b25218dcaf5637f3591e86e8f0f632dd5a4\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/File.php\";s:64:\"a88bf304877e5c6112b769aef589f4a2beb14cd740ddad5bcd1f20416d833604\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Locator.php\";s:64:\"3824f090cc5177b0580f4edabe48dd9e444f0b2da116037f631c8b9e1a62f7de\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/Caption.php\";s:64:\"efa268b41d0953fa356deaa595bd1e28ec12d88cd28d1b4654696ed37887f9d3\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/SimplePie/XML/Declaration/Parser.php\";s:64:\"63f22a1885305ac77c0141ffff455e9923db7c01a86f27560df06f82d38a4b5b\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-walker.php\";s:64:\"736319c9de433c1187ca2b47dd5f4200df944fc002264077e146aef5b07f3684\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-customize-nav-menus.php\";s:64:\"1ae91d5d59f0d36fcf8c23869cc7abbebe16f15c9eaa228cf0f367f6c952202f\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/providers/class-wp-sitemaps-taxonomies.php\";s:64:\"9608885325def58c011523aea22e929e6c9e2de9ef4b145611f712f873d206f3\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/providers/class-wp-sitemaps-users.php\";s:64:\"d71d0916bb9487634f01a74023a02e602c58a94859ad2d489c0bc4b64026c7dd\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/providers/class-wp-sitemaps-posts.php\";s:64:\"71fd0548c7c108d8f1f1f210b20abcc06a696e66c4ddfb3c433d89b04c08401d\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/class-wp-sitemaps-registry.php\";s:64:\"6e70ffb6f53590291170167a1025a9ef1cc78cd314f3d5239af00e7fa0566070\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/class-wp-sitemaps-provider.php\";s:64:\"b30ea20125a65c6eba248fb887e51aee6e249deb9c6052d1d08fc9ca497325da\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/class-wp-sitemaps-renderer.php\";s:64:\"119efe827313a6135527974eee7b1063ad2a62d10ad5e014ee9387b893005f21\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/class-wp-sitemaps-stylesheet.php\";s:64:\"5efd0dcfdc37fca2c63d16e886cba6cad335d56c48d711507eaa5e77f2a5391a\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/class-wp-sitemaps.php\";s:64:\"fda60ee2ff570c7f0794a3659e190ede3afb0d568d64e256d98905a609a4ff2b\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps/class-wp-sitemaps-index.php\";s:64:\"1b6a95b7a43bf1acd9b327341bee19e99806e994bd2bb3ab6ab609f4a4a4f4bc\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-walker-comment.php\";s:64:\"3dd1fc44bfcba0803b341aeb817c2c32b5363cd57e08ec821cc912980f983f6d\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-network-query.php\";s:64:\"80a385a55548ae953bdb66cce09c4db79401e9f76aaa7b907e5f2097dbe6811a\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/functions.wp-styles.php\";s:64:\"6ded001f0d1dcec99b7f25b54d4e5c60be7962a811fcd83e029b0a3f0016aca1\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-block.php\";s:64:\"5c443cb2943737903e8a0f4116e0eab39fbca739d16ac89f5edf8fa6362d62bc\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/feed.php\";s:64:\"a5fccd5ee51773190d7a6776561023aae58a8294767c4262ea937dd79596b3b3\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/vars.php\";s:64:\"46c0e151415f069c92eb06a1ba010bf7c40bac2a6ab3542f7f3c4d2982d933fd\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-request.php\";s:64:\"1c9ad52686762d93749382cc889f7f83ead65b901df3c177807095ad0af075da\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/fields/class-wp-rest-comment-meta-fields.php\";s:64:\"6479d4290f4791db3d33072a6023ecfa073f177fa4e35e1b2c73c299d4bd1171\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/fields/class-wp-rest-user-meta-fields.php\";s:64:\"e6daf060df1515e9b2afc20e194841c7991aa7f79593cdae1c334083e18ca32f\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/fields/class-wp-rest-term-meta-fields.php\";s:64:\"fde2e271da947e5b1b408a0df1d588172f8a42f2f3e8123b65867ac82a198612\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/fields/class-wp-rest-post-meta-fields.php\";s:64:\"9c214cabc29e2eae51de9111f25cc12bef5cf92d2f07a32d263f6976cb07ebfc\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/fields/class-wp-rest-meta-fields.php\";s:64:\"f6239b92aa1f7ac0547c477b34b322cb259bb4ced60fded055586235e67fc9d9\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/search/class-wp-rest-search-handler.php\";s:64:\"bb6e7226b49d20f80fcecb532c68dc48283ae134f4ec0ad07e1a7262be8aa58c\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/search/class-wp-rest-post-search-handler.php\";s:64:\"50e34b6e220effc354b65cd4ed7c64d90a1d64f69d6097123f14bfddddd25254\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php\";s:64:\"bbf5254cef162a0eaabf6025a5bc337e7086e49ff43adc983932b534df5a6df9\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-response.php\";s:64:\"9c8a294e19723d0fa872995ada8ab6711c76b1aad90005107e58ce6e721f8da8\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-block-types-controller.php\";s:64:\"ec0b9ffb58969c0fd142c8800a1e4051d342b99c0980c2a4a07c78c73c597d4f\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-blocks-controller.php\";s:64:\"7231107941cdf41a5731709533d444ecf02536bdb9a0d27bbdba369343527f4c\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-terms-controller.php\";s:64:\"a5f99d2247ff05cfd7eb0a82768293ce1f979fc0275be709a86332ad27f5587f\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-search-controller.php\";s:64:\"ff237de3fc4b862e1ceebb11f003921b0ed4106bfc6af94c2f0c80c816bfc217\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-comments-controller.php\";s:64:\"757d670063ae51f525285e3e7733b7df7848befb94c1ad91920c5b24197fb35f\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-block-directory-controller.php\";s:64:\"6feb46de60afdbf105cc21da943d4557623e6ebf9f4b85a877abe5fd6f709a06\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-attachments-controller.php\";s:64:\"5c2d84be08c70106d6d4e03228e3c676e936829581a6a2d83a05d1209d62e76b\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-block-renderer-controller.php\";s:64:\"b5cbc6cc434fbf45b3e8e1f695dd91ba56388939db5a50d86e73df250a421f2f\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-settings-controller.php\";s:64:\"ff6352496de91b51b6c505548c6494310480ad46b454a2a773ff78b7abfbb159\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-autosaves-controller.php\";s:64:\"23410605df949332c632f64aafad87c11e430e0e3afd0a256d5342e1a08c8b0f\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-themes-controller.php\";s:64:\"fc9153a20ed747a98003f230b0f553fb5c66dfa634d10df69b629a1129ce2381\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-controller.php\";s:64:\"444e1269e74dfb5153d75dad5e6b9d2f0f377732de1c0ef8953eee82c698a1f3\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-post-types-controller.php\";s:64:\"6d7c836b198717089f2ec6c5341dfb26a4d505b992343a28300ce5be2438f592\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-revisions-controller.php\";s:64:\"c0181a6a0422d10ffec5cc797f1b5e40ada1b51e10c26f415d25bee4d494e7ec\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-users-controller.php\";s:64:\"eebe3548cb0dcaed4c2e25ced8155897ee80bdaeeb7ac2310c2fe6e55469ce23\";s:107:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-post-statuses-controller.php\";s:64:\"0cdbd4b4ca9850fe19e843141399a47e71385dce275bca7b7a6435c6283b5c87\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-posts-controller.php\";s:64:\"4f57634e23f8bb3ea0d185d15684a783cf4b3b3afccfffda5d279b61677cb5aa\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-plugins-controller.php\";s:64:\"f40ae79599a053d3d172e31faee9b3149d74a6ff50ef1fe360fd017b849a2f7e\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rest-api/endpoints/class-wp-rest-taxonomies-controller.php\";s:64:\"e76ccc841914a8dfc6a2524b1800d8295c4e647388f001d0f33a7c4565382b3e\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/feed-rss.php\";s:64:\"dac5014f327da3f8dea8ea61bcecc47318c0752df72872ee5b8bb1cc1c9e4496\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-site-query.php\";s:64:\"ac80b86f4db22178b4367cab7a157cadbfc576138a97ebf653952e0454a32b1e\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-recovery-mode-link-service.php\";s:64:\"f18e42bfb7ce44b882d1a23dfb3d9cfd3e425e210895e2b117866ee825ccf828\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/kses.php\";s:64:\"21375d966e30f754c3bd3fc35b59f629c6913d546ae3d691d87ec161fe9bd006\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/feed-rss2-comments.php\";s:64:\"4894bb8f6c0190e73585d494a690eedeef74a46c2abd668582ac2a4d0f6155c3\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/post-thumbnail-template.php\";s:64:\"4eb98e09b5df20e865e507ae27aca5ad5a2beccbf329bf2ae0429f9025329fb3\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-block-pattern-categories-registry.php\";s:64:\"e7644759bca5ec3b168a5dbe2c67e19b23e449cac60045b500f8681dd018a1ec\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-network.php\";s:64:\"b8896f3c88d3448012e929f0201d1f2affbc57b5dd61340f32deb8e6a1c71797\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/deprecated.php\";s:64:\"c75d11829f9f5c905bf9b4803d5077c39fde133b95c1a12923ea119ac45d2103\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-tax-query.php\";s:64:\"4e1866fd1664f67f6b6553f55ab2ebbff5e97e5d2900ef0e663308c920d3f6ad\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-recovery-mode-email-service.php\";s:64:\"63a2cbade25fe8aa899d6a7a2f6f193799d07dac7d1fc8e7972c58815dca5a7e\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-recovery-mode-key-service.php\";s:64:\"8ff205d6cd87cfaecde28664fe18aa230afecb8f569bf33933c3e3a31c0559e6\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-streams.php\";s:64:\"fd2f8397eaa3c7c01140e2f79cdd45d12dc60a5001442d5e461864f07ea26671\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/sitemaps.php\";s:64:\"84052534828ffa92f22b4f8cbed9342a48b8f158561bc07ddfcb0ca099b1a2cd\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-rewrite.php\";s:64:\"f9d23c78a4b9912c770604160acd84038b28a56f3e2a33152e990a4f8f115ab3\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-response.php\";s:64:\"58b9a9c7876ef9286318dba5c0d0591e62ee90b395d30ed5e951eb4ba488428f\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-IXR.php\";s:64:\"99bed4b90607f2aa5a7cdfb1a56bb44dffc0749f314ef27dd34db89e6731055d\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class.wp-scripts.php\";s:64:\"67aa4c0882804b83488cfbff2e91f01bd6d7cb238ad801fdb40b7895b59f93c4\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/wp-db.php\";s:64:\"4bd28d99ed6a263ac532940495e0daf56d8064abcf09246fb8f8e2385ff80316\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-post.php\";s:64:\"2b12fc0f356f794053272828e44476820fe59b238eee598c42ac8b41f701dd16\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-date-query.php\";s:64:\"24eb838baf17b1b3698ed34cff2665a2acfea093b790e7639d7677080eb9c506\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-widget-factory.php\";s:64:\"5d5a964d38943b64c9e89ca4982e3d879ba655086ca4a70a578ff892067e6fde\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-role.php\";s:64:\"3fc8db30f5d96d9f8accfd7cbbf3abfcf1f9c972c099913ad1bf6e5aadd6d70d\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-oembed.php\";s:64:\"0dcd21deed4ede07d80a61e619d68dece78782f489f59465480d4a882c658dd6\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-image-editor.php\";s:64:\"b7a2042598ac4a64ffcc3f462a86693f610b73d66f78c5f66f7eca4a3c7270d5\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-object-cache.php\";s:64:\"1dc86f3be885fbedc4fb17cb5933297081f1306da46d7b007b24a5c4602693b3\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-header-image-control.php\";s:64:\"16e33ee63d2badac86e7793b31e9fe0936588c8c00bf64c24f7b0e83e8148d09\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-new-menu-section.php\";s:64:\"06ba70726a8d0b6aea0cb6ee8eaf5a7289c3a8c6677d6b35e3942687b15aa64e\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-control.php\";s:64:\"ba8fa912e91c7711a57db07f6ede7fa8a3599b4bf52e9c72d16b5e511820e777\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-locations-control.php\";s:64:\"fd890f6ee9e1a7a011cf2ab84654e01359ef89833f8963ac0f262ae083b93651\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-theme-control.php\";s:64:\"e9cf6946a1120bf285914321a4e9cfc80571ed35e240f6e0621359b534a41104\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-widget-area-customize-control.php\";s:64:\"468b2ca16a2bcc8536aa72ff578c25258c058fbb46552b844fc61d75ca7d39c6\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-location-control.php\";s:64:\"06d3fe8e6656a03571e21d3c5889b56a5fe2e74e5e8d8c1a8d503a73e2390dbc\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-custom-css-setting.php\";s:64:\"59af0ba11fa1d4dadce2ac926548fdec2b596ac854259c9c01bf6c143d992ba7\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-widget-form-customize-control.php\";s:64:\"549f10c7e269ea5919a0ca6389b273e6b09fabff2ccb2bbe106eabd3ba6ae0f4\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-name-control.php\";s:64:\"4e7466018dcb5fbd09729a8b0543215086877c0f69f43e09eed7017f28a94ef6\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-item-control.php\";s:64:\"a152406afc31916568e15126f176d606779f48ad1d8086af6520e78adae8d59a\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-auto-add-control.php\";s:64:\"bea73e889f6d9549ed697cf3ff223395d537cec2fce37106ed8e572855c7bd1f\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-upload-control.php\";s:64:\"2ec56e602d72bf1315c82377749f1e01df6d05d4b08a4d753b0bbdc29fb52fb9\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-image-control.php\";s:64:\"d265187c155fd21fafc9724d964f62533a5cf9085272c620122c71ff23cae09a\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-header-image-setting.php\";s:64:\"27a70cdc8b49ba2b6be2386b8b671c8c99963828b14b0e87997c03923c67654b\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menus-panel.php\";s:64:\"2249c7dbf188926012a3a256f40f70fded145a37b99e53beef067ed30ca5bbaf\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-selective-refresh.php\";s:64:\"bb7dd224c7a1eb385fa3b928aeef0a12cde991bd1c45f9f5a933955f1e1e0068\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-item-setting.php\";s:64:\"29cbce17610d2eb67c739cb65dbdb4fe80d7042e85ef3dd57dc12151d81e0078\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-setting.php\";s:64:\"80c95fde822f98f17445dd47fb6a101ddcfb4802dfdfcb39215c18a4fead693e\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-color-control.php\";s:64:\"25ee3f4741c6a2dd1f60859f2d13009404c9838b05362c23e2511ae6f7a8cd40\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-background-image-setting.php\";s:64:\"a0b48902825b29ec72e166f5b94620cdc61c9c8afcc342a0fb17581664107242\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-sidebar-section.php\";s:64:\"0cd74a4ddeb9251788a2588fbefb586c87da1d6b320263f60fe64070f2430523\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-background-image-control.php\";s:64:\"52fe09c32362a384c539c0c4f78b5ab075065e28c4a7595cbeff7e3285ed1646\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-code-editor-control.php\";s:64:\"4b81784a0a2cfa8c94982c9673a473accd359a01241f944ebb897c6f93519d9d\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-themes-section.php\";s:64:\"62cb4d1338c5d6bf6fa98837acfb63d8c06e897e1f57a362111b22cc32f0dedd\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-nav-menu-section.php\";s:64:\"57290d1be97264bfcfe9d5205a0b67581524d1fbbc8bec69ed8ebc41ddcf71a1\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-site-icon-control.php\";s:64:\"b299b11e18dc86c69ca8531a8bfaa2bd0f1a658a5e860e995d8a754ff2bcfe30\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-cropped-image-control.php\";s:64:\"e39e4c738d108055eaef9da2be502cd96734c15a69fbb5147bdf3978f4b5d73e\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-filter-setting.php\";s:64:\"5beb5a399c2da1195443c314b67607c18bfe346324bcc634f4792cb4fa8e38d0\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-partial.php\";s:64:\"21301a5d98df190634d2e9f5f4ae3878352a60364a7470b7cf183a47baf4ce8d\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-date-time-control.php\";s:64:\"d303d439ad43d4e0553e194e562dd9cb06233d5b6483245d331f2f2fc773e324\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-media-control.php\";s:64:\"a14dfebeb733744b0519f18a867e386e73d21e385f28ce3e3c813626d8de7b35\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-new-menu-control.php\";s:64:\"319f7fe4ea3a8f48f85b97cc360d13750673caa79ae22be0d00c1b56f0c89ae0\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-themes-panel.php\";s:64:\"9176d77fb68dd4856ba56cc765f334ec63a0faa19f1b658397448d849ad2be70\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/customize/class-wp-customize-background-position-control.php\";s:64:\"32318f3731033a229a4bae80f1055a7bdeac8aa93132ebd66ec6c415c6045228\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-query.php\";s:64:\"98b03dd718298a615a5e96d5bbf7f407dc204ccec459176179bfcf4e2160f5a6\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-requests.php\";s:64:\"5b469e776f96223ac816df4e8e4fef9a9552433a19e0500fdbbd350673bf5801\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-http.php\";s:64:\"ac986c2685aa788192e5a9c49bb554647701b04c2ff3eda108de34e2295704a1\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-customize-control.php\";s:64:\"4ab8ef209cc19d5f34df6bf9e9b61137854dac4a8eadb118dcb2a1723e85b901\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-phpmailer.php\";s:64:\"0dfbc6a7b33c833e61559bb196dcbbccf2389f5813ca7ba0bb2fc8048745ec9f\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-error.php\";s:64:\"1c627bb2f52104fb4bc905fc222439ecbad725457a2be2bb9d2591df72b2a52e\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-list-util.php\";s:64:\"18535c538b348b2119a6fa7e87f54b4afbbaa87ac203e12de0f1c519110a7321\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-text-diff-renderer-table.php\";s:64:\"210d6feb79f2a2548368850fe951d5f63f1342019caac3ab73c017d8c006e126\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-snoopy.php\";s:64:\"04e9166758fdc9ece09ddeea4e0c2d18850ee655249bac122dd3a3bd40bd76fa\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-files.php\";s:64:\"cb09e8830b3be5431d12ef92c681a030865dd9533e7142a44e1df813d0163e14\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/assets/script-loader-packages.php\";s:64:\"b607e292689c9408622cff13b6a8183e0bf7231de1bda21cc7f8ca3c0c25e713\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-image-editor-imagick.php\";s:64:\"cf352c3e96efb99a87d1bc5c0984996932d4561a4025eab429d6941d2ab4d111\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/bookmark-template.php\";s:64:\"3d1317eca0eec67e858a2469affb3fc69cfcc9fb3db1f9c6c012206b088556b8\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/query.php\";s:64:\"b0e0a87c22014d3ddadedd25e8be257f6a7aacb230c9ed20d27dc585deced8fb\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-client.php\";s:64:\"c2bdffc1f44ce03caf598706e81dea54b4e68613015cc66975686e4622a77e0e\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-clientmulticall.php\";s:64:\"762e7c5f3146d9508ba4323f6419112d64898714a2c51453fb835e072d8e13b6\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-date.php\";s:64:\"b2e1772879cf36db6f539d6186c035936d0031afb87f8f3c4c216d16ed13a4d5\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-server.php\";s:64:\"7b5ed1e26a6180675addb9985d679fc928297c4aacf64a97fc177d8239735227\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-value.php\";s:64:\"e8e3b954b66a2b0f0e17f2e79774cd93c6a10f05b72599194d1d712d983a69c7\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-error.php\";s:64:\"0f7091d217124ee407e0f5c14f5e9a6bb96dc4962041dd8bb68d519e4ab0acaf\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-base64.php\";s:64:\"b6af5e8592b8fe0c367bc30a41ef22551bf4ae199496302d04885169b6c69525\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-request.php\";s:64:\"fe2f8ffd6aeb5d3f69d68cf8f456271a2267bfd18e9675731c687e431201fc1d\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-message.php\";s:64:\"0ad0c08706cc2f64e7462a9ea15cffeccb1c55b214cc0ce633ac4f19d4bd9610\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/IXR/class-IXR-introspectionserver.php\";s:64:\"726ccbea478e2d5d1349403e3590bf08395a1083a188be787f6f105b94d8443f\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-site.php\";s:64:\"e1a0d0470a2ada7ef9550983fa7c5b94bd003b427505be983cd8d5e739cb3f95\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-walker-nav-menu.php\";s:64:\"2583c61259eaf5f3c7d9b1a630d1c35fd164f2b8bb170e4c0be0df995bd1949a\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-matchesmapregex.php\";s:64:\"83bcada5cb30d6e3b38e1e4002fec95e4e2265860252fb898330b532395f3fe2\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-oembed.php\";s:64:\"83aa699d40337dabb0d489c5f8ed80450f82d2c0b3a0f27f92931bbdbb0e9069\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-session-tokens.php\";s:64:\"b64ad277187f3aa9d9b07f023bfb4a54cb32cfb308f93e99989108af53491870\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/user.php\";s:64:\"0b6265ed4580243e67db8a9cd22dc610171a9be43d02cdee1b614d87a49abcfb\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-walker-page.php\";s:64:\"7e0210bb8ead52bf6935008255167b94c5a7612fc107faf09722cef287f98018\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/capabilities.php\";s:64:\"a80cfd80ca68f1a4c1ee25e28cc56d774036526b7cbd47a70de9272cdf959e94\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-block-patterns-registry.php\";s:64:\"76c338e060f143696b104193137796535a55edc1eb7e0d46e6d534fa09822bf7\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-feed-cache-transient.php\";s:64:\"812a931dc648a0ccebe7e7f35e609c45fa6ba8ed780755dfb75d0956ed611d4f\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/category-template.php\";s:64:\"1ab4f3fa1841ba94adb54c9c5f56dd24291043d93c5ddc87d9746e9fb1f02852\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks.php\";s:64:\"17e8ef5c02cda771410ff77c09eb7d32cd22ef30b3fde73ba9f5c1e8de3b2f8d\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Text/Diff/Renderer.php\";s:64:\"48f95b1d7ff5b7214c4fb0b63db84259a3ad69995aeea8cac9cc7909a689c5df\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Text/Diff/Renderer/inline.php\";s:64:\"d11f995a87337195ac0d919a56242140ef4fe6dbdb2002856280a8d4d531329d\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Text/Diff/Engine/shell.php\";s:64:\"ff7b2a7f62af0f21599574a3a41e65fe0d4e2d2e3f42bed337bc7ce00a76031c\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Text/Diff/Engine/xdiff.php\";s:64:\"a917cde722866e9bcc6dd01c46cf036b27d7314ff801c808f0138babb5c5c13f\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Text/Diff/Engine/native.php\";s:64:\"dd3b7eb3f5428d5698b7e2535f2bc073aaabc17d7f3cda93915c466b4333fae4\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Text/Diff/Engine/string.php\";s:64:\"ab5ba3e2368fb78d820ec859565bdb614dd13348199020250085035e9802891a\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Text/Diff.php\";s:64:\"09660398af966e4752715f286b315266854f995b5c74a36fc62d2133e981c901\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-post-type.php\";s:64:\"e0894a3847aadfdededcc337bce02500e7dfbc8d9019a2c9230bc7b9700546b3\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets.php\";s:64:\"f9de1e634856fbedf074eb5a749e5ef63c33645661c3c9442681cbc731f8c6d7\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/default-widgets.php\";s:64:\"fac94c0ef0dd4b0d54a3f1a2a95830400326dc852a2def5f650ff71bd279f123\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rewrite.php\";s:64:\"94a2435c1cfabb263978a5c20dd333ff1475423c1d84da7c56c4b8c40bf16627\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class.wp-dependencies.php\";s:64:\"31822774d2028577d6f7bde642aaa078720e62b30e24f05d618ed02cdf91ac77\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/bookmark.php\";s:64:\"124dae166697b04aaf7fa9264c117c4a7e750dbbf2f63f7ca6ed7f2e86a72b76\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-simplepie-sanitize-kses.php\";s:64:\"a41ad649387174d3855700f050831185d5c20ad2b669669a01d5eac6081ba21b\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/default-filters.php\";s:64:\"2a95c9ec432b51bdef5677be51e83ccd159e0ee4e1ac5fc7951a66776ec242f9\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme.php\";s:64:\"d5e1706f6579e8a79fb0576427013cc0aa3512b37a3c521a4653b4a4e9a97ad4\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-paused-extensions-storage.php\";s:64:\"bbf978c21bcc11c27f05e6cbec1485eec49e193a8f0862d83460cc38b713a3ab\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-locale.php\";s:64:\"8ba3e300da68f6947fa79a8df8c5c0b1cdd68f3a34405cbea5927adc972e1991\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/SSL.php\";s:64:\"bc0323cd7ee0032f6afb0de325721783e8c7aec8d5946144848b5c7b92ae4b22\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Proxy.php\";s:64:\"01a8d1d4f62fbe5efba952f9697d85dd6e27fc5f423f9687431934206164b599\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/418.php\";s:64:\"b23d4022fd44424f8daf23deb49b9d217979f0469142495242eccd47a7f7cbc9\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/409.php\";s:64:\"a9ce20b386bb732cacfbb924c8bf9bcb63cdee9b34b2fa2814072a089168e261\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/401.php\";s:64:\"77e788946a2c354466014066f4a7246df8335e10c715da3c9294d942e27920fc\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/412.php\";s:64:\"64d7665635413d56c120dfb9d50c285fc004c52e8cb55a929659e42bbc716630\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/416.php\";s:64:\"3fe6355d73a64697893151cc82eaa9d64fdefc9efba351b9eacff6c2bf2903c4\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/410.php\";s:64:\"36b622858debe8aeb5f44c3c1402f66328b00964df930349df42520d546f5523\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/417.php\";s:64:\"9ab5dddae1aac2d64a8f59538067112b6ab1ab5df96f5fe9a986cd7d5e2e8471\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/431.php\";s:64:\"b9341e27a31fe484cb0ff2f0c8e33d0a6853149e7293732c31436bfeb18c210f\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/505.php\";s:64:\"d2ff5b38a7ee8c88a541e2235491d0f700cfe44a1cc73bd503106ec02efe8740\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/413.php\";s:64:\"9aa3d96e3839ce8645f4ffd02b4984c370914aa7eda6779d12a07225bd8376cf\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/306.php\";s:64:\"0cd6b8fd0ad64f482ebaab22f62698788870d93d9f4178a11b05ee1011b8a18c\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/511.php\";s:64:\"63d057555761322386c1efa86469983b50fc000599beb67dc9395c713f029e98\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/304.php\";s:64:\"f9fe03863df229a232d20761936942ee85a61b977a08b45362fcdf83e307a663\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/408.php\";s:64:\"206c4957bb30863b13464dbf45ae2f3c322d84c2951b2b171308f61e1588fa5a\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/402.php\";s:64:\"cc4c0e8317d2233e3bd088951c740686b7856686a0bd50868a1e1e2dd3f056a7\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/407.php\";s:64:\"dea9561974cd6845f65c49a85f68360ed3376ad50dfa3d59a6afdba8e56d1785\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/501.php\";s:64:\"3afaa11a930d0313afa2690bbb87f2e0e2fc4373c170062de7f293e6816c146d\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/406.php\";s:64:\"b57664d649bbd916a54dc2535ea59c4ac1bd49b1ea794afbab4ee38f93e4eaf1\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/428.php\";s:64:\"a6b3a5d9dfca696e936a55e60387330189e52948cf5f3e979be13e350e58353f\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/414.php\";s:64:\"92e4021a90bb94d3a094afaded2a59e15fbb7122986ee362947dda51470cc8d0\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/415.php\";s:64:\"02cdf3589dda25035fee7b08db7db940f8199954721a15769ba4926b72af4108\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/403.php\";s:64:\"7cedc897cb313446434ea6dbff3cc757382aa6d63c0aaf2004ffb6d09c095d37\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/429.php\";s:64:\"bc8a1e0414fa68baeb1275d10aeae00bb45871addab6cc1990f8ae52d79bf54f\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/500.php\";s:64:\"cf7d4f0bd51fd7ea0beacd91df7476b4fef4ff87261289dae1b81f18dade976d\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/411.php\";s:64:\"970fa4ce085fc4fbbc9ad5a0aeccee8656c8ebb8df9676207361370974af8b20\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/502.php\";s:64:\"d7d240436c7e6752987c0c42d4a9e8f6418c988bd35753d45d01346410ea8a86\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/503.php\";s:64:\"4b3421ea4e4ee19481ef41fb2f39cb786472897f407cd773866ba5d9d1ae98a4\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/305.php\";s:64:\"be589f951cccdbefe682c20ab20511f7fdec300855f700d76f0cd9e4602022a3\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/504.php\";s:64:\"653e35d61def9db5eadadde4b52aacb934f3da3ddefb2de928751fb05e3f9d81\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/Unknown.php\";s:64:\"5d189625a0c3191bf16a7834a4cc3ba5f845c8aace3ed032fe8249c899124395\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/400.php\";s:64:\"79dda3f7f9efcf98177a38cedf17dba2645cdbc2e8cbada3987b11b819d52c9e\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/405.php\";s:64:\"7341625cfc94409259c97a5d2072ac18d7d26f8cdd0eebd1cf1417d99319ea23\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP/404.php\";s:64:\"3ec993984c396c4a3d35e33e7ffb3d40e9663f1c0c5e7c1ed3566b63a5ffcaa7\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/Transport.php\";s:64:\"793feb11d564b89044a7a696e0ad0d7ef2487a5942212d85f2cf4315a04d525b\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/HTTP.php\";s:64:\"b342b99793734aab23f5c0b08a38835c75c5523aa90440f7dabec79da612cf29\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception/Transport/cURL.php\";s:64:\"1f357fd524d26b64269e421000f785764526d5fc7555abd0a5d01704ef251958\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Proxy/HTTP.php\";s:64:\"7a317bdd99ed63ee7037a0b43520a3af10f823073dfbb24a90974cd4314f6cf5\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Utility/FilteredIterator.php\";s:64:\"b7c6e929fc8477db2abeb0b64cefe4550aab635b598bd058c2a1d329db507ef2\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Utility/CaseInsensitiveDictionary.php\";s:64:\"9adf3d763c62f60faa295ff0131c6e195d368a6f5800b09b9948df012383c0ca\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/IPv6.php\";s:64:\"4feeac5ab1c9ccde669d9099caea83e043e862a5d76cf20163a67df0c8decd2a\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Cookie/Jar.php\";s:64:\"1d45571ad93dfeb8b8d68a5852e0ee4e13b1751ecde65c017def04b2ca0d25bc\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Response/Headers.php\";s:64:\"5a9bbf1776b464abaf147ee234a6d6de8f29c49d245ac35106d7ba1e71152c96\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Exception.php\";s:64:\"8dd701310f66ed7116da2558de858bcf4405abb5856050173bc3a80379e76858\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Transport.php\";s:64:\"e81e1b9a527a8f4fbe0ab94d016ba09e9ffaf57902e7cd7587fdc8c631f8513b\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Cookie.php\";s:64:\"bc75575b95ceccc7368ed619327dcfe5bb41eb1f96babcef7175e738eb478dcd\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/IDNAEncoder.php\";s:64:\"6eea52a23b1d4a5f369c7c524ae2f308dccc3817168f082333ecd6959156358f\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Hooks.php\";s:64:\"5b9125bdfe8e4c8b9807ef7d93b33c31c7d445fb6f4948e2114acc269563f611\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Session.php\";s:64:\"83df00f018ebf3abd54aec6fc76266087b1db28bb4ae59aa243f432ccb21a3ea\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Auth.php\";s:64:\"6d87760a86509049940d80def28ca80fd830ba4a2a4d27d18304289605ac04cb\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Transport/cURL.php\";s:64:\"ca5fa8e6629351446f5040fabcbb76400291e377d083d5324ad68c58dd9e3c54\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Transport/fsockopen.php\";s:64:\"a9c9d1c6693472c5fbab644ae779e6fe59ad7b7f0ffffa3816635ca1bc545600\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Response.php\";s:64:\"5b377591ba2abd968b5cbb0b42fff643dd5cf67c07b491dc7cf7df670f397ac8\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/IRI.php\";s:64:\"7ef507ae1daa1ebbac1f318de56083b708c97b882a0e2380e313add81834dc0d\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Auth/Basic.php\";s:64:\"85aafd952c1fb9ae05f3e699342e4aabae565faee546446ffd86de2d7706996e\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Hooker.php\";s:64:\"a2143d6a637f683db819ee6b24a91d153ce65b7cd91e115bf2098089184779a7\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/spl-autoload-compat.php\";s:64:\"e7ca7d18b08d64a86807ed8d124fd49ea6b4379757ede4e6b241caf0313410aa\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/latest-posts.php\";s:64:\"fc42998e8d5660d69d6794d49791dc614d5b316e8d410741676ea25c7c70bdc3\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/index.php\";s:64:\"7cadca9bc9aac3e917328b49e49ab5b861822b172446b057c73ea9626ffc8daf\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/social-link.php\";s:64:\"417570946fedfecad60a8e3163ebef5366223ddce52218d2c1b959892c2f8217\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/latest-comments.php\";s:64:\"c1597ef858b842ec7da413163f350e1a0e916cb82a63c1e9d522ab3a70930f8d\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/tag-cloud.php\";s:64:\"a2f6e03dd2714cba0aadb267cb952a58d915991f5d9341d7d976b4074bd79efa\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/block.php\";s:64:\"94370a162124c2681be489ec69c282eafcee9e536c5e1c6819b38178cb70dfba\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/rss.php\";s:64:\"c71aa60c54fc2038df38f588ce7cee94625e3696cccde4e61267cf588ed0fde4\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/search.php\";s:64:\"da145bee7d934615e2a1bf991e909a50ed4f3da7a5f1216b52dff4e145523a12\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/shortcode.php\";s:64:\"cb1d8ebc246c01cf10204e344d0f74433fe171df92793d2511d414395941481d\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/categories.php\";s:64:\"fbd9d79271fa1fc9767f90cfcbdd421c3de60e9614e738faaa6daf9ae123f40d\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/archives.php\";s:64:\"20067b1f6f6eb2f00c708d7c42b3e5dcbc1c8e30ff5d497991fa91fd8ca58a12\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/blocks/calendar.php\";s:64:\"6e2be527f18f07744ceeb59258a3d30710442ac20f8f24355148e67d57f27f0f\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/date.php\";s:64:\"01c046fc0035467cc94e184baf9e14405f4df34dc66c7a9948f4eb3f9379b06c\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-default-filters.php\";s:64:\"3ada8b4c3b3a31747d7dfb6b87948994438f21e758c134426fec8a5f2a5e0086\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-roles.php\";s:64:\"72db7ce5ef53454ecfd61adaa3d066c16a782bf265a57c1a299e7f2e460bed4d\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-settings.php\";s:64:\"a895c94cb450071bf15b1feeff2d8e7a0b19fa6d6dba9b43f8a409311fe15d20\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-ajax-response.php\";s:64:\"e57c84fe80defcf072da47a69a3f143c8f45e3ce5c4e64ed087fdd3e4e77caa3\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/certificates/ca-bundle.crt\";s:64:\"04cfc79f426f490ac1cd391dd1a39cbe0b2b70d2f7f055657fe640d0c63f646c\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/feed-rss2.php\";s:64:\"266c408a89aa1b102ab851fa16c7207c0d4af57b5acff610d589f02b4c88ec32\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-hook.php\";s:64:\"252c00e87d23c1703b5f97f60b8b05db23955fb9b79a0c0cbbe9499366c0d49a\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-recovery-mode.php\";s:64:\"3d875d0cdfef3e1b89008464cf9239feee1af406eddcf0e3fc67936619de8844\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-block-type.php\";s:64:\"3deda87180c639f042bafb2cb831f99e03fbeefba0b6a4177d0430bff5706f8c\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/header.php\";s:64:\"11c6dd87033d2ddb230987298f68481a930c599b3c652f87b17eae14cef4fa81\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/footer.php\";s:64:\"fcfd6684cc8d5bb8501acd73619c2f9f63e51721a7135ac9b4cb4ed66bebaefb\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/comments.php\";s:64:\"0383b5611f112e9ec8537a6f9df9352872a4027e721ab2bf2f370f81557db5c5\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/embed-content.php\";s:64:\"cbe9a3892beb2aebf40d1569c106840757597dba1dcf645046b69f0f038a760c\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/header-embed.php\";s:64:\"f5ba9f25812866f8e61cb3dc3b33646a8d9e12e23effe1e29dbae978d524f76d\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/footer-embed.php\";s:64:\"a24de92c8b23fda7b49b45087f1c59538715ed7a062f3fac0101d854cb3464ad\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/embed-404.php\";s:64:\"aad869577e481db9324a3aaa60f3a93b95d6cf6ef7bc6ef0c4d4ca16069ca4b8\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/embed.php\";s:64:\"72ec50a9ac5aeb7f5073672b2fb7c08c1926051f85a330fc49fa49446c219d39\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/theme-compat/sidebar.php\";s:64:\"bbd4874410ba922f7689792926f9beb17b06063d5a8d17360c4a3cd919934b6f\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/template.php\";s:64:\"ce08aa1bc5b60ffaa2cc99f7ccedd24e1ec17345717122a729c4aece6db30163\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/comment.php\";s:64:\"e94f28fb6d34b6b6a2287d5669853f94154acb3fd698e22129d4b83c690320ba\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/registration-functions.php\";s:64:\"fce91eb14a078bbf505fdc36e9881446b9f6259a01ecd22ce329b6f04746a7b4\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-term.php\";s:64:\"1600ca5bde9149d49029cba6a623914c49eb443d947ec27d5cde9fb90ab781cd\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-encoding.php\";s:64:\"f63fb08e239632f225977622ac98d4dd8d28c5dba35ea5976e6f1c30a5e98a59\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-walker-category.php\";s:64:\"eb5f2315209622923a908d0525d7dd1e5270beb12d5b9a642928c997548829c1\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns.php\";s:64:\"115c71a5de6e67fad0970ccfc310f7cb7851b037535792ceceb8f0838b78ce8a\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/option.php\";s:64:\"0bc0bc53b6eff175813408aeb0b0511d4fe839fc6c6fbe4b54256098cd72f062\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-deprecated.php\";s:64:\"0eeb654e3fcd26539748303aab52e5ef05c273350d149d79dbd7d3866a0ca800\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-block-parser.php\";s:64:\"7d5247637a4e13f2d549d6482106623c8fe379c5d78cb41d29b1872149b064fc\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-block-styles-registry.php\";s:64:\"25cd935d11c875aca110bf70880afa5ddd9095b94b65b93ae59faf6aa683c519\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/two-images.php\";s:64:\"d79ab9cdf320c113da84cc44ea3deda278adcad62bfce9947c3e26e1b0205112\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/large-header-button.php\";s:64:\"0f543e77b98294e77ebf5c84be745a525bcae72a3900a3ddc970078a34662a04\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/three-buttons.php\";s:64:\"3cad5af24eabc40fc071221f7fcdc8bbafb399c29b81a771a92047f7b88a3e63\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/heading-paragraph.php\";s:64:\"1172b8fd64c8045bb94bc52d4f552977f248a1f2e5ec74eabb2404c404d487d0\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/two-buttons.php\";s:64:\"7619a3ea083d7b8da1ca24c8b876ca502c5359bcfdecd2097c53eedc9ecfe40d\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/text-two-columns-with-images.php\";s:64:\"eecb4b2df19017d7c838f69aa8a7df95c9e5a9ad6f5d4db7c4eae35978695c16\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/large-header.php\";s:64:\"af046525efdf0abfd3a4c6dc5c87e857d674754ceae3fd9d9c7d838e2a3fa9ee\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/text-two-columns.php\";s:64:\"30a24bc3431833c09a5d5dc8552edd752339ee0a2b21bf9dada59e99a6cd512b\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/text-three-columns-buttons.php\";s:64:\"861d043e22add2d1bcb21c3c151fb22eaafcf88452c7715bdd89c674b4cdd35b\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/block-patterns/quote.php\";s:64:\"1e0af4e3bb17fead0b7e8f13412400dc30906a954edc2c6b3e168cffef6562e4\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-ixr-client.php\";s:64:\"3ab38fb85a67d2d75788e86d7d5250815306e0ada2040d8d4dc8d1bab2382bf6\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-comment.php\";s:64:\"a08233cca7457d8653b325042ed38209f3b7d32a4ca7b5d49a021138d9912893\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-site.php\";s:64:\"99b5d98559ae76fbcbe5528d577b568f1c83d62ac894fd8cac2707e59383ea34\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-metadata-lazyloader.php\";s:64:\"47f3ffb2b96a0da9d280295b70ac1ed7f2cceb34517104ea0e79d7fd54122da8\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/rss-functions.php\";s:64:\"bd33be1712e9355fbeac128404a07d7186fd49587a78f25d6d2a0f1316be5225\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-block-list.php\";s:64:\"a0fd7617b82ea1fcba8876114d20cdf96f6852934e05e29c62a2823002c25034\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/customize-preview.css\";s:64:\"7b8879f4fd0dadf7b34fe3ad304e1f2e97d09ddfdd3170b1c5a7959da4d5095b\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-embed-template-ie.min.css\";s:64:\"590547a5d79f04fcb91db30ac6c5283e313048d720d2003915025f106805973d\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/editor.css\";s:64:\"e70a3346830ed959e55bb6852afc4039132c74aa4e8f7aa20907ce56df5b4e39\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/editor-rtl.min.css\";s:64:\"78fff87aac3c141e257d6bfce8d96b9d3465a9bd837047dc02e4f6c7cfe2e52e\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/editor-rtl.css\";s:64:\"a47af1347d4cd8ee24b8e4f041454212d3e89a5a059b38b56658e84e174bb4a3\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/admin-bar.css\";s:64:\"80573717016458c653175a25ac4e1d1c4c1e109cf2628fdb28ffb02bfa3c7ca6\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/media-views-rtl.min.css\";s:64:\"517aca54f0ac78dce66c67fe793d219cf4736cc3ad7ae8ad255cbdd3bf5b463b\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/jquery-ui-dialog-rtl.css\";s:64:\"d34bd153e668a5356e805db5a2baef013ae2b449999a291a633e0196e89bdc52\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/customize-preview.min.css\";s:64:\"7bca774f7dd4ddfdc40754486be20469b66db2cae75f65e4b9302149c7ddbea9\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/media-views-rtl.css\";s:64:\"9f61d3592d96778dc7d96e0983d0a6bcd158d4760ad58d826d07feba2e344c50\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-pointer-rtl.min.css\";s:64:\"1e9923c9ea7e980decc6a593bf7804c55b672b2beb99de79796f13c8f43cfad6\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-pointer.min.css\";s:64:\"aecc9307c1c18960a02d5574b3570c9036ba5d8bf88168547cdd194c017fa5b4\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-embed-template.css\";s:64:\"e1d05adc23036f116eccc5bd0c755737dfaed99ef03dab6fcde1462317057e6d\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/media-views.min.css\";s:64:\"b73fa075d863918d26a847531ab8a2c1cfb184b457ef670ca66550bee0fa286d\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/admin-bar.min.css\";s:64:\"c93e83a2a3651282ceb0b432280da84cfc1ed1677dcd2f878a2c44ca336bbab8\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-embed-template-ie.css\";s:64:\"bcbe06779eb578b3f0f124a40ccccb68a20dcf84343e2f0a5b69338ffd6b458b\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/buttons-rtl.min.css\";s:64:\"855fb6f12856cabd7e09eabbd11967550b93b8ccda7dafc9bed597821523cee3\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/buttons.css\";s:64:\"3ec8b40e5198bff036ccef6c755a8c22ce85c39d68058457d5856d6c16216549\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/jquery-ui-dialog-rtl.min.css\";s:64:\"1d9d9de299412b3a25409f953d1dc974e4e110fda4dfe85666909a3abb17b637\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-auth-check-rtl.css\";s:64:\"03693e54cea368992196c5ec8082ed4a00cb057e674f59dac541dab766215616\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/buttons-rtl.css\";s:64:\"0e34461a992440761996354133ecd8157e13f22cd4479827bace84d2ba0bf91c\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/admin-bar-rtl.min.css\";s:64:\"0d7bca413364e820df01bb37cda18722e89586ad7be749b8288d60b38a7afa1d\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/media-views.css\";s:64:\"7bce104b8d3c246680e40ac20dd715582d2e21a5a0df4fced0bb3febfeaa5d6e\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-pointer.css\";s:64:\"6a74221ea36f3ada597ea1ca2925e3d5bb82a82991cd7060dfb7723eed1a82c2\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/buttons.min.css\";s:64:\"665f5f2c765eed93c95aaf220169810c5e262e7a39664b876e813c1695d81152\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-embed-template.min.css\";s:64:\"8fe4a2c49ccdfed66fd1b054c31edf19ebdaabf3dfdbf1dd7988c308f8ed60b4\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-auth-check-rtl.min.css\";s:64:\"e00c0d9a0498981d327d63caa861d79377e2969df40040e177639978fcf539d2\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-auth-check.min.css\";s:64:\"3076557d91db6d6217e358c687c914060b1b08e0c3ec416c39941bacca8a0898\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/customize-preview-rtl.min.css\";s:64:\"9b8d7be9d0e54d37534f3984140d28828e836b359934894918b20bddacf2224a\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/editor/style-rtl.css\";s:64:\"42dc37194ec1a30f3a03e422bf51b443880b5bb19d136edc8aa0771ebf473809\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/editor/editor-styles.min.css\";s:64:\"21660fdc557ba00807948eafff2a8cbbc00db1b94d531119062127b81c511a93\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/editor/style.min.css\";s:64:\"43a4ae9da9120dc8fd0f23f7ad19b7392a19652c139e5b8d23bbbff7bfed6235\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/editor/style.css\";s:64:\"68555913a19765cd880cb2ce8b154ce5dff6d8dd284bc55b061065eb86f1fd1d\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/editor/editor-styles-rtl.min.css\";s:64:\"512b24a2dd9e1c141154deaa071c007cf42016a270ff4bfe3a5a54a1332d134a\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/editor/editor-styles.css\";s:64:\"176c964dd4c075bf9d9dc41828229cdb08cc9742f0095818dfe3f841b27a7f9f\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/editor/style-rtl.min.css\";s:64:\"47afcdc5d0be1dae4958597bc2ad78b4874e78893b6f930759f8bdf4bc7d580c\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/editor/editor-styles-rtl.css\";s:64:\"f0a4d0d9fe9e372192be9b85cbf99bc641661c8593a745ed8448352074b38de6\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/nux/style-rtl.css\";s:64:\"e7d7a704ff0177e3bf4205e791e830a44509fa98c25dfde312605a4827f2716f\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/nux/style.min.css\";s:64:\"b35458211222e1663db842be7af5e535d3bbeaf88c9b813e64745b0c64d0b613\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/nux/style.css\";s:64:\"b2bf62178722f4dcda2e8001338ece6c38945490b9b33f9377bcc1e75504fb88\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/nux/style-rtl.min.css\";s:64:\"11701f188ea55cf9bbeef64c8d700ab23818669fced1b7f6f0c277af4e3a6511\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style-rtl.css\";s:64:\"f6a0476202db2cccb98e4aa73cab19e05806fb967788f0c5e087848541c7792e\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style.min.css\";s:64:\"399e55feebad9eb287dd72ebb1be29c53c1b36da587b2accbc0b3dc0611ee025\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style.css\";s:64:\"05ca3781d015f8cdce17ee38bc073e9cce5e5790e08baa9b8fc9242b0c6023f5\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style-rtl.min.css\";s:64:\"515bdd5378409274e971fe031b7662c3cab41e4c4c3f86e6e5d9a9c367a9fb82\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-directory/style-rtl.css\";s:64:\"a0a4f4ddc4ee938821f3d3333f92b3ea89e998bc62b38cac9f29e5bd79ff7e0e\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-directory/style.min.css\";s:64:\"5b1bc640a941657b33dc12f4ecd2daa97fbaff244a92a082cf23ef9827a53245\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-directory/style.css\";s:64:\"126be7d6df2fabb7d72812f46c210f8ccd9b802378fa4c4efd77bc0c105934f6\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-directory/style-rtl.min.css\";s:64:\"62e84052de6db7f6a5229e14d0703521641e408f1d695aa41b7ffd06fd81a905\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style-rtl.css\";s:64:\"ae181bb9140fc4a87fdd3b36f37d305333b30f7f14004a5750a645017a093971\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style.min.css\";s:64:\"13b16065a673fe311be50037fbaf7ec454100ecf681902ad60c332842693bc09\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style.css\";s:64:\"735a7488ba3241dace3c8f5141ab829f8745f34ae6e44a38279a8e5ea67bb6ec\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style-rtl.min.css\";s:64:\"cd40500ac6586db364d55b17f395201b9cbcccd972f81dda135c92e5aa786552\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/edit-post/style-rtl.css\";s:64:\"c61bc59e70bc2de41c1bea8c0592f2ab6e9c09267da0490a57ae3c50e19dd0fb\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/edit-post/style.min.css\";s:64:\"8381f706106ef2aae0b297e46852002e8e9a1d55e81b47f6541494a017225513\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/edit-post/style.css\";s:64:\"a970d7a940c3cf6372b2fdad9d868f17cefd92e0c602aad36c8cabd1770072f7\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/edit-post/style-rtl.min.css\";s:64:\"eb2d2f5556d8b09b0eb510eecf1adf3fcf58c647b4e08b0449cbd9f838e16246\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/style-rtl.css\";s:64:\"2ab80f23f1e5135549adcb96fe88e1fdaffd93c9e7c0e3c3cac6593dbbf88923\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/style.min.css\";s:64:\"8c626f0f9b5c109539b256b73e72c02b300a184f46b4535c2eb86599215c78af\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor.css\";s:64:\"dd0cbacf3f5eff58b31c8a6c00d366361c561402167c1d10b5875b9983da0a15\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor-rtl.min.css\";s:64:\"bf659aba035e65bd52c0d85f6145efa4d08f7526fafa30c05c782e1d3846eacd\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor-rtl.css\";s:64:\"b1eef8e537fc78c5ac2248a171c2127be53e41c161e8448cc3f6f8f331226354\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/theme.css\";s:64:\"4202dd07367c4ff65aee9614c79226b0150b9007b24cdd860d421191ce0919cd\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/theme-rtl.min.css\";s:64:\"066eacfacbe97cdc5aed2c5bce415d7f7e111faeca702ebd78e83a727c1bfe47\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/style.css\";s:64:\"093fa1b3be5a5ed806dc8873e932ce049231b1b9bab39fb85e63ab8229d57c0b\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/style-rtl.min.css\";s:64:\"cc2d402072f792fd75a519a7994a0427991afa072302b404841e31861764d5a9\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/theme-rtl.css\";s:64:\"1b46cf7c0c99cb31d3c0e534eb6f1dd487ab70096923dddc188138f105e926c1\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor.min.css\";s:64:\"3706784b4181611d42e9b8e48d919fa5f905108df53aec4caed7cf9385b9c2e6\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/theme.min.css\";s:64:\"5d5575c28819cc80d5cf47729e998387ddc2d510a6adf37ce5a19b8f2127ee05\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/format-library/style-rtl.css\";s:64:\"ce67e0856a6b148fea78e0443513610b54fd50a836b54bb0678e3f91bb946234\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/format-library/style.min.css\";s:64:\"ba341b155d2689854a09966d59620448e4c928c1313195ce39042f15675fefa0\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/format-library/style.css\";s:64:\"2d4639e2a32e0886001400df89d7c8e12c93e317278e46c138374f6c820584d3\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/format-library/style-rtl.min.css\";s:64:\"ebb2b8ea19d4ebe9d92bca778dcbab3c760a653e16eda24fbf8724fb6e48d598\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/list-reusable-blocks/style-rtl.css\";s:64:\"3aaacce20c4bd5419d88aac9f23944af65b15e7c7795d64a021f4d3a6eae3052\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/list-reusable-blocks/style.min.css\";s:64:\"639c2a3de43daedf4947ebd43b0dbb05bc73418b29b37eb09aadfd1db64f0da1\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/list-reusable-blocks/style.css\";s:64:\"8ecdd02b6c0b8cb86161245b16f8483750ce65e1f4cbd350ecb6e3f84963bc2f\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/list-reusable-blocks/style-rtl.min.css\";s:64:\"48e99100754b9376d983ce9c9e0def7eb695953f620a0e35f3be435484a7b02c\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-pointer-rtl.css\";s:64:\"bf2e3d23c811f7a317eac816f4f68db5b7756ba6eb5842ddec46bdf2ec8bea0a\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dashicons.min.css\";s:64:\"dc1a3a3bf97eada084f65b5d87085ddb8d3a76a9e450c6a41211e1698048de91\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/jquery-ui-dialog.min.css\";s:64:\"db187021807b94f4194c5eb9d23447895f1f9e853af0ad745ce9d4c5f3920d18\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/wp-auth-check.css\";s:64:\"0e03848e29a8fc4c172f9dd9e4eaf10df6962bdf410fb21616b630702fd66b3c\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dashicons.css\";s:64:\"af1f06af9727c7e37f99b11dd460f04a821fd5519e5cc0acd4a1405bb9058231\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/admin-bar-rtl.css\";s:64:\"175b42148d4beadd18949795ac8fb4e5ef9426f99395058b4ed8325157a54349\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/jquery-ui-dialog.css\";s:64:\"d90671b04b3b0980c6fa343ec84abd11f3d49a1760067371952d51314f58d342\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/editor.min.css\";s:64:\"a938949d52a8bc8dece9d403ef21624004a6f0bbb506bf5a452af2f201f05789\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/customize-preview-rtl.css\";s:64:\"8561b81da06f3ee8fdb9f0ecbb5a62059d781b6ed2d7b44398c9c75a69e4bdc8\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/pomo/po.php\";s:64:\"5fb3dd396e22bba1684aa0aa8dd8dcc5df412926cfa25eadd506277c88a91987\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/pomo/translations.php\";s:64:\"4ca641a582ba20ca0ecbea2994d7ccb721e3669502bb7b9b1ba9afc00cc7d995\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/pomo/plural-forms.php\";s:64:\"c642b8f9825f6cae0081dd415be2b4888a25aaf8277a601acb2d7e53f5d7759b\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/pomo/mo.php\";s:64:\"2cfec4ffc7f840b4c9ef0a6ae93443c5310b4c55ec4633d56a82fd04f1612e9c\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/pomo/streams.php\";s:64:\"925c29e47967d0b53801abcbbf36379a00ac5423f67ed73d5e62c5fb816acade\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/pomo/entry.php\";s:64:\"dc1c66d5cd6cf889bb53794094aa90cfb379069b4757565030fe8bfc1708c804\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio.dts.php\";s:64:\"5a169c187a4c7bb0c5c8a8028f2989265cecf5486bb6cb449e0735ab7d4303b2\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.tag.id3v1.php\";s:64:\"a6bc722117fff79a7c0c8631709821f583c62790132638d130f3bcc0e153922e\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio-video.quicktime.php\";s:64:\"a93d4f4491b25fd0ff225c00357dc8271b10acf68570e00ec70285f1f7556bd3\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.tag.id3v2.php\";s:64:\"c376bdd5e83591778649717c660f81c8c54ee5da7b7ed59ab928d99514e80f87\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio.ac3.php\";s:64:\"9da50e3a352229ee185230f171da91f086e1006c368d3f9a9d2731cdfe2fca0d\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.tag.apetag.php\";s:64:\"06dbfb932fd964c9fcdb0add1c60354819bfd499b680eb2c5b9c7c61fe72668f\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio-video.riff.php\";s:64:\"4c84bda23c66146b7a290811926504d057a63df0d2a14dc5e71e1c10c8a6621d\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio.mp3.php\";s:64:\"7da0dc24060c9d24823157f921e45e1fca596577fe28f99f501adfd26487b2cd\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio.flac.php\";s:64:\"837fa2bee9b708d48b7099d37c21fd56fa6db00b70c7499bcb89a8e3f0d0955b\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio.ogg.php\";s:64:\"676ac941356553d000760de272211c16d339c8fe85ca2309f11ede4bba8ba18c\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio-video.flv.php\";s:64:\"efa0cf4827239b2c7f6fca041f4610b7b13fd3e02ae0915e9165b0111f4a3136\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio-video.matroska.php\";s:64:\"3bc0956e3736cb3a42fa5c8c7ca9e1fde1bd7bbb51b4172e32535c3bbc968412\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.audio-video.asf.php\";s:64:\"3a1a3b3b779452555274d31ba8ed4d4779a5605c036c44350b43b2a10ee71b0c\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/getid3.lib.php\";s:64:\"0f804c592b777cff3499278ae098af6759c10de6cb95a3f778e1dddad8edf0cf\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/module.tag.lyrics3.php\";s:64:\"a3d377bd07a54b577898654e23d83bd5a4b695430ea390d5bd0699fe508e7b40\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ID3/getid3.php\";s:64:\"d0e37de5d8705747768d0fe585d189688dc424a3d7de001934e8b81e6034698f\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-rss.php\";s:64:\"332c4fb48ba72bf2ae4aa767fc8e35ae41059cecfa328e217af9583758965567\";s:80:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-search.php\";s:64:\"a3029b4f163f2f9a699e62e3ee85c81284cd7b40c5c20ddb6ff3ac8f5c0df5c5\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-archives.php\";s:64:\"4d5dc0261f7c8ae2c68dd3e89cd135002356aae81580dba1188e18d7335abae0\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-pages.php\";s:64:\"bc79cb30240468dc7b319774509dd74eb7456fa328e10607c9a1dad23d566660\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-calendar.php\";s:64:\"c1c2e906528d6f22627736aa97c139f77a1d87450eccdc36f9b42b8daea118f8\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-recent-posts.php\";s:64:\"ddc4e726b76e2e2cf7195a3984d1e890016fcbb3fd3dea5556f71dedfc8e7b8a\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-media-audio.php\";s:64:\"237020b483882d24cdd9c5ac306af25366a0486e09ea7aa56d9bc484f8ad22d0\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-text.php\";s:64:\"0a10920af34a9cc1461c66c64c3aaa58353ed75d5cb91ebb2451daf0854ad2d7\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-media-gallery.php\";s:64:\"cb1e2ee84ad5fec21e2ab123b822bc6d8753cb26d4a35f321846ebb7352d10b0\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-tag-cloud.php\";s:64:\"a8f1c48ed6b88c6cfd397597ed341d3fa752a4b714833b2399f94f72e0a4d6d6\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-media-video.php\";s:64:\"e1078de6861c77eee9b067234555e1c7584d92b3946555f52336bdcd40997006\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-media-image.php\";s:64:\"8d6981394f638b74cde8f4d3ad3917c9d9a952ba3ecc13356bb34ba0d1b51e53\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-media.php\";s:64:\"aa10d5c2eb387431b1a7875428fe1ec9f34211a688ddd27824ad11d78ceb1bb2\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-links.php\";s:64:\"d61d3fd14b4d3c9472cc51e158a0391255d3848db4cfad670c1dd2fc861ec51d\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-custom-html.php\";s:64:\"78b0fd3fe26d0a01f2657b81a3f391073862d422c4e0072f14ef42e8cc3a4add\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-categories.php\";s:64:\"bd53a616cbec15072eb96139fc98b7d7fe920967f42e8066e0c792c06e7d8a3a\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-meta.php\";s:64:\"c8d53356ff7907bceaa8d133685fcfcd1e8a55efe9127b23b57dda89b87661fa\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-nav-menu-widget.php\";s:64:\"4c2209f4f817f6807b785cb17fc82ece6305e46c167d30ab07c6a47405ca015e\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/widgets/class-wp-widget-recent-comments.php\";s:64:\"bdbf6c3a106c499888d1d901c10586419ca48465386353db7b506edfeb2e9a7b\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/http.php\";s:64:\"d898e65013e986b0167bf028400649f5cd69c30b4e256e2278c83d13142fcb8c\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-network.php\";s:64:\"816b0cfd015f194599b0f3827811599fe41fd73edab8f579f38564f1762d3311\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/PHPMailer/SMTP.php\";s:64:\"ddc3d291b01e4b61e285b2e835323ed9a7a07251b22f052ed6afb3cb1c2628ef\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/PHPMailer/Exception.php\";s:64:\"07d400cf4967a0779579e5887aaddfa7ea084aab57ee7fdf95ce01cd67807cb7\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/PHPMailer/PHPMailer.php\";s:64:\"e902ce887e0a08f7916d700deb7ed99d35137792537f3652b39c5b07501d3c14\";s:60:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-feed.php\";s:64:\"86530bf375b8a98964a1c348d13a338a92b380924b2580b5b58424a492caae6e\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/locale.php\";s:64:\"0226059f58e6c074af93d3c764d68303270a5b55c503ef83614fa70f953d2def\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-user.php\";s:64:\"e7ff2854288e28cb286cc1c937464bcc3ed19257eaff4839fa0ecca982929aef\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/ms-blogs.php\";s:64:\"a01ce0b39496cf086bbde819be5ee7b7c98e60af70fa2891c4cfb921cedaa924\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/registration.php\";s:64:\"bcce71ba63334ed5bfe943ec6482c1d5ff057b52d13f871ec71411b8a4fbdfe8\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/link-template.php\";s:64:\"bfa91e5e268d1c5b813bac4340897e97d11f1fec3582813fe185c45f99ba8209\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/byte_safe_strings.php\";s:64:\"0ffd4d2e5d82ecbacb77bc63f1714df249a2eba276ce129687e6929488b73c9f\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/cast_to_int.php\";s:64:\"75188371569ae7cdeb74ce7066edb6f79020477c7db14232b853c491c3a51aa2\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/random_bytes_dev_urandom.php\";s:64:\"a30a81a9e359169a098d08851cc7f890a84514f52e44a3c73441da7b79676e1f\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/random_int.php\";s:64:\"978c64bec271ccfb2c0df89a75fb4c3953b328d67a90a0502a2e9524efd10bd2\";s:93:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/random_bytes_libsodium_legacy.php\";s:64:\"41a676e5462666bb45e37f1bd706263f21aa5456ef539363718a83bfe01b038d\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/random.php\";s:64:\"cfb41ceca98842bfc8a9801e854597a40f91519a93ae511f674ca38a171aa55b\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/random_bytes_mcrypt.php\";s:64:\"bc6fc4c892ca87e1f34f4cb053e3bd4ee9680d6f5767d936b89062512f37e2e0\";s:86:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/random_bytes_libsodium.php\";s:64:\"6e57ae0ce42c3d562f60c2552155fe976c2333b3a3e178c506b9de67c909ac0b\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/random_bytes_com_dotnet.php\";s:64:\"ba1418a14e6a473706abc86bfece95b5507adc4277c10247a6a2d8c7e41eb473\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/random_compat/error_polyfill.php\";s:64:\"0259a9858231c1d02d867f3537bb696dbd38debb3578291008d2febd1581426e\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/embed.php\";s:64:\"cef36a7db96cddf31c57ebc0a12b173c733a3fa12e65ee4e0bde4494cfb996e8\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/session.php\";s:64:\"0feca7640b876186887529a69d49c35f2e1402a580e4d7587c9c8564436122be\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/post-formats.php\";s:64:\"b84f1110e6f75439528304676ba2488f3ea976e633956941ff5deab156b00df7\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/functions.wp-scripts.php\";s:64:\"6116b065deee5872594dce9588ee0bd3423ee90edd5552bf2fb8e672bd951ac7\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-cookie.php\";s:64:\"d734fa4cd1b4e9ff884c9f7104d8b17ce7f4ef41d055831fa330554287021525\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-xmlrpc-server.php\";s:64:\"845659480d3aca51dbb93a86b208ad985b8b62f91df59ee76a655e76f059a4af\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-http-curl.php\";s:64:\"0308de7f3a1d4e05c6da531c577cdb33eb23c2a662e8df7efc54c5d110756616\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-image-editor-gd.php\";s:64:\"0bbe654d7500b6a01e235046d1bcff414f86eb07c6f681935e6dad1892f1be04\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-recovery-mode-cookie-service.php\";s:64:\"d653200ef237992c699e625cd87ce831d299c5c44b98220457d8ef1dfff1463d\";}', 'yes');
INSERT INTO `wp_options` (`option_id`, `option_name`, `option_value`, `autoload`) VALUES
(61746, 'wfcm_is-initial-scan-3', 'no', 'yes'),
(61747, 'wfcm_local-files-3', 'a:19:{s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/index.php\";s:64:\"bd48c24ce4500e60d2524571756787283f0d3fbfa50b116331309c09773f0cd1\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/uploads/wp-security-audit-log/404s/index.php\";s:64:\"ae6fc10874855daddd44765416e0f28da65a2b89e9e32802dd66e7fa6690d2d9\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/ru_RU-ie.css\";s:64:\"6233b7cfd8e32331131be0485a1633a7c51a43a9ae21072c1955655bba22b213\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/zh_CN-word-count.dev.js\";s:64:\"f98198a70dd6e31433502235d249e9cbdbf296377a1496b44c9612a3a7d89aec\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/zh_CN-administration-screens.dev.css\";s:64:\"21475c1237b6885f18c4b2d16fb7f46453c8553bb2ac15450b1f74e160ef98c5\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/zh_CN-administration-screens.css\";s:64:\"697ec5902652c5654300901566f4301cf6ddbd73c2ae45907610d2504cbcfaf7\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/nb_NO.php\";s:64:\"9433104f3ed906302aa53213eca704d0784f41db570241bc57b40b99d5c510f8\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/zh_CN.php\";s:64:\"19e192625aaa746a52b832aa069271672f0620f8476c1145650c931bd95f372f\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/pt_BR.php\";s:64:\"9d8c372aeae5edb4c2dd2d3439647b80e4aaef7bec7ebf8cb4917b4205168764\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/ar.php\";s:64:\"28b3e1586d963fbbfd004fed0fb63549cceb91ea2b2b4e1562ddc3c44de97bef\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/pl_PL.php\";s:64:\"bf9b04db190cbd3e3c446ac286119c7e3ab8703c6b2de90586200c37cadb17de\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/tr_TR.php\";s:64:\"18eaaa1a80bec3e19cc4be20ad1f37e9e79588b21f310159525b224d92e62b77\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/ru_RU.css\";s:64:\"096a12c290dee5794e476540c01fe281422b7d17819200f698119d8352cd8b34\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/bg_BG.php\";s:64:\"bf16442f0d4d91bd13a13fecbd39724e6cf5c4e7c21d984ab6dfdd0830507de5\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/zh_CN-dashboard.css\";s:64:\"522095533611d556f8fa2f07d54ffe5f268a9e4e983f64bfb7a4db400bff65d6\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/sv_SE.php\";s:64:\"d73981b222242c5c684030fb62d3abd77939d79aeab1cb5b11ebae5ecac44deb\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/ms-ru_RU.css\";s:64:\"a2bf69ed848a073e6355a95e7a11bcefa0ca351565a24d26bb074889c8dad9c9\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/ru_RU.php\";s:64:\"0e51c379bddef1356d9eb98aa6ba73cfd46dc09bbc5e4e23d953c423944b6927\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages/zh_CN-word-count.js\";s:64:\"f4cd10bc3d570ba6090d94a154eb1e88c9fa7937ab3c8226ea9d805251b46b18\";}', 'yes'),
(61752, 'wfcm_is-initial-scan-6', 'no', 'yes'),
(61753, 'wfcm_local-files-6', 'a:4:{s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg//home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads/wp-activity-log/index.php\";s:64:\"ae6fc10874855daddd44765416e0f28da65a2b89e9e32802dd66e7fa6690d2d9\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg//home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads/wp-activity-log/404s/index.php\";s:64:\"ae6fc10874855daddd44765416e0f28da65a2b89e9e32802dd66e7fa6690d2d9\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg//home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads/wp-activity-log/404s/.htaccess\";s:64:\"6b817083ef9d947002e5ffe1e216de9b1ecd9bba813f0d8493b25dab83001699\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg//home/isoche/public_html/wp/wp-content/uploads/wp-activity-log/.htaccess\";s:64:\"6b817083ef9d947002e5ffe1e216de9b1ecd9bba813f0d8493b25dab83001699\";}', 'yes'),
(61754, 'wfcm_last-scan-timestamp', '1610331460', 'yes'),
(61755, 'wfcm_admin-notices', 'a:1:{s:10:\"empty-scan\";b:1;}', 'yes'),
(61756, 'wfcm_dismiss-instant-scan-modal', '1', 'yes'),
(61777, 'fresh_site', '0', 'yes'),
(85010, 'wsal_db_version', '43200', 'yes'),
(92835, '_site_transient_update_themes', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:12:\"last_checked\";i:1639102567;s:7:\"checked\";a:9:{s:12:\"twentyeleven\";s:3:\"2.5\";s:13:\"twentyfifteen\";s:3:\"1.6\";s:14:\"twentyfourteen\";s:3:\"1.8\";s:14:\"twentynineteen\";s:3:\"1.4\";s:9:\"twentyten\";s:3:\"2.2\";s:14:\"twentythirteen\";s:3:\"2.0\";s:12:\"twentytwelve\";s:3:\"2.1\";s:12:\"twentytwenty\";s:3:\"1.1\";s:15:\"twentytwentyone\";s:3:\"1.0\";}s:8:\"response\";a:9:{s:12:\"twentyeleven\";a:6:{s:5:\"theme\";s:12:\"twentyeleven\";s:11:\"new_version\";s:3:\"3.9\";s:3:\"url\";s:42:\"https://wordpress.org/themes/twentyeleven/\";s:7:\"package\";s:58:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentyeleven.3.9.zip\";s:8:\"requires\";b:0;s:12:\"requires_php\";s:5:\"5.2.4\";}s:13:\"twentyfifteen\";a:6:{s:5:\"theme\";s:13:\"twentyfifteen\";s:11:\"new_version\";s:3:\"3.0\";s:3:\"url\";s:43:\"https://wordpress.org/themes/twentyfifteen/\";s:7:\"package\";s:59:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentyfifteen.3.0.zip\";s:8:\"requires\";b:0;s:12:\"requires_php\";s:5:\"5.2.4\";}s:14:\"twentyfourteen\";a:6:{s:5:\"theme\";s:14:\"twentyfourteen\";s:11:\"new_version\";s:3:\"3.2\";s:3:\"url\";s:44:\"https://wordpress.org/themes/twentyfourteen/\";s:7:\"package\";s:60:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentyfourteen.3.2.zip\";s:8:\"requires\";b:0;s:12:\"requires_php\";s:5:\"5.2.4\";}s:14:\"twentynineteen\";a:6:{s:5:\"theme\";s:14:\"twentynineteen\";s:11:\"new_version\";s:3:\"2.1\";s:3:\"url\";s:44:\"https://wordpress.org/themes/twentynineteen/\";s:7:\"package\";s:60:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentynineteen.2.1.zip\";s:8:\"requires\";s:5:\"4.9.6\";s:12:\"requires_php\";s:5:\"5.2.4\";}s:9:\"twentyten\";a:6:{s:5:\"theme\";s:9:\"twentyten\";s:11:\"new_version\";s:3:\"3.5\";s:3:\"url\";s:39:\"https://wordpress.org/themes/twentyten/\";s:7:\"package\";s:55:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentyten.3.5.zip\";s:8:\"requires\";s:3:\"3.0\";s:12:\"requires_php\";s:5:\"5.2.4\";}s:14:\"twentythirteen\";a:6:{s:5:\"theme\";s:14:\"twentythirteen\";s:11:\"new_version\";s:3:\"3.4\";s:3:\"url\";s:44:\"https://wordpress.org/themes/twentythirteen/\";s:7:\"package\";s:60:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentythirteen.3.4.zip\";s:8:\"requires\";s:3:\"3.6\";s:12:\"requires_php\";s:5:\"5.2.4\";}s:12:\"twentytwelve\";a:6:{s:5:\"theme\";s:12:\"twentytwelve\";s:11:\"new_version\";s:3:\"3.5\";s:3:\"url\";s:42:\"https://wordpress.org/themes/twentytwelve/\";s:7:\"package\";s:58:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentytwelve.3.5.zip\";s:8:\"requires\";s:3:\"3.5\";s:12:\"requires_php\";s:5:\"5.2.4\";}s:12:\"twentytwenty\";a:6:{s:5:\"theme\";s:12:\"twentytwenty\";s:11:\"new_version\";s:3:\"1.8\";s:3:\"url\";s:42:\"https://wordpress.org/themes/twentytwenty/\";s:7:\"package\";s:58:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentytwenty.1.8.zip\";s:8:\"requires\";s:3:\"4.7\";s:12:\"requires_php\";s:5:\"5.2.4\";}s:15:\"twentytwentyone\";a:6:{s:5:\"theme\";s:15:\"twentytwentyone\";s:11:\"new_version\";s:3:\"1.4\";s:3:\"url\";s:45:\"https://wordpress.org/themes/twentytwentyone/\";s:7:\"package\";s:61:\"https://downloads.wordpress.org/theme/twentytwentyone.1.4.zip\";s:8:\"requires\";s:3:\"5.3\";s:12:\"requires_php\";s:3:\"5.6\";}}s:9:\"no_update\";a:0:{}s:12:\"translations\";a:0:{}}', 'no'),
(92750, '_site_transient_update_plugins', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:12:\"last_checked\";i:1639102567;s:7:\"checked\";a:10:{s:19:\"akismet/akismet.php\";s:5:\"4.2.1\";s:33:\"classic-editor/classic-editor.php\";s:5:\"1.6.2\";s:21:\"hello-dolly/hello.php\";s:5:\"1.7.2\";s:29:\"ipv6detector/ipv6detector.php\";s:3:\"1.2\";s:36:\"SearchReplace/search-and-replace.php\";s:5:\"2.6.5\";s:35:\"googleanalytics/googleanalytics.php\";s:5:\"2.5.3\";s:75:\"subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-double-opt-in-comments.php\";s:6:\"6.6.12\";s:25:\"ultimate-tinymce/main.php\";s:3:\"5.7\";s:61:\"website-file-changes-monitor/website-file-changes-monitor.php\";s:5:\"1.8.1\";s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:7:\"4.3.3.1\";}s:8:\"response\";a:0:{}s:12:\"translations\";a:0:{}s:9:\"no_update\";a:9:{s:19:\"akismet/akismet.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:21:\"w.org/plugins/akismet\";s:4:\"slug\";s:7:\"akismet\";s:6:\"plugin\";s:19:\"akismet/akismet.php\";s:11:\"new_version\";s:5:\"4.2.1\";s:3:\"url\";s:38:\"https://wordpress.org/plugins/akismet/\";s:7:\"package\";s:56:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/akismet.4.2.1.zip\";s:5:\"icons\";a:2:{s:2:\"2x\";s:59:\"https://ps.w.org/akismet/assets/icon-256x256.png?rev=969272\";s:2:\"1x\";s:59:\"https://ps.w.org/akismet/assets/icon-128x128.png?rev=969272\";}s:7:\"banners\";a:1:{s:2:\"1x\";s:61:\"https://ps.w.org/akismet/assets/banner-772x250.jpg?rev=479904\";}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:3:\"5.0\";}s:33:\"classic-editor/classic-editor.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:28:\"w.org/plugins/classic-editor\";s:4:\"slug\";s:14:\"classic-editor\";s:6:\"plugin\";s:33:\"classic-editor/classic-editor.php\";s:11:\"new_version\";s:5:\"1.6.2\";s:3:\"url\";s:45:\"https://wordpress.org/plugins/classic-editor/\";s:7:\"package\";s:63:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/classic-editor.1.6.2.zip\";s:5:\"icons\";a:2:{s:2:\"2x\";s:67:\"https://ps.w.org/classic-editor/assets/icon-256x256.png?rev=1998671\";s:2:\"1x\";s:67:\"https://ps.w.org/classic-editor/assets/icon-128x128.png?rev=1998671\";}s:7:\"banners\";a:2:{s:2:\"2x\";s:70:\"https://ps.w.org/classic-editor/assets/banner-1544x500.png?rev=1998671\";s:2:\"1x\";s:69:\"https://ps.w.org/classic-editor/assets/banner-772x250.png?rev=1998676\";}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:3:\"4.9\";}s:21:\"hello-dolly/hello.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:25:\"w.org/plugins/hello-dolly\";s:4:\"slug\";s:11:\"hello-dolly\";s:6:\"plugin\";s:21:\"hello-dolly/hello.php\";s:11:\"new_version\";s:5:\"1.7.2\";s:3:\"url\";s:42:\"https://wordpress.org/plugins/hello-dolly/\";s:7:\"package\";s:60:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/hello-dolly.1.7.2.zip\";s:5:\"icons\";a:2:{s:2:\"2x\";s:64:\"https://ps.w.org/hello-dolly/assets/icon-256x256.jpg?rev=2052855\";s:2:\"1x\";s:64:\"https://ps.w.org/hello-dolly/assets/icon-128x128.jpg?rev=2052855\";}s:7:\"banners\";a:1:{s:2:\"1x\";s:66:\"https://ps.w.org/hello-dolly/assets/banner-772x250.jpg?rev=2052855\";}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:3:\"4.6\";}s:29:\"ipv6detector/ipv6detector.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:26:\"w.org/plugins/ipv6detector\";s:4:\"slug\";s:12:\"ipv6detector\";s:6:\"plugin\";s:29:\"ipv6detector/ipv6detector.php\";s:11:\"new_version\";s:3:\"1.2\";s:3:\"url\";s:43:\"https://wordpress.org/plugins/ipv6detector/\";s:7:\"package\";s:59:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/ipv6detector.1.2.zip\";s:5:\"icons\";a:1:{s:7:\"default\";s:56:\"https://s.w.org/plugins/geopattern-icon/ipv6detector.svg\";}s:7:\"banners\";a:0:{}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:5:\"2.6.0\";}s:35:\"googleanalytics/googleanalytics.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:29:\"w.org/plugins/googleanalytics\";s:4:\"slug\";s:15:\"googleanalytics\";s:6:\"plugin\";s:35:\"googleanalytics/googleanalytics.php\";s:11:\"new_version\";s:5:\"2.5.3\";s:3:\"url\";s:46:\"https://wordpress.org/plugins/googleanalytics/\";s:7:\"package\";s:64:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/googleanalytics.2.5.3.zip\";s:5:\"icons\";a:2:{s:2:\"2x\";s:68:\"https://ps.w.org/googleanalytics/assets/icon-256x256.jpg?rev=2624799\";s:2:\"1x\";s:68:\"https://ps.w.org/googleanalytics/assets/icon-256x256.jpg?rev=2624799\";}s:7:\"banners\";a:1:{s:2:\"1x\";s:70:\"https://ps.w.org/googleanalytics/assets/banner-772x250.jpg?rev=2624799\";}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:3:\"5.2\";}s:75:\"subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-double-opt-in-comments.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:49:\"w.org/plugins/subscribe-to-double-opt-in-comments\";s:4:\"slug\";s:35:\"subscribe-to-double-opt-in-comments\";s:6:\"plugin\";s:75:\"subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-double-opt-in-comments.php\";s:11:\"new_version\";s:6:\"6.6.12\";s:3:\"url\";s:66:\"https://wordpress.org/plugins/subscribe-to-double-opt-in-comments/\";s:7:\"package\";s:85:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/subscribe-to-double-opt-in-comments.6.6.12.zip\";s:5:\"icons\";a:2:{s:2:\"1x\";s:79:\"https://ps.w.org/subscribe-to-double-opt-in-comments/assets/icon.svg?rev=974763\";s:3:\"svg\";s:79:\"https://ps.w.org/subscribe-to-double-opt-in-comments/assets/icon.svg?rev=974763\";}s:7:\"banners\";a:1:{s:2:\"1x\";s:89:\"https://ps.w.org/subscribe-to-double-opt-in-comments/assets/banner-772x250.png?rev=479302\";}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:5:\"4.7.0\";}s:25:\"ultimate-tinymce/main.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:30:\"w.org/plugins/ultimate-tinymce\";s:4:\"slug\";s:16:\"ultimate-tinymce\";s:6:\"plugin\";s:25:\"ultimate-tinymce/main.php\";s:11:\"new_version\";s:3:\"5.7\";s:3:\"url\";s:47:\"https://wordpress.org/plugins/ultimate-tinymce/\";s:7:\"package\";s:63:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/ultimate-tinymce.5.7.zip\";s:5:\"icons\";a:1:{s:7:\"default\";s:60:\"https://s.w.org/plugins/geopattern-icon/ultimate-tinymce.svg\";}s:7:\"banners\";a:0:{}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:5:\"3.5.1\";}s:61:\"website-file-changes-monitor/website-file-changes-monitor.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:42:\"w.org/plugins/website-file-changes-monitor\";s:4:\"slug\";s:28:\"website-file-changes-monitor\";s:6:\"plugin\";s:61:\"website-file-changes-monitor/website-file-changes-monitor.php\";s:11:\"new_version\";s:5:\"1.8.1\";s:3:\"url\";s:59:\"https://wordpress.org/plugins/website-file-changes-monitor/\";s:7:\"package\";s:77:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/website-file-changes-monitor.1.8.1.zip\";s:5:\"icons\";a:1:{s:2:\"1x\";s:81:\"https://ps.w.org/website-file-changes-monitor/assets/icon-128x128.png?rev=2081787\";}s:7:\"banners\";a:1:{s:2:\"1x\";s:83:\"https://ps.w.org/website-file-changes-monitor/assets/banner-772x250.jpg?rev=2108162\";}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:3:\"4.5\";}s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";O:8:\"stdClass\":10:{s:2:\"id\";s:35:\"w.org/plugins/wp-security-audit-log\";s:4:\"slug\";s:21:\"wp-security-audit-log\";s:6:\"plugin\";s:47:\"wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:11:\"new_version\";s:7:\"4.3.3.1\";s:3:\"url\";s:52:\"https://wordpress.org/plugins/wp-security-audit-log/\";s:7:\"package\";s:64:\"https://downloads.wordpress.org/plugin/wp-security-audit-log.zip\";s:5:\"icons\";a:1:{s:2:\"1x\";s:74:\"https://ps.w.org/wp-security-audit-log/assets/icon-128x128.png?rev=1805537\";}s:7:\"banners\";a:1:{s:2:\"1x\";s:76:\"https://ps.w.org/wp-security-audit-log/assets/banner-772x250.jpg?rev=2327238\";}s:11:\"banners_rtl\";a:0:{}s:8:\"requires\";s:3:\"4.4\";}}}', 'no'),
(92748, '_site_transient_update_core', 'O:8:\"stdClass\":4:{s:7:\"updates\";a:3:{i:0;O:8:\"stdClass\":10:{s:8:\"response\";s:7:\"upgrade\";s:8:\"download\";s:65:\"https://downloads.wordpress.org/release/sv_SE/wordpress-5.8.2.zip\";s:6:\"locale\";s:5:\"sv_SE\";s:8:\"packages\";O:8:\"stdClass\":5:{s:4:\"full\";s:65:\"https://downloads.wordpress.org/release/sv_SE/wordpress-5.8.2.zip\";s:10:\"no_content\";s:0:\"\";s:11:\"new_bundled\";s:0:\"\";s:7:\"partial\";s:0:\"\";s:8:\"rollback\";s:0:\"\";}s:7:\"current\";s:5:\"5.8.2\";s:7:\"version\";s:5:\"5.8.2\";s:11:\"php_version\";s:6:\"5.6.20\";s:13:\"mysql_version\";s:3:\"5.0\";s:11:\"new_bundled\";s:3:\"5.6\";s:15:\"partial_version\";s:0:\"\";}i:1;O:8:\"stdClass\":10:{s:8:\"response\";s:7:\"upgrade\";s:8:\"download\";s:59:\"https://downloads.wordpress.org/release/wordpress-5.8.2.zip\";s:6:\"locale\";s:5:\"en_US\";s:8:\"packages\";O:8:\"stdClass\":5:{s:4:\"full\";s:59:\"https://downloads.wordpress.org/release/wordpress-5.8.2.zip\";s:10:\"no_content\";s:70:\"https://downloads.wordpress.org/release/wordpress-5.8.2-no-content.zip\";s:11:\"new_bundled\";s:71:\"https://downloads.wordpress.org/release/wordpress-5.8.2-new-bundled.zip\";s:7:\"partial\";s:0:\"\";s:8:\"rollback\";s:0:\"\";}s:7:\"current\";s:5:\"5.8.2\";s:7:\"version\";s:5:\"5.8.2\";s:11:\"php_version\";s:6:\"5.6.20\";s:13:\"mysql_version\";s:3:\"5.0\";s:11:\"new_bundled\";s:3:\"5.6\";s:15:\"partial_version\";s:0:\"\";}i:2;O:8:\"stdClass\":11:{s:8:\"response\";s:10:\"autoupdate\";s:8:\"download\";s:65:\"https://downloads.wordpress.org/release/sv_SE/wordpress-5.8.2.zip\";s:6:\"locale\";s:5:\"sv_SE\";s:8:\"packages\";O:8:\"stdClass\":5:{s:4:\"full\";s:65:\"https://downloads.wordpress.org/release/sv_SE/wordpress-5.8.2.zip\";s:10:\"no_content\";s:0:\"\";s:11:\"new_bundled\";s:0:\"\";s:7:\"partial\";s:0:\"\";s:8:\"rollback\";s:0:\"\";}s:7:\"current\";s:5:\"5.8.2\";s:7:\"version\";s:5:\"5.8.2\";s:11:\"php_version\";s:6:\"5.6.20\";s:13:\"mysql_version\";s:3:\"5.0\";s:11:\"new_bundled\";s:3:\"5.6\";s:15:\"partial_version\";s:0:\"\";s:9:\"new_files\";s:1:\"1\";}}s:12:\"last_checked\";i:1639102565;s:15:\"version_checked\";s:5:\"5.7.4\";s:12:\"translations\";a:0:{}}', 'no'),
(92675, '_site_transient_timeout_php_check_1d343e7f9aee33bb3a30d3fe7077ec03', '1639493670', 'no'),
(92676, '_site_transient_php_check_1d343e7f9aee33bb3a30d3fe7077ec03', 'a:5:{s:19:\"recommended_version\";s:3:\"7.4\";s:15:\"minimum_version\";s:6:\"5.6.20\";s:12:\"is_supported\";b:1;s:9:\"is_secure\";b:1;s:13:\"is_acceptable\";b:1;}', 'no');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_postmeta`
--

CREATE TABLE `wp_postmeta` (
  `meta_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `post_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `meta_key` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL,
  `meta_value` longtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_postmeta`
--

INSERT INTO `wp_postmeta` (`meta_id`, `post_id`, `meta_key`, `meta_value`) VALUES
(1, 2, '_wp_page_template', 'default'),
(2, 4, '_edit_last', '1'),
(3, 4, '_edit_lock', '1321277513:1'),
(6, 2, '_edit_lock', '1327581865:3'),
(12, 12, '_edit_lock', '1352540776:2'),
(11, 12, '_edit_last', '2'),
(13, 39, '_wp_attached_file', '2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.33.jpg'),
(14, 39, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"480\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:40:\"2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.33.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.33-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.33-300x225.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"225\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.33-640x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.33-640x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.33-400x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"400\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(15, 41, '_wp_attached_file', '2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.32.jpg'),
(16, 41, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"480\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:40:\"2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.32.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.32-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.32-300x225.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"225\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.32-640x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.32-640x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:40:\"Photo-on-2010-06-21-at-18.32-400x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"400\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(17, 94, '_wp_attached_file', '2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg'),
(18, 94, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"600\";s:6:\"height\";s:3:\"600\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'96\'\";s:4:\"file\";s:34:\"2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:34:\"Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:34:\"Sep-30-2011-3-50-34-PM-300x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:34:\"Sep-30-2011-3-50-34-PM-600x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"600\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:34:\"Sep-30-2011-3-50-34-PM-600x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"600\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:34:\"Sep-30-2011-3-50-34-PM-300x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(94, 239, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"1428\";s:6:\"height\";s:4:\"1596\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'85\'\";s:4:\"file\";s:27:\"2011/12/jonaslejon_stor.jpg\";s:5:\"sizes\";a:6:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"jonaslejon_stor-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"jonaslejon_stor-268x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"268\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}s:5:\"large\";a:3:{s:4:\"file\";s:28:\"jonaslejon_stor-916x1024.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"916\";s:6:\"height\";s:4:\"1024\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:28:\"jonaslejon_stor-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:28:\"jonaslejon_stor-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"jonaslejon_stor-268x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"268\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(22, 154, '_wp_attached_file', '2011/11/isocse_final.jpg'),
(23, 154, '_wp_attachment_context', 'custom-header'),
(24, 154, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'36\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:24:\"2011/11/isocse_final.jpg\";s:5:\"sizes\";a:3:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:24:\"isocse_final-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:23:\"isocse_final-300x86.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:2:\"86\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:24:\"isocse_final-500x144.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"500\";s:6:\"height\";s:3:\"144\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(25, 154, '_wp_attachment_is_custom_header', 'twentyeleven'),
(26, 155, '_wp_attached_file', '2011/11/IMAG0452-e1321267150277.jpg'),
(27, 155, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"1648\";s:6:\"height\";s:4:\"1370\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'115\'\";s:4:\"file\";s:35:\"2011/11/IMAG0452-e1321267150277.jpg\";s:5:\"sizes\";a:6:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:35:\"IMAG0452-e1321267150277-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:35:\"IMAG0452-e1321267150277-300x249.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"249\";}s:5:\"large\";a:3:{s:4:\"file\";s:36:\"IMAG0452-e1321267150277-1024x851.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1024\";s:6:\"height\";s:3:\"851\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMAG0452-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMAG0452-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"IMAG0452-500x281.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"500\";s:6:\"height\";s:3:\"281\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:19:\"HTC Sensation Z710e\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:0:\"\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:4:\"4.31\";s:3:\"iso\";s:3:\"403\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(28, 155, '_wp_attachment_backup_sizes', 'a:4:{s:9:\"full-orig\";a:3:{s:5:\"width\";s:4:\"3264\";s:6:\"height\";s:4:\"1840\";s:4:\"file\";s:12:\"IMAG0452.jpg\";}s:10:\"large-orig\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMAG0452-1024x577.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1024\";s:6:\"height\";s:3:\"577\";}s:11:\"medium-orig\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"IMAG0452-300x169.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"169\";}s:14:\"thumbnail-orig\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"IMAG0452-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}}'),
(91, 237, '_edit_last', '3'),
(92, 237, '_edit_lock', '1325539775:3'),
(31, 157, '_wp_attached_file', '2011/11/IMAG04521.jpg'),
(32, 157, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"3264\";s:6:\"height\";s:4:\"1840\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'72\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:21:\"2011/11/IMAG04521.jpg\";s:5:\"sizes\";a:6:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMAG04521-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMAG04521-300x169.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"169\";}s:5:\"large\";a:3:{s:4:\"file\";s:22:\"IMAG04521-1024x577.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1024\";s:6:\"height\";s:3:\"577\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:22:\"IMAG04521-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:22:\"IMAG04521-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMAG04521-500x281.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"500\";s:6:\"height\";s:3:\"281\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:19:\"HTC Sensation Z710e\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:0:\"\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:4:\"4.31\";s:3:\"iso\";s:3:\"403\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(33, 170, '_wp_attached_file', '2011/11/isocse_header.jpg'),
(34, 170, '_wp_attachment_context', 'custom-header'),
(35, 170, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'36\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:25:\"2011/11/isocse_header.jpg\";s:5:\"sizes\";a:3:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:25:\"isocse_header-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:24:\"isocse_header-300x86.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:2:\"86\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:25:\"isocse_header-500x144.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"500\";s:6:\"height\";s:3:\"144\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(36, 170, '_wp_attachment_is_custom_header', 'twentyeleven'),
(93, 239, '_wp_attached_file', '2011/12/jonaslejon_stor.jpg'),
(54, 212, '_wp_attachment_context', 'custom-header'),
(53, 212, '_wp_attached_file', '2011/11/isocse_final1.jpg'),
(55, 212, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'36\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:25:\"2011/11/isocse_final1.jpg\";s:5:\"sizes\";a:3:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:25:\"isocse_final1-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:24:\"isocse_final1-300x86.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:2:\"86\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:25:\"isocse_final1-500x144.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"500\";s:6:\"height\";s:3:\"144\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(56, 212, '_wp_attachment_is_custom_header', 'twentyeleven'),
(108, 281, '_edit_last', '3'),
(109, 281, '_edit_lock', '1330695999:1'),
(110, 282, '_wp_attached_file', '2012/01/Linda_Sandberg1.jpg'),
(100, 250, '_edit_lock', '1327441475:3'),
(99, 250, '_edit_last', '3'),
(101, 252, '_wp_attached_file', '2012/01/Olle62.jpg'),
(102, 252, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"274\";s:6:\"height\";s:3:\"319\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'82\'\";s:4:\"file\";s:18:\"2012/01/Olle62.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:18:\"Olle62-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:18:\"Olle62-257x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"257\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:18:\"Olle62-274x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"274\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:18:\"Olle62-274x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"274\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:18:\"Olle62-257x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"257\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(103, 255, '_wp_attached_file', '2012/01/Olle621.jpg'),
(104, 255, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"274\";s:6:\"height\";s:3:\"319\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'82\'\";s:4:\"file\";s:19:\"2012/01/Olle621.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:19:\"Olle621-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:19:\"Olle621-257x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"257\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:19:\"Olle621-274x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"274\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:19:\"Olle621-274x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"274\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:19:\"Olle621-257x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"257\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(105, 252, '_wp_attachment_image_alt', 'Olle E Johansson'),
(111, 282, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"480\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:27:\"2012/01/Linda_Sandberg1.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg1-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg1-300x225.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"225\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg1-640x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg1-640x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg1-400x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"400\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(112, 283, '_wp_attached_file', '2012/01/Linda_Sandberg2.jpg'),
(113, 283, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"480\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:27:\"2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg2-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg2-300x225.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"225\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg2-640x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg2-640x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"640\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg2-400x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"400\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(114, 283, '_wp_attachment_image_alt', 'Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -'),
(120, 302, '_edit_lock', '1338910200:2'),
(119, 302, '_edit_last', '2'),
(121, 335, '_wp_attached_file', '2012/03/openspace_header.jpg'),
(122, 335, '_wp_attachment_context', 'custom-header'),
(123, 335, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'36\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:28:\"2012/03/openspace_header.jpg\";s:5:\"sizes\";a:3:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:28:\"openspace_header-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"openspace_header-300x86.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:2:\"86\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:28:\"openspace_header-500x144.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"500\";s:6:\"height\";s:3:\"144\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"4\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:14:\"Canon EOS 450D\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:10:\"1331151524\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:2:\"17\";s:3:\"iso\";s:3:\"400\";s:13:\"shutter_speed\";s:15:\"0.0166666666667\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(124, 335, '_wp_attachment_is_custom_header', 'twentyeleven'),
(139, 366, '_edit_lock', '1336655219:3'),
(138, 366, '_edit_last', '3'),
(127, 337, '_edit_last', '3'),
(128, 337, '_edit_lock', '1331763343:3'),
(129, 339, '_wp_attached_file', '2012/03/IMG_6837.jpg'),
(130, 339, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"4272\";s:6:\"height\";s:4:\"2848\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'85\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:20:\"2012/03/IMG_6837.jpg\";s:5:\"sizes\";a:6:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"IMG_6837-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"IMG_6837-300x200.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"200\";}s:5:\"large\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMG_6837-1024x682.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1024\";s:6:\"height\";s:3:\"682\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMG_6837-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"IMG_6837-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"IMG_6837-450x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"450\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"4\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:14:\"Canon EOS 450D\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:10:\"1331152881\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:2:\"17\";s:3:\"iso\";s:3:\"400\";s:13:\"shutter_speed\";s:15:\"0.0166666666667\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(131, 339, '_wp_attachment_image_alt', 'Open Space Meeting 7 mars 2012'),
(132, 340, '_wp_attached_file', '2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf'),
(133, 340, '_wp_attachment_metadata', 'a:0:{}'),
(134, 342, '_wp_attached_file', '2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf'),
(135, 342, '_wp_attachment_metadata', 'a:0:{}'),
(140, 368, '_wp_attached_file', '2012/04/EuroDIG2.jpg'),
(141, 368, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"171\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'72\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:20:\"2012/04/EuroDIG2.jpg\";s:5:\"sizes\";a:1:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"EuroDIG2-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(142, 369, '_wp_attached_file', '2012/04/EuroDIG.jpg'),
(143, 369, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"171\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'72\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:19:\"2012/04/EuroDIG.jpg\";s:5:\"sizes\";a:1:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:19:\"EuroDIG-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(144, 368, '_wp_attachment_image_alt', 'EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm'),
(160, 413, '_edit_lock', '1335462863:4'),
(159, 413, '_edit_last', '4'),
(170, 433, '_edit_lock', '1338878695:3'),
(169, 433, '_edit_last', '3'),
(171, 435, '_wp_attached_file', '2012/06/Tobbe.jpg'),
(172, 435, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"199\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:17:\"2012/06/Tobbe.jpg\";s:5:\"sizes\";a:1:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:17:\"Tobbe-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(173, 435, '_wp_attachment_image_alt', 'Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you'),
(174, 436, '_wp_attached_file', '2012/06/IPv6.jpg'),
(175, 436, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"222\";s:6:\"height\";s:3:\"225\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'94\'\";s:4:\"file\";s:16:\"2012/06/IPv6.jpg\";s:5:\"sizes\";a:1:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:16:\"IPv6-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(176, 436, '_wp_attachment_image_alt', 'IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012'),
(177, 437, '_wp_attached_file', '2012/06/JagharhelaInternet.jpg'),
(178, 437, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"264\";s:6:\"height\";s:2:\"80\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'38\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:30:\"2012/06/JagharhelaInternet.jpg\";s:5:\"sizes\";a:1:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:29:\"JagharhelaInternet-150x80.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:2:\"80\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(179, 437, '_wp_attachment_image_alt', 'Jag har hela Internet har du?'),
(180, 438, '_wp_attached_file', '2012/06/statistik.jpg'),
(181, 438, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"327\";s:6:\"height\";s:3:\"267\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'117\'\";s:4:\"file\";s:21:\"2012/06/statistik.jpg\";s:5:\"sizes\";a:2:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"statistik-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"statistik-300x244.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"244\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(182, 438, '_wp_attachment_image_alt', 'Operatörer som använder IPv6'),
(183, 440, '_wp_attached_file', '2012/06/IPv61.jpg'),
(184, 440, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"222\";s:6:\"height\";s:3:\"225\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'94\'\";s:4:\"file\";s:17:\"2012/06/IPv61.jpg\";s:5:\"sizes\";a:1:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:17:\"IPv61-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(190, 451, '_edit_lock', '1353868355:2'),
(189, 451, '_edit_last', '2'),
(191, 456, '_wp_attached_file', '2012/06/statistik2.jpg'),
(192, 456, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"619\";s:6:\"height\";s:3:\"503\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'118\'\";s:4:\"file\";s:22:\"2012/06/statistik2.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:22:\"statistik2-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:22:\"statistik2-300x243.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"243\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:22:\"statistik2-619x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"619\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:22:\"statistik2-619x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"619\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:22:\"statistik2-369x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"369\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(193, 456, '_wp_attachment_image_alt', 'Statistik över operatörernas användning av IPv6'),
(209, 496, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"4000\";s:6:\"height\";s:4:\"3000\";s:14:\"hwstring_small\";s:23:\"height=\'96\' width=\'128\'\";s:4:\"file\";s:20:\"2012/06/P1000655.jpg\";s:5:\"sizes\";a:6:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"P1000655-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"P1000655-300x225.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"300\";s:6:\"height\";s:3:\"225\";}s:5:\"large\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"P1000655-1024x768.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1024\";s:6:\"height\";s:3:\"768\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"P1000655-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:21:\"P1000655-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:20:\"P1000655-400x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"400\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:3:\"3.6\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:8:\"DMC-FZ38\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:10:\"1337776190\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:4:\"22.3\";s:3:\"iso\";s:2:\"80\";s:13:\"shutter_speed\";s:4:\"0.25\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(208, 496, '_wp_attached_file', '2012/06/P1000655.jpg'),
(217, 501, '_edit_lock', '1389778040:2'),
(216, 501, '_edit_last', '3'),
(218, 505, '_wp_attached_file', '2012/06/Daniel-Westman.gif'),
(219, 505, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:4:\"1493\";s:6:\"height\";s:4:\"1746\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'82\'\";s:4:\"file\";s:26:\"2012/06/Daniel-Westman.gif\";s:5:\"sizes\";a:6:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:26:\"Daniel-Westman-150x150.gif\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:26:\"Daniel-Westman-256x300.gif\";s:5:\"width\";s:3:\"256\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}s:5:\"large\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Daniel-Westman-875x1024.gif\";s:5:\"width\";s:3:\"875\";s:6:\"height\";s:4:\"1024\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Daniel-Westman-1000x288.gif\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Daniel-Westman-1000x288.gif\";s:5:\"width\";s:4:\"1000\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:26:\"Daniel-Westman-256x300.gif\";s:5:\"width\";s:3:\"256\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(220, 505, '_wp_attachment_image_alt', 'Daniel Westman'),
(228, 517, '_edit_lock', '1341433929:3'),
(227, 517, '_edit_last', '3'),
(229, 518, '_wp_attached_file', '2012/07/Linda_Sandberg.jpg'),
(230, 518, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"996\";s:6:\"height\";s:4:\"1195\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'80\'\";s:4:\"file\";s:26:\"2012/07/Linda_Sandberg.jpg\";s:5:\"sizes\";a:6:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:26:\"Linda_Sandberg-150x150.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}s:6:\"medium\";a:3:{s:4:\"file\";s:26:\"Linda_Sandberg-250x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"250\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}s:5:\"large\";a:3:{s:4:\"file\";s:27:\"Linda_Sandberg-853x1024.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"853\";s:6:\"height\";s:4:\"1024\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:26:\"Linda_Sandberg-996x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"996\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"large-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:26:\"Linda_Sandberg-996x288.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"996\";s:6:\"height\";s:3:\"288\";}s:13:\"small-feature\";a:3:{s:4:\"file\";s:26:\"Linda_Sandberg-250x300.jpg\";s:5:\"width\";s:3:\"250\";s:6:\"height\";s:3:\"300\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:3:\"2.8\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:8:\"iPhone 4\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:10:\"1315672120\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:4:\"3.85\";s:3:\"iso\";s:2:\"80\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(235, 526, '_edit_last', '2'),
(236, 526, '_edit_lock', '1354193434:2'),
(240, 567, '_edit_lock', '1351962842:2'),
(239, 567, '_edit_last', '2'),
(246, 578, '_edit_lock', '1355203105:2'),
(245, 578, '_edit_last', '2'),
(254, 590, '_edit_lock', '1355286439:2'),
(253, 590, '_edit_last', '2'),
(356, 682, '_edit_lock', '1413409565:20'),
(272, 605, '_edit_lock', '1355477494:2'),
(271, 605, '_edit_last', '2'),
(357, 683, '_wp_attached_file', '2014/02/Olle2007-120x140.gif'),
(355, 682, '_edit_last', '20'),
(321, 634, '_edit_last', '1'),
(322, 634, '_edit_lock', '1368521754:1'),
(328, 643, '_edit_lock', '1370419891:2'),
(327, 643, '_edit_last', '2'),
(336, 666, '_wp_attached_file', '2013/06/openspace_header2.jpg'),
(349, 667, '_edit_lock', '1386154915:7'),
(348, 667, '_edit_last', '7'),
(337, 666, '_wp_attachment_context', 'custom-header'),
(338, 666, '_wp_attachment_metadata', 'a:5:{s:5:\"width\";i:1000;s:6:\"height\";i:288;s:4:\"file\";s:29:\"2013/06/openspace_header2.jpg\";s:5:\"sizes\";a:5:{s:9:\"thumbnail\";a:4:{s:4:\"file\";s:29:\"openspace_header2-150x150.jpg\";s:5:\"width\";i:150;s:6:\"height\";i:150;s:9:\"mime-type\";s:10:\"image/jpeg\";}s:6:\"medium\";a:4:{s:4:\"file\";s:28:\"openspace_header2-300x86.jpg\";s:5:\"width\";i:300;s:6:\"height\";i:86;s:9:\"mime-type\";s:10:\"image/jpeg\";}s:14:\"post-thumbnail\";a:4:{s:4:\"file\";s:30:\"openspace_header2-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";i:1000;s:6:\"height\";i:288;s:9:\"mime-type\";s:10:\"image/jpeg\";}s:13:\"large-feature\";a:4:{s:4:\"file\";s:30:\"openspace_header2-1000x288.jpg\";s:5:\"width\";i:1000;s:6:\"height\";i:288;s:9:\"mime-type\";s:10:\"image/jpeg\";}s:13:\"small-feature\";a:4:{s:4:\"file\";s:29:\"openspace_header2-500x144.jpg\";s:5:\"width\";i:500;s:6:\"height\";i:144;s:9:\"mime-type\";s:10:\"image/jpeg\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";d:4;s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:14:\"Canon EOS 450D\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";i:1331151524;s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:2:\"17\";s:3:\"iso\";s:3:\"400\";s:13:\"shutter_speed\";s:15:\"0.0166666666667\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(339, 666, '_wp_attachment_is_custom_header', 'twentyeleven'),
(354, 667, '_oembed_c7c7ef7d5dddec4b76820640eeedc223', '{{unknown}}'),
(358, 683, '_wp_attachment_metadata', 'a:5:{s:5:\"width\";s:3:\"120\";s:6:\"height\";s:3:\"140\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'82\'\";s:4:\"file\";s:28:\"2014/02/Olle2007-120x140.gif\";s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(359, 684, '_wp_attached_file', '2014/02/merakrypto-fyrkant.png'),
(360, 684, '_wp_attachment_metadata', 'a:6:{s:5:\"width\";s:3:\"255\";s:6:\"height\";s:3:\"252\";s:14:\"hwstring_small\";s:22:\"height=\'96\' width=\'97\'\";s:4:\"file\";s:30:\"2014/02/merakrypto-fyrkant.png\";s:5:\"sizes\";a:1:{s:9:\"thumbnail\";a:3:{s:4:\"file\";s:30:\"merakrypto-fyrkant-150x150.png\";s:5:\"width\";s:3:\"150\";s:6:\"height\";s:3:\"150\";}}s:10:\"image_meta\";a:10:{s:8:\"aperture\";s:1:\"0\";s:6:\"credit\";s:0:\"\";s:6:\"camera\";s:0:\"\";s:7:\"caption\";s:0:\"\";s:17:\"created_timestamp\";s:1:\"0\";s:9:\"copyright\";s:0:\"\";s:12:\"focal_length\";s:1:\"0\";s:3:\"iso\";s:1:\"0\";s:13:\"shutter_speed\";s:1:\"0\";s:5:\"title\";s:0:\"\";}}'),
(361, 684, '_wp_attachment_image_alt', 'Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet'),
(373, 703, '_edit_lock', '1413409366:20'),
(372, 703, '_edit_last', '20'),
(386, 667, '_oembed_19eb8d985037988836e1267f4d807ff9', '{{unknown}}'),
(387, 717, '_edit_last', '1'),
(388, 717, '_edit_lock', '1400849307:1'),
(397, 720, '_edit_last', '1'),
(398, 720, '_edit_lock', '1401225884:1'),
(402, 727, '_edit_lock', '1601880561:22'),
(401, 727, '_edit_last', '22'),
(424, 745, '_edit_last', '10'),
(423, 745, '_edit_lock', '1601880511:22'),
(414, 739, '_edit_lock', '1601880525:22'),
(415, 739, '_oembed_954be68520ff230de74d374a97d74731', '{{unknown}}'),
(416, 739, '_edit_last', '21'),
(419, 742, '_edit_lock', '1601880520:22'),
(420, 742, '_edit_last', '21'),
(436, 771, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:129:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/GravityFormsExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"ee3b0d6cc05bc5f8d3788a5bd0a71bd54c56825a93e0a5c172c7720db4f392f3\";}'),
(437, 771, 'content_type', 'file'),
(438, 772, 'event_type', 'added'),
(439, 772, 'status', 'unread'),
(440, 772, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/WPFormsExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1e75c6a93ca3b3e2c1c09840be2d7505fc92a6cf7f93cc37c89f39aa07ac33ef\";}'),
(435, 771, 'status', 'unread'),
(434, 771, 'event_type', 'added'),
(441, 772, 'content_type', 'file'),
(442, 773, 'event_type', 'added'),
(443, 773, 'status', 'unread'),
(444, 773, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/YoastSeoExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"67f3f75066a457d55f0870d657caa88dd078e64f9441e4e184fca665e5807164\";}'),
(445, 773, 'content_type', 'file'),
(446, 774, 'event_type', 'added'),
(447, 774, 'status', 'unread'),
(448, 774, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/BBPressExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"aaad88f1c97a1ce1318ce988dbc5c07956b914a598e898c4337f5a79e402d1da\";}'),
(449, 774, 'content_type', 'file'),
(450, 775, 'event_type', 'added'),
(451, 775, 'status', 'unread'),
(452, 775, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/AbstractExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"88a6a9b81cfecc9a955d39cb4bc64c4a4d582e5728b7aea20d96b744c0204869\";}'),
(453, 775, 'content_type', 'file'),
(454, 776, 'event_type', 'added'),
(455, 776, 'status', 'unread'),
(456, 776, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/WooCommerceExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"487f466c87d44135ef9257021ad649e18d42774f0f4868ea3cab7f261bb9da97\";}'),
(457, 776, 'content_type', 'file'),
(458, 777, 'event_type', 'added'),
(459, 777, 'status', 'unread'),
(460, 777, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/MainWP.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"5ff84338b955f6dbe69b105d25fadf76770cf5dc86429a3f4aef06ba92842e17\";}'),
(461, 777, 'content_type', 'file'),
(462, 778, 'event_type', 'added'),
(463, 778, 'status', 'unread'),
(464, 778, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/RequestUtils.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"db661afd33935b945a640001bc60c1d1482beee8ad11a12eb62d59309e6ed59a\";}'),
(465, 778, 'content_type', 'file'),
(466, 779, 'event_type', 'added'),
(467, 779, 'status', 'unread'),
(468, 779, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/partials/index.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"3b6be3bb5fc5bfa96414255f0579828e5985ef7a0a89a4004c3f01c9afd9a7f3\";}'),
(469, 779, 'content_type', 'file'),
(470, 780, 'event_type', 'added'),
(471, 780, 'status', 'unread'),
(472, 780, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/dist/wsal-wizard.min.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"5b86b36728740e7048d8118db89a36f8403692b6e1323d6af80c6177994424a7\";}'),
(473, 780, 'content_type', 'file'),
(474, 781, 'event_type', 'added'),
(475, 781, 'status', 'unread'),
(476, 781, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/dist/wsal-wizard.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"cabd3cb41034ffb8ef65d9e9fed1f836c83cfc76ac625a6c0790a65ad07bed9e\";}'),
(477, 781, 'content_type', 'file'),
(478, 782, 'event_type', 'deleted'),
(479, 782, 'status', 'unread'),
(480, 782, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/OptionAdapter.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"575899e6bb60363cb6f1898dfc526306f77c7695af13d78445dea19b8667a885\";}'),
(481, 782, 'content_type', 'file'),
(482, 783, 'event_type', 'deleted'),
(483, 783, 'status', 'unread'),
(484, 783, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Option.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"f5037e223afc062cb6b1f40f08b1e15522b80becf5c3c8ed837f7ca3628c60c5\";}'),
(485, 783, 'content_type', 'file'),
(486, 784, 'event_type', 'deleted'),
(487, 784, 'status', 'unread'),
(488, 784, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/YoastSEO.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"a3f7d454bd4fc0289eb07bb20558a6b6b144e794d87f35ad5d45914195bba308\";}'),
(489, 784, 'content_type', 'file'),
(490, 785, 'event_type', 'deleted'),
(491, 785, 'status', 'unread'),
(492, 785, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Update/Task/MoveSettingsToOptionsTable.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b1ac2ba15d9df174cf7fb04017bbafe7599d842834d032771e31d37d747daa38\";}'),
(493, 785, 'content_type', 'file'),
(494, 786, 'event_type', 'deleted'),
(495, 786, 'status', 'unread'),
(496, 786, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/dist/wsal-wizard.build.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"f61acda2312d62dc63304c753065ff4ba8b5752b31441e56fa4e8dbdba11517d\";}'),
(497, 786, 'content_type', 'file'),
(498, 787, 'event_type', 'modified'),
(499, 787, 'status', 'unread'),
(500, 787, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/src/wsal-wizard.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"c540350defc2e8b7bd08763d1b5e67a62086a91b00b6fa5b3dd6f90b788ca11f\";}'),
(501, 787, 'content_type', 'file'),
(502, 788, 'event_type', 'modified'),
(503, 788, 'status', 'unread'),
(504, 788, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/dist/wsal-wizard.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"9709f270db29c056499772377bc968464d6176dbaead4a78553f298bc2b44a5c\";}'),
(505, 788, 'content_type', 'file'),
(506, 789, 'event_type', 'modified'),
(507, 789, 'status', 'unread'),
(508, 789, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/dist/wsal-wizard.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"c540350defc2e8b7bd08763d1b5e67a62086a91b00b6fa5b3dd6f90b788ca11f\";}'),
(509, 789, 'content_type', 'file'),
(510, 790, 'event_type', 'modified'),
(511, 790, 'status', 'unread'),
(512, 790, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/settings.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"0bb02977ad7f3d10f261d2de6aa8de11fcf05dd6ee08ea6063b78785989e3eae\";}'),
(513, 790, 'content_type', 'file'),
(514, 791, 'event_type', 'modified'),
(515, 791, 'status', 'unread'),
(516, 791, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/auditlog.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"4ac9b8e7ce5105ae38e59b05d9fa041fb5dc53f11b010c097eba4c170b5fb17a\";}'),
(517, 791, 'content_type', 'file'),
(518, 792, 'event_type', 'modified'),
(519, 792, 'status', 'unread'),
(520, 792, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Helpers/Options.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"761db312f642ba657523e0ac37ba8cf435e6a6f2978f5aa7a1a51fca32b5d27b\";}'),
(521, 792, 'content_type', 'file'),
(522, 793, 'event_type', 'modified'),
(523, 793, 'status', 'unread'),
(524, 793, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/MySQLDB.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"9d6caf9af2e8a779a30e37a938a97dbf2fdd6ec2c37eca75bd7a267d517a8dee\";}'),
(525, 793, 'content_type', 'file'),
(526, 794, 'event_type', 'modified'),
(527, 794, 'status', 'unread'),
(528, 794, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ViewManager.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"180aa837fac115ab5859fc58b6b8eaa5b2e438a8b9c3322265bcc8f8b0ae512f\";}'),
(529, 794, 'content_type', 'file'),
(530, 795, 'event_type', 'modified'),
(531, 795, 'status', 'unread'),
(532, 795, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Occurrence.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b86fb14ef7e18a50c90231e1c3a4e1246fcdc8351dc55f4ed63089fb3a57dac4\";}'),
(533, 795, 'content_type', 'file'),
(534, 796, 'event_type', 'modified'),
(535, 796, 'status', 'unread'),
(536, 796, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Settings.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"6fe16c66b3eb790f05096c78b5295135abfa816e6430ecce3236ecb081aac952\";}'),
(537, 796, 'content_type', 'file'),
(538, 797, 'event_type', 'modified'),
(539, 797, 'status', 'unread'),
(540, 797, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/WidgetManager.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"d22ca838dc751bc79c5b1db2de78bfa46054327e3d06458100c8e2d2bd36fe41\";}'),
(541, 797, 'content_type', 'file'),
(542, 798, 'event_type', 'modified'),
(543, 798, 'status', 'unread'),
(544, 798, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/ToggleAlerts.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"f024c7b38cd4c692ebd30c1dc49aa819311ff26e9f08d21474165840411db93b\";}'),
(545, 798, 'content_type', 'file'),
(546, 799, 'event_type', 'modified'),
(547, 799, 'status', 'unread'),
(548, 799, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Settings.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"5a9b2d515627ebe58be1ca599c74880b524d06e33b068e0fdcd3d28fffeb396c\";}'),
(549, 799, 'content_type', 'file'),
(550, 800, 'event_type', 'modified'),
(551, 800, 'status', 'unread'),
(552, 800, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Help.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"6acb712fc37efdc76b572e6a157b9752dadd06e262c412391b57f6e1a4575dc7\";}'),
(553, 800, 'content_type', 'file'),
(554, 801, 'event_type', 'modified'),
(555, 801, 'status', 'unread'),
(556, 801, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/SetupWizard.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"33d0bb858e3f1059e640bcb520ff654de075838f81cf23a36bb1828403936052\";}'),
(557, 801, 'content_type', 'file'),
(558, 802, 'event_type', 'modified'),
(559, 802, 'status', 'unread'),
(560, 802, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/AuditLog.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"315dae8332efc93c0ac20aa971698a242de55596584fe047a59b19e8fe61fc95\";}'),
(561, 802, 'content_type', 'file'),
(562, 803, 'event_type', 'modified'),
(563, 803, 'status', 'unread'),
(564, 803, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Uninstall.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"2d10de49d936a522cc2eba028b3ff4ff232decd9a43bea31a4fff87d231c0fb5\";}'),
(565, 803, 'content_type', 'file'),
(566, 804, 'event_type', 'modified'),
(567, 804, 'status', 'unread'),
(568, 804, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Content.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"0abefbbabbb7d307543e736e7aa5cc3f77e3fe62de8c5569388e11c7b6db4f4f\";}'),
(569, 804, 'content_type', 'file'),
(570, 805, 'event_type', 'modified'),
(571, 805, 'status', 'unread'),
(572, 805, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/MetaData.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"aa31bf187f5eeae171f90d1c25a0e8783e7dd42b60c7b8bcc66aa31cdc68cc4b\";}'),
(573, 805, 'content_type', 'file'),
(574, 806, 'event_type', 'modified'),
(575, 806, 'status', 'unread'),
(576, 806, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Database.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b732cd7b6d7b25b0f8bf157e3bdf056c6dc4f8133426219a36a55e21103eb41f\";}'),
(577, 806, 'content_type', 'file'),
(578, 807, 'event_type', 'modified'),
(579, 807, 'status', 'unread'),
(580, 807, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/System.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"02a3af9a298d3827ee828d62ef3e5ac68d8066d05f9da0add8205aa59dc010c1\";}'),
(581, 807, 'content_type', 'file'),
(582, 808, 'event_type', 'modified'),
(583, 808, 'status', 'unread'),
(584, 808, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/PluginsThemes.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"25b5101535dba259de959cecaa582f912416f08fb6e7dc2ec7211d037c46fbd8\";}'),
(585, 808, 'content_type', 'file'),
(586, 809, 'event_type', 'modified'),
(587, 809, 'status', 'unread'),
(588, 809, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Menus.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"20eac55f667d24c393516107c02ff44b1ebfa7bcf68afa77c4ca1fd508f1578c\";}'),
(589, 809, 'content_type', 'file'),
(590, 810, 'event_type', 'modified'),
(591, 810, 'status', 'unread');
INSERT INTO `wp_postmeta` (`meta_id`, `post_id`, `meta_key`, `meta_value`) VALUES
(592, 810, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Widgets.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"2f01ad62219b43567c9ede5d2a334a11d602b9990f5859527dc5606a8d6db436\";}'),
(593, 810, 'content_type', 'file'),
(594, 811, 'event_type', 'modified'),
(595, 811, 'status', 'unread'),
(596, 811, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/LogInOut.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"ae89cd62eb4b82b4dce805312873e1dbaaddb634fced235c7bbfdce68488392c\";}'),
(597, 811, 'content_type', 'file'),
(598, 812, 'event_type', 'modified'),
(599, 812, 'status', 'unread'),
(600, 812, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:106:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/UserProfile.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1b6567cffe1dbbbd058a8c80bfdd3d809d32167f3dc7bdcda66228896d9fa659\";}'),
(601, 812, 'content_type', 'file'),
(602, 813, 'event_type', 'modified'),
(603, 813, 'status', 'unread'),
(604, 813, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AlertManager.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"08b58e7acc73b3a93b59c2b40573aa29456b815d327528e43752dc8bca202347\";}'),
(605, 813, 'content_type', 'file'),
(606, 814, 'event_type', 'modified'),
(607, 814, 'status', 'unread'),
(608, 814, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/PluginInstallAndActivate.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"d3acd9ac0b5533965b35769e39e7905705a57de2ebd17f6213332cb957bf123f\";}'),
(609, 814, 'content_type', 'file'),
(610, 815, 'event_type', 'modified'),
(611, 815, 'status', 'unread'),
(612, 815, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/PluginInstallerAction.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1bf9c9eff474f75060a5acd282b817e5fba402d41e5208461e06658fb6fdc675\";}'),
(613, 815, 'content_type', 'file'),
(614, 816, 'event_type', 'modified'),
(615, 816, 'status', 'unread'),
(616, 816, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/Emailer.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"7c42536e9eece021b0251873b072b651ee572c97d23addd7c64041b3116cda87\";}'),
(617, 816, 'content_type', 'file'),
(618, 817, 'event_type', 'modified'),
(619, 817, 'status', 'unread'),
(620, 817, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"986a7930c28edecbdf2cc66dbe6a8431957351c87a77d6b7cdce5e734d0fc6bf\";}'),
(621, 817, 'content_type', 'file'),
(622, 818, 'event_type', 'modified'),
(623, 818, 'status', 'unread'),
(624, 818, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/languages/wp-security-audit-log.pot\";s:4:\"hash\";s:64:\"8b55fa77e4c8fe7ea39359b7c84d603e800b97e3307529860d8c1959004a1816\";}'),
(625, 818, 'content_type', 'file'),
(626, 819, 'event_type', 'modified'),
(627, 819, 'status', 'unread'),
(628, 819, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/languages/freemius.pot\";s:4:\"hash\";s:64:\"e8e0fa92757c1c877fe7cd52294a8897103e2e702c0241f733f4fc5179abc04e\";}'),
(629, 819, 'content_type', 'file'),
(630, 820, 'event_type', 'modified'),
(631, 820, 'status', 'unread'),
(632, 820, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/README.md\";s:4:\"hash\";s:64:\"1f8b39103a1815b41e4e84e9da659d034796da5ca798e7f315e35bfef3edbc91\";}'),
(633, 820, 'content_type', 'file'),
(634, 821, 'event_type', 'modified'),
(635, 821, 'status', 'unread'),
(636, 821, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/start.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"24cadff1aa7dd00db3ff4d3353d7415cb89630266585a69e139d3ec5867086c9\";}'),
(637, 821, 'content_type', 'file'),
(638, 822, 'event_type', 'modified'),
(639, 822, 'status', 'unread'),
(640, 822, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/connect.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b62046acc5ec65000ba692b7b3884dc7e697f711dddc266b829a550703c6fae5\";}'),
(641, 822, 'content_type', 'file'),
(642, 823, 'event_type', 'modified'),
(643, 823, 'status', 'unread'),
(644, 823, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"685f255fce535c52ec4fbb17be8fb758ed6c1090cb5cfa7bedb5470991b2be35\";}'),
(645, 823, 'content_type', 'file'),
(646, 824, 'event_type', 'modified'),
(647, 824, 'status', 'unread'),
(648, 824, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/deactivation/form.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"819f7b92fdff3c56eb995e68f0021b380147b0ae7c286f169878586f326c3ffa\";}'),
(649, 824, 'content_type', 'file'),
(650, 825, 'event_type', 'modified'),
(651, 825, 'status', 'unread'),
(652, 825, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/license-activation.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"383b61d781b82c1cb1e8d83beb32eea6ac6e8df3e00e528824c6c8914d66da76\";}'),
(653, 825, 'content_type', 'file'),
(654, 826, 'event_type', 'modified'),
(655, 826, 'status', 'unread'),
(656, 826, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:133:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/subscription-cancellation.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1e658bfbd822487f3e2e09472ec28f2e0df95fcab95e178a9561a0c16a9dee47\";}'),
(657, 826, 'content_type', 'file'),
(658, 827, 'event_type', 'modified'),
(659, 827, 'status', 'unread'),
(660, 827, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/trial-start.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"354157ed857940c75e5950e405ae183288a7592d5e78489379ab6b4490930ee5\";}'),
(661, 827, 'content_type', 'file'),
(662, 828, 'event_type', 'modified'),
(663, 828, 'status', 'unread'),
(664, 828, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/affiliation.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"f72eaf9d32cda65e42e49f2c2e72e0e20810bdb7693cf5378b6fcd965ff70560\";}'),
(665, 828, 'content_type', 'file'),
(666, 829, 'event_type', 'modified'),
(667, 829, 'status', 'unread'),
(668, 829, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/optout.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"929b29ccdb5fab764cb952da36f7c9f24b7e90fee016dadaaba018b85dc7ffd8\";}'),
(669, 829, 'content_type', 'file'),
(670, 830, 'event_type', 'modified'),
(671, 830, 'status', 'unread'),
(672, 830, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/payments.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"c21b1ad1e593b6644a2a0e9ff954956a61dded512626ab5460218f2e79c795b4\";}'),
(673, 830, 'content_type', 'file'),
(674, 831, 'event_type', 'modified'),
(675, 831, 'status', 'unread'),
(676, 831, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/partials/addon.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"baa7972aec1e33b6a187ab3b3a214e3b2e3605877e3a46f973e98b94bcea7a92\";}'),
(677, 831, 'content_type', 'file'),
(678, 832, 'event_type', 'modified'),
(679, 832, 'status', 'unread'),
(680, 832, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/pricing.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"421edc5da83d16defbb8bb50fbb75bdc052fc1233f69c89697dd064b551f969d\";}'),
(681, 832, 'content_type', 'file'),
(682, 833, 'event_type', 'modified'),
(683, 833, 'status', 'unread'),
(684, 833, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/add-ons.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"7fa7f7ee11ad1b6cf23b7ad8cac93a6cd4fc15405002da1eba3eabb1eab570b4\";}'),
(685, 833, 'content_type', 'file'),
(686, 834, 'event_type', 'modified'),
(687, 834, 'status', 'unread'),
(688, 834, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/secure-https-header.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"d6a5020e8b0b5fcae901cabeeb54bfe3cbed8f19d79918872cfa106f51e67d8e\";}'),
(689, 834, 'content_type', 'file'),
(690, 835, 'event_type', 'modified'),
(691, 835, 'status', 'unread'),
(692, 835, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/auto-installation.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"4b18ee451c86232a2f9b13789b3b7d125cb0df54097ee64b7ea1bd340eef59b1\";}'),
(693, 835, 'content_type', 'file'),
(694, 836, 'event_type', 'modified'),
(695, 836, 'status', 'unread'),
(696, 836, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/add-ons.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"a37420091773e57a2edaa07d4812d27b3c44f1d8302b93bfde7b041660028182\";}'),
(697, 836, 'content_type', 'file'),
(698, 837, 'event_type', 'modified'),
(699, 837, 'status', 'unread'),
(700, 837, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-plugin-info-dialog.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"5675a61f5e5831a6fcc53dd937ad31b2413d11f2de87e11c55a54265dc6d25fd\";}'),
(701, 837, 'content_type', 'file'),
(702, 838, 'event_type', 'modified'),
(703, 838, 'status', 'unread'),
(704, 838, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-essential-functions.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"52a81a51a2cb3c4964b57151b81c920f49ad4609c111aa5939bd5878d853af5f\";}'),
(705, 838, 'content_type', 'file'),
(706, 839, 'event_type', 'modified'),
(707, 839, 'status', 'unread'),
(708, 839, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-freemius.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"22181ce30dac50fdb3e8b86f4d92b31958c079697817b64b0e63e06fd0ab3d87\";}'),
(709, 839, 'content_type', 'file'),
(710, 840, 'event_type', 'modified'),
(711, 840, 'status', 'unread'),
(712, 840, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:143:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/supplements/fs-essential-functions-1.1.7.1.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"4c73b0e449e92442ec5a88094c55d7be71a2963108b145371aa993cfd349da54\";}'),
(713, 840, 'content_type', 'file'),
(714, 841, 'event_type', 'modified'),
(715, 841, 'status', 'unread'),
(716, 841, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:147:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/customizer/class-fs-customizer-support-section.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"061256a4960417b0bed8ae41297836118cee48bc1a8cb3ddcc06fdfbf4e00281\";}'),
(717, 841, 'content_type', 'file'),
(718, 842, 'event_type', 'modified'),
(719, 842, 'status', 'unread'),
(720, 842, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:137:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-admin-menu-manager.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"7f7c34b54be9f2bcf523f6f26060777788639a22bde2c929e5168f92613d804f\";}'),
(721, 842, 'content_type', 'file'),
(722, 843, 'event_type', 'modified'),
(723, 843, 'status', 'unread'),
(724, 843, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:126:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-payment.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"79062793e6e30a4088e1d3e6e058de2b7182b945f786e80b0db16317df8ca2ae\";}'),
(725, 843, 'content_type', 'file'),
(726, 844, 'event_type', 'modified'),
(727, 844, 'status', 'unread'),
(728, 844, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:123:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-site.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"bbc1e129a7ee1fa489b8bdef8aa62511520b47a2beeecbdc0c1ad6d2cd4b28e0\";}'),
(729, 844, 'content_type', 'file'),
(730, 845, 'event_type', 'modified'),
(731, 845, 'status', 'unread'),
(732, 845, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:133:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-plugin-license.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"60ce2fb8be19a4129052c725e5dc3df3ca40d284ba6727c364b31ae711dad055\";}'),
(733, 845, 'content_type', 'file'),
(734, 846, 'event_type', 'modified'),
(735, 846, 'status', 'unread'),
(736, 846, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-storage.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"d896e5a91b9e1211d60f14a559370d0aacd147f88bb020b6e76b33c1fbe4da7c\";}'),
(737, 846, 'content_type', 'file'),
(738, 847, 'event_type', 'modified'),
(739, 847, 'status', 'unread'),
(740, 847, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/FreemiusWordPress.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"8f1a6d96e180e5cc4507cf1c10ffc6a17b3de1fdcbced0e08690f54c096b8e99\";}'),
(741, 847, 'content_type', 'file'),
(742, 848, 'event_type', 'modified'),
(743, 848, 'status', 'unread'),
(744, 848, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/FreemiusBase.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"429bd0bf3650fa7e75556dd6b7774a9ba50524fcaa8ae1ae6b260559d3ae888c\";}'),
(745, 848, 'content_type', 'file'),
(746, 849, 'event_type', 'modified'),
(747, 849, 'status', 'unread'),
(748, 849, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-api.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"7815cfab95f2d4b01bfc8b7b3c11442f73a6f65e1e9654e53eab517512f536f8\";}'),
(749, 849, 'content_type', 'file'),
(750, 850, 'event_type', 'modified'),
(751, 850, 'status', 'unread'),
(752, 850, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/defaults.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"c2c90e0e710cd8f60ccd298930ce5d966d0d04e291e73e3dc3e500d25ac4d9ea\";}'),
(753, 850, 'content_type', 'file'),
(754, 851, 'event_type', 'modified'),
(755, 851, 'status', 'unread'),
(756, 851, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/src/wsal-wizard.scss\";s:4:\"hash\";s:64:\"152b0b53bb4cb00595460e9b15aabc8537c25e7c7967d81f539a9956ed033c95\";}'),
(757, 851, 'content_type', 'file'),
(758, 852, 'event_type', 'modified'),
(759, 852, 'status', 'unread'),
(760, 852, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/auditlog.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"d8a47e99c0ce10a8ac2f3ad837f562efe1933a9ab1b714bce663857b8c734244\";}'),
(761, 852, 'content_type', 'file'),
(762, 853, 'event_type', 'added'),
(763, 853, 'status', 'unread'),
(764, 853, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/purposes.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"a261c33b86e0bd0da4786d8144f6ccb9c5bef49fe5aa22cdf16a06bc575fe074\";}'),
(765, 853, 'content_type', 'file'),
(766, 854, 'event_type', 'added'),
(767, 854, 'status', 'unread'),
(768, 854, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/gdpr.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"3ffef33d2997d9379aa59ba252c530775d40108a2921e9a32951181245b1dbad\";}'),
(769, 854, 'content_type', 'file'),
(770, 855, 'event_type', 'added'),
(771, 855, 'status', 'unread'),
(772, 855, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/demographic.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"6cded05237864cf7134e93f504040d56e689e13af21050f5784e637a58ca90e3\";}'),
(773, 855, 'content_type', 'file'),
(774, 856, 'event_type', 'added'),
(775, 856, 'status', 'unread'),
(776, 856, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/demographic-chart.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"9af91e5585b61d5708f9735e8633abb68d20d238dcc58a93fc8b09ef1f49ea1a\";}'),
(777, 856, 'content_type', 'file'),
(778, 857, 'event_type', 'added'),
(779, 857, 'status', 'unread'),
(780, 857, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/exclusions.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"240ba2a864540123e2951b230e18f7b1a5a1a953808a4ff9f93b9c33dd03e2ac\";}'),
(781, 857, 'content_type', 'file'),
(782, 858, 'event_type', 'added'),
(783, 858, 'status', 'unread'),
(784, 858, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/gdpr-config.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"8d6bbffa97db991878b8b43ff51c3b7bfd52a756e7df842d3c1975a65d125c8a\";}'),
(785, 858, 'content_type', 'file'),
(786, 859, 'event_type', 'added'),
(787, 859, 'status', 'unread'),
(788, 859, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/appearance.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"4292f134eee3f62127d6543b1e8a8906c2573d2175442eb22451e671baa6d281\";}'),
(789, 859, 'content_type', 'file'),
(790, 860, 'event_type', 'modified'),
(791, 860, 'status', 'unread'),
(792, 860, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/googleanalytics.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"bd4280c0eb8c9ac83971543ac79d7692e426bc7320f9dd639874ba5018613bbd\";}'),
(793, 860, 'content_type', 'file'),
(794, 861, 'event_type', 'modified'),
(795, 861, 'status', 'unread'),
(796, 861, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/js/googleanalytics.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"8ab9c2383e44680ae6fe0d35510b34a6000ba88284e9883f9043f9801c80f86c\";}'),
(797, 861, 'content_type', 'file'),
(798, 862, 'event_type', 'modified'),
(799, 862, 'status', 'unread'),
(800, 862, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/js/googleanalytics_page.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"bab3b4b49dc59df7a3f052344cff40e1ec6198c4d6d7617aa473305f2ec696c2\";}'),
(801, 862, 'content_type', 'file'),
(802, 863, 'event_type', 'modified'),
(803, 863, 'status', 'unread'),
(804, 863, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Helper.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"d137dfad465c48e60388ec28f7a6d2c311083faa429d9b037ea509653be46d2b\";}'),
(805, 863, 'content_type', 'file'),
(806, 864, 'event_type', 'modified'),
(807, 864, 'status', 'unread'),
(808, 864, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Admin.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"bfed8714f7aebe22a45eea24d1e28507bb590098d352f41da8f08d4ce66e3c7a\";}'),
(809, 864, 'content_type', 'file'),
(810, 865, 'event_type', 'modified'),
(811, 865, 'status', 'unread'),
(812, 865, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Stats.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"76483715cb8916584795506f531e386924a8151720641fb19d3635cb41466d82\";}'),
(813, 865, 'content_type', 'file'),
(814, 866, 'event_type', 'modified'),
(815, 866, 'status', 'unread'),
(816, 866, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/core/Ga_View_Core.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"c1c3c9a46e58b770442db97b5c0e693594fb892e6a7ac653c5115277f86ffb2c\";}'),
(817, 866, 'content_type', 'file'),
(818, 867, 'event_type', 'modified'),
(819, 867, 'status', 'unread'),
(820, 867, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Sharethis_Api_Client.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1801271365185a9a8b882ba238c05f014653d7b0cfd2d80a261232738a4d873b\";}'),
(821, 867, 'content_type', 'file'),
(822, 868, 'event_type', 'modified'),
(823, 868, 'status', 'unread'),
(824, 868, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Api_Client.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"26e0c85e7a23fae6d249b7b7c77240b7465a9a5f348a848a10a6f8bebd92cb52\";}'),
(825, 868, 'content_type', 'file'),
(826, 869, 'event_type', 'modified'),
(827, 869, 'status', 'unread'),
(828, 869, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Api_Request.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"e85bc466628965645b9f8d8ad388a1f96013ba432bf4c80bbe7d1dcdbe172d96\";}'),
(829, 869, 'content_type', 'file'),
(830, 870, 'event_type', 'modified'),
(831, 870, 'status', 'unread'),
(832, 870, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/stats.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"394599bc156a8512c356578e6f143e568bf15a270a65144a05be8c2669e221cf\";}'),
(833, 870, 'content_type', 'file'),
(834, 871, 'event_type', 'modified'),
(835, 871, 'status', 'unread'),
(836, 871, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_notice.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"f8de8b3b639412ecdd71acf39d8b7bd33b62e5299760bc70d310b4d7c57e95b4\";}'),
(837, 871, 'content_type', 'file'),
(838, 872, 'event_type', 'modified'),
(839, 872, 'status', 'unread'),
(840, 872, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/page.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"c2f084d6fe4013f26aa67e001ac2e75854f2cb7fe01d041de6eb1a5d91668d7a\";}'),
(841, 872, 'content_type', 'file'),
(842, 873, 'event_type', 'modified'),
(843, 873, 'status', 'unread'),
(844, 873, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/css/ga_additional.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"7dce35818cd2ace9c8f62d077651f427247cd5b54c7e3025173f843b05499f07\";}'),
(845, 873, 'content_type', 'file'),
(846, 874, 'event_type', 'modified'),
(847, 874, 'status', 'unread'),
(848, 874, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/css/googleanalytics.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"43270fcab125a001f10a8da711ebb066b7238d8e840dcc824cedbb7499db2212\";}'),
(849, 874, 'content_type', 'file'),
(850, 875, 'event_type', 'modified'),
(851, 875, 'status', 'unread'),
(852, 875, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:84:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet-admin.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"5d147030284ccea8a430ee44dca6fa00881ae65c86ccdf1e9f19bd3f61053c8f\";}'),
(853, 875, 'content_type', 'file'),
(854, 876, 'event_type', 'modified'),
(855, 876, 'status', 'unread'),
(856, 876, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/stats.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"9cb1f989bb0571d5dd505e14ff04a713050878b12207f4ce593cc49ba7ccd3e0\";}'),
(857, 876, 'content_type', 'file'),
(858, 877, 'event_type', 'modified'),
(859, 877, 'status', 'unread'),
(860, 877, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/akismet.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"fd3d60eb8c39190757194b480f25b6d8ea6c92e4c91d3ee5e5bd517d85705baa\";}'),
(861, 877, 'content_type', 'file'),
(862, 878, 'event_type', 'modified'),
(863, 878, 'status', 'unread'),
(864, 878, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"cc68ba829cb64669c1b22b4ab976df3c38ed39616d3cbeb312b4b19a3dfda7b5\";}'),
(865, 878, 'content_type', 'file'),
(866, 879, 'event_type', 'modified'),
(867, 879, 'status', 'unread'),
(868, 879, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/dashboard.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"d37dca7182c1a9a0ecbb9790b376aeaf6f419d1a82d343c2770fc8c8039b33b6\";}'),
(869, 879, 'content_type', 'file'),
(870, 880, 'event_type', 'modified'),
(871, 880, 'status', 'unread'),
(872, 880, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/dashboard.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"0d559db49e29b59da39fabe75fd93208c46d297e0fbbc6485f5b08a12ec01918\";}'),
(873, 880, 'content_type', 'file'),
(874, 881, 'event_type', 'modified'),
(875, 881, 'status', 'unread'),
(876, 881, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/custom-background.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"a1a7f611754237d5378b2736e1d047cfbc9d3875404586125e1f8f9ca8899d80\";}'),
(877, 881, 'content_type', 'file'),
(878, 882, 'event_type', 'modified'),
(879, 882, 'status', 'unread'),
(880, 882, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/custom-background.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"c55ee363c9a4ac51e024552b962cd2b48e725de8e26b8924b42487260b5ccf63\";}'),
(881, 882, 'content_type', 'file'),
(882, 883, 'event_type', 'modified'),
(883, 883, 'status', 'unread'),
(884, 883, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:62:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media-gallery.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"3dc6499f60196eb31ac938f4ae6739a93fe6007a84a1946c48f9542071e4d2a8\";}'),
(885, 883, 'content_type', 'file'),
(886, 884, 'event_type', 'modified'),
(887, 884, 'status', 'unread'),
(888, 884, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media-gallery.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"47c5f3e05d32f941542fd03527b966f961fd0d8c7d8a637fa314d3c3ec257c22\";}'),
(889, 884, 'content_type', 'file'),
(890, 885, 'event_type', 'modified'),
(891, 885, 'status', 'unread'),
(892, 885, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/about.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"48f6cf69cb87a12c73c332ed705cbc1ba53004a30ae6445db52ed44fbf699a7b\";}'),
(893, 885, 'content_type', 'file'),
(894, 886, 'event_type', 'modified'),
(895, 886, 'status', 'unread'),
(896, 886, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/admin-header.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"68039f2a31bd50729c9674e9a74d4649dfb6227abbe55962894bb4a1d0d34e6b\";}'),
(897, 886, 'content_type', 'file'),
(898, 887, 'event_type', 'modified'),
(899, 887, 'status', 'unread'),
(900, 887, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:56:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/media-new.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"d06fd346dd290258437b7732453fa16936ca322caee652d1747389edd4c7e626\";}'),
(901, 887, 'content_type', 'file'),
(902, 888, 'event_type', 'modified'),
(903, 888, 'status', 'unread'),
(904, 888, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:61:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/media.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"e300a89d0ae3ffd5127335996808c08c69ab7e804a7b05d941bb6676655a9679\";}'),
(905, 888, 'content_type', 'file'),
(906, 889, 'event_type', 'modified'),
(907, 889, 'status', 'unread'),
(908, 889, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:68:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/ajax-actions.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"ec4b92a0a72577bb6735a70ee9d76c79c0ca6097e0cfa3bc0aa8970cc484f80c\";}'),
(909, 889, 'content_type', 'file'),
(910, 890, 'event_type', 'modified'),
(911, 890, 'status', 'unread'),
(912, 890, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-community-events.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1f6ec853737cbedac40268d59b73e466fdc3efc0b2466c0bd83fbc07c3242f39\";}'),
(913, 890, 'content_type', 'file'),
(914, 891, 'event_type', 'modified'),
(915, 891, 'status', 'unread'),
(916, 891, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:82:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-automatic-updater.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"8805e21625e9b8570e2de1651e8d96156a20b648ecc022faa8473e8422085b2c\";}'),
(917, 891, 'content_type', 'file'),
(918, 892, 'event_type', 'modified'),
(919, 892, 'status', 'unread'),
(920, 892, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:58:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/ms.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b980b787a1a7e093553189d8bf9fd6c1eaf81d8efad47c6f858da1008f45b366\";}'),
(921, 892, 'content_type', 'file'),
(922, 893, 'event_type', 'modified'),
(923, 893, 'status', 'unread'),
(924, 893, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-custom-image-header.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"62a048e367708b4ad0f94faf100a3102ba298dcfdcb373578bbf9d09bf0ee4cc\";}'),
(925, 893, 'content_type', 'file'),
(926, 894, 'event_type', 'modified'),
(927, 894, 'status', 'unread'),
(928, 894, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:64:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/template.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"6540ad10936ef9c32dc66cd3f606b87fa64807420973a51b65f4d65457b9d310\";}'),
(929, 894, 'content_type', 'file'),
(930, 895, 'event_type', 'modified'),
(931, 895, 'status', 'unread'),
(932, 895, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/dashboard.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"47027073d6ee980c987761d881c81703e02309a34cd421ca52de96d860eb30d4\";}'),
(933, 895, 'content_type', 'file'),
(934, 896, 'event_type', 'modified'),
(935, 896, 'status', 'unread'),
(936, 896, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-custom-background.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"e7e39b18a95230c1f5a426bd1c357c91d49f3a484006384cc8eb4bf8b3ef5cf0\";}'),
(937, 896, 'content_type', 'file'),
(938, 897, 'event_type', 'modified'),
(939, 897, 'status', 'unread'),
(940, 897, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/comment.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"06e42f32bf7fcbdf66a3a6511ce7229fea8deff67f427865896094d451c98bf4\";}'),
(941, 897, 'content_type', 'file'),
(942, 898, 'event_type', 'modified'),
(943, 898, 'status', 'unread'),
(944, 898, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/site-users.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"95916172ec794934f444e8cd946e034f45d6e4a6aeea3dceee0619a60935a427\";}'),
(945, 898, 'content_type', 'file'),
(946, 899, 'event_type', 'modified'),
(947, 899, 'status', 'unread'),
(948, 899, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/comment-reply.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"6c00ba5aba07aafa80e396b3be2851d6291188ef1b9dcc84d190238e44456c3b\";}'),
(949, 899, 'content_type', 'file'),
(950, 900, 'event_type', 'modified'),
(951, 900, 'status', 'unread'),
(952, 900, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/comment-reply.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"a16df2f75e04129b12a5fde7311c7ea9131418080fd3f6bcb2b28ce1faa2fe8e\";}'),
(953, 900, 'content_type', 'file'),
(954, 901, 'event_type', 'modified'),
(955, 901, 'status', 'unread'),
(956, 901, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:73:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-editor.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"d2a3a49ccb75cefa059ae26ba74bd1f97d9662c65bab3c8238ead17ac211d4c8\";}'),
(957, 901, 'content_type', 'file'),
(958, 902, 'event_type', 'modified'),
(959, 902, 'status', 'unread'),
(960, 902, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:70:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-library.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"3327d10a78f410176674b7c3a8cc7b473dea4574a116070f1fdfc53517d74c68\";}'),
(961, 902, 'content_type', 'file'),
(962, 903, 'event_type', 'modified'),
(963, 903, 'status', 'unread'),
(964, 903, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/blocks.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"f7062288f4102c1000a0fc4726d95789cee12218d801e5827cad29635e80b551\";}'),
(965, 903, 'content_type', 'file'),
(966, 904, 'event_type', 'modified'),
(967, 904, 'status', 'unread'),
(968, 904, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/editor.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"a2406ecf808b1dc4012f28a17b94855d60639e39f053efd2d477216ea939a307\";}'),
(969, 904, 'content_type', 'file'),
(970, 905, 'event_type', 'modified'),
(971, 905, 'status', 'unread'),
(972, 905, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/blocks.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"7e1a56181c2598ed9ced5ef7396372104af5972a637777f060aae7ef2fc4cc7c\";}'),
(973, 905, 'content_type', 'file'),
(974, 906, 'event_type', 'modified'),
(975, 906, 'status', 'unread'),
(976, 906, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:74:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-library.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"639af8deefa57de7a7e20f78572ac66cbef3c88c8cdd25b07d8638692a1f27cf\";}'),
(977, 906, 'content_type', 'file'),
(978, 907, 'event_type', 'modified'),
(979, 907, 'status', 'unread'),
(980, 907, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/components.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"52f01ad46ab1571cad93a41ec3edc21bb79def113bd5a8407ef7e5d588d163ff\";}'),
(981, 907, 'content_type', 'file'),
(982, 908, 'event_type', 'modified'),
(983, 908, 'status', 'unread'),
(984, 908, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:69:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-editor.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"9bb29ba825bb047508574d3a3a0ed71c01110d7d4a3588658d69b95ff73cf1e4\";}'),
(985, 908, 'content_type', 'file'),
(986, 909, 'event_type', 'modified'),
(987, 909, 'status', 'unread'),
(988, 909, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:67:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/editor.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"23a5abbe2d9e08ddef0a6aea04c88484acbb7eb277715220238cda67cc08dbde\";}'),
(989, 909, 'content_type', 'file'),
(990, 910, 'event_type', 'modified'),
(991, 910, 'status', 'unread'),
(992, 910, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:71:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/components.min.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"04abff1136033e07c73bf5a725ccc44b2343f3b87d22e219c8eabc33260628d0\";}'),
(993, 910, 'content_type', 'file'),
(994, 911, 'event_type', 'modified'),
(995, 911, 'status', 'unread'),
(996, 911, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/functions.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"da09a4921f3f4dd0e9cd7bfeb3236d7e2d58af179957d17c82a42a991f299534\";}'),
(997, 911, 'content_type', 'file'),
(998, 912, 'event_type', 'modified'),
(999, 912, 'status', 'unread'),
(1000, 912, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:63:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/script-loader.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"e2cfebd7132a16e8be90744415136be0b223656cbe1622a8e348c90f645ec549\";}'),
(1001, 912, 'content_type', 'file'),
(1002, 913, 'event_type', 'modified'),
(1003, 913, 'status', 'unread'),
(1004, 913, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/comment-template.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"46ab85519f095a7426fc77af0cb58ee18444c38a93a575a99a617118c996ca79\";}'),
(1005, 913, 'content_type', 'file'),
(1006, 914, 'event_type', 'modified'),
(1007, 914, 'status', 'unread'),
(1008, 914, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:66:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/general-template.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"81d9e10fca0a77bdb63f2cd97fbfbaebe5bc7bbdad1e5aadf4a8ac6e2ec7cd7a\";}'),
(1009, 914, 'content_type', 'file'),
(1010, 915, 'event_type', 'modified'),
(1011, 915, 'status', 'unread'),
(1012, 915, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/version.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"bfa360a758fcc3c5dad1a8b5a64941c2aa3ce53dcab7b19cf7c149797347988f\";}'),
(1013, 915, 'content_type', 'file'),
(1014, 916, 'event_type', 'modified'),
(1015, 916, 'status', 'unread'),
(1016, 916, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/post.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"cf9ff5bdfe7d53a6eef507849e598e29f67aff1a101d831b6dca54c52c5b7c39\";}'),
(1017, 916, 'content_type', 'file'),
(1018, 917, 'event_type', 'modified'),
(1019, 917, 'status', 'unread'),
(1020, 917, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:54:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/meta.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"064ec53ff81a3bf2b14036c07642a98e93c10fd849f687003988a1918bf77061\";}'),
(1021, 917, 'content_type', 'file'),
(1022, 918, 'event_type', 'modified'),
(1023, 918, 'status', 'unread'),
(1024, 918, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:65:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-oembed.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"0dcd21deed4ede07d80a61e619d68dece78782f489f59465480d4a882c658dd6\";}'),
(1025, 918, 'content_type', 'file'),
(1026, 919, 'event_type', 'modified'),
(1027, 919, 'status', 'unread'),
(1028, 919, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/assets/script-loader-packages.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b607e292689c9408622cff13b6a8183e0bf7231de1bda21cc7f8ca3c0c25e713\";}'),
(1029, 919, 'content_type', 'file'),
(1030, 920, 'event_type', 'modified'),
(1031, 920, 'status', 'unread'),
(1032, 920, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Utility/FilteredIterator.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b7c6e929fc8477db2abeb0b64cefe4550aab635b598bd058c2a1d329db507ef2\";}'),
(1033, 920, 'content_type', 'file'),
(1034, 921, 'event_type', 'modified'),
(1035, 921, 'status', 'unread'),
(1036, 921, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style-rtl.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"f6a0476202db2cccb98e4aa73cab19e05806fb967788f0c5e087848541c7792e\";}'),
(1037, 921, 'content_type', 'file'),
(1038, 922, 'event_type', 'modified'),
(1039, 922, 'status', 'unread'),
(1040, 922, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style.min.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"399e55feebad9eb287dd72ebb1be29c53c1b36da587b2accbc0b3dc0611ee025\";}'),
(1041, 922, 'content_type', 'file'),
(1042, 923, 'event_type', 'modified'),
(1043, 923, 'status', 'unread'),
(1044, 923, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:75:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"05ca3781d015f8cdce17ee38bc073e9cce5e5790e08baa9b8fc9242b0c6023f5\";}'),
(1045, 923, 'content_type', 'file'),
(1046, 924, 'event_type', 'modified'),
(1047, 924, 'status', 'unread'),
(1048, 924, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style-rtl.min.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"515bdd5378409274e971fe031b7662c3cab41e4c4c3f86e6e5d9a9c367a9fb82\";}'),
(1049, 924, 'content_type', 'file'),
(1050, 925, 'event_type', 'modified'),
(1051, 925, 'status', 'unread'),
(1052, 925, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style-rtl.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"ae181bb9140fc4a87fdd3b36f37d305333b30f7f14004a5750a645017a093971\";}'),
(1053, 925, 'content_type', 'file'),
(1054, 926, 'event_type', 'modified'),
(1055, 926, 'status', 'unread'),
(1056, 926, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:81:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style.min.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"13b16065a673fe311be50037fbaf7ec454100ecf681902ad60c332842693bc09\";}'),
(1057, 926, 'content_type', 'file'),
(1058, 927, 'event_type', 'modified'),
(1059, 927, 'status', 'unread'),
(1060, 927, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:77:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"735a7488ba3241dace3c8f5141ab829f8745f34ae6e44a38279a8e5ea67bb6ec\";}'),
(1061, 927, 'content_type', 'file'),
(1062, 928, 'event_type', 'modified'),
(1063, 928, 'status', 'unread'),
(1064, 928, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:85:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style-rtl.min.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"cd40500ac6586db364d55b17f395201b9cbcccd972f81dda135c92e5aa786552\";}'),
(1065, 928, 'content_type', 'file'),
(1066, 929, 'event_type', 'modified'),
(1067, 929, 'status', 'unread'),
(1068, 929, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:79:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"dd0cbacf3f5eff58b31c8a6c00d366361c561402167c1d10b5875b9983da0a15\";}'),
(1069, 929, 'content_type', 'file'),
(1070, 930, 'event_type', 'modified'),
(1071, 930, 'status', 'unread'),
(1072, 930, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor-rtl.min.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"bf659aba035e65bd52c0d85f6145efa4d08f7526fafa30c05c782e1d3846eacd\";}'),
(1073, 930, 'content_type', 'file'),
(1074, 931, 'event_type', 'modified'),
(1075, 931, 'status', 'unread'),
(1076, 931, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor-rtl.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"b1eef8e537fc78c5ac2248a171c2127be53e41c161e8448cc3f6f8f331226354\";}'),
(1077, 931, 'content_type', 'file'),
(1078, 932, 'event_type', 'modified'),
(1079, 932, 'status', 'unread'),
(1080, 932, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:83:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor.min.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"3706784b4181611d42e9b8e48d919fa5f905108df53aec4caed7cf9385b9c2e6\";}'),
(1081, 932, 'content_type', 'file'),
(1082, 933, 'event_type', 'modified'),
(1083, 933, 'status', 'unread'),
(1084, 933, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:55:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/embed.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"cef36a7db96cddf31c57ebc0a12b173c733a3fa12e65ee4e0bde4494cfb996e8\";}'),
(1085, 933, 'content_type', 'file'),
(1086, 934, 'event_type', 'modified'),
(1087, 934, 'status', 'unread'),
(1088, 934, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-xmlrpc-server.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"845659480d3aca51dbb93a86b208ad985b8b62f91df59ee76a655e76f059a4af\";}'),
(1089, 934, 'content_type', 'file'),
(1090, 935, 'event_type', 'modified'),
(1091, 935, 'status', 'unread'),
(1092, 935, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:52:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/about.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"7783e7ead1b24dfc7dca10b6839eb0dad4841f537ad8f99837fee9b3d9531ec9\";}'),
(1093, 935, 'content_type', 'file'),
(1094, 936, 'event_type', 'modified'),
(1095, 936, 'status', 'unread'),
(1096, 936, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:59:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/functions.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"958c52c0ae4d4bc0b28dc928940f0777a965de9cd271dca5722d0c105d3e07c1\";}'),
(1097, 936, 'content_type', 'file'),
(1098, 937, 'event_type', 'modified'),
(1099, 937, 'status', 'unread'),
(1100, 937, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:57:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/version.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"05c7d1462db6c0f5a77a1b3b1d36e1a4ec331b134d9925649804964108badec4\";}'),
(1101, 937, 'content_type', 'file'),
(1102, 938, 'event_type', 'deleted'),
(1103, 938, 'status', 'unread'),
(1104, 938, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendSystem.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"a07ae31e9a90c4ff2ea1b8b25bc96c05dcad1631f6d2abb85d411b0ae6633437\";}'),
(1105, 938, 'content_type', 'file'),
(1106, 939, 'event_type', 'deleted'),
(1107, 939, 'status', 'unread'),
(1108, 939, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendWooCommerce.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"8ddf9c1a36c3a4c3a14b11ea83f044c3ff0b18fbf8df801f66de2a9902ef7477\";}'),
(1109, 939, 'content_type', 'file'),
(1110, 940, 'event_type', 'deleted'),
(1111, 940, 'status', 'unread'),
(1112, 940, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:94:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/src/common.scss\";s:4:\"hash\";s:64:\"e3b0c44298fc1c149afbf4c8996fb92427ae41e4649b934ca495991b7852b855\";}'),
(1113, 940, 'content_type', 'file'),
(1114, 941, 'event_type', 'modified'),
(1115, 941, 'status', 'unread'),
(1116, 941, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/auditlog-pointer.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"1c24a4193398108111b3fea2a59eb5cf8c0a7f66103046bbe2404b0fd8a78e89\";}'),
(1117, 941, 'content_type', 'file'),
(1118, 942, 'event_type', 'modified'),
(1119, 942, 'status', 'unread'),
(1120, 942, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:89:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/auditlog.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"803e4bbc2a7031f3ed019e5a8cf636b8e6b917207c8ab96dcfea76ed06addfaf\";}'),
(1121, 942, 'content_type', 'file'),
(1122, 943, 'event_type', 'modified'),
(1123, 943, 'status', 'unread'),
(1124, 943, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/SensorManager.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"eec3e6018a550308c83a3b49435e22a085f4d4bfbdc77057918341d01f91a4b1\";}'),
(1125, 943, 'content_type', 'file'),
(1126, 944, 'event_type', 'modified'),
(1127, 944, 'status', 'unread'),
(1128, 944, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:120:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Multisite/NetworkWide/CPTsTracker.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"83682e2f5495fbd61a8b3f754787d49aee395b2b3931fe10114fa23d0b79f2d7\";}'),
(1129, 944, 'content_type', 'file'),
(1130, 945, 'event_type', 'modified'),
(1131, 945, 'status', 'unread'),
(1132, 945, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ConstantManager.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"21128ee2c064487b48fee523dd722e9c390752cff1b139f91a07105e8cf88836\";}'),
(1133, 945, 'content_type', 'file'),
(1134, 946, 'event_type', 'modified'),
(1135, 946, 'status', 'unread'),
(1136, 946, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:117:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/ActiveRecordInterface.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"a188823da648d8705c0c25609479c56c0ddce1bc09cd6fd4b2f680b11a7dbfab\";}'),
(1137, 946, 'content_type', 'file'),
(1138, 947, 'event_type', 'modified'),
(1139, 947, 'status', 'unread'),
(1140, 947, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/OccurrenceAdapter.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"c5af2495241ad215f112aec3905851673e3d4a98c3f44009566fe6519acad564\";}'),
(1141, 947, 'content_type', 'file'),
(1142, 948, 'event_type', 'modified'),
(1143, 948, 'status', 'unread'),
(1144, 948, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:113:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/MetaAdapter.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"fd1fda6cd5fac4a8661e0591dea3f9e4b7a08482e76f5b49fee42d1ff5ef3784\";}'),
(1145, 948, 'content_type', 'file'),
(1146, 949, 'event_type', 'modified'),
(1147, 949, 'status', 'unread'),
(1148, 949, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:114:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/QueryAdapter.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"3c9a75a563347dac2dec228864705ccc4d05bbe320f28977fe440b7c1f7825af\";}'),
(1149, 949, 'content_type', 'file'),
(1150, 950, 'event_type', 'modified'),
(1151, 950, 'status', 'unread'),
(1152, 950, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:121:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/ActiveRecordAdapter.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"483d522457509e114d75cabd7848598ad1ab19b74336f80a61a1fbd31b7e5ac4\";}'),
(1153, 950, 'content_type', 'file'),
(1154, 951, 'event_type', 'modified'),
(1155, 951, 'status', 'unread'),
(1156, 951, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/TmpUserAdapter.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1e48550742209c516e4ac40e2cf156dc692fa03155f6167e337ae8e6638257e7\";}'),
(1157, 951, 'content_type', 'file'),
(1158, 952, 'event_type', 'modified'),
(1159, 952, 'status', 'unread'),
(1160, 952, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MetaInterface.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"42497954df0a8c8e1b893c9178da1ba6af180c04701fa474246e7079cb7bab78\";}'),
(1161, 952, 'content_type', 'file'),
(1162, 953, 'event_type', 'modified'),
(1163, 953, 'status', 'unread');
INSERT INTO `wp_postmeta` (`meta_id`, `post_id`, `meta_key`, `meta_value`) VALUES
(1164, 953, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/MySQLDB.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"0b97eb1aa0ea55d90dbdf4e48e1f5373f10b64f8800b412a10372a9caf6f5691\";}'),
(1165, 953, 'content_type', 'file'),
(1166, 954, 'event_type', 'modified'),
(1167, 954, 'status', 'unread'),
(1168, 954, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/ConnectorInterface.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"a2bd4544992447295aad8a3c656ca12b05f41938fcfdb95fc362b64872b54a35\";}'),
(1169, 954, 'content_type', 'file'),
(1170, 955, 'event_type', 'modified'),
(1171, 955, 'status', 'unread'),
(1172, 955, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/wp-db-custom.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"c8699b41f1d8fd941047013c2832456e7388f22762c7f35a5e7240f894f1aabe\";}'),
(1173, 955, 'content_type', 'file'),
(1174, 956, 'event_type', 'modified'),
(1175, 956, 'status', 'unread'),
(1176, 956, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ViewManager.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"125926e15f7bdf4ad6edc755b8c001feb778acd7d98a17dec6372b9b11419e84\";}'),
(1177, 956, 'content_type', 'file'),
(1178, 957, 'event_type', 'modified'),
(1179, 957, 'status', 'unread'),
(1180, 957, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AuditLogGridView.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"9f11a78b65cc73e44b938ebed0df4454f42da96e374756e300ff600895ee9aeb\";}'),
(1181, 957, 'content_type', 'file'),
(1182, 958, 'event_type', 'modified'),
(1183, 958, 'status', 'unread'),
(1184, 958, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Meta.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1feac8e72cce25d24264de4d1a8c95b94b28a40222f51efa7d5e43dc5f2d5874\";}'),
(1185, 958, 'content_type', 'file'),
(1186, 959, 'event_type', 'modified'),
(1187, 959, 'status', 'unread'),
(1188, 959, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Occurrence.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"2da90e1c07263490402c35aa5ca8f82a4255e7c4c195c8d3dcd7ff0a77df0378\";}'),
(1189, 959, 'content_type', 'file'),
(1190, 960, 'event_type', 'modified'),
(1191, 960, 'status', 'unread'),
(1192, 960, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:95:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Settings.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"8e9ff71b4e70ba43a4fb310d4dfd35a3a243c5bf5939288ca8de11a5dd2b3aec\";}'),
(1193, 960, 'content_type', 'file'),
(1194, 961, 'event_type', 'modified'),
(1195, 961, 'status', 'unread'),
(1196, 961, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Nicer.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"e9d5a80eb1005bfcfd5acd9b56fe63f5afbdadcb2fec32189eb79546be07503e\";}'),
(1197, 961, 'content_type', 'file'),
(1198, 962, 'event_type', 'modified'),
(1199, 962, 'status', 'unread'),
(1200, 962, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/ToggleAlerts.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"03ca27a2ec30af5063ddbfa29ebe18f4ee142e5805d7bd49e8cdf5c0f970f989\";}'),
(1201, 962, 'content_type', 'file'),
(1202, 963, 'event_type', 'modified'),
(1203, 963, 'status', 'unread'),
(1204, 963, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Settings.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"0a3320b694c598ce1d7940e64e9d4b11b603349e5fe44a1b4c85d5c4033e13ff\";}'),
(1205, 963, 'content_type', 'file'),
(1206, 964, 'event_type', 'modified'),
(1207, 964, 'status', 'unread'),
(1208, 964, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Help.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"aec65363db3a271d2880a16d0dc86aa89636d392ea44d496dd76b8065ed3cd6d\";}'),
(1209, 964, 'content_type', 'file'),
(1210, 965, 'event_type', 'modified'),
(1211, 965, 'status', 'unread'),
(1212, 965, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/SetupWizard.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"690fb243c25f41a573832e89e89bffe76870a0d5010c9440ce9159038c5f48ef\";}'),
(1213, 965, 'content_type', 'file'),
(1214, 966, 'event_type', 'modified'),
(1215, 966, 'status', 'unread'),
(1216, 966, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/AuditLog.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1d800d1691c4f54cbf3c5f03ef173d03d18d8035cf8d6c1a4e06c2605caf6705\";}'),
(1217, 966, 'content_type', 'file'),
(1218, 967, 'event_type', 'modified'),
(1219, 967, 'status', 'unread'),
(1220, 967, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/addons/html-view.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"801d39367ea3d0072b316c254508bc40ce595f1139425b1d4f168f138f007de7\";}'),
(1221, 967, 'content_type', 'file'),
(1222, 968, 'event_type', 'modified'),
(1223, 968, 'status', 'unread'),
(1224, 968, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AuditLogListView.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"c5a02519383a59a29e40bf2128fcc77c34f8a189141d46f01c0182ba4519ac0a\";}'),
(1225, 968, 'content_type', 'file'),
(1226, 969, 'event_type', 'modified'),
(1227, 969, 'status', 'unread'),
(1228, 969, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:96:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Uninstall.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"e42d7c79f55fe153a7f28a0ebc001aaae01f79d02acb30e5c2c95078946a2235\";}'),
(1229, 969, 'content_type', 'file'),
(1230, 970, 'event_type', 'modified'),
(1231, 970, 'status', 'unread'),
(1232, 970, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AbstractView.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"11ae9a360aa7d669c5e3735a1b3e404b5502e17614cfde2b9587f97bec8f9296\";}'),
(1233, 970, 'content_type', 'file'),
(1234, 971, 'event_type', 'modified'),
(1235, 971, 'status', 'unread'),
(1236, 971, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/YoastSeoExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"e3480e2eeee1b298162f4b6e1981511f424cfe61cbe71e308f3d14f00fb23133\";}'),
(1237, 971, 'content_type', 'file'),
(1238, 972, 'event_type', 'modified'),
(1239, 972, 'status', 'unread'),
(1240, 972, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:125:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/AbstractExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"53eee662e5a2622714aaf335c25bd9a5f45c24ccc7894e55fc769d8442804ffe\";}'),
(1241, 972, 'content_type', 'file'),
(1242, 973, 'event_type', 'modified'),
(1243, 973, 'status', 'unread'),
(1244, 973, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/WooCommerceExtension.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"d7a9f5e53b4ffc38b4beb5e491d7c87520e22cfd46bb5631ff7ec9d0956d2d50\";}'),
(1245, 973, 'content_type', 'file'),
(1246, 974, 'event_type', 'modified'),
(1247, 974, 'status', 'unread'),
(1248, 974, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:90:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Ref.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"440e98d5e62135507d85444036e52815b2502dbe511a70a2030fce950eee9bf4\";}'),
(1249, 974, 'content_type', 'file'),
(1250, 975, 'event_type', 'modified'),
(1251, 975, 'status', 'unread'),
(1252, 975, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:92:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Alert.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"ac4de8569c359820aada630516abafbfd7a5a07aa1df68f1d780f7fe6507b3fb\";}'),
(1253, 975, 'content_type', 'file'),
(1254, 976, 'event_type', 'modified'),
(1255, 976, 'status', 'unread'),
(1256, 976, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Loggers/Database.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"52e48d781c9fd50f45ec8d50f4209c6779850c2ee78b1e6417269fd36772f59b\";}'),
(1257, 976, 'content_type', 'file'),
(1258, 977, 'event_type', 'modified'),
(1259, 977, 'status', 'unread'),
(1260, 977, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Multisite.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"3b3f172da343af374493c5d209b105ecd4b1300c331abb8767de90b16ab45d14\";}'),
(1261, 977, 'content_type', 'file'),
(1262, 978, 'event_type', 'modified'),
(1263, 978, 'status', 'unread'),
(1264, 978, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/MainWP.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"136dae2619dbeaf8bf2313a4ce1cbdce9480242dae46c3a95ef1c71a539b9c00\";}'),
(1265, 978, 'content_type', 'file'),
(1266, 979, 'event_type', 'modified'),
(1267, 979, 'status', 'unread'),
(1268, 979, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Public.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"12893248d834508348568da916c61824b930fd6c1768a97522078c6a07f5a349\";}'),
(1269, 979, 'content_type', 'file'),
(1270, 980, 'event_type', 'modified'),
(1271, 980, 'status', 'unread'),
(1272, 980, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Comments.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"00b825cffc4d42203dc5e15cffdd36bc2d0cd3b596a1b5d5eccc885f8e74f76c\";}'),
(1273, 980, 'content_type', 'file'),
(1274, 981, 'event_type', 'modified'),
(1275, 981, 'status', 'unread'),
(1276, 981, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Content.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"0fc9258abab453a72c763adab71a7d63511d1551561370d59b07b941ecd2b511\";}'),
(1277, 981, 'content_type', 'file'),
(1278, 982, 'event_type', 'modified'),
(1279, 982, 'status', 'unread'),
(1280, 982, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:111:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendRegister.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"3f7c947df151562c9a9006fa1b479dad0b5af4f9ceb6a4b4a539e0e894359b42\";}'),
(1281, 982, 'content_type', 'file'),
(1282, 983, 'event_type', 'modified'),
(1283, 983, 'status', 'unread'),
(1284, 983, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Database.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"03193cde9ad00e61d4f0ce76486cd92ba4918d816bf5c4a100bc622871595cab\";}'),
(1285, 983, 'content_type', 'file'),
(1286, 984, 'event_type', 'modified'),
(1287, 984, 'status', 'unread'),
(1288, 984, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendLogin.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"45070d5f6b8f965ed181d8eede75d1feb9e5a7ed6aa1d805cb87002f1ffe2c75\";}'),
(1289, 984, 'content_type', 'file'),
(1290, 985, 'event_type', 'modified'),
(1291, 985, 'status', 'unread'),
(1292, 985, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:101:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/System.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b02c2ae2b114fe03a0fd36076d2902d738fc90cdb4f72900ec117c924c4e85e4\";}'),
(1293, 985, 'content_type', 'file'),
(1294, 986, 'event_type', 'modified'),
(1295, 986, 'status', 'unread'),
(1296, 986, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:108:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/PluginsThemes.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"891c1a2ea7297c5ee191a372d984021b932b5ec01dc480c173ed2f628796782e\";}'),
(1297, 986, 'content_type', 'file'),
(1298, 987, 'event_type', 'modified'),
(1299, 987, 'status', 'unread'),
(1300, 987, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:102:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Widgets.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"3406338febcc2332ca7c348aa7bb0efb50478773ea0b5dc483707877583058ae\";}'),
(1301, 987, 'content_type', 'file'),
(1302, 988, 'event_type', 'modified'),
(1303, 988, 'status', 'unread'),
(1304, 988, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:103:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/LogInOut.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"32caaaae5e790433cc4d37225c0afe8f4813e37afa711654a203e84407fe075a\";}'),
(1305, 988, 'content_type', 'file'),
(1306, 989, 'event_type', 'modified'),
(1307, 989, 'status', 'unread'),
(1308, 989, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/PhpErrors.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"6aa186873e436b7540b7f758196bc3cf0a811e8267a42e66b88df6fcb90ac8f9\";}'),
(1309, 989, 'content_type', 'file'),
(1310, 990, 'event_type', 'modified'),
(1311, 990, 'status', 'unread'),
(1312, 990, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:99:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AlertManager.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"a7586bb813d89a63bda0f23a8414cfc7cda715d3767ef0b74a7bac2a06f84046\";}'),
(1313, 990, 'content_type', 'file'),
(1314, 991, 'event_type', 'modified'),
(1315, 991, 'status', 'unread'),
(1316, 991, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:118:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/PluginInstallerAction.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"dbdae555209751dea6ab9d0278d4f5234081915943c1c07d4ec8b54896b518aa\";}'),
(1317, 991, 'content_type', 'file'),
(1318, 992, 'event_type', 'modified'),
(1319, 992, 'status', 'unread'),
(1320, 992, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:104:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/Emailer.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"5014ef0d1c0dbdfd7e78a93c6169e7568ec68a38fd2083ad8f56d28fdb865878\";}'),
(1321, 992, 'content_type', 'file'),
(1322, 993, 'event_type', 'modified'),
(1323, 993, 'status', 'unread'),
(1324, 993, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"9a159f7216f118a404966804dae2fc6643ac9fdd41205291893c8f06ad62a20f\";}'),
(1325, 993, 'content_type', 'file'),
(1326, 994, 'event_type', 'modified'),
(1327, 994, 'status', 'unread'),
(1328, 994, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/languages/wp-security-audit-log.pot\";s:4:\"hash\";s:64:\"1566d98c7a0cc63802e87ac2e3f386a18a985416d60c93812afefff08e8b2c87\";}'),
(1329, 994, 'content_type', 'file'),
(1330, 995, 'event_type', 'modified'),
(1331, 995, 'status', 'unread'),
(1332, 995, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/defaults.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"dccba86e1cd0060e4e11cbcaa2a4a429a4461173ac42d115877357e2c3871d01\";}'),
(1333, 995, 'content_type', 'file'),
(1334, 996, 'event_type', 'modified'),
(1335, 996, 'status', 'unread'),
(1336, 996, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:91:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/auditlog.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"45ad12f0af5d856981f96c2e4362b5d3a1a2a3357d9ca4a9d0baa5f5e1f88425\";}'),
(1337, 996, 'content_type', 'file'),
(1338, 997, 'event_type', 'modified'),
(1339, 997, 'status', 'unread'),
(1340, 997, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:88:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/googleanalytics.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"b95684908a6ecf59ba960c4d6c771cd917fca2e2392a5323b1fdd9d46a69d9eb\";}'),
(1341, 997, 'content_type', 'file'),
(1342, 998, 'event_type', 'modified'),
(1343, 998, 'status', 'unread'),
(1344, 998, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:87:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Admin.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"94dc20792cda9e7511620528eaa731c7b72bd316db473c8e5dbbc62d2ce12c12\";}'),
(1345, 998, 'content_type', 'file'),
(1346, 999, 'event_type', 'modified'),
(1347, 999, 'status', 'unread'),
(1348, 999, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:100:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"0f824a51cfe1ba1e5d2000ee5055a9e930862549b8ab2f38c0558895b8ea5f7c\";}'),
(1349, 999, 'content_type', 'file'),
(1350, 1000, 'event_type', 'modified'),
(1351, 1000, 'status', 'unread'),
(1352, 1000, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/languages/wp-security-audit-log.pot\";s:4:\"hash\";s:64:\"0dfce1a153332f293fa2b3248198bdbed5f370504008e0c4daad550272065e89\";}'),
(1353, 1000, 'content_type', 'file'),
(1354, 1001, 'event_type', 'modified'),
(1355, 1001, 'status', 'unread'),
(1356, 1001, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:98:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/config.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1fab69fbec5d91349b2a6950210aec755bfd042c0b2b19200b99c0e6885be018\";}'),
(1357, 1001, 'content_type', 'file'),
(1358, 1002, 'event_type', 'modified'),
(1359, 1002, 'status', 'unread'),
(1360, 1002, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:110:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/languages/freemius.pot\";s:4:\"hash\";s:64:\"214bddf6710d4895439a2ae48e9fc2c14e69286891e9f5109e263fb106328e47\";}'),
(1361, 1002, 'content_type', 'file'),
(1362, 1003, 'event_type', 'modified'),
(1363, 1003, 'status', 'unread'),
(1364, 1003, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:97:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/start.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"dcdb1deceb84f12ffaad8aede1b02da7fe3b37adf6a7a0c620ec8e24d27e0e1f\";}'),
(1365, 1003, 'content_type', 'file'),
(1366, 1004, 'event_type', 'modified'),
(1367, 1004, 'status', 'unread'),
(1368, 1004, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:109:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1c4c7b9e279258d8a80beec7cb0b0395d492721aabbc5a7b7f309e20434dc65d\";}'),
(1369, 1004, 'content_type', 'file'),
(1370, 1005, 'event_type', 'modified'),
(1371, 1005, 'status', 'unread'),
(1372, 1005, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:119:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/affiliation.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"8aa45cfb801d0d8abbb543e39b0fdf68fdefd1fa0579b74e3b7f06c1dce313be\";}'),
(1373, 1005, 'content_type', 'file'),
(1374, 1006, 'event_type', 'modified'),
(1375, 1006, 'status', 'unread'),
(1376, 1006, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:116:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/account.css\";s:4:\"hash\";s:64:\"6077c05d18485cb84af8689959f04a209060889487c4d29aed477c44d6ef7c0b\";}'),
(1377, 1006, 'content_type', 'file'),
(1378, 1007, 'event_type', 'modified'),
(1379, 1007, 'status', 'unread'),
(1380, 1007, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:124:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-plugin-updater.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"7dc3f34c241beaee6ab2122af6386ab4c8b4dbe842b9cc0c7d5714f12a1defbb\";}'),
(1381, 1007, 'content_type', 'file'),
(1382, 1008, 'event_type', 'modified'),
(1383, 1008, 'status', 'unread'),
(1384, 1008, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-plugin-info-dialog.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"7fa15f826c446d926e2e3fb45d93442afae4f55efe559debdbfa6418bd85642b\";}'),
(1385, 1008, 'content_type', 'file'),
(1386, 1009, 'event_type', 'modified'),
(1387, 1009, 'status', 'unread'),
(1388, 1009, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:105:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/i18n.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"1811ca05531abe6ee9079a4f58f0df8ccb1b96bff188c3e547e1ae1063d24cbb\";}'),
(1389, 1009, 'content_type', 'file'),
(1390, 1010, 'event_type', 'modified'),
(1391, 1010, 'status', 'unread'),
(1392, 1010, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:115:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-freemius.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"f0319752b036ae1d71ee7bd3bd1823f77265579d03090740c48d7b062bdfb335\";}'),
(1393, 1010, 'content_type', 'file'),
(1394, 1011, 'event_type', 'modified'),
(1395, 1011, 'status', 'unread'),
(1396, 1011, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:122:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/FreemiusWordPress.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"ab2c4300f1a818dbf9b40425abc0b91c75a92c6d97ad023eee708b5fad9cb2c1\";}'),
(1397, 1011, 'content_type', 'file'),
(1398, 1012, 'event_type', 'modified'),
(1399, 1012, 'status', 'unread'),
(1400, 1012, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:76:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/_inc/akismet.js\";s:4:\"hash\";s:64:\"94a798238fa143fa89de6c8dbf237f6b974fd014dfe777a1df19e00cb9011b85\";}'),
(1401, 1012, 'content_type', 'file'),
(1402, 1013, 'event_type', 'modified'),
(1403, 1013, 'status', 'unread'),
(1404, 1013, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:72:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/akismet.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"840d75dddd3657b9e508f6d0f1c9aabb359d4945838d300c88e076a4eaf613ec\";}'),
(1405, 1013, 'content_type', 'file'),
(1406, 1014, 'event_type', 'modified'),
(1407, 1014, 'status', 'unread'),
(1408, 1014, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:78:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"a4394fb2d34948dd6e09127e00f0d4bba6e089b588c6757b587a836540def3ff\";}'),
(1409, 1014, 'content_type', 'file'),
(1410, 1015, 'event_type', 'modified'),
(1411, 1015, 'status', 'unread'),
(1412, 1015, 'content', 'O:8:\"stdClass\":2:{s:4:\"file\";s:128:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-double-opt-in-comments.php\";s:4:\"hash\";s:64:\"ae0237ede2ba9e815737c1401759e79009063b47f1c383ef90f76f8c915011bf\";}'),
(1413, 1015, 'content_type', 'file');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_posts`
--

CREATE TABLE `wp_posts` (
  `ID` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `post_author` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `post_date` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `post_date_gmt` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `post_content` longtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `post_title` text COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `post_excerpt` text COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `post_status` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'publish',
  `comment_status` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'open',
  `ping_status` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'open',
  `post_password` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `post_name` varchar(200) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `to_ping` text COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `pinged` text COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `post_modified` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `post_modified_gmt` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `post_content_filtered` longtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `post_parent` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `guid` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `menu_order` int(11) NOT NULL DEFAULT 0,
  `post_type` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT 'post',
  `post_mime_type` varchar(100) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `comment_count` bigint(20) NOT NULL DEFAULT 0
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_posts`
--

INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(2, 22, '2011-10-11 14:05:44', '2011-10-11 14:05:44', 'This is an example page. It\'s different from a blog post because it will stay in one place and will show up in your site navigation (in most themes). Most people start with an About page that introduces them to potential site visitors. It might say something like this:\n\n<blockquote>Hi there! I\'m a bike messenger by day, aspiring actor by night, and this is my blog. I live in Los Angeles, have a great dog named Jack, and I like pi&#241;a coladas. (And gettin\' caught in the rain.)</blockquote>\n\n...or something like this:\n\n<blockquote>The XYZ Doohickey Company was founded in 1971, and has been providing quality doohickies to the public ever since. Located in Gotham City, XYZ employs over 2,000 people and does all kinds of awesome things for the Gotham community.</blockquote>\n\nAs a new WordPress user, you should go to <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-admin/\">your dashboard</a> to delete this page and create new pages for your content. Have fun!', 'Sample Page', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'sample-page', '', '', '2011-10-11 14:05:44', '2011-10-11 14:05:44', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?page_id=2', 0, 'page', '', 0),
(4, 22, '2011-11-11 17:00:39', '2011-11-11 17:00:39', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\r\n\r\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\r\n\r\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta, läs mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a> och följ oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>!\r\n\r\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'valkommen-till-isoc-se', '', '', '2011-11-14 13:31:52', '2011-11-14 13:31:52', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=4', 0, 'post', '', 2),
(5, 22, '2011-10-11 14:10:08', '2011-10-11 14:10:08', '', 'Hello everyone! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision', '', '', '2011-10-11 14:10:08', '2011-10-11 14:10:08', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=5', 0, 'revision', '', 0),
(7, 22, '2011-10-11 14:11:39', '2011-10-11 14:11:39', '', 'Välkommen till ISOC-SE! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-2', '', '', '2011-10-11 14:11:39', '2011-10-11 14:11:39', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=7', 0, 'revision', '', 0),
(12, 22, '2011-11-14 19:00:04', '2011-11-14 19:00:04', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n<a href=\"#berec1\">Klicka för Senaste uppdatering 16 dec</a><a href=\"#berec1\">.</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.internetsociety.org/articles/internet-society-publishes-statement-open-inter-networking\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”<a name=\"berec1\"></a></em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2><a name=\"berec1\"></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000\">BEREC rapport</span></h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a> . (<strong>UPDATE 16 dec</strong>: BEREC lista<a href=\"http://erg.eu.int/documents/cons/index_en.htm\"> över svar finns nu här</a>.) Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 30 nov</strong>: La Quadrature du Net har haft <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4904\">möte med BEREC</a> och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till <a href=\"http://respectmynet.eu/\">\"Respect my Net\",</a> en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://blogs.skype.com/en/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n<strong>UPDATE 28 nov</strong>: Skype <a href=\"http://blogs.skype.com/en/2011/11/parliaments_across_europe_rene.html\">anger i dag i sin blog </a>att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'natneutralitet-here-we-go-again', '', 'http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\nhttp://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik', '2011-12-18 17:01:53', '2011-12-18 16:01:53', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=12', 0, 'post', '', 3),
(13, 22, '2011-11-10 12:53:49', '2011-11-10 12:53:49', '<div>På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a></div>\n<div></div>\n<div></div>', '', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision', '', '', '2011-11-10 12:53:49', '2011-11-10 12:53:49', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=13', 0, 'revision', '', 0),
(14, 22, '2011-11-10 12:54:49', '2011-11-10 12:54:49', '<div>På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a></div>\n<div></div>\n<div></div>\n<div></div>\n<div></div>\n<div></div>', '', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-2', '', '', '2011-11-10 12:54:49', '2011-11-10 12:54:49', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=14', 0, 'revision', '', 0),
(15, 22, '2011-11-10 12:56:01', '2011-11-10 12:56:01', '<div>På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Och - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-3', '', '', '2011-11-10 12:56:01', '2011-11-10 12:56:01', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=15', 0, 'revision', '', 0),
(16, 22, '2011-11-10 12:56:21', '2011-11-10 12:56:21', '<div>På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-4', '', '', '2011-11-10 12:56:21', '2011-11-10 12:56:21', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=16', 0, 'revision', '', 0),
(17, 22, '2011-11-10 13:01:14', '2011-11-10 13:01:14', '<div>På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a></div>\r\n<div>\r\n<div>Vad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:</div>\r\n<div>\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”</em>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-5', '', '', '2011-11-10 13:01:14', '2011-11-10 13:01:14', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=17', 0, 'revision', '', 0),
(18, 22, '2011-11-10 13:03:16', '2011-11-10 13:03:16', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”</em>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to\r\nmonitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”\r\n\r\n<a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också : “With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a : “ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced” .\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” . Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-6', '', '', '2011-11-10 13:03:16', '2011-11-10 13:03:16', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=18', 0, 'revision', '', 0),
(19, 22, '2011-11-10 13:04:00', '2011-11-10 13:04:00', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”</em>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to\r\nmonitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”\r\n\r\n<a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också : “With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a : “ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced” .\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” . Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-7', '', '', '2011-11-10 13:04:00', '2011-11-10 13:04:00', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=19', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(20, 22, '2011-11-10 13:11:20', '2011-11-10 13:11:20', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”</em>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to\r\nmonitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”<a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också : “With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a : “ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced” .\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” . Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-8', '', '', '2011-11-10 13:11:20', '2011-11-10 13:11:20', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=20', 0, 'revision', '', 0),
(21, 22, '2011-11-10 13:12:50', '2011-11-10 13:12:50', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\n<strong>Sedan i våras har det hänt en hel del inom EU</strong>, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”</em>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to\r\nmonitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”<a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också : “With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a : “ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced” .\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” . Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-9', '', '', '2011-11-10 13:12:50', '2011-11-10 13:12:50', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=21', 0, 'revision', '', 0),
(22, 22, '2011-11-10 13:18:36', '2011-11-10 13:18:36', '<div>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<div>\n<div>\n\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\n\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n\n</div>\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\n</div>\n<div>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\n<div></div>\n<div></div>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\n\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\n\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-10', '', '', '2011-11-10 13:18:36', '2011-11-10 13:18:36', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=22', 0, 'revision', '', 0),
(23, 22, '2011-11-10 13:18:52', '2011-11-10 13:18:52', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div></div>\r\n<div></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-11', '', '', '2011-11-10 13:18:52', '2011-11-10 13:18:52', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=23', 0, 'revision', '', 0),
(24, 22, '2011-11-10 13:18:56', '2011-11-10 13:18:56', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-12', '', '', '2011-11-10 13:18:56', '2011-11-10 13:18:56', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=24', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(25, 22, '2011-11-10 13:19:48', '2011-11-10 13:19:48', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-13', '', '', '2011-11-10 13:19:48', '2011-11-10 13:19:48', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=25', 0, 'revision', '', 0),
(26, 22, '2011-11-10 13:20:40', '2011-11-10 13:20:40', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-14', '', '', '2011-11-10 13:20:40', '2011-11-10 13:20:40', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=26', 0, 'revision', '', 0),
(27, 22, '2011-11-10 13:21:23', '2011-11-10 13:21:23', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-15', '', '', '2011-11-10 13:21:23', '2011-11-10 13:21:23', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=27', 0, 'revision', '', 0),
(28, 22, '2011-11-10 13:21:42', '2011-11-10 13:21:42', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-16', '', '', '2011-11-10 13:21:42', '2011-11-10 13:21:42', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=28', 0, 'revision', '', 0),
(29, 22, '2011-11-10 13:21:45', '2011-11-10 13:21:45', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-17', '', '', '2011-11-10 13:21:45', '2011-11-10 13:21:45', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=29', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(30, 22, '2011-11-10 13:22:09', '2011-11-10 13:22:09', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-18', '', '', '2011-11-10 13:22:09', '2011-11-10 13:22:09', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=30', 0, 'revision', '', 0),
(31, 22, '2011-11-10 13:23:38', '2011-11-10 13:23:38', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-19', '', '', '2011-11-10 13:23:38', '2011-11-10 13:23:38', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=31', 0, 'revision', '', 0),
(32, 22, '2011-11-10 13:23:41', '2011-11-10 13:23:41', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-20', '', '', '2011-11-10 13:23:41', '2011-11-10 13:23:41', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=32', 0, 'revision', '', 0),
(33, 22, '2011-11-10 13:24:50', '2011-11-10 13:24:50', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-21', '', '', '2011-11-10 13:24:50', '2011-11-10 13:24:50', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=33', 0, 'revision', '', 0),
(34, 22, '2011-11-10 13:24:54', '2011-11-10 13:24:54', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-22', '', '', '2011-11-10 13:24:54', '2011-11-10 13:24:54', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=34', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(35, 22, '2011-11-10 13:25:48', '2011-11-10 13:25:48', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-23', '', '', '2011-11-10 13:25:48', '2011-11-10 13:25:48', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=35', 0, 'revision', '', 0),
(36, 22, '2011-11-10 13:25:49', '2011-11-10 13:25:49', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-24', '', '', '2011-11-10 13:25:49', '2011-11-10 13:25:49', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=36', 0, 'revision', '', 0),
(37, 22, '2011-11-11 18:31:56', '2011-11-11 18:31:56', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-25', '', '', '2011-11-11 18:31:56', '2011-11-11 18:31:56', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=37', 0, 'revision', '', 0),
(38, 22, '2011-11-11 18:34:05', '2011-11-11 18:34:05', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-26', '', '', '2011-11-11 18:34:05', '2011-11-11 18:34:05', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=38', 0, 'revision', '', 0),
(39, 22, '2011-11-12 18:52:59', '2011-11-12 18:52:59', '', 'Photo on 2010-06-21 at 18.33', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'photo-on-2010-06-21-at-18-33', '', '', '2011-11-12 18:52:59', '2011-11-12 18:52:59', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.33.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(40, 22, '2011-11-11 18:34:34', '2011-11-11 18:34:34', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-27', '', '', '2011-11-11 18:34:34', '2011-11-11 18:34:34', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=40', 0, 'revision', '', 0),
(41, 22, '2011-11-12 18:59:20', '2011-11-12 18:59:20', '', 'Photo on 2010-06-21 at 18.32', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'photo-on-2010-06-21-at-18-32', '', '', '2011-11-12 18:59:20', '2011-11-12 18:59:20', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.32.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(42, 22, '2011-11-12 18:54:08', '2011-11-12 18:54:08', '<div>\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.33.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-39\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.33-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<div>\n<div>\n\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\n\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n\n</div>\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\n</div>\n<div>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\n\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\n\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-28', '', '', '2011-11-12 18:54:08', '2011-11-12 18:54:08', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=42', 0, 'revision', '', 0),
(44, 22, '2011-11-12 20:19:24', '2011-11-12 20:19:24', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-30', '', '', '2011-11-12 20:19:24', '2011-11-12 20:19:24', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=44', 0, 'revision', '', 0),
(43, 22, '2011-11-12 20:18:27', '2011-11-12 20:18:27', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.33.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-39\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Photo-on-2010-06-21-at-18.33-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>På Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access, så att era datorer också blir medlemmar av Internet, inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator (där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s..)  därtör att tjänsten konkurrerar med en motsvarande tjänst som accessleverantörern eller dennes partner har. Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-29', '', '', '2011-11-12 20:18:27', '2011-11-12 20:18:27', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=43', 0, 'revision', '', 0),
(45, 22, '2011-11-13 15:26:15', '2011-11-13 15:26:15', '<div>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<div>\n<div>\n\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" til det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\n\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n\n</div>\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\n</div>\n<div>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\n\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\n\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-31', '', '', '2011-11-13 15:26:15', '2011-11-13 15:26:15', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=45', 0, 'revision', '', 0),
(46, 22, '2011-11-13 15:26:30', '2011-11-13 15:26:30', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter ISOC-SE . När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" til det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet: “... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accesleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-32', '', '', '2011-11-13 15:26:30', '2011-11-13 15:26:30', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=46', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(47, 22, '2011-11-13 15:51:30', '2011-11-13 15:51:30', '<div>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<div>\n<div>\n\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n\n</div>\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\n</div>\n<div>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em></div>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\n\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-33', '', '', '2011-11-13 15:51:30', '2011-11-13 15:51:30', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=47', 0, 'revision', '', 0),
(48, 22, '2011-11-13 15:55:38', '2011-11-13 15:55:38', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”. </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-34', '', '', '2011-11-13 15:55:38', '2011-11-13 15:55:38', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=48', 0, 'revision', '', 0),
(49, 22, '2011-11-13 15:56:31', '2011-11-13 15:56:31', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em></div>\r\n<div><em> </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-35', '', '', '2011-11-13 15:56:31', '2011-11-13 15:56:31', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=49', 0, 'revision', '', 0),
(50, 22, '2011-11-13 15:57:31', '2011-11-13 15:57:31', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div><em> </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-36', '', '', '2011-11-13 15:57:31', '2011-11-13 15:57:31', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=50', 0, 'revision', '', 0),
(51, 22, '2011-11-13 15:57:42', '2011-11-13 15:57:42', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div><em> </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-37', '', '', '2011-11-13 15:57:42', '2011-11-13 15:57:42', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=51', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(52, 22, '2011-11-13 16:05:09', '2011-11-13 16:05:09', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div><em> </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div><em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-38', '', '', '2011-11-13 16:05:09', '2011-11-13 16:05:09', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=52', 0, 'revision', '', 0),
(53, 22, '2011-11-13 16:23:59', '2011-11-13 16:23:59', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div><em> </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-39', '', '', '2011-11-13 16:23:59', '2011-11-13 16:23:59', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=53', 0, 'revision', '', 0),
(54, 22, '2011-11-13 16:24:04', '2011-11-13 16:24:04', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div><em> </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n</div>\r\n<div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n<em>“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-40', '', '', '2011-11-13 16:24:04', '2011-11-13 16:24:04', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=54', 0, 'revision', '', 0),
(57, 22, '2011-11-13 16:40:43', '2011-11-13 16:40:43', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-43', '', '', '2011-11-13 16:40:43', '2011-11-13 16:40:43', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=57', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(55, 22, '2011-11-13 16:39:16', '2011-11-13 16:39:16', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n</div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n\r\n<div>\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n</div>\r\n\r\n<div>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n</div>\r\n\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n</div>\r\n\r\n\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-41', '', '', '2011-11-13 16:39:16', '2011-11-13 16:39:16', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=55', 0, 'revision', '', 0),
(56, 22, '2011-11-13 16:39:21', '2011-11-13 16:39:21', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n</div>\r\n\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n\r\n<div>EU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n\r\n<div>\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n</div>\r\n\r\n<div>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n</div>\r\n\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n</div>\r\n\r\n\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-42', '', '', '2011-11-13 16:39:21', '2011-11-13 16:39:21', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=56', 0, 'revision', '', 0),
(58, 22, '2011-11-13 16:42:47', '2011-11-13 16:42:47', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-44', '', '', '2011-11-13 16:42:47', '2011-11-13 16:42:47', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=58', 0, 'revision', '', 0),
(59, 22, '2011-11-13 16:42:51', '2011-11-13 16:42:51', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-45', '', '', '2011-11-13 16:42:51', '2011-11-13 16:42:51', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=59', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(60, 22, '2011-11-13 16:43:00', '2011-11-13 16:43:00', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  </em></div>\r\n<div>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-46', '', '', '2011-11-13 16:43:00', '2011-11-13 16:43:00', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=60', 0, 'revision', '', 0),
(61, 22, '2011-11-13 16:43:35', '2011-11-13 16:43:35', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-47', '', '', '2011-11-13 16:43:35', '2011-11-13 16:43:35', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=61', 0, 'revision', '', 0),
(62, 22, '2011-11-13 16:43:42', '2011-11-13 16:43:42', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-48', '', '', '2011-11-13 16:43:42', '2011-11-13 16:43:42', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=62', 0, 'revision', '', 0),
(63, 22, '2011-11-13 16:44:39', '2011-11-13 16:44:39', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-49', '', '', '2011-11-13 16:44:39', '2011-11-13 16:44:39', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=63', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(64, 22, '2011-11-13 16:44:42', '2011-11-13 16:44:42', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-50', '', '', '2011-11-13 16:44:42', '2011-11-13 16:44:42', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=64', 0, 'revision', '', 0),
(65, 22, '2011-11-13 16:44:49', '2011-11-13 16:44:49', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-51', '', '', '2011-11-13 16:44:49', '2011-11-13 16:44:49', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=65', 0, 'revision', '', 0),
(66, 22, '2011-11-13 16:45:35', '2011-11-13 16:45:35', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-52', '', '', '2011-11-13 16:45:35', '2011-11-13 16:45:35', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=66', 0, 'revision', '', 0),
(67, 22, '2011-11-13 16:45:42', '2011-11-13 16:45:42', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-53', '', '', '2011-11-13 16:45:42', '2011-11-13 16:45:42', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=67', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(68, 22, '2011-11-13 16:46:39', '2011-11-13 16:46:39', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-54', '', '', '2011-11-13 16:46:39', '2011-11-13 16:46:39', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=68', 0, 'revision', '', 0),
(69, 22, '2011-11-13 16:46:47', '2011-11-13 16:46:47', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-55', '', '', '2011-11-13 16:46:47', '2011-11-13 16:46:47', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=69', 0, 'revision', '', 0),
(70, 22, '2011-11-13 16:47:39', '2011-11-13 16:47:39', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-56', '', '', '2011-11-13 16:47:39', '2011-11-13 16:47:39', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=70', 0, 'revision', '', 0),
(71, 22, '2011-11-13 16:47:45', '2011-11-13 16:47:45', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-57', '', '', '2011-11-13 16:47:45', '2011-11-13 16:47:45', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=71', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(72, 22, '2011-11-13 16:48:35', '2011-11-13 16:48:35', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-58', '', '', '2011-11-13 16:48:35', '2011-11-13 16:48:35', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=72', 0, 'revision', '', 0),
(73, 22, '2011-11-13 16:48:38', '2011-11-13 16:48:38', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-59', '', '', '2011-11-13 16:48:38', '2011-11-13 16:48:38', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=73', 0, 'revision', '', 0),
(74, 22, '2011-11-13 16:49:49', '2011-11-13 16:49:49', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-60', '', '', '2011-11-13 16:49:49', '2011-11-13 16:49:49', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=74', 0, 'revision', '', 0),
(75, 22, '2011-11-13 16:49:51', '2011-11-13 16:49:51', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-61', '', '', '2011-11-13 16:49:51', '2011-11-13 16:49:51', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=75', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(76, 22, '2011-11-13 16:50:35', '2011-11-13 16:50:35', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-62', '', '', '2011-11-13 16:50:35', '2011-11-13 16:50:35', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=76', 0, 'revision', '', 0),
(77, 22, '2011-11-13 16:50:39', '2011-11-13 16:50:39', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-63', '', '', '2011-11-13 16:50:39', '2011-11-13 16:50:39', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=77', 0, 'revision', '', 0),
(78, 22, '2011-11-13 16:51:24', '2011-11-13 16:51:24', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-64', '', '', '2011-11-13 16:51:24', '2011-11-13 16:51:24', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=78', 0, 'revision', '', 0),
(79, 22, '2011-11-13 16:51:27', '2011-11-13 16:51:27', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-65', '', '', '2011-11-13 16:51:27', '2011-11-13 16:51:27', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=79', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(80, 22, '2011-11-13 16:51:31', '2011-11-13 16:51:31', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.  \r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.</div>\r\n\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div><em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  \r\n\r\n</em></div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>Själv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-66', '', '', '2011-11-13 16:51:31', '2011-11-13 16:51:31', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=80', 0, 'revision', '', 0),
(81, 22, '2011-11-13 17:12:06', '2011-11-13 17:12:06', '<div>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\n</em></div>\n<div>\n\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\n</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\n</em></div>\n<div>\n\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n\nHur vill vi då ha det?\n\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där har man till och med lagstiftat mot att accessleverantören kan ta extra betalt om\n\n&nbsp;\n\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-67', '', '', '2011-11-13 17:12:06', '2011-11-13 17:12:06', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=81', 0, 'revision', '', 0),
(82, 22, '2011-11-13 17:13:03', '2011-11-13 17:13:03', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där har man till och med lagstiftat mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-68', '', '', '2011-11-13 17:13:03', '2011-11-13 17:13:03', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=82', 0, 'revision', '', 0),
(83, 22, '2011-11-13 17:13:48', '2011-11-13 17:13:48', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där har man till och med lagstiftat mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-69', '', '', '2011-11-13 17:13:48', '2011-11-13 17:13:48', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=83', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(84, 22, '2011-11-13 17:30:09', '2011-11-13 17:30:09', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-70', '', '', '2011-11-13 17:30:09', '2011-11-13 17:30:09', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=84', 0, 'revision', '', 0),
(85, 22, '2011-11-13 17:30:14', '2011-11-13 17:30:14', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-71', '', '', '2011-11-13 17:30:14', '2011-11-13 17:30:14', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=85', 0, 'revision', '', 0),
(86, 22, '2011-11-13 17:47:15', '2011-11-13 17:47:15', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-72', '', '', '2011-11-13 17:47:15', '2011-11-13 17:47:15', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=86', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(87, 22, '2011-11-13 17:56:08', '2011-11-13 17:56:08', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-73', '', '', '2011-11-13 17:56:08', '2011-11-13 17:56:08', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=87', 0, 'revision', '', 0),
(88, 22, '2011-11-13 17:56:12', '2011-11-13 17:56:12', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-74', '', '', '2011-11-13 17:56:12', '2011-11-13 17:56:12', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=88', 0, 'revision', '', 0),
(89, 22, '2011-11-13 17:56:14', '2011-11-13 17:56:14', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-75', '', '', '2011-11-13 17:56:14', '2011-11-13 17:56:14', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=89', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(90, 22, '2011-11-13 18:26:44', '2011-11-13 18:26:44', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-76', '', '', '2011-11-13 18:26:44', '2011-11-13 18:26:44', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=90', 0, 'revision', '', 0),
(91, 22, '2011-11-13 18:26:47', '2011-11-13 18:26:47', '<div>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-77', '', '', '2011-11-13 18:26:47', '2011-11-13 18:26:47', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=91', 0, 'revision', '', 0),
(92, 22, '2011-11-13 18:35:54', '2011-11-13 18:35:54', '<div>\n\n&nbsp;\n\nSession om nätneutralitet på Internetdagarna\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\n</em></div>\n<div>\n\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\n\n</div>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\n</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\n</em></div>\n<div>\n\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n\nHur vill vi då ha det?\n\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-78', '', '', '2011-11-13 18:35:54', '2011-11-13 18:35:54', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=92', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(93, 22, '2011-11-13 18:36:07', '2011-11-13 18:36:07', '<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n<h1>Session om nätneutralitet på Internetdagarna</h1>\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-79', '', '', '2011-11-13 18:36:07', '2011-11-13 18:36:07', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=93', 0, 'revision', '', 0),
(94, 22, '2011-11-13 18:51:28', '2011-11-13 18:51:28', '', 'Sep 30, 2011 3-50-34 PM', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'sep-30-2011-3-50-34-pm', '', '', '2011-11-13 18:51:28', '2011-11-13 18:51:28', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(95, 22, '2011-11-13 18:36:10', '2011-11-13 18:36:10', '<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n<h1>Session om nätneutralitet på Internetdagarna</h1>\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-80', '', '', '2011-11-13 18:36:10', '2011-11-13 18:36:10', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=95', 0, 'revision', '', 0),
(96, 22, '2011-11-13 18:51:47', '2011-11-13 18:51:47', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>\r\n<h1>Session om nätneutralitet på Internetdagarna</h1>\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-81', '', '', '2011-11-13 18:51:47', '2011-11-13 18:51:47', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=96', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(97, 22, '2011-11-13 18:51:51', '2011-11-13 18:51:51', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>\r\n<h1>Session om nätneutralitet på Internetdagarna</h1>\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-82', '', '', '2011-11-13 18:51:51', '2011-11-13 18:51:51', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=97', 0, 'revision', '', 0),
(98, 22, '2011-11-13 18:52:52', '2011-11-13 18:52:52', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-83', '', '', '2011-11-13 18:52:52', '2011-11-13 18:52:52', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=98', 0, 'revision', '', 0),
(99, 22, '2011-11-13 18:52:57', '2011-11-13 18:52:57', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-84', '', '', '2011-11-13 18:52:57', '2011-11-13 18:52:57', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=99', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(100, 22, '2011-11-13 18:56:33', '2011-11-13 18:56:33', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-85', '', '', '2011-11-13 18:56:33', '2011-11-13 18:56:33', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=100', 0, 'revision', '', 0),
(101, 22, '2011-11-13 18:56:36', '2011-11-13 18:56:36', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-86', '', '', '2011-11-13 18:56:36', '2011-11-13 18:56:36', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=101', 0, 'revision', '', 0),
(102, 22, '2011-11-13 18:57:21', '2011-11-13 18:57:21', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-87', '', '', '2011-11-13 18:57:21', '2011-11-13 18:57:21', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=102', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(103, 22, '2011-11-13 18:57:24', '2011-11-13 18:57:24', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div><em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-88', '', '', '2011-11-13 18:57:24', '2011-11-13 18:57:24', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=103', 0, 'revision', '', 0),
(104, 22, '2011-11-13 18:58:55', '2011-11-13 18:58:55', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-89', '', '', '2011-11-13 18:58:55', '2011-11-13 18:58:55', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=104', 0, 'revision', '', 0),
(105, 22, '2011-11-13 18:58:59', '2011-11-13 18:58:59', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”  </em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-90', '', '', '2011-11-13 18:58:59', '2011-11-13 18:58:59', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=105', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(106, 22, '2011-11-13 19:02:47', '2011-11-13 19:02:47', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-91', '', '', '2011-11-13 19:02:47', '2011-11-13 19:02:47', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=106', 0, 'revision', '', 0),
(107, 22, '2011-11-13 19:02:50', '2011-11-13 19:02:50', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-92', '', '', '2011-11-13 19:02:50', '2011-11-13 19:02:50', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=107', 0, 'revision', '', 0),
(108, 22, '2011-11-13 19:04:39', '2011-11-13 19:04:39', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-93', '', '', '2011-11-13 19:04:39', '2011-11-13 19:04:39', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=108', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(109, 22, '2011-11-13 19:04:43', '2011-11-13 19:04:43', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-94', '', '', '2011-11-13 19:04:43', '2011-11-13 19:04:43', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=109', 0, 'revision', '', 0),
(111, 22, '2011-11-13 19:10:50', '2011-11-13 19:10:50', '<div>\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\n</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<blockquote>PLUM Consulting: <em><strong>the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong></em></blockquote>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\n</em></div>\n<div>\n\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n\nHur vill vi då ha det?\n\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-96', '', '', '2011-11-13 19:10:50', '2011-11-13 19:10:50', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=111', 0, 'revision', '', 0),
(110, 22, '2011-11-13 19:07:51', '2011-11-13 19:07:51', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<blockquote>PLUM Consulting: <em><strong>the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong></em></blockquote>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-95', '', '', '2011-11-13 19:07:51', '2011-11-13 19:07:51', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=110', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(112, 22, '2011-11-13 19:13:10', '2011-11-13 19:13:10', '<div>\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\n</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\n</em></div>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n\nHur vill vi då ha det?\n\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-97', '', '', '2011-11-13 19:13:10', '2011-11-13 19:13:10', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=112', 0, 'revision', '', 0),
(113, 22, '2011-11-13 19:13:14', '2011-11-13 19:13:14', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-98', '', '', '2011-11-13 19:13:14', '2011-11-13 19:13:14', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=113', 0, 'revision', '', 0),
(114, 22, '2011-11-13 19:13:19', '2011-11-13 19:13:19', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-99', '', '', '2011-11-13 19:13:19', '2011-11-13 19:13:19', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=114', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(115, 22, '2011-11-13 19:14:16', '2011-11-13 19:14:16', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-100', '', '', '2011-11-13 19:14:16', '2011-11-13 19:14:16', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=115', 0, 'revision', '', 0),
(116, 22, '2011-11-13 19:14:19', '2011-11-13 19:14:19', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-101', '', '', '2011-11-13 19:14:19', '2011-11-13 19:14:19', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=116', 0, 'revision', '', 0),
(117, 22, '2011-11-13 19:14:24', '2011-11-13 19:14:24', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-102', '', '', '2011-11-13 19:14:24', '2011-11-13 19:14:24', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=117', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(118, 22, '2011-11-13 19:14:27', '2011-11-13 19:14:27', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\nHur vill vi då ha det?\r\n\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-103', '', '', '2011-11-13 19:14:27', '2011-11-13 19:14:27', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=118', 0, 'revision', '', 0),
(119, 22, '2011-11-13 19:15:12', '2011-11-13 19:15:12', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em></em>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-104', '', '', '2011-11-13 19:15:12', '2011-11-13 19:15:12', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=119', 0, 'revision', '', 0),
(120, 22, '2011-11-13 19:15:15', '2011-11-13 19:15:15', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em></em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt. Oavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-105', '', '', '2011-11-13 19:15:15', '2011-11-13 19:15:15', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=120', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(121, 22, '2011-11-13 19:20:15', '2011-11-13 19:20:15', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em></em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-106', '', '', '2011-11-13 19:20:15', '2011-11-13 19:20:15', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=121', 0, 'revision', '', 0),
(122, 22, '2011-11-13 19:20:23', '2011-11-13 19:20:23', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em></em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-107', '', '', '2011-11-13 19:20:23', '2011-11-13 19:20:23', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=122', 0, 'revision', '', 0),
(123, 22, '2011-11-13 19:20:31', '2011-11-13 19:20:31', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>” .</em></em></div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-108', '', '', '2011-11-13 19:20:31', '2011-11-13 19:20:31', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=123', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(124, 22, '2011-11-13 19:22:28', '2011-11-13 19:22:28', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.\r\n\r\n</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-109', '', '', '2011-11-13 19:22:28', '2011-11-13 19:22:28', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=124', 0, 'revision', '', 0),
(125, 22, '2011-11-13 19:23:06', '2011-11-13 19:23:06', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>&nbsp;\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-110', '', '', '2011-11-13 19:23:06', '2011-11-13 19:23:06', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=125', 0, 'revision', '', 0),
(126, 22, '2011-11-13 19:23:06', '2011-11-13 19:23:06', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>&nbsp;\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-110', '', '', '2011-11-13 19:23:06', '2011-11-13 19:23:06', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=126', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(127, 22, '2011-11-13 19:37:41', '2011-11-13 19:37:41', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>&nbsp;\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-111', '', '', '2011-11-13 19:37:41', '2011-11-13 19:37:41', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=127', 0, 'revision', '', 0),
(128, 22, '2011-11-13 19:39:38', '2011-11-13 19:39:38', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>&nbsp;\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-112', '', '', '2011-11-13 19:39:38', '2011-11-13 19:39:38', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=128', 0, 'revision', '', 0),
(129, 22, '2011-11-13 19:39:42', '2011-11-13 19:39:42', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>&nbsp;\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-113', '', '', '2011-11-13 19:39:42', '2011-11-13 19:39:42', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=129', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(130, 22, '2011-11-13 19:40:29', '2011-11-13 19:40:29', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-114', '', '', '2011-11-13 19:40:29', '2011-11-13 19:40:29', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=130', 0, 'revision', '', 0),
(131, 22, '2011-11-13 19:40:36', '2011-11-13 19:40:36', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-115', '', '', '2011-11-13 19:40:36', '2011-11-13 19:40:36', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=131', 0, 'revision', '', 0),
(132, 22, '2011-11-13 19:42:50', '2011-11-13 19:42:50', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-116', '', '', '2011-11-13 19:42:50', '2011-11-13 19:42:50', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=132', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(133, 22, '2011-11-13 19:42:53', '2011-11-13 19:42:53', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-117', '', '', '2011-11-13 19:42:53', '2011-11-13 19:42:53', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=133', 0, 'revision', '', 0),
(134, 22, '2011-11-13 19:45:24', '2011-11-13 19:45:24', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-118', '', '', '2011-11-13 19:45:24', '2011-11-13 19:45:24', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=134', 0, 'revision', '', 0),
(135, 22, '2011-11-13 19:45:28', '2011-11-13 19:45:28', '<div>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-119', '', '', '2011-11-13 19:45:28', '2011-11-13 19:45:28', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=135', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(137, 22, '2011-11-13 19:58:56', '2011-11-13 19:58:56', '<div>\n\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\n</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em><em><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\n<address>Jan Flodin\nISOC-SE </address>&nbsp;\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-121', '', '', '2011-11-13 19:58:56', '2011-11-13 19:58:56', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=137', 0, 'revision', '', 0),
(136, 22, '2011-11-13 19:47:47', '2011-11-13 19:47:47', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-120', '', '', '2011-11-13 19:47:47', '2011-11-13 19:47:47', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=136', 0, 'revision', '', 0),
(148, 22, '2011-11-14 07:59:47', '2011-11-14 07:59:47', '<div>\n\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\n</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em><em><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\n<address>Jan Flodin\nISOC-SE </address>&nbsp;\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-131', '', '', '2011-11-14 07:59:47', '2011-11-14 07:59:47', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=148', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(138, 22, '2011-11-13 19:59:06', '2011-11-13 19:59:06', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-122', '', '', '2011-11-13 19:59:06', '2011-11-13 19:59:06', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=138', 0, 'revision', '', 0),
(139, 22, '2011-11-13 19:59:17', '2011-11-13 19:59:17', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-123', '', '', '2011-11-13 19:59:17', '2011-11-13 19:59:17', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=139', 0, 'revision', '', 0),
(140, 22, '2011-11-13 20:03:15', '2011-11-13 20:03:15', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-124', '', '', '2011-11-13 20:03:15', '2011-11-13 20:03:15', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=140', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(141, 22, '2011-11-13 20:04:31', '2011-11-13 20:04:31', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-125', '', '', '2011-11-13 20:04:31', '2011-11-13 20:04:31', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=141', 0, 'revision', '', 0),
(142, 22, '2011-11-13 20:04:34', '2011-11-13 20:04:34', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-126', '', '', '2011-11-13 20:04:34', '2011-11-13 20:04:34', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=142', 0, 'revision', '', 0),
(143, 22, '2011-11-13 20:05:22', '2011-11-13 20:05:22', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-127', '', '', '2011-11-13 20:05:22', '2011-11-13 20:05:22', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=143', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(144, 22, '2011-11-13 20:05:24', '2011-11-13 20:05:24', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-128', '', '', '2011-11-13 20:05:24', '2011-11-13 20:05:24', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=144', 0, 'revision', '', 0),
(145, 22, '2011-11-13 20:06:12', '2011-11-13 20:06:12', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-129', '', '', '2011-11-13 20:06:12', '2011-11-13 20:06:12', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=145', 0, 'revision', '', 0),
(146, 22, '2011-11-13 20:06:15', '2011-11-13 20:06:15', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-130', '', '', '2011-11-13 20:06:15', '2011-11-13 20:06:15', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=146', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(149, 22, '2011-11-14 08:24:29', '2011-11-14 08:24:29', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nVi accepterar gärna reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-132', '', '', '2011-11-14 08:24:29', '2011-11-14 08:24:29', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=149', 0, 'revision', '', 0),
(150, 22, '2011-11-14 10:10:51', '2011-11-14 10:10:51', '<div>\n\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\n</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em><em><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\n<address>Jan Flodin\nISOC-SE </address>&nbsp;\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-133', '', '', '2011-11-14 10:10:51', '2011-11-14 10:10:51', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=150', 0, 'revision', '', 0),
(159, 22, '2011-11-14 10:48:55', '2011-11-14 10:48:55', '<div>\n\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\n</em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em><em><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\n<address>Jan Flodin\nISOC-SE </address>&nbsp;\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-136', '', '', '2011-11-14 10:48:55', '2011-11-14 10:48:55', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=159', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(151, 22, '2011-11-14 10:14:26', '2011-11-14 10:14:26', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutraliteten är här -  igen!  Men - vad är det egentligen??', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-134', '', '', '2011-11-14 10:14:26', '2011-11-14 10:14:26', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=151', 0, 'revision', '', 0),
(152, 22, '2011-11-14 10:23:14', '2011-11-14 10:23:14', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-135', '', '', '2011-11-14 10:23:14', '2011-11-14 10:23:14', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=152', 0, 'revision', '', 0),
(154, 22, '2011-11-14 10:28:11', '2011-11-14 10:28:11', 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/isocse_final.jpg', 'isocse_final.jpg', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'isocse_final-jpg', '', '', '2011-11-14 10:28:11', '2011-11-14 10:28:11', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/isocse_final.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(155, 22, '2011-11-14 10:37:03', '2011-11-14 10:37:03', '', 'IMAG0452', 'Linda Sandberg', 'inherit', 'open', 'open', '', 'imag0452', '', '', '2011-11-14 10:37:03', '2011-11-14 10:37:03', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG0452.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(157, 22, '2011-11-14 10:43:30', '2011-11-14 10:43:30', '', 'IMAG0452', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'imag0452-2', '', '', '2011-11-14 10:43:30', '2011-11-14 10:43:30', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(160, 22, '2011-11-14 10:53:56', '2011-11-14 10:53:56', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-137', '', '', '2011-11-14 10:53:56', '2011-11-14 10:53:56', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=160', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(161, 22, '2011-11-14 10:53:59', '2011-11-14 10:53:59', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-138', '', '', '2011-11-14 10:53:59', '2011-11-14 10:53:59', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=161', 0, 'revision', '', 0),
(162, 22, '2011-11-14 10:54:11', '2011-11-14 10:54:11', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-139', '', '', '2011-11-14 10:54:11', '2011-11-14 10:54:11', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=162', 0, 'revision', '', 0),
(163, 22, '2011-11-14 10:54:54', '2011-11-14 10:54:54', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-140', '', '', '2011-11-14 10:54:54', '2011-11-14 10:54:54', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=163', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(164, 22, '2011-11-14 10:56:28', '2011-11-14 10:56:28', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-141', '', '', '2011-11-14 10:56:28', '2011-11-14 10:56:28', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=164', 0, 'revision', '', 0),
(165, 22, '2011-11-14 11:00:19', '2011-11-14 11:00:19', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-142', '', '', '2011-11-14 11:00:19', '2011-11-14 11:00:19', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=165', 0, 'revision', '', 0),
(166, 22, '2011-11-14 11:00:23', '2011-11-14 11:00:23', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-143', '', '', '2011-11-14 11:00:23', '2011-11-14 11:00:23', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=166', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(167, 22, '2011-11-14 11:00:26', '2011-11-14 11:00:26', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\n\r\n</em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-144', '', '', '2011-11-14 11:00:26', '2011-11-14 11:00:26', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=167', 0, 'revision', '', 0),
(172, 22, '2011-11-14 11:34:33', '2011-11-14 11:34:33', '<div>\n\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h3>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h3>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em><em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em><em><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\n<address>Jan Flodin\nISOC-SE </address>&nbsp;\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-147', '', '', '2011-11-14 11:34:33', '2011-11-14 11:34:33', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=172', 0, 'revision', '', 0),
(168, 22, '2011-11-14 11:12:54', '2011-11-14 11:12:54', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-145', '', '', '2011-11-14 11:12:54', '2011-11-14 11:12:54', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=168', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(169, 22, '2011-11-14 11:12:57', '2011-11-14 11:12:57', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">EU 2009: lagstifta - hur långt?</span></h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h1>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h1>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-146', '', '', '2011-11-14 11:12:57', '2011-11-14 11:12:57', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=169', 0, 'revision', '', 0),
(170, 22, '2011-11-14 11:16:34', '2011-11-14 11:16:34', 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/isocse_header.jpg', 'isocse_header.jpg', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'isocse_header-jpg', '', '', '2011-11-14 11:16:34', '2011-11-14 11:16:34', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/isocse_header.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(176, 22, '2011-10-11 14:21:21', '2011-10-11 14:21:21', 'Som ni ser håller vi på att starta en blog. \nMer kommer snart', 'Välkommen till ISOC-SE!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-3', '', '', '2011-10-11 14:21:21', '2011-10-11 14:21:21', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=176', 0, 'revision', '', 0),
(173, 22, '2011-11-14 11:34:39', '2011-11-14 11:34:39', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h3>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h3>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-148', '', '', '2011-11-14 11:34:39', '2011-11-14 11:34:39', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=173', 0, 'revision', '', 0),
(174, 22, '2011-11-14 11:34:42', '2011-11-14 11:34:42', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h3>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h3>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-149', '', '', '2011-11-14 11:34:42', '2011-11-14 11:34:42', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=174', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(175, 22, '2011-11-14 11:34:45', '2011-11-14 11:34:45', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h3>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h3>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-150', '', '', '2011-11-14 11:34:45', '2011-11-14 11:34:45', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=175', 0, 'revision', '', 0),
(177, 22, '2011-11-14 13:03:23', '2011-11-14 13:03:23', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\n\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\n\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta ni kan läsa mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a>, följa oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>.\n\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-autosave', '', '', '2011-11-14 13:03:23', '2011-11-14 13:03:23', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=177', 0, 'revision', '', 0),
(178, 22, '2011-11-14 11:36:32', '2011-11-14 11:36:32', '<div>\n\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em><em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em><em><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\n<address>Jan Flodin\nISOC-SE </address>&nbsp;\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-151', '', '', '2011-11-14 11:36:32', '2011-11-14 11:36:32', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=178', 0, 'revision', '', 0),
(187, 22, '2011-11-14 12:20:22', '2011-11-14 12:20:22', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\r\n\r\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\r\n\r\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta kan ni läsa mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a>, följa oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>.\r\n\r\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-10', '', '', '2011-11-14 12:20:22', '2011-11-14 12:20:22', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=187', 0, 'revision', '', 0),
(179, 22, '2011-11-14 11:50:22', '2011-11-14 11:50:22', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-152', '', '', '2011-11-14 11:50:22', '2011-11-14 11:50:22', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=179', 0, 'revision', '', 0),
(180, 22, '2011-11-14 11:38:26', '2011-11-14 11:38:26', 'Som ni ser håller vi på att starta en blog.\r\nMer kommer snart', 'Välkommen till ISOC-SE!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-4', '', '', '2011-11-14 11:38:26', '2011-11-14 11:38:26', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=180', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(181, 22, '2011-11-14 12:09:40', '2011-11-14 12:09:40', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\r\n\r\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\r\n\r\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta kan ni läsa mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a>, följa oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>.\r\n\r\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-5', '', '', '2011-11-14 12:09:40', '2011-11-14 12:09:40', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=181', 0, 'revision', '', 0),
(182, 22, '2011-11-14 12:11:03', '2011-11-14 12:11:03', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\r\n\r\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\r\n\r\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta kan ni läsa mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a>, följa oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>.\r\n\r\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-6', '', '', '2011-11-14 12:11:03', '2011-11-14 12:11:03', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=182', 0, 'revision', '', 0),
(183, 22, '2011-11-14 12:11:50', '2011-11-14 12:11:50', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\r\n\r\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\r\n\r\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta kan ni läsa mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a>, följa oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>.\r\n\r\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-7', '', '', '2011-11-14 12:11:50', '2011-11-14 12:11:50', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=183', 0, 'revision', '', 0),
(184, 22, '2011-11-14 12:16:02', '2011-11-14 12:16:02', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\r\n\r\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\r\n\r\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta kan ni läsa mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a>, följa oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>.\r\n\r\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-8', '', '', '2011-11-14 12:16:02', '2011-11-14 12:16:02', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=184', 0, 'revision', '', 0),
(185, 22, '2011-11-14 11:50:34', '2011-11-14 11:50:34', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-153', '', '', '2011-11-14 11:50:34', '2011-11-14 11:50:34', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=185', 0, 'revision', '', 0),
(186, 22, '2011-11-14 12:17:34', '2011-11-14 12:17:34', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\r\n\r\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\r\n\r\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta kan ni läsa mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a>, följa oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>.\r\n\r\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-9', '', '', '2011-11-14 12:17:34', '2011-11-14 12:17:34', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=186', 0, 'revision', '', 0),
(189, 22, '2011-11-14 13:52:29', '2011-11-14 13:52:29', '<div>\n\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em><em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\n<div>\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em><em><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\n<address>Jan Flodin\nISOC-SE </address>&nbsp;\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-154', '', '', '2011-11-14 13:52:29', '2011-11-14 13:52:29', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=189', 0, 'revision', '', 0),
(188, 22, '2011-11-14 13:03:35', '2011-11-14 13:03:35', '[caption id=\"attachment_157\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-157\" title=\"IMAG0452\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/IMAG04521-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDet här är en öppen och fri blogg, där alla våra medlemmar är välkomna att skriva inlägg. Vi kommer att forma bloggen tillsammans med er. Det viktiga för oss är innehållet, hur det ser ut och allt annat kommer att lösa sig med tiden.\r\n\r\nSaker som vi tycker att det känns naturligt att blogga om är till exempel nätneutralitet, IPv6, mänskliga rättigheter på Internet, säkerhet och integritet på nätet.\r\n\r\nFör er som inte vet vad Internet Society är men som känner att något av områdena ovan är intressanta, ni kan läsa mer på vår <a title=\"Internet Society Sweden Chapter\" href=\"http://www.isoc.se\">hemsida</a> och följa oss på <a title=\"Twitter ISOC-SE\" href=\"http://www.twitter.com/isocse\">twitter</a>.\r\n\r\nOm du är sugen på att skriva ett inlägg eller har några idéer kan du <a title=\"Linda Sandberg\" href=\"mailto:copylinda@gmail.com\">maila mig</a>, så kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Nu börjar vi blogga! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '4-revision-11', '', '', '2011-11-14 13:03:35', '2011-11-14 13:03:35', '', 4, 'http://isoc.se/blogg/?p=188', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(190, 22, '2011-11-14 14:00:07', '2011-11-14 14:00:07', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric) har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande förInternets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-155', '', '', '2011-11-14 14:00:07', '2011-11-14 14:00:07', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=190', 0, 'revision', '', 0),
(197, 22, '2011-11-14 14:44:07', '2011-11-14 14:44:07', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-162', '', '', '2011-11-14 14:44:07', '2011-11-14 14:44:07', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=197', 0, 'revision', '', 0),
(191, 22, '2011-11-14 14:14:48', '2011-11-14 14:14:48', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-156', '', '', '2011-11-14 14:14:48', '2011-11-14 14:14:48', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=191', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(192, 22, '2011-11-14 14:14:56', '2011-11-14 14:14:56', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-157', '', '', '2011-11-14 14:14:56', '2011-11-14 14:14:56', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=192', 0, 'revision', '', 0),
(195, 22, '2011-11-14 14:41:43', '2011-11-14 14:41:43', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-160', '', '', '2011-11-14 14:41:43', '2011-11-14 14:41:43', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=195', 0, 'revision', '', 0),
(193, 22, '2011-11-14 14:16:13', '2011-11-14 14:16:13', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\n</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-158', '', '', '2011-11-14 14:16:13', '2011-11-14 14:16:13', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=193', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(194, 22, '2011-11-14 14:16:16', '2011-11-14 14:16:16', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.\r\n\r\n</em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1><span style=\"text-decoration: underline\">Hur vill vi då ha det?</span></h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-159', '', '', '2011-11-14 14:16:16', '2011-11-14 14:16:16', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=194', 0, 'revision', '', 0),
(196, 22, '2011-11-14 14:41:48', '2011-11-14 14:41:48', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em><em><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em></em></em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-161', '', '', '2011-11-14 14:41:48', '2011-11-14 14:41:48', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=196', 0, 'revision', '', 0),
(198, 22, '2011-11-14 14:44:11', '2011-11-14 14:44:11', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-163', '', '', '2011-11-14 14:44:11', '2011-11-14 14:44:11', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=198', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(199, 22, '2011-11-14 14:48:27', '2011-11-14 14:48:27', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-164', '', '', '2011-11-14 14:48:27', '2011-11-14 14:48:27', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=199', 0, 'revision', '', 0),
(200, 22, '2011-11-14 14:48:35', '2011-11-14 14:48:35', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-165', '', '', '2011-11-14 14:48:35', '2011-11-14 14:48:35', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=200', 0, 'revision', '', 0),
(201, 22, '2011-11-14 14:59:19', '2011-11-14 14:59:19', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-166', '', '', '2011-11-14 14:59:19', '2011-11-14 14:59:19', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=201', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(202, 22, '2011-11-14 14:59:22', '2011-11-14 14:59:22', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-167', '', '', '2011-11-14 14:59:22', '2011-11-14 14:59:22', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=202', 0, 'revision', '', 0),
(203, 22, '2011-11-14 15:51:04', '2011-11-14 15:51:04', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar men för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-168', '', '', '2011-11-14 15:51:04', '2011-11-14 15:51:04', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=203', 0, 'revision', '', 0),
(204, 22, '2011-11-14 15:52:46', '2011-11-14 15:52:46', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-169', '', '', '2011-11-14 15:52:46', '2011-11-14 15:52:46', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=204', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(205, 22, '2011-11-14 18:48:20', '2011-11-14 18:48:20', '<div>\n\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\n\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\n\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\n\n</div>\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\n\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\n\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\n\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\n\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna dör 404-döden och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\n\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\n<div>\n\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\n\n&nbsp;\n\n</div>\n<div>\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\n\n</div>\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\n<div>\n\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\n\n</div>\n<h2>BEREC rapport</h2>\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\n<div> <em><em><em>\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\n<div>\n\n&nbsp;\n\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\n\n</div>\n<div>\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\n\n</div>\n<div>\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\n\n</div>\n<div><em>\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\n<div>\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\n\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\n\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\n\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\n\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\n<address>Jan Flodin\nISOC-SE </address>&nbsp;\n\n</div>\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-170', '', '', '2011-11-14 18:48:20', '2011-11-14 18:48:20', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=205', 0, 'revision', '', 0),
(206, 22, '2011-11-14 18:49:00', '2011-11-14 18:49:00', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-171', '', '', '2011-11-14 18:49:00', '2011-11-14 18:49:00', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=206', 0, 'revision', '', 0),
(207, 22, '2011-11-14 18:49:04', '2011-11-14 18:49:04', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-172', '', '', '2011-11-14 18:49:04', '2011-11-14 18:49:04', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=207', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(208, 22, '2011-11-14 18:59:07', '2011-11-14 18:59:07', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-173', '', '', '2011-11-14 18:59:07', '2011-11-14 18:59:07', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=208', 0, 'revision', '', 0),
(209, 22, '2011-11-14 18:59:11', '2011-11-14 18:59:11', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-174', '', '', '2011-11-14 18:59:11', '2011-11-14 18:59:11', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=209', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(210, 22, '2012-11-10 10:47:21', '2012-11-10 09:47:21', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n<a href=\"#berec1\">Klicka för Senaste uppdatering 16 dec</a><a href=\"#berec1\">.</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.internetsociety.org/articles/internet-society-publishes-statement-open-inter-networking\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”<a name=\"berec1\"></a></em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2><a name=\"berec1\"></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000\">BEREC rapport</span></h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a> . (<strong>UPDATE 16 dec</strong>: BEREC lista<a href=\"http://erg.eu.int/documents/cons/index_en.htm\"> över svar finns nu här</a>.) Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 30 nov</strong>: La Quadrature du Net har haft <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4904\">möte med BEREC</a> och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till <a href=\"http://respectmynet.eu/\">\"Respect my Net\",</a> en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://blogs.skype.com/en/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n<strong>UPDATE 28 nov</strong>: Skype <a href=\"http://blogs.skype.com/en/2011/11/parliaments_across_europe_rene.html\">anger i dag i sin blog </a>att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-autosave', '', '', '2012-11-10 10:47:21', '2012-11-10 09:47:21', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=210', 0, 'revision', '', 0),
(211, 22, '2011-11-14 19:00:04', '2011-11-14 19:00:04', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-175', '', '', '2011-11-14 19:00:04', '2011-11-14 19:00:04', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=211', 0, 'revision', '', 0),
(212, 22, '2011-11-17 09:11:18', '2011-11-17 08:11:18', 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/isocse_final1.jpg', 'isocse_final1.jpg', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'isocse_final1-jpg', '', '', '2011-11-17 09:11:18', '2011-11-17 08:11:18', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/isocse_final1.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(213, 22, '2011-11-14 23:13:06', '2011-11-14 22:13:06', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n</div>\r\n<h2>Privacy and Data Protection</h2>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN agrumenterar kraftigt för.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-176', '', '', '2011-11-14 23:13:06', '2011-11-14 22:13:06', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=213', 0, 'revision', '', 0),
(214, 22, '2011-11-17 22:29:57', '2011-11-17 21:29:57', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-177', '', '', '2011-11-17 22:29:57', '2011-11-17 21:29:57', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=214', 0, 'revision', '', 0),
(215, 22, '2011-11-17 22:30:32', '2011-11-17 21:30:32', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-178', '', '', '2011-11-17 22:30:32', '2011-11-17 21:30:32', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=215', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(216, 22, '2011-11-21 16:07:59', '2011-11-21 15:07:59', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-179', '', '', '2011-11-21 16:07:59', '2011-11-21 15:07:59', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=216', 0, 'revision', '', 0),
(217, 22, '2011-11-22 09:19:46', '2011-11-22 08:19:46', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-180', '', '', '2011-11-22 09:19:46', '2011-11-22 08:19:46', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=217', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(220, 22, '2011-11-23 11:08:20', '2011-11-23 10:08:20', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n<strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-183', '', '', '2011-11-23 11:08:20', '2011-11-23 10:08:20', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=220', 0, 'revision', '', 0),
(218, 22, '2011-11-22 11:21:27', '2011-11-22 10:21:27', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-181', '', '', '2011-11-22 11:21:27', '2011-11-22 10:21:27', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=218', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(219, 22, '2011-11-23 08:25:49', '2011-11-23 07:25:49', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om.\r\n\r\n<strong>UPDATE 23 nov: </strong>Mötes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-182', '', '', '2011-11-23 08:25:49', '2011-11-23 07:25:49', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=219', 0, 'revision', '', 0),
(221, 22, '2011-11-23 15:22:58', '2011-11-23 14:22:58', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”.</em>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-184', '', '', '2011-11-23 15:22:58', '2011-11-23 14:22:58', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=221', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(222, 22, '2011-11-28 09:48:58', '2011-11-28 08:48:58', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”</em>\r\n\r\n</div>\r\n<div><strong>UPDATE 28 nov</strong>: Skype <a href=\"http://blogs.skype.com/en/2011/11/parliaments_across_europe_rene.html\">anger i dag i sin blog </a>att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.\r\n\r\n</div>\r\n\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-185', '', '', '2011-11-28 09:48:58', '2011-11-28 08:48:58', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=222', 0, 'revision', '', 0),
(281, 22, '2012-01-25 11:16:09', '2012-01-25 10:16:09', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\r\n\r\n<strong>Såhär kan du hjälpa till: </strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på vår <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida\r\n</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Tack för din insats!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'internet-society-fyller-20-ar', '', '', '2012-01-25 11:45:39', '2012-01-25 10:45:39', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=281', 0, 'post', '', 1),
(230, 22, '2011-11-30 13:23:55', '2011-11-30 12:23:55', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 30 nov</strong>: La Quadrature du Net har haft <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4904\">möte med BEREC</a> och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till <a href=\"http://respectmynet.eu/\">\"Respect my Net\",</a> en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://www.plumconsulting.co.uk/pdfs/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n<strong>UPDATE 28 nov</strong>: Skype <a href=\"http://blogs.skype.com/en/2011/11/parliaments_across_europe_rene.html\">anger i dag i sin blog </a>att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-186', '', '', '2011-11-30 13:23:55', '2011-11-30 12:23:55', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=230', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(231, 22, '2011-12-14 22:24:06', '2011-12-14 21:24:06', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”</em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2>BEREC rapport</h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a>. Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 30 nov</strong>: La Quadrature du Net har haft <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4904\">möte med BEREC</a> och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till <a href=\"http://respectmynet.eu/\">\"Respect my Net\",</a> en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://blogs.skype.com/en/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n<strong>UPDATE 28 nov</strong>: Skype <a href=\"http://blogs.skype.com/en/2011/11/parliaments_across_europe_rene.html\">anger i dag i sin blog </a>att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-187', '', '', '2011-12-14 22:24:06', '2011-12-14 21:24:06', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=231', 0, 'revision', '', 0),
(232, 22, '2011-12-16 09:03:19', '2011-12-16 08:03:19', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n<a href=\"#berec1\">Senaste uppdatering 16 dec.</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”<a name=\"berec1\"></a></em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2><a name=\"berec1\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000\">BEREC rapport</span></a></h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a> . (UPDATE 16 dec: BEREC lista<a href=\"http://erg.eu.int/documents/cons/index_en.htm\"> över svar finns nu här</a> som punkt 4.) Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 30 nov</strong>: La Quadrature du Net har haft <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4904\">möte med BEREC</a> och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till <a href=\"http://respectmynet.eu/\">\"Respect my Net\",</a> en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://blogs.skype.com/en/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n<strong>UPDATE 28 nov</strong>: Skype <a href=\"http://blogs.skype.com/en/2011/11/parliaments_across_europe_rene.html\">anger i dag i sin blog </a>att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-188', '', '', '2011-12-16 09:03:19', '2011-12-16 08:03:19', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=232', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(233, 22, '2011-12-16 09:06:34', '2011-12-16 08:06:34', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n<a href=\"#berec1\">Klicka för Senaste uppdatering 16 dec</a><a href=\"#berec1\">.</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”<a name=\"berec1\"></a></em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2><a name=\"berec1\"></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000\">BEREC rapport</span></h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a> . (<strong>UPDATE 16 dec</strong>: BEREC lista<a href=\"http://erg.eu.int/documents/cons/index_en.htm\"> över svar finns nu här</a> som punkt 4.) Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 30 nov</strong>: La Quadrature du Net har haft <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4904\">möte med BEREC</a> och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till <a href=\"http://respectmynet.eu/\">\"Respect my Net\",</a> en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://blogs.skype.com/en/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n<strong>UPDATE 28 nov</strong>: Skype <a href=\"http://blogs.skype.com/en/2011/11/parliaments_across_europe_rene.html\">anger i dag i sin blog </a>att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-189', '', '', '2011-12-16 09:06:34', '2011-12-16 08:06:34', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=233', 0, 'revision', '', 0),
(234, 22, '2011-12-16 09:17:18', '2011-12-16 08:17:18', '<div>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<span style=\"text-decoration: underline\"><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold;text-decoration: underline\">Session om nätneutralitet på Internetdagarna</span></span>\r\n\r\nPå Internetdagarna, den 21 november, genomför vi en session som heter <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind11/program/seminarium/60\">“Nätneutralitet - hur får användarna den öppenhet de vill ha?”. Klicka på den här texten och du kan läsa mer om det.</a>\r\n\r\n<a href=\"#berec1\">Klicka för Senaste uppdatering 16 dec</a><a href=\"#berec1\">.</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov</strong>: <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/se-seminariet-om-natneutralitet\">Du kan se videoinspelningen här.</a>\r\n\r\nDen sessionen arrangeras med hjälp av vårt chapter <a href=\"http://isoc.se\">ISOC-SE </a>. När jag planerade sessionen åt .SE funderade jag mycket på om jag skulle ha med ordet “Nätneutralitet” i rubriken eller inte. Som flera av er säkert vet var begreppet mycket hett strax innan EU 2009 slutförde det mångåriga arbetet med sitt nya telekomdirektiv, det som nu legat till grund för vår uppdaterade lag om elektroniska kommunikationer. Ni som vill läsa på lite om den bakgrunden kan gå tillbaka till mitt <a href=\"http://www.internetdagarna.se/track/anvandarnas-internet/varna-om-internets-oppenhet\">inlägg på internetdagarna.se från 2009.</a>\r\n\r\n</div>\r\n<h1>EU 2009: lagstifta - hur långt?</h1>\r\nVad det handlade om då var om man skulle lagstifta om att de som tillhandahåller access till resten av Internet för era datorer inte, av kommersiella skäl, får blockera eller begränsa vad ni gör med er dator över Internet, så länge det är lagligt. Med kommersiella skäl menar jag att man inte skulle få begränsa tjänster värddator - värddator, där din dator är den ena, den andra kan t ex vara Google:s, eller någon som kopplar sin dator vidare så du kan ringa \"över Internet\" till det gamla vanliga telefonnätet.  Svårt?\r\n\r\nNå, nu blev det inte så. I stället blev det regler om att accessleverantörerna måste deklarera tydligt vad kunden får, bland annat vilka eventuella begränsningar som finns i accessen. Tanken är att man skall kunna välja på en konkurrerande marknad för att få den “öppenhet” man vill ha. Och betala för det. Det här kallas ofta i debatten om nätneutralitet för “transparens”.\r\n<h2>En icke-fråga i EU under några år -  till nu!</h2>\r\nSedan 2009 har debatten om eventuell lagstiftning för nätneutralitet gått vidare i USA, medan det inte har talats så brett om det i EU efter det EU-direktivet togs. Olika särintressen, främst i USA, har försökt lägga beslag på begreppet och ge det en tolkning som passar den egna affärsmodellen. <a href=\"http://www.isoc.org/\">Internet Society</a> har valt att i stället tala om <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/usercentricity/20100222-Inter-Networking.pdf\">“Open Internetworking”</a> och söka ge det en tillräckligt meningsfull och begriplig betydelse. Med mitt medlemskap i ISOC ställer jag mig självklart bakom detta.\r\n\r\nI slutet av 2010 höll <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=171&amp;Itemid=83\">ISOC-SE ett seminarium, om internets öppenhet</a>,  med en översikt över vad som då skett i EU och särskilt i Sverige efter EU-direktivet.\r\n\r\nSedan nu i våras har det hänt en hel del inom EU, där “Net Neutrality” börjat användas som ett flitigt begrepp såväl i EU-dokument som nationella. Vi har också börjat se hur implementationen av EU-direktivet kan fungera. Och inte fungera! Så, jag tog med ordet i rubriken!\r\n\r\nNedan kommenterar jag ett antal rapporter och andra dokument, med länkar till dem. Jag tycker de är relevanta och ger en rätt bra uppfattning om vad som händer just nu i EU och vilka val man står inför. Det blir lite långt, men jag har försökt få till en \"one stop shop\" för den som är seriöst intresserad av ämnet och vill kunna nå och läsa dokumenten från ett ställe. Mot slutet ger jag lite av mina egna funderingar. Jag kommer att kolla då och då om länkarna ger 404 och då försöka återställa dem. Mao, återvänd gärna.\r\n\r\nHoppas det här får er att vilja vara med på sessionen den 21 november!\r\n<h2>EU-kommissionen: \"Öppenhet är också en fråga om nätneutralitet\"</h2>\r\nI maj skickade EU-kommisionen sin  <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?mode=dbl&amp;lang=sv&amp;ihmlang=sv&amp;lng1=sv,en&amp;lng2=bg,cs,da,de,el,en,es,et,fi,fr,hu,it,lt,lv,mt,nl,pl,pt,ro,sk,sl,sv,&amp;val=570955:cs&amp;page=\">“communication” till Parlamentet </a>som baserades på bl a den enkät över nätneutralitet som man genomförde hösten 2010. Notera följande:\r\n<div>\r\n\r\n<em>“Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. - - - Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet”.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>\"Wait and see...\"</h2>\r\nEU-kommissionen vill för närvarande inte skärpa reglerna för nätneutralitet. I stället vill man följa upp hur marknaden för internetaccess utvecklas och, om det behövs, ingripa senare. Den politiken har kommit att kallas “wait and see” och mött kritik från bland annat  <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4803\">La Quadrature du Net</a>.\r\n\r\n<span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000;font-weight: bold\">Privacy and Data Protection</span>\r\n\r\n</div>\r\n<div>EU Ombudsman för Dataskydd har <a href=\"http://www.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2011/11-10-07_Net_neutrality_EN.pdf\">under senhösten tagit upp nätneutralitet </a>från ett annat håll, “Privacy and Data Protection”, dvs medborgarnas rätt till integritet:</div>\r\n<div>\r\n\r\n<em>“... ISPs\' increasing reliance on monitoring and inspection techniques impinges upon the neutrality of the Internet and the confidentiality of communications. This raises serious issues relating to the protection of users’ privacy and personal data - - - there is a need for national authorities and BEREC to monitor the market situation. - - -  Depending on these findings, additional legislative measures may be necessary..”<a name=\"berec1\"></a></em><em> </em>\r\n\r\n</div>\r\n<h2><a name=\"berec1\"></a><span class=\"Apple-style-span\" style=\"color: #000000\">BEREC rapport</span></h2>\r\n<div><a href=\"http://erg.eu.int/Default.htm\">BEREC,</a> Body of European Regulators for Electronic Communications, där vårt PTS ingår tillsammans med sina “kollegor” inom EU, har under oktober publicerat en “<a href=\"http://www.erg.eu.int/doc/berec/consultation_draft_guidelines.pdf\">Draft Guidelines for Net Neutrality and Transparency</a>”, och begärt kommentarer till början av november.<a href=\"http://isoc.se/blogg/attachments/047_ISOC%20contribution%20BEREC%20consultation%20Nov%202%202011.PDF\"> ISOC svar finns här</a> . (<strong>UPDATE 16 dec</strong>: BEREC lista<a href=\"http://erg.eu.int/documents/cons/index_en.htm\"> över svar finns nu här</a>.) Rapporten ger inledningsvis en bra beskrivning av de olika aspekterna på nätneutralitet och gör därefter  en omfattande, till och med  omständlig, analys av “Transparency” och hur övervakning av det skall kunna utföras. Det är förståeligt, EU-direktivet anger ju att detta skall vara medlet för en fungerande konkurrens på marknaden för internetaccess.  Man pekar på att direktivet ställer krav på accessleverantörerna att lämna fullständig och begriplig information till kunderna om egenskaper, inklusive begränsningar, något som NRAerna (PTS i Sverige) tillser. Det kallar man “Direct Approach”. Men, man säger också :</div>\r\n<div> <em><em><em>\r\n“With a direct approach, ISPs make information transparent to end users directly, while in an indirect approach, third  parties (such as comparison websites) play a crucial role in making the information understandable for end users”.</em></em></em></div>\r\n<div>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nSjälv tror jag att det internetanvändarna litar mest på är “Indirect Approach”, där engagerade personer och organisationer analyserar och publicerar “konsumentupplysning” om vad de olika acessleverantörerna egentligen har för sig. Det ligger i “Internetkulturen” och det måste, enligt min mening, vara ett krav att accessleverantörerna inte på något sätt förhindrar eller försvårar sådana analyser och det man publicerar. Under sessionen den 21 november får ni höra mer om ett möjligt alternativ till \"Indirect Approach\" i Sverige som .SE börjat utveckla.\r\n\r\n<strong>UPDATE 22 nov:</strong> <a href=\"http://www.internetdagarna.se/nyheter/rapport-om-natneutralitet-visar-att-vissa-operatorer-prioriterar-ner-trafik\">Läs .SE rapport här</a>\r\n\r\n<strong>UPDATE 30 nov</strong>: La Quadrature du Net har haft <a href=\"http://www.laquadrature.net/node/4904\">möte med BEREC</a> och menar att det finns många exempel på blockeringar, m m, som bör vara motiv för kraftigare skydd av nätneutralitet. Man hävisar även till <a href=\"http://respectmynet.eu/\">\"Respect my Net\",</a> en web site där man kan rapportera blockeringar och begränsingar i internetaccess.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Motion i EU-parlamentet - steg mot starkare skydd för nätneutralitet?</h2>\r\nEU-parlamentets Committee on Industry, Research and Energy, har lagt fram en motion om “Rules of Procedure on The open internet and net neutrality in Europe”. La Quadrature du Net (LQDN) <a href=\"http://www.laquadrature.net/en/net-neutrality-resolution-adopted-in-eu-parliament\">marknadsför den som ett steg mot starkare reglering</a> för att upprätthålla nätneutralitet, något som LQDN argumenterar kraftigt för. <em><strong>UPPDATERING</strong> <strong>17 nov</strong>: LQDN rapporterar att Parlamentet i dag <a href=\"https://www.laquadrature.net/en/eu-parliament-massively-commits-to-net-neutrality-and-open-internet\">antagit resolutionen</a> med majoritet</em>.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>PLUM Consulting: \"the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced\"</h2>\r\nPlum Consulting i London har gjort rapporten “<a href=\"http://blogs.skype.com/en/Plum_October2011_The_open_internet_-_a_platform_for_growth.pdf\">The open Internet - a platform for growth</a>” på uppdrag av BBC, Blinkbox, Channel 4, Skype pch Yahoo. Den tar fasta på situationen i Storbritannien, men den är generellt intressant. Man anser sig slå hål på ett antal “myter” som en del “ISP” använder som argument för att Internets öppna end-to-end modell måste ändras.  Man säger bl a :\r\n\r\n</div>\r\n<div><em>\r\n“ We conclude that the benefits of the open internet are likely to outweigh the benefits of alternative models and that there are significant risks associated with a departure from an open internet approach in terms of arbitrary discrimination, opportunism and high transaction costs. Such a departure would deter innovation and potentially prevent access to existing content and applications.  It is unhelpful to signal that reliance on competition alone is sufficient when discrimination and opportunism persist. <strong>Rather, the open internet norm must be safeguarded and should be explicitly reinforced</strong>”</em></div>\r\n<div>\r\n\r\n<strong>UPDATE 28 nov</strong>: Skype <a href=\"http://blogs.skype.com/en/2011/11/parliaments_across_europe_rene.html\">anger i dag i sin blog </a>att flera EU-länders parlament nu höjer rösten för att skydda nätneutralitet.\r\n\r\n</div>\r\n<div>\r\n<h2>Anna-Karin Hatt om vikten av ett öppet Internet</h2>\r\nJag kan heller inte låta bli att citera vår IT- och energiminister Anna-Karin Hatt i det <a href=\"http://regeringen.se/sb/d/14268/a/178646?setEnableCookies=true\">tal hon höll i Paris den 21 oktober :</a>\r\n\r\n<em>”An open Internet is the driver for innovation, new services, efficient competition and sustainable growth, as well as bridging cultural gaps between people around the world.” .</em>\r\n\r\n<em></em> Hon har visat att hon inte bara kan vara på Internet utan också att hon förstått vad det handlar om. <strong>UPDATE 23 nov: </strong>Möttes i går på Internetdagarna av ett påstående att hon inte twittrar själv utan har någon som sköter det. Över twitter klarade jag ut det på ett par timmar. Påståendet är falskt! Hon twittrar själv! 2o min efter det hon klev ner från scenen skrev hon: \"Absolut. Alltid jag. aldrig någon annan!\". Lite senare: \" Poängen med twitter är ju autencitet, tycker jag!\". Jag är inte mycket för att berömma politiker, men här är det faktiskt på sin plats.\r\n<h1>Hur vill vi då ha det?</h1>\r\nJa, det beror på vem man frågar och vad man vill värna om. ISOC vill inte att man inför onödiga regleringar för Internet. Frågan är då vad som kan vara nödvändigt.\r\n<h2>Håll isär två marknader!</h2>\r\nOavsett om man bör reglera eller inte menar jag att man åtminstone mentalt och i diskussioner om nätneutralitet håller isär marknaden för Internetaccess och marknaden för tjänster ÖVER Internet från värddator till värddator. Det som känns bra är om accessleverantörerna konkurrerar med varanda på lika villkor på den marknaden och \"tjänsteleverantörerna\" konkurrerar på sin marknad. Om det kan uppnås utan ytterligare reglering, fine! Jag tycker å andra sidan inte att det är fel att en accessleverantör lockar med ett sammansatt (Nysvenska: \"bundlat\"..) erbjudande med en \"tjänst\" värddator - värddator till ett billigt pris. Men om jag köper det så skulle jag inte bli så glad om jag inte kan nå en annan, konkurrerande, tjänst därför att hon diskriminerar den genom blockering, fördröjning eller någon störning som gör den sämre för mig.\r\n\r\nInom EU har vi allmänt sett reglering för att upprätthålla konkurrens på lika villkor och att skydda svagare part i ett affärsförhållande. Det ser vi även i EU-direktivet och därmed i lagen om elektroniska kommunikationer.\r\n<h2>Vad får kallas för Internetaccess?</h2>\r\nISOC argumenterar för att enbart Internetaccess som är öppen för sessioner utan begränsning med hänsyn till sändare, mottagare eller innehåll, bör få kallas \"Internet Access\". Begränsar man för att undvika överbelastning, t ex video, så skall ALL video behandlas lika, dvs ingen diskriminering. Annan, IP-baserad trafik, även om den överförs genom Internet, skulle alltså inte få kallas \"Internet Access\". Om det är möjligt att reglera vet jag inte, men det skulle kanske vara bra. Det blir tydligt för vanliga användare vad man åtminstone kan förvänta sig.\r\n<h2>\"Wait and see\" eller reglera för nätneutralitet? Holland har!</h2>\r\nEU-kommissionens \"wait and see\" bör innebära att man skulle kunna skärpa regleringen, men i första hand införa starkare övervakning av marknaden. Nationellt verkar det finnas utrymme redan nu att kunna införa starkare lagstiftning, om man anser att nätneutraliteten bör skyddas hårdare. Holland har ansett det, efter ett antal incidenter med diskriminerande begränsningar av tjänster över Internet. Där verkar man till och med ha <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-13886440\">lagstiftat</a> mot att accessleverantören kan ta extra betalt om man skall tillåta t ex telefon över Internet!\r\n<h2>Vad vill Neelie Kroes - och varför?</h2>\r\nNeelie Kroes, EU vicepresident och ansvarig för EU digitala agenda, är <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/regulation/2011/10/03/kroes-attacks-dutch-net-neutrality-rules-40094084/\">inte lycklig över det holländska beslutet.</a>  Hennes uttalande att \"<em>requiring operators to provide only \'full internet\' could kill innovative new offers\"</em> ifrågasätter jag starkt. Internet, <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=113&amp;Itemid=113\">med sin öppna end-to-end modell (connection-less, edge-centric)</a>, har utan motstycke genom åren visat sig vara grundläggande för Internets expansion och alla de innovativa, ofta överraskande, applikationer med tjänster vi sett, ser och använder. \"New Offers\" är (jag börjar nog bli gammal..) kan inte vara något annat än försök att återta den gamla affärsmodell som fanns hos de dåvarande \"televerken\" till senare halvan av 90-talet (i Sverige) då den gick sönder på grund av Internet. Neelie verkar ha avvikit från <a href=\"http://www.zdnet.co.uk/news/networking/2010/01/18/kroes-to-uphold-net-neutrality-in-europe-39994505/\">den linje hon höll </a>när hon fick sitt nuvarande jobb i EU-kommissionen.\r\n\r\nJag avslutar med att citera vår ISOC CEO Lynn St Amour <a href=\"http://www.isoc.org/pubpolpillar/governance/ict_20090122.shtml\">i sitt tal till EU-kommissionen</a> 2009:\r\n<blockquote>The Internet Model is based on widely supported key principles, such as the \"end-to-end principle,\" which supports the global deployment of innovative, and often surprising applications. Those who create applications don\'t need permission to deploy them on the Internet. And perhaps most importantly, users themselves choose which applications best meet their needs (hopefully with no intermediate filtering).</blockquote>\r\n<address>Jan Flodin\r\nISOC-SE </address>&nbsp;\r\n\r\n</div>', 'Nätneutralitet - here we go again!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '12-revision-190', '', '', '2011-12-16 09:17:18', '2011-12-16 08:17:18', '', 12, 'http://isoc.se/blogg/?p=234', 0, 'revision', '', 0),
(237, 22, '2011-12-19 08:59:28', '2011-12-19 07:59:28', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\r\n\r\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\r\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\r\n\r\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\r\n<h2>PTS insåg och öppnade därför upp ett API</h2>\r\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. <a href=\"http://www.pts.se\">Post och Telestyrelsen</a> (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\r\n<h2>Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se</h2>\r\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade <a href=\"http://openaid.se/\">OpenAID.se </a>och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://biståndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\r\n\r\n<strong>Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\r\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\r\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\r\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\r\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\r\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\r\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\r\n</ul>\r\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\r\n\r\n<em>Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData. </em>', 'API och öppen data', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'api-och-oppen-data', '', '', '2011-12-19 10:04:58', '2011-12-19 09:04:58', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=237', 0, 'post', '', 4),
(238, 22, '2011-12-18 21:23:35', '2011-12-18 20:23:35', '', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision', '', '', '2011-12-18 21:23:35', '2011-12-18 20:23:35', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=238', 0, 'revision', '', 0),
(239, 22, '2011-12-18 21:26:37', '2011-12-18 20:26:37', '', 'jonaslejon_stor', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'jonaslejon_stor', '', '', '2011-12-18 21:26:37', '2011-12-18 20:26:37', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(240, 22, '2011-12-18 21:32:11', '2011-12-18 20:32:11', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\n\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\n\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\n\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. Post och Telestyrelsen (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\n\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade OpenAID.se och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\n\nSist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:\n<ul>\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\n</ul>\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\n\n<em>Jonas Lejon Entreprenör och grundare av Bloggy, GovData och självfallet medlem i ISOC-SE</em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-2', '', '', '2011-12-18 21:32:11', '2011-12-18 20:32:11', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=240', 0, 'revision', '', 0),
(241, 22, '2011-12-18 21:34:00', '2011-12-18 20:34:00', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\r\n\r\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\r\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\r\n\r\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\r\n\r\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. Post och Telestyrelsen (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\r\n\r\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade OpenAID.se och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\r\n\r\nSist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:\r\n<ul>\r\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\r\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\r\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\r\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\r\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\r\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\r\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\r\n</ul>\r\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\r\n\r\n<em>Jonas Lejon Entreprenör och grundare av Bloggy, GovData och självfallet medlem i ISOC-SE</em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-3', '', '', '2011-12-18 21:34:00', '2011-12-18 20:34:00', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=241', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(242, 22, '2011-12-18 21:34:05', '2011-12-18 20:34:05', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\r\n\r\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\r\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\r\n\r\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\r\n\r\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. Post och Telestyrelsen (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\r\n\r\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade OpenAID.se och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\r\n\r\nSist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:\r\n<ul>\r\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\r\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\r\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\r\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\r\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\r\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\r\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\r\n</ul>\r\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\r\n\r\n<em>Jonas Lejon Entreprenör och grundare av Bloggy, GovData och självfallet medlem i ISOC-SE</em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-4', '', '', '2011-12-18 21:34:05', '2011-12-18 20:34:05', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=242', 0, 'revision', '', 0),
(243, 22, '2011-12-18 21:47:08', '2011-12-18 20:47:08', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\n\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\n\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\n<h2>PTS insåg och öppnade därför upp ett API</h2>\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. <a href=\"http://www.pts.se\">Post och Telestyrelsen</a> (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\n<h2>Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se</h2>\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade <a href=\"http://openaid.se/\">OpenAID.se </a>och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\n\n<strong>Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:</strong>\n<ul>\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\n</ul>\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\n\n<em>Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData. </em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-5', '', '', '2011-12-18 21:47:08', '2011-12-18 20:47:08', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=243', 0, 'revision', '', 0),
(250, 22, '2012-01-03 09:34:31', '2012-01-03 08:34:31', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\n\r\n<em>Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a></em>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'publish', 'open', 'open', '', '2012-aret-da-du-infor-ipv6-i-dina-system', '', '', '2012-01-03 09:34:31', '2012-01-03 08:34:31', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=250', 0, 'post', '', 2),
(245, 22, '2011-12-18 21:48:21', '2011-12-18 20:48:21', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\r\n\r\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\r\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\r\n\r\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\r\n<h2>PTS insåg och öppnade därför upp ett API</h2>\r\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. <a href=\"http://www.pts.se\">Post och Telestyrelsen</a> (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\r\n<h2>Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se</h2>\r\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade <a href=\"http://openaid.se/\">OpenAID.se </a>och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\r\n\r\n<strong>Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\r\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\r\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\r\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\r\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\r\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\r\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\r\n</ul>\r\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\r\n\r\n<em>Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData. </em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-6', '', '', '2011-12-18 21:48:21', '2011-12-18 20:48:21', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=245', 0, 'revision', '', 0),
(246, 22, '2011-12-18 21:54:18', '2011-12-18 20:54:18', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\r\n\r\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\r\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\r\n\r\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\r\n<h2>PTS insåg och öppnade därför upp ett API</h2>\r\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. <a href=\"http://www.pts.se\">Post och Telestyrelsen</a> (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\r\n<h2>Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se</h2>\r\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade <a href=\"http://openaid.se/\">OpenAID.se </a>och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\r\n\r\n<strong>Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\r\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\r\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\r\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\r\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\r\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\r\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\r\n</ul>\r\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\r\n\r\n<em>Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData. </em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-7', '', '', '2011-12-18 21:54:18', '2011-12-18 20:54:18', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=246', 0, 'revision', '', 0),
(247, 22, '2011-12-18 21:54:22', '2011-12-18 20:54:22', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\r\n\r\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\r\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\r\n\r\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\r\n<h2>PTS insåg och öppnade därför upp ett API</h2>\r\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. <a href=\"http://www.pts.se\">Post och Telestyrelsen</a> (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\r\n<h2>Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se</h2>\r\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade <a href=\"http://openaid.se/\">OpenAID.se </a>och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\r\n\r\n<strong>Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\r\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\r\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\r\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\r\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\r\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\r\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\r\n</ul>\r\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\r\n\r\n<em>Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData. </em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-8', '', '', '2011-12-18 21:54:22', '2011-12-18 20:54:22', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=247', 0, 'revision', '', 0),
(248, 22, '2011-12-18 23:02:33', '2011-12-18 22:02:33', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\r\n\r\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\r\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\r\n\r\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\r\n<h2>PTS insåg och öppnade därför upp ett API</h2>\r\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. <a href=\"http://www.pts.se\">Post och Telestyrelsen</a> (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\r\n<h2>Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se</h2>\r\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade <a href=\"http://openaid.se/\">OpenAID.se </a>och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\r\n\r\n<strong>Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\r\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\r\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\r\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\r\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\r\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\r\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\r\n</ul>\r\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\r\n\r\n<em>Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData. </em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-9', '', '', '2011-12-18 23:02:33', '2011-12-18 22:02:33', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=248', 0, 'revision', '', 0),
(249, 22, '2011-12-19 08:59:28', '2011-12-19 07:59:28', '[caption id=\"attachment_239\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jonas Lejon\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-239\" title=\"jonaslejon_stor\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/jonaslejon_stor-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nFler och fler företag och myndigheter ser fördelen med att dela med sig av öppen information via API:er. Förkortningen API står för Application Programming Interface och är en regeluppsättning som underlättar för programvaror att prata med varandra.\r\n\r\nI Sverige så har vi sedan en lång tid tillbaka offentlighetsprincipen som ger medborgare rätt till\r\ninformation från myndigheter. Sedan 1:a Juli 2010 så har vi även en lag vid namn PSI-lagen (public sector information) som är till för att underlätta vidareutnyttjandet av handlingar (eller data) från myndigheter.\r\n\r\nNär du läser ovan två stycken så inser du snabbt att API och öppen data hör ihop. Företag och myndigheter kan lätt och enkelt dela med sig av information via API:er och utvecklare, entreprenörer och innovatörer kan skapa webbapplikationer, \"appar\" eller annat som kan underlätta vardagen.\r\n<h2>PTS insåg och öppnade därför upp ett API</h2>\r\nMed ett API så underlättas även hanteringen och delgivning av information som är ofta efterfrågad vilket bl.a. <a href=\"http://www.pts.se\">Post och Telestyrelsen</a> (PTS) insåg och öppnade därför upp ett API för att ge möjlighet att söka på vilken operatör ett visst telefonnummer hörde till. Ett annat bra exempel är Twitter där ett helt ekosystem med olika applikationer finns skapade och nu senast även direkt inbyggt i Apples mobila operativsystem iOS.\r\n<h2>Utrikesdepartementet och SIDA lanserade OpenAID.se</h2>\r\nUtrikesdepartementet tillsammans med SIDA öppnade upp all den svenska biståndsinformationen när de lanserade <a href=\"http://openaid.se/\">OpenAID.se </a>och gav då möjlighet för den enskilde att se vart skattepengarna för bistånd tar vägen. Samtidigt som lanseringen av OpenAID så lanserade man även ett API där undertecknad skapade en tjänst som gör det möjligt att kommentera allt bistånd på bara några få timmar med hjälp av öppen källkod och WordPress på <span style=\"color: #0000ff;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"http://bist%C3%A5ndet.se/\" target=\"_top\">Biståndet.se</a></span></span>.\r\n\r\n<strong>Sist men inte minst, några tips till företag eller myndigheter som vill komma ihåg och publicera öppen data:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Inventera om ni inte redan i dagsläget ett eller flera API:er.</li>\r\n	<li>Skapa en informationssida såsom http://api.företag.se</li>\r\n	<li>Gör processen öppen och informera löpande.</li>\r\n	<li>Se över vilken information som är lättast och går snabbast att publicera. Detta är oftast data som inte innehåller någon upphovsrätt, tredjepartsinformation eller personuppgifter.</li>\r\n	<li>Tillhandahåll löpande uppdateringar via RSS eller E-post om status, förändringar i API:et</li>\r\n	<li>Tillgängliggör information via API och standarder såsom REST JSON.</li>\r\n	<li>När ni bygger en webbtjänst nästa gång, börja med API:et.</li>\r\n</ul>\r\nTillsammans kan vi lyfta upp bra exempel och sprida ordet om öppen data och API:er. Det finns massor av information i källaren hos företag och myndigheter som bara väntar på att vidareutnyttjas.\r\n\r\n<em>Jonas Lejon är medlem i ISOC-SE. Han är entreprenör och grundare av bland annat Bloggy och GovData. </em>', 'API och öppen data', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '237-revision-10', '', '', '2011-12-19 08:59:28', '2011-12-19 07:59:28', '', 237, 'http://isoc.se/blogg/?p=249', 0, 'revision', '', 0),
(251, 22, '2012-01-02 22:21:46', '2012-01-02 21:21:46', '<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\n\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\n\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\n\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\n\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\n\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\n\nOlle E. Johansson\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen http://ipv6friday.org och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision', '', '', '2012-01-02 22:21:46', '2012-01-02 21:21:46', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=251', 0, 'revision', '', 0),
(252, 22, '2012-01-02 22:25:51', '2012-01-02 21:25:51', '', 'Olle62', 'Olle E. Johansson', 'inherit', 'open', 'open', '', 'olle62', '', '', '2012-01-02 22:25:51', '2012-01-02 21:25:51', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(253, 22, '2012-01-02 22:22:45', '2012-01-02 21:22:45', '<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-2', '', '', '2012-01-02 22:22:45', '2012-01-02 21:22:45', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=253', 0, 'revision', '', 0),
(254, 22, '2012-01-02 22:26:42', '2012-01-02 21:26:42', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignnone\" width=\"257\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-257x300.jpg\" alt=\"\" title=\"Olle62\" width=\"257\" height=\"300\" class=\"size-medium wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-3', '', '', '2012-01-02 22:26:42', '2012-01-02 21:26:42', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=254', 0, 'revision', '', 0),
(255, 22, '2012-01-02 22:28:32', '2012-01-02 21:28:32', '', 'Olle62', 'Olle E. Johansson', 'inherit', 'open', 'open', '', 'olle62-2', '', '', '2012-01-02 22:28:32', '2012-01-02 21:28:32', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(256, 22, '2012-01-02 22:26:47', '2012-01-02 21:26:47', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignnone\" width=\"257\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-257x300.jpg\" alt=\"\" title=\"Olle62\" width=\"257\" height=\"300\" class=\"size-medium wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-4', '', '', '2012-01-02 22:26:47', '2012-01-02 21:26:47', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=256', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(257, 22, '2012-01-02 22:29:52', '2012-01-02 21:29:52', '[caption id=\"attachment_255\" align=\"alignnone\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621-150x150.jpg\" alt=\"\" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-255\" /></a>[/caption]\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-5', '', '', '2012-01-02 22:29:52', '2012-01-02 21:29:52', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=257', 0, 'revision', '', 0),
(258, 22, '2012-01-02 22:29:55', '2012-01-02 21:29:55', '[caption id=\"attachment_255\" align=\"alignnone\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621-150x150.jpg\" alt=\"\" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-255\" /></a>[/caption]\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-6', '', '', '2012-01-02 22:29:55', '2012-01-02 21:29:55', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=258', 0, 'revision', '', 0),
(259, 22, '2012-01-02 22:30:34', '2012-01-02 21:30:34', '[caption id=\"attachment_255\" align=\"alignnone\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621-150x150.jpg\" alt=\"\" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-255\" /></a>[/caption] <em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-7', '', '', '2012-01-02 22:30:34', '2012-01-02 21:30:34', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=259', 0, 'revision', '', 0),
(260, 22, '2012-01-02 22:30:38', '2012-01-02 21:30:38', '[caption id=\"attachment_255\" align=\"alignnone\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle621-150x150.jpg\" alt=\"\" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-255\" /></a>[/caption] <em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-8', '', '', '2012-01-02 22:30:38', '2012-01-02 21:30:38', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=260', 0, 'revision', '', 0),
(261, 22, '2012-01-02 22:33:01', '2012-01-02 21:33:01', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-9', '', '', '2012-01-02 22:33:01', '2012-01-02 21:33:01', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=261', 0, 'revision', '', 0),
(262, 22, '2012-01-02 22:33:05', '2012-01-02 21:33:05', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-10', '', '', '2012-01-02 22:33:05', '2012-01-02 21:33:05', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=262', 0, 'revision', '', 0),
(263, 22, '2012-01-02 22:37:47', '2012-01-02 21:37:47', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-11', '', '', '2012-01-02 22:37:47', '2012-01-02 21:37:47', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=263', 0, 'revision', '', 0),
(264, 22, '2012-01-02 22:37:52', '2012-01-02 21:37:52', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-12', '', '', '2012-01-02 22:37:52', '2012-01-02 21:37:52', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=264', 0, 'revision', '', 0),
(265, 22, '2012-01-02 22:46:43', '2012-01-02 21:46:43', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-13', '', '', '2012-01-02 22:46:43', '2012-01-02 21:46:43', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=265', 0, 'revision', '', 0),
(267, 22, '2012-01-02 22:46:48', '2012-01-02 21:46:48', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-14', '', '', '2012-01-02 22:46:48', '2012-01-02 21:46:48', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=267', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(268, 22, '2012-01-03 09:31:29', '2012-01-03 08:31:29', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som @oej', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-15', '', '', '2012-01-03 09:31:29', '2012-01-03 08:31:29', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=268', 0, 'revision', '', 0),
(269, 22, '2012-01-03 09:32:26', '2012-01-03 08:32:26', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-16', '', '', '2012-01-03 09:32:26', '2012-01-03 08:32:26', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=269', 0, 'revision', '', 0),
(270, 22, '2012-01-03 09:32:29', '2012-01-03 08:32:29', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-17', '', '', '2012-01-03 09:32:29', '2012-01-03 08:32:29', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=270', 0, 'revision', '', 0),
(271, 22, '2012-01-03 09:32:32', '2012-01-03 08:32:32', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\nOlle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-18', '', '', '2012-01-03 09:32:32', '2012-01-03 08:32:32', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=271', 0, 'revision', '', 0),
(272, 22, '2012-01-03 09:32:59', '2012-01-03 08:32:59', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\n<em>Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a></em>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-19', '', '', '2012-01-03 09:32:59', '2012-01-03 08:32:59', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=272', 0, 'revision', '', 0),
(273, 22, '2012-01-03 09:33:02', '2012-01-03 08:33:02', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\n<em>Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a></em>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-20', '', '', '2012-01-03 09:33:02', '2012-01-03 08:33:02', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=273', 0, 'revision', '', 0),
(274, 22, '2012-01-03 09:33:05', '2012-01-03 08:33:05', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\n<em>Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a></em>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-21', '', '', '2012-01-03 09:33:05', '2012-01-03 08:33:05', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=274', 0, 'revision', '', 0),
(275, 22, '2012-01-03 09:33:40', '2012-01-03 08:33:40', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\n\r\n<em>Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a></em>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-22', '', '', '2012-01-03 09:33:40', '2012-01-03 08:33:40', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=275', 0, 'revision', '', 0),
(276, 22, '2012-01-03 09:33:44', '2012-01-03 08:33:44', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\n\r\n<em>Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a></em>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-23', '', '', '2012-01-03 09:33:44', '2012-01-03 08:33:44', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=276', 0, 'revision', '', 0),
(277, 22, '2012-01-03 09:33:44', '2012-01-03 08:33:44', '[caption id=\"attachment_252\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62.jpg\"><img src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Olle62-150x150.jpg\" alt=\"Olle E Johansson \" title=\"Olle62\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"size-thumbnail wp-image-252\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>2012 kommer att bli året då du inför IPv6 i dina system. Det är inte längre en fråga om ”om”, det är en fråga om när och till vilken kostnad. Det är en frågan om att behålla ett öppet och globalt Internet. Det är en fråga om att vara nåbar av alla, överallt på vår jord. IPv6 är viktigt för Internet och därmed också för dig.</em>\r\n\r\n<strong>Under 2011 tömdes poolen på lediga IPv4-adresser</strong>\r\nUnder 2011 skrevs det allt mer om IPv6 i tidningar och på nätet. Utbildningarna om IPv6 fick allt fler deltagare och mängden IPv6-anslutna växte explosionsartat, även om det fortfarande är en mycket liten andel av Internet. Den största händelsen var att den lediga poolen av IPv4-adresser tog slut. Hur påverkar det dig? På kort sikt inte als. På längre sikt, slår det mot ditt företags plånbok. IPv4-adresser kommer att finnas tillgängliga, men priset går upp.I ett nät där allt fler tjänster blir moln-baserade och körs på virtuella servrar ökar behovet av IP-adresser. IPv4 kommer inte att räcka till.\r\n\r\n<strong>IPv6 behövs för den globala Internet-tillväxten</strong>\r\nLyfter vi blicken ser vi hur Internet växer globalt. I Asien, Afrika och Sydamerika blir allt fler uppkopplade. Eftersom dom var sena på Internet-tåget har dom inte samma IPv4-resurser som till exempel USA. Adresstilldelningen i IPv4 följer Internet-utvecklingen och är inte gjord enligt några fördelningsnycklar baserade på folkmängd, antal eluttag eller mängden mobiltelefoner. Ska Internet fortsätta växa och kvarstå som en global kommunikationsplattform, en bas för demokratins utveckling och det sammanlänkande kittet mellan alla intelligenta prylar oavsett leverantör - då måste vi ha en gemensam adressrymd. Det är bara IPv6 som klarar det.\r\n\r\n<strong>Alternativet? Från decentraliserat IP-nät till centralstyrt lappverk</strong>\r\nVad är alternativet? Ska man hårddra det är det att leva kvar i IPv4-världen och försöka att lappa och laga med olika privata adressrymder. Operatörerna inför nu storskaliga adressöversättningssystem för att klara expansionen med IPv4. Dom har inga val. Dessa system bryter mot Internet-arkitekturen på många sätt. Det största problemet är dock att vi får några centrala punkter där ALL trafik passerar. Det säger sig självt att dessa blir väldigt intressanta för stater som vill kontrollera trafik, gör det lättare att implementera FRA-lagar och ger möjlighet att blockera och filtrera på ett sätt som är svårare dag.\r\n\r\n<strong>Steg 1 - Gör dina medarbetare IPv6-kompatibla</strong>\r\nDet finns många skäl för IPv6 och få skäl mot. Det är ingen panik om du börjar nu. Inför IPv6 i alla projekt. Köper du ny utrustning, utvecklar nya webbar, inför nya applikationer, går över till molntjänster - se till att allt nytt stödjer IPv6. Och framtör allt, se till att dina medarbetare snabbt blir IPv6-kompatibla. Det är det viktigaste.Börja med att se till att varje IT-medarbetare spenderar en halvtimme med IPv6 varje fredag. Lägg till kurser för dom som behöver det och delta i dom aktiviteter som anordnas av branschorganisationer, ansvariga myndigheter, .SE och föreningar som ISOC-SE.\r\n\r\n<strong>Det är i år det sker. 2012 blir startskottet för IPv6 i din organisation och det år då din webbtjänst, epost och företagets DNS blir nåbart via IPv6 - det nya Internetprotokollet. Välkommen tillbaka till det globala nätverket!</strong>\r\n\r\nOlle E. Johansson\r\n\r\n<em>Olle är medlem i ISOC-SE och var en av dom som ställde till det med IPv4 som en tidig förespråkare för TCP/IP-protokollet. Hans företag Edvina började jobba med TCP/IP för persondatorer 1989 och jobbar nu med IP-telefoni. Olle har varit ordförande för SNUS, Swedish Network Users Society, styrelsemedlem i ISOC-SE. Han är en aktiv utvecklare i Open Source-projektet Asterisk. Olle har utbildat tusentals personer i TCP/IP och är en obotlig förespråkare för öppna nätverk. Du hittar honom bland annat på adressen <a href=\"http://ipv6friday.org\">ipv6friday.org</a> och på twitter som <a href=\"https://twitter.com/#!/oej\">@oej</a></em>', '2012 - året då du inför IPv6 i dina system!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '250-revision-24', '', '', '2012-01-03 09:33:44', '2012-01-03 08:33:44', '', 250, 'http://isoc.se/blogg/?p=277', 0, 'revision', '', 0),
(282, 22, '2012-01-24 22:41:05', '2012-01-24 21:41:05', '', 'Linda_Sandberg1', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'linda_sandberg1', '', '', '2012-01-24 22:41:05', '2012-01-24 21:41:05', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg1.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(283, 22, '2012-01-24 22:42:38', '2012-01-24 21:42:38', 'Linda Sandberg', 'Linda_Sandberg2', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'linda_sandberg2', '', '', '2012-01-24 22:42:38', '2012-01-24 21:42:38', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(292, 22, '2012-01-24 23:13:06', '2012-01-24 22:13:06', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\r\n\r\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till: </strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-9', '', '', '2012-01-24 23:13:06', '2012-01-24 22:13:06', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=292', 0, 'revision', '', 0),
(285, 22, '2012-01-24 22:59:35', '2012-01-24 21:59:35', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<em>En av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.</em>\n\n&nbsp;\n\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\n\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters.\nDe arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor.\n\nDet finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\n\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker på sin sajt med rubriken - \"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\n\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till att sprida informationen: </strong>\n\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a>, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år. Här nedan kommer några tips på vad ni kan göra.\n\n<strong>Om du är medlem i ISOC-SE:</strong>\n\n• <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras facebooksida</a>\n• <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Följ Internet Society på Twitter</a>\n\n• <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">Titta på vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år</a>\n\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\n\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\n\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! För att fortsätta behålla ett öppet och fritt Internet behöver vi bli många som kan hjälpas åt! Som medlem i ISOC-SE blir du dessutom automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\n\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-2', '', '', '2012-01-24 22:59:35', '2012-01-24 21:59:35', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=285', 0, 'revision', '', 0),
(284, 22, '2012-01-24 22:44:28', '2012-01-24 21:44:28', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln ”Announcing Internet Society”. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\n\n&nbsp;\n\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\n\n&nbsp;\n\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters.\n\n&nbsp;\n\nDe arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor.\n\n&nbsp;\n\nDet finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\n\n&nbsp;\n\n(PS. Om du inte är medlem ännu, så är det dags! ……. )\n\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker i inlägget - Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” -http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\n\n&nbsp;\n\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till att sprida informationen: </strong>\n\n&nbsp;\n\nVi kommer lägga upp information på isoc.se (länk) , men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år. Här kommer några tips.\n\n&nbsp;\n\n<strong>Om du är medlem i ISOC-SE:</strong>\n\n&nbsp;\n\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras facebooksida - <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">https://www.facebook.com/InternetSociety</a>\n\n&nbsp;\n\n• Följ Internet Society på Twitter - <a href=\"%22http\">https://twitter.com/#!/internetsociety</a>\n\n• Titta på vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år - <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo</a>\n\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller skicka twittra\n\n&nbsp;\n\n• Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012 och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SE åker ner, maila oss om ni vill ta en kopp kaffe och diskutera något därnere) – [ Läs mer och anmäl dig till INET- http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012]\n\n• Bli medlem i ISOC-SE då blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society –\n\n&nbsp;\n\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE, tycker jag verkligen att det är dags! För att fortsätta behålla ett öppet och fritt Internet behöver vi hjälpas åt!\n\nBli medlem i ISOC-SE - <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58</a>\n\n&nbsp;\n\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision', '', '', '2012-01-24 22:44:28', '2012-01-24 21:44:28', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=284', 0, 'revision', '', 0),
(286, 22, '2012-01-24 23:00:41', '2012-01-24 22:00:41', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\n<em>En av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.</em>\n\n&nbsp;\n\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\n\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters.\nDe arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor.\n\nDet finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\n\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker på sin sajt med rubriken - \"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\n\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till att sprida informationen: </strong>\n\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a>, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år. Här nedan kommer några tips på vad ni kan göra.\n\n<strong>Om du är medlem i ISOC-SE:</strong>\n\n• <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras facebooksida</a>\n• <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Följ Internet Society på Twitter</a>\n\n• <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">Titta på vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år</a>\n\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\n\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\n\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! För att fortsätta behålla ett öppet och fritt Internet behöver vi bli många som kan hjälpas åt! Som medlem i ISOC-SE blir du dessutom automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\n\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-3', '', '', '2012-01-24 23:00:41', '2012-01-24 22:00:41', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=286', 0, 'revision', '', 0),
(289, 22, '2012-01-24 23:09:39', '2012-01-24 22:09:39', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters.\r\nDe arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor.\r\nDet finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker på sin sajt med rubriken - \"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till att sprida informationen: </strong>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a>, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år. Här nedan kommer några tips på vad ni kan göra.\r\n\r\n<strong>Om du är medlem i ISOC-SE:</strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-6', '', '', '2012-01-24 23:09:39', '2012-01-24 22:09:39', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=289', 0, 'revision', '', 0),
(287, 22, '2012-01-24 23:03:19', '2012-01-24 22:03:19', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>En av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters.\r\nDe arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor.\r\n\r\nDet finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker på sin sajt med rubriken - \"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till att sprida informationen: </strong>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a>, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år. Här nedan kommer några tips på vad ni kan göra.\r\n\r\n<strong>Om du är medlem i ISOC-SE:</strong>\r\n\r\n• <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras facebooksida</a>\r\n• <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Följ Internet Society på Twitter</a>\r\n\r\n• <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">Titta på vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år</a>\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! För att fortsätta behålla ett öppet och fritt Internet behöver vi bli många som kan hjälpas åt! Som medlem i ISOC-SE blir du dessutom automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-4', '', '', '2012-01-24 23:03:19', '2012-01-24 22:03:19', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=287', 0, 'revision', '', 0),
(288, 22, '2012-01-24 23:03:23', '2012-01-24 22:03:23', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<em>En av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.</em>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters.\r\nDe arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor.\r\n\r\nDet finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker på sin sajt med rubriken - \"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till att sprida informationen: </strong>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a>, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år. Här nedan kommer några tips på vad ni kan göra.\r\n\r\n<strong>Om du är medlem i ISOC-SE:</strong>\r\n\r\n• <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras facebooksida</a>\r\n• <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Följ Internet Society på Twitter</a>\r\n\r\n• <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">Titta på vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år</a>\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! För att fortsätta behålla ett öppet och fritt Internet behöver vi bli många som kan hjälpas åt! Som medlem i ISOC-SE blir du dessutom automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-5', '', '', '2012-01-24 23:03:23', '2012-01-24 22:03:23', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=288', 0, 'revision', '', 0),
(290, 22, '2012-01-24 23:09:43', '2012-01-24 22:09:43', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters.\r\nDe arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor.\r\nDet finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker på sin sajt med rubriken - \"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till att sprida informationen: </strong>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a>, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år. Här nedan kommer några tips på vad ni kan göra.\r\n\r\n<strong>Om du är medlem i ISOC-SE:</strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-7', '', '', '2012-01-24 23:09:43', '2012-01-24 22:09:43', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=290', 0, 'revision', '', 0),
(291, 22, '2012-01-24 23:09:47', '2012-01-24 22:09:47', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters.\r\nDe arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor.\r\nDet finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">Internet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker på sin sajt med rubriken - \"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till att sprida informationen: </strong>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a>, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år. Här nedan kommer några tips på vad ni kan göra.\r\n\r\n<strong>Om du är medlem i ISOC-SE:</strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-8', '', '', '2012-01-24 23:09:47', '2012-01-24 22:09:47', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=291', 0, 'revision', '', 0),
(293, 22, '2012-01-24 23:13:19', '2012-01-24 22:13:19', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\r\n\r\n<strong>Såhär kan ni hjälpa till: </strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Det var allt!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-10', '', '', '2012-01-24 23:13:19', '2012-01-24 22:13:19', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=293', 0, 'revision', '', 0),
(302, 22, '2012-04-16 11:52:06', '2012-04-16 10:52:06', '[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/sep-30-2011-3-50-34-pm/\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'nu-har-vi-aktiverat-ipv6-pa-var-sajt-pa-riktigt', '', '\nhttp://isoc.se/blogg/?p=250', '2012-06-05 16:29:59', '2012-06-05 15:29:59', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=302', 0, 'post', '', 0),
(475, 22, '2012-06-05 16:29:59', '2012-06-05 15:29:59', '[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-57', '', '', '2012-06-05 16:29:59', '2012-06-05 15:29:59', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/302-revision-57/', 0, 'revision', '', 0),
(295, 22, '2012-01-25 10:40:55', '2012-01-25 09:40:55', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\n\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\n\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\n\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\n\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\n\n<strong>Såhär kan du hjälpa till: </strong>\n\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida\n</a>\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\n\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\n\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\n\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\n\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\n\n• Tack för din insats!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-11', '', '', '2012-01-25 10:40:55', '2012-01-25 09:40:55', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=295', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(296, 22, '2012-01-25 10:44:09', '2012-01-25 09:44:09', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\n\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\n\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\n\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\n\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\n\n<strong>Såhär kan du hjälpa till: </strong>\n\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida\n</a>\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\n\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\n\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\n\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\n\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\n\n• Tack för din insats!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-12', '', '', '2012-01-25 10:44:09', '2012-01-25 09:44:09', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=296', 0, 'revision', '', 0),
(297, 22, '2012-01-25 11:13:20', '2012-01-25 10:13:20', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\r\n\r\n<strong>Såhär kan du hjälpa till: </strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida\r\n</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Tack för din insats!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-13', '', '', '2012-01-25 11:13:20', '2012-01-25 10:13:20', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=297', 0, 'revision', '', 0),
(298, 22, '2012-01-25 11:14:57', '2012-01-25 10:14:57', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\r\n\r\n<strong>Såhär kan du hjälpa till: </strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida\r\n</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Tack för din insats!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-14', '', '', '2012-01-25 11:14:57', '2012-01-25 10:14:57', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=298', 0, 'revision', '', 0),
(299, 22, '2012-01-25 11:46:43', '2012-01-25 10:46:43', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\n\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\n\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\n\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\n\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\n\n<strong>Såhär kan du hjälpa till: </strong>\n\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på vår <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida\n</a>\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\n\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\n\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\n\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\n\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\n\n• Tack för din insats!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-autosave', '', '', '2012-01-25 11:46:43', '2012-01-25 10:46:43', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=299', 0, 'revision', '', 0),
(300, 22, '2012-01-25 11:16:09', '2012-01-25 10:16:09', '[caption id=\"attachment_283\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-283\" title=\"Linda_Sandberg2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/01/Linda_Sandberg2-150x150.jpg\" alt=\"Linda Sandberg - styrelsemedlem 2011 -\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nEn av de grundläggande principerna för Internets design är öppenhet. År 1992 samlades Internetpionjärerna Vint Cerf och Bob Kahn för att försäkra sig om att Internet skulle fortsätta vara öppet och fritt. Tillsammans med Lyman Chapin skrev de artikeln <a href=\"http://internetsociety.org/internet/internet-51/history-internet/announcing-internet-society\">”Announcing Internet Society”</a>. Det här var här det hela började i en enkel handling för 20 år sedan.\r\n\r\nIdag har Internet Society mer än 50.000 enskilda medlemmar och över 100 organisatoriska medlemmar i ett globalt nätverk av företag, ideella föreningar och människor.\r\n\r\nDe har haft en avgörande roll för Internets fortsatta öppenhet och att Internet ska vara för alla, oavsett vem du är, var du bor och vad du gör. Detta genomsyras både centralt och ut i alla chapters. De arbetar med regeringar, frivilligorganisationer, företag, teknikexperter och många andra människor. Det finns entreprenörer, innovatörer, tänkare, konstnärer, aktivister, de som gör och de som drömmer, utspridda över hela världen. Du är en av dem :)\r\n\r\nInternet Society har själva valt att lyfta upp några höjdpunker från åren som gått på sin hemsida under rubriken - <a href=\"http://www.internetsociety.org/news/internet-society-marks-its-20-year-anniversary\">\"Internet Society Marks its 20-Year Anniversary” </a>\r\n\r\nVi kommer lägga upp information på<a href=\"http://www.isoc.se/\"> isoc.se</a> under året, men vill att alla medlemmar aktiverar sig och uppmärksammar att Internet Society firar 20 år.\r\n\r\n<strong>Såhär kan du hjälpa till: </strong>\r\n\r\n• Gilla och dela med dig av dina tankar kring Internet Societys 20-årsjubileum på deras <a href=\"https://www.facebook.com/InternetSociety\">facebooksida\r\n</a>\r\n• Följ Internet Society på <a href=\"https://twitter.com/#!/internetsociety\">Twitter</a>\r\n\r\n• Titta på <a href=\"http://www.youtube.com/InternetSocietyVideo\">youtubekanalen</a> vad Vint Cerf och andra från Internets Society har att säga om att Internet Society fyller 20 år\r\n\r\n• Skriv ett inlägg på din blogg, facebooksida eller twittra!\r\n\r\n• <a href=\"http://internetsociety.org/events/inet-conferences/global-inet-2012\">Följ med ner till Global INET i Genève, 22-24 april 2012</a> och arbeta för att forma politik för att skydda, bevara och utöka tillgången till Internet för de kommande 20 åren (Linda Sandberg och Jan Flodin från ISOC-SEs styrelse åker ner, <a href=\"mailto:linda@isoc.se\">maila oss</a> om ni vill ses över en kopp kaffe därnere!\r\n\r\n• Och är du inte redan medlem i ISOC-SE är det dags! Som medlem i ISOC-SE blir du nämligen automatiskt medlem i Internet Society. <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=49&amp;Itemid=58\">Ansök om medlemskap i ISOC-SE</a>\r\n\r\n• Tack för din insats!', 'Internet Society fyller 20 år! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '281-revision-15', '', '', '2012-01-25 11:16:09', '2012-01-25 10:16:09', '', 281, 'http://isoc.se/blogg/?p=300', 0, 'revision', '', 0),
(301, 22, '2012-01-26 13:45:36', '2012-01-26 12:45:36', 'This is an example page. It\'s different from a blog post because it will stay in one place and will show up in your site navigation (in most themes). Most people start with an About page that introduces them to potential site visitors. It might say something like this:\n<blockquote>Hi there! I\'m a bike messenger by day, aspiring actor by night, and this is my blog. I live in Los Angeles, have a great dog named Jack, and I like piña coladas. (And gettin\' caught in the rain.)</blockquote>\n...or something like this:\n<blockquote>The XYZ Doohickey Company was founded in 1971, and has been providing quality doohickies to the public ever since. Located in Gotham City, XYZ employs over 2,000 people and does all kinds of awesome things for the Gotham community.</blockquote>\nAs a new WordPress user, you should go to <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-admin/\">your dashboard</a> to delete this page and create new pages for your content. Have fun!', 'Sample Page', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '2-autosave', '', '', '2012-01-26 13:45:36', '2012-01-26 12:45:36', '', 2, 'http://isoc.se/blogg/?p=301', 0, 'revision', '', 0),
(303, 22, '2012-03-10 13:45:23', '2012-03-10 12:45:23', '<strong>\nI en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.\n\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\n\n\nISOC World IPv6 Launch\n\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\n\nVarför gör vi det här då?\n\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\n\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\n\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\n\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\n\nIPv6 är mer än fler adresser!\n\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\n\n\nVad vi har gjort med vårt system\n\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\n\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\n\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\n\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\n\nJan Flodin\nISOC-SE\n\n\n</strong>', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision', '', '', '2012-03-10 13:45:23', '2012-03-10 12:45:23', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=303', 0, 'revision', '', 0),
(304, 22, '2012-03-10 13:45:26', '2012-03-10 12:45:26', '<strong>\r\nI en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n\r\nISOC World IPv6 Launch\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\nVarför gör vi det här då?\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\nIPv6 är mer än fler adresser!\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n\r\nVad vi har gjort med vårt system\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE\r\n\r\n\r\n</strong>', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-2', '', '', '2012-03-10 13:45:26', '2012-03-10 12:45:26', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=304', 0, 'revision', '', 0),
(305, 22, '2012-03-10 13:45:32', '2012-03-10 12:45:32', '<strong>\r\nI en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\nISOC World IPv6 Launch\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\nVarför gör vi det här då?\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\nIPv6 är mer än fler adresser!\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\nVad vi har gjort med vårt system\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-3', '', '', '2012-03-10 13:45:32', '2012-03-10 12:45:32', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=305', 0, 'revision', '', 0),
(329, 22, '2012-03-12 17:11:59', '2012-03-12 16:11:59', '<strong>\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\n\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\n\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\n\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\n\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\n\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\n\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\n\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\n\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\n\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\n\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\n\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\n\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\n\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\n\nJan Flodin\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-26', '', '', '2012-03-12 17:11:59', '2012-03-12 16:11:59', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=329', 0, 'revision', '', 0),
(306, 22, '2012-03-10 13:52:11', '2012-03-10 12:52:11', '<strong>\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\n\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\n\nISOC World IPv6 Launch\n\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\n\nVarför gör vi det här då?\n\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\n\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\n\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\n\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\n\nIPv6 är mer än fler adresser!\n\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\n\nVad vi har gjort med vårt system\n\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\n\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\n\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\n\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\n\nJan Flodin\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-4', '', '', '2012-03-10 13:52:11', '2012-03-10 12:52:11', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=306', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(307, 22, '2012-03-10 13:53:05', '2012-03-10 12:53:05', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\nISOC World IPv6 Launch\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\nVarför gör vi det här då?\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\nIPv6 är mer än fler adresser!\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\nVad vi har gjort med vårt system\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-5', '', '', '2012-03-10 13:53:05', '2012-03-10 12:53:05', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=307', 0, 'revision', '', 0),
(308, 22, '2012-03-10 13:53:05', '2012-03-10 12:53:05', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\nISOC World IPv6 Launch\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\nVarför gör vi det här då?\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\nIPv6 är mer än fler adresser!\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\nVad vi har gjort med vårt system\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-6', '', '', '2012-03-10 13:53:05', '2012-03-10 12:53:05', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=308', 0, 'revision', '', 0),
(309, 22, '2012-03-10 13:53:14', '2012-03-10 12:53:14', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\nISOC World IPv6 Launch\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\nVarför gör vi det här då?\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\nIPv6 är mer än fler adresser!\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\nVad vi har gjort med vårt system\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-7', '', '', '2012-03-10 13:53:14', '2012-03-10 12:53:14', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=309', 0, 'revision', '', 0),
(310, 22, '2012-03-10 13:53:14', '2012-03-10 12:53:14', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\nISOC World IPv6 Launch\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\nVarför gör vi det här då?\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\nIPv6 är mer än fler adresser!\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\nVad vi har gjort med vårt system\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-8', '', '', '2012-03-10 13:53:14', '2012-03-10 12:53:14', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=310', 0, 'revision', '', 0),
(311, 22, '2012-03-10 13:54:20', '2012-03-10 12:54:20', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-9', '', '', '2012-03-10 13:54:20', '2012-03-10 12:54:20', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=311', 0, 'revision', '', 0),
(312, 22, '2012-03-10 13:54:20', '2012-03-10 12:54:20', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-10', '', '', '2012-03-10 13:54:20', '2012-03-10 12:54:20', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=312', 0, 'revision', '', 0),
(313, 22, '2012-03-10 13:54:23', '2012-03-10 12:54:23', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-11', '', '', '2012-03-10 13:54:23', '2012-03-10 12:54:23', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=313', 0, 'revision', '', 0),
(314, 22, '2012-03-10 13:54:23', '2012-03-10 12:54:23', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-12', '', '', '2012-03-10 13:54:23', '2012-03-10 12:54:23', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=314', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(315, 22, '2012-03-10 13:54:38', '2012-03-10 12:54:38', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-13', '', '', '2012-03-10 13:54:38', '2012-03-10 12:54:38', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=315', 0, 'revision', '', 0),
(316, 22, '2012-03-10 13:54:38', '2012-03-10 12:54:38', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-14', '', '', '2012-03-10 13:54:38', '2012-03-10 12:54:38', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=316', 0, 'revision', '', 0),
(317, 22, '2012-03-10 13:54:44', '2012-03-10 12:54:44', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-15', '', '', '2012-03-10 13:54:44', '2012-03-10 12:54:44', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=317', 0, 'revision', '', 0),
(318, 22, '2012-03-10 13:54:44', '2012-03-10 12:54:44', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare http://[2a02:28f0::2:5] . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-16', '', '', '2012-03-10 13:54:44', '2012-03-10 12:54:44', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=318', 0, 'revision', '', 0),
(319, 22, '2012-03-10 13:57:55', '2012-03-10 12:57:55', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-17', '', '', '2012-03-10 13:57:55', '2012-03-10 12:57:55', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=319', 0, 'revision', '', 0),
(320, 22, '2012-03-10 13:57:55', '2012-03-10 12:57:55', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-18', '', '', '2012-03-10 13:57:55', '2012-03-10 12:57:55', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=320', 0, 'revision', '', 0),
(321, 22, '2012-03-10 13:58:28', '2012-03-10 12:58:28', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-19', '', '', '2012-03-10 13:58:28', '2012-03-10 12:58:28', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=321', 0, 'revision', '', 0),
(322, 22, '2012-03-10 13:58:28', '2012-03-10 12:58:28', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-20', '', '', '2012-03-10 13:58:28', '2012-03-10 12:58:28', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=322', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(323, 22, '2012-03-10 13:59:29', '2012-03-10 12:59:29', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-21', '', '', '2012-03-10 13:59:29', '2012-03-10 12:59:29', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=323', 0, 'revision', '', 0),
(324, 22, '2012-03-10 13:59:29', '2012-03-10 12:59:29', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-22', '', '', '2012-03-10 13:59:29', '2012-03-10 12:59:29', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=324', 0, 'revision', '', 0),
(325, 22, '2012-03-10 13:59:48', '2012-03-10 12:59:48', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-23', '', '', '2012-03-10 13:59:48', '2012-03-10 12:59:48', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=325', 0, 'revision', '', 0),
(326, 22, '2012-03-10 13:59:48', '2012-03-10 12:59:48', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-24', '', '', '2012-03-10 13:59:48', '2012-03-10 12:59:48', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=326', 0, 'revision', '', 0),
(327, 22, '2012-03-10 13:59:52', '2012-03-10 12:59:52', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet, så IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de riktiga internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne, samt att vi genom våra persondatorer mest kom att köra program som anropade andra, större, datorer ute på Internet (client-server), gick det t.ex. bra för många anropande datorer att dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>IPv6 är mer än fler adresser!</strong>\r\n\r\nNär vi väl har IPv6 mer allmänt kan vi räkna med att en hel del av de andra nya eller ändrade funktionerna i IPv6 kan komma till användning. Det blir t.ex. lätt för två saker som pratar IPv6 att bara kopplas ihop med varandra med en “sladd” och de kan börja prata IPv6 med varandra automatiskt. En del säkerhetsfunktioner som redan finns som “tillsats” till IPv4 finns det “inbyggt” stöd för i IPv6, så det kanske kommer att tillämpas mer. Kanske! Vi pratar Internet nu, där finns det inte så mycket “skall”. “Kanske” kan vi återkomma till det om några år...?\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-25', '', '', '2012-03-10 13:59:52', '2012-03-10 12:59:52', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=327', 0, 'revision', '', 0),
(364, 22, '2012-03-28 21:11:21', '2012-03-28 20:11:21', '<strong>\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\n\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\n\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\n\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\n\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\n\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\n\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\n\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\n\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\n\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\n\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\n\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\n\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\n\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\n\nJan Flodin\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-30', '', '', '2012-03-28 21:11:21', '2012-03-28 20:11:21', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=364', 0, 'revision', '', 0),
(330, 22, '2012-03-12 17:12:32', '2012-03-12 16:12:32', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-27', '', '', '2012-03-12 17:12:32', '2012-03-12 16:12:32', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=330', 0, 'revision', '', 0),
(331, 22, '2012-03-12 17:12:32', '2012-03-12 16:12:32', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-28', '', '', '2012-03-12 17:12:32', '2012-03-12 16:12:32', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=331', 0, 'revision', '', 0),
(332, 22, '2012-03-12 17:12:37', '2012-03-12 16:12:37', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-29', '', '', '2012-03-12 17:12:37', '2012-03-12 16:12:37', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=332', 0, 'revision', '', 0),
(335, 22, '2012-03-13 21:45:16', '2012-03-13 20:45:16', 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/openspace_header.jpg', 'openspace_header.jpg', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'openspace_header-jpg', '', '', '2012-03-13 21:45:16', '2012-03-13 20:45:16', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/openspace_header.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(366, 22, '2012-04-11 22:21:20', '2012-04-11 21:21:20', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederic Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, Göran Marby, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC), Amelia Andersdotter <strong>EU Parliament</strong> och Daniel Pataki, <strong>ETNO</strong>.\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a> (nov 2011).\r\n\r\n<strong>Projektgrupp ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> och Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'isoc-se-haller-en-workshop-15-juni-pa-eurodig-om-natneutralitet-i-europa', '', '\nhttp://isoc.se/blogg/?p=12', '2012-05-10 14:06:57', '2012-05-10 13:06:57', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=366', 0, 'post', '', 0),
(337, 22, '2012-03-14 23:17:29', '2012-03-14 22:17:29', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här (pdf)</a>\r\n\r\nKristina Alexanderson höll i själva mötet och presenterade reglerna för mötesformen Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>.\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nFrågeställningarna kategoriserades upp och möten bildades. Varje möte fyllde i ett protokoll som redovisade vad man diskuterat och vad man kommit fram till. Alla protokoll hängdes upp på väggen och alla deltagare fick dela ut 3 poäng på de protokoll man ville prioritera. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se vad som stod i protokollen och samtliga poäng.</a>\r\n\r\nUtifrån det här kommer ISOC-SE föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet redan nu är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar eller om man bara vill bolla något, kan man alltid göra det med oss i <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen</a>.\r\n\r\nTack för en fantastisk kväll! Nu kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport och presentationer från Open-Space mötet! ', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'kort-rapport-och-presentationer-fran-open-space-motet', '', '', '2012-03-14 23:17:29', '2012-03-14 22:17:29', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=337', 0, 'post', '', 0),
(338, 22, '2012-03-13 21:58:07', '2012-03-13 20:58:07', '', 'Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet! T', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision', '', '', '2012-03-13 21:58:07', '2012-03-13 20:58:07', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=338', 0, 'revision', '', 0),
(339, 22, '2012-03-13 21:59:12', '2012-03-13 20:59:12', '', 'IMG_6837', 'Linda Sandberg', 'inherit', 'open', 'open', '', 'img_6837', '', '', '2012-03-13 21:59:12', '2012-03-13 20:59:12', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(340, 22, '2012-03-13 22:25:20', '2012-03-13 21:25:20', '', 'OPEN SPACE MEETING 7 mars 2012', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'open-space-meeting-7-mars-2012', '', '', '2012-03-13 22:25:20', '2012-03-13 21:25:20', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf', 0, 'attachment', 'application/pdf', 0),
(341, 22, '2012-03-13 22:26:27', '2012-03-13 21:26:27', 'Tack alla aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner som deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats i .SE:s lokaler för att väcka såväl stora som små frågor.\n\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet.\n\nPresentation 1(pdf)\n\nPresentation 2 (pdf)\n\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\n<ul>\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\n</ul>\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se de deltagarna skrev. </a>\n\n&nbsp;\n\n<strong>Syftet med mötet:</strong> Skapa engagemang, öppna upp, prata om våra frågor och vad ISOC-SE ska arbeta med framöver. De som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar på vårt Open-Space-Meeting tar vi med oss och vi kommer börja arbeta med några saker redan i år, dessa läggs in under aktiviteter för 2012.\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;', 'Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet! Tack alla ni som deltog ;) ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-2', '', '', '2012-03-13 22:26:27', '2012-03-13 21:26:27', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=341', 0, 'revision', '', 0),
(342, 22, '2012-03-13 22:30:24', '2012-03-13 21:30:24', '', 'Open Space Meeting 7 mars 2012 - Annica & Linda', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'open-space-meeting-7-mars-2012-annica-linda', '', '', '2012-03-13 22:30:24', '2012-03-13 21:30:24', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf', 0, 'attachment', 'application/pdf', 0),
(343, 22, '2012-03-13 22:29:01', '2012-03-13 21:29:01', 'Tack alla aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner som deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats i .SE:s lokaler för att väcka såväl stora som små frågor.\n\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hennes presentation fylld med stoormtroopers.</a>\n\nPresentation 1(pdf)\n\nPresentation 2 (pdf)\n\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\n<ul>\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\n</ul>\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\n\n&nbsp;\n\n<strong>Syftet med mötet:</strong> Skapa engagemang, öppna upp, prata om våra frågor och vad ISOC-SE ska arbeta med framöver. De som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar på vårt Open-Space-Meeting tar vi med oss och vi kommer börja arbeta med några saker redan i år, dessa läggs in under aktiviteter för 2012.\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;', 'Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet! Tack alla ni som deltog ;) ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-3', '', '', '2012-03-13 22:29:01', '2012-03-13 21:29:01', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=343', 0, 'revision', '', 0),
(344, 22, '2012-03-13 22:45:45', '2012-03-13 21:45:45', 'Aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka såväl filosofiska frågor som <em>\"Vad är ett öppet och fritt Internet egentligen?\"</em> till mer ämnesspecifika frågor som <em>\"Vilken teknik är hotad?\"</em>.\n\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hennes presentation fylld med stoormtroopers.</a>\n\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\n<ul>\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\n</ul>\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\n\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\n\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss. Som någon sa; Vad är egentligen ett \"fritt\" och \"öppet\" \"Internet\"?\n\nOch om du vill delta på vårt årsmöte 26 april och inte är medlem (länka), bli det nu, så får du också chans att påverka även där och rösta.\n\n&nbsp;', 'Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet! Tack alla ni som deltog ;) ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-4', '', '', '2012-03-13 22:45:45', '2012-03-13 21:45:45', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=344', 0, 'revision', '', 0),
(345, 22, '2012-03-13 22:45:49', '2012-03-13 21:45:49', 'Aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka såväl filosofiska frågor som <em>\"Vad är ett öppet och fritt Internet egentligen?\"</em> till mer ämnesspecifika frågor som <em>\"Vilken teknik är hotad?\"</em>.\r\n\r\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hennes presentation fylld med stoormtroopers.</a>\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\r\n\r\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss. Som någon sa; Vad är egentligen ett \"fritt\" och \"öppet\" \"Internet\"?\r\n\r\nOch om du vill delta på vårt årsmöte 26 april och inte är medlem (länka), bli det nu, så får du också chans att påverka även där och rösta.\r\n\r\n&nbsp;', 'Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet! Tack alla ni som deltog ;) ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-5', '', '', '2012-03-13 22:45:49', '2012-03-13 21:45:49', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=345', 0, 'revision', '', 0),
(346, 22, '2012-03-13 22:46:03', '2012-03-13 21:46:03', 'Aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka såväl filosofiska frågor som <em>\"Vad är ett öppet och fritt Internet egentligen?\"</em> till mer ämnesspecifika frågor som <em>\"Vilken teknik är hotad?\"</em>.\r\n\r\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hennes presentation fylld med stoormtroopers.</a>\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\r\n\r\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss. Som någon sa; Vad är egentligen ett \"fritt\" och \"öppet\" \"Internet\"?\r\n\r\nOch om du vill delta på vårt årsmöte 26 april och inte är medlem (länka), bli det nu, så får du också chans att påverka även där och rösta.\r\n\r\n&nbsp;', 'Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet! Tack alla ni som deltog ;) ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-6', '', '', '2012-03-13 22:46:03', '2012-03-13 21:46:03', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=346', 0, 'revision', '', 0),
(361, 22, '2012-03-14 23:16:01', '2012-03-14 22:16:01', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här (pdf)</a>\r\n\r\nKristina Alexanderson höll i själva mötet och presenterade reglerna för mötesformen Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>.\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nFrågeställningarna kategoriserades upp och möten bildades. Varje möte fyllde i ett protokoll som redovisade vad man diskuterat och vad man kommit fram till. Alla protokoll hängdes upp på väggen och alla deltagare fick dela ut 3 poäng på de protokoll man ville prioritera. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se vad som stod i protokollen och samtliga poäng.</a>\r\n\r\nUtifrån det här kommer ISOC-SE föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet redan nu är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar eller om man bara vill bolla något, kan man alltid göra det med oss i styrelsen.\r\n\r\nTack för en fantastisk kväll! Nu kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport och presentationer från Open-Space mötet! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-21', '', '', '2012-03-14 23:16:01', '2012-03-14 22:16:01', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=361', 0, 'revision', '', 0),
(347, 22, '2012-03-13 22:54:29', '2012-03-13 21:54:29', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nAktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka bland annat frågor som <em>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?, </em><em>Vilken teknik är hotad? Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan?\r\n</em>\r\n\r\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hittar ni hennes presentation.</a>\r\n\r\n<strong>Deltagarnas frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\r\n\r\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss.\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport och presentationer från Open Space Meeting', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-7', '', '', '2012-03-13 22:54:29', '2012-03-13 21:54:29', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=347', 0, 'revision', '', 0),
(348, 22, '2012-03-13 22:54:35', '2012-03-13 21:54:35', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nAktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka bland annat frågor som <em>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?, </em><em>Vilken teknik är hotad? Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan?\r\n</em>\r\n\r\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hittar ni hennes presentation.</a>\r\n\r\n<strong>Deltagarnas frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\r\n\r\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss.\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport och presentationer från Open Space Meeting', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-8', '', '', '2012-03-13 22:54:35', '2012-03-13 21:54:35', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=348', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(349, 22, '2012-03-13 22:58:02', '2012-03-13 21:58:02', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nAktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka bland annat frågor som <em>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?, </em><em>Vilken teknik är hotad? Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan?\r\n</em>\r\n\r\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hittar ni hennes presentation.</a>\r\n\r\n<strong>Deltagarnas frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\r\n\r\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss.\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport från Open Space Meeting', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-9', '', '', '2012-03-13 22:58:02', '2012-03-13 21:58:02', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=349', 0, 'revision', '', 0),
(350, 22, '2012-03-13 22:58:12', '2012-03-13 21:58:12', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nAktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka bland annat frågor som <em>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?, </em><em>Vilken teknik är hotad? Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan?\r\n</em>\r\n\r\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hittar ni hennes presentation.</a>\r\n\r\n<strong>Deltagarnas frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\r\n\r\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss.\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport från Open Space Meeting', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-10', '', '', '2012-03-13 22:58:12', '2012-03-13 21:58:12', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=350', 0, 'revision', '', 0),
(351, 22, '2012-03-13 23:01:04', '2012-03-13 22:01:04', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nAktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka bland annat frågor som <em>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?, </em><em>Vilken teknik är hotad? Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan?\r\n</em>\r\n\r\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hittar ni hennes presentation.</a>\r\n\r\n<strong>Deltagarnas frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\r\n\r\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss.\r\n\r\n&nbsp;', 'Tack alla ni som deltog på Open Space Meeting! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-11', '', '', '2012-03-13 23:01:04', '2012-03-13 22:01:04', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=351', 0, 'revision', '', 0),
(352, 22, '2012-03-13 23:01:11', '2012-03-13 22:01:11', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nAktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner deltog på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting den 7 mars</a>. Det var ett 30-tal medlemmar och Internetvänner som samlats för att väcka bland annat frågor som <em>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?, </em><em>Vilken teknik är hotad? Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan?\r\n</em>\r\n\r\nMötet inleddes av Annica Bergman och Linda Sandberg som höll en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, ISOC-SE, Internethistoria och framåtblick</a>. Därefter höll en av våra fina medlemmar Kristina Alexandersons i själva om Open Space mötet, <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">här hittar ni hennes presentation.</a>\r\n\r\n<strong>Deltagarnas frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån detta samlades man i olika grupper, alla grupper fyllde i lappar (protokoll) och i slutet på mötet fick alla sätta 3 poäng var (streck) på de protokoll/frågor man tyckte var viktigast. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas anteckningar (protokoll) och poäng. </a>\r\n\r\n<strong>Vad händer nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila oss på <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi hade en riktigt fin kväll och hoppas att ni också fick ut något och att ni ser fram emot att fortsätta arbeta för att bevara ett öppet och fritt Internet tillsammans med oss.\r\n\r\n&nbsp;', 'Tack alla ni som deltog på Open Space Meeting! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-12', '', '', '2012-03-13 23:01:11', '2012-03-13 22:01:11', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=352', 0, 'revision', '', 0),
(353, 22, '2012-03-14 22:20:43', '2012-03-14 21:20:43', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\n\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet med en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, lite Internethistoria och framåtblick</a>.\n\nDärefter tog medlemmen Kristina Alexanderson över, hon <a>presenterade formen Open s.</a> Därefter sattes själva mötet igång. Först fick alla som ville väcka sina frågor. De tog en liten stund innan alla kom igång, men efter en stund var hela tavlan full.<strong> </strong>\n\n<strong>Frågeställningar som väcktes var: </strong>\n<ul>\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\n</ul>\nUtifrån frågeställningarna ovan bildades möten med gruppdiskussioner, alla grupper fyllde i varsitt protokoll och i slutet på Open space mötet fick alla deltagare dela ut vardera 3 poäng på de frågor eller protokoll man tyckte var viktigast. Om man ville sätta alla sina 3 poäng på ett protokoll kunde man göra det. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas protokoll och poäng.</a>\n\n<strong>Vad händer med all input nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat under open space mötet och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Minst en aktivitet kommer att sättas igång inom loppet av några veckor. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\n\nVi ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med er för att bevara ett öppet och fritt Internet!\n\n&nbsp;', 'Tack alla ni som deltog på vårt Open Space Meeting! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-13', '', '', '2012-03-14 22:20:43', '2012-03-14 21:20:43', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=353', 0, 'revision', '', 0),
(354, 22, '2012-03-14 22:21:24', '2012-03-14 21:21:24', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet med en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, lite Internethistoria och framåtblick</a>.\r\n\r\nDärefter tog medlemmen Kristina Alexanderson över, hon <a>presenterade formen Open space.</a> Därefter sattes själva mötet igång. Först fick alla som ville väcka sina frågor. De tog en liten stund innan alla kom igång, men efter en stund var hela tavlan full.<strong> </strong>\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes var: </strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån frågeställningarna ovan bildades möten med gruppdiskussioner, alla grupper fyllde i varsitt protokoll och i slutet på Open space mötet fick alla deltagare dela ut vardera 3 poäng på de frågor eller protokoll man tyckte var viktigast. Om man ville sätta alla sina 3 poäng på ett protokoll kunde man göra det. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas protokoll och poäng.</a>\r\n\r\n<strong>Vad händer med all input nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat under open space mötet och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Minst en aktivitet kommer att sättas igång inom loppet av några veckor. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med er för att bevara ett öppet och fritt Internet!\r\n\r\n&nbsp;', 'Tack alla ni som deltog på vårt Open Space Meeting! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-14', '', '', '2012-03-14 22:21:24', '2012-03-14 21:21:24', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=354', 0, 'revision', '', 0),
(355, 22, '2012-03-14 22:21:31', '2012-03-14 21:21:31', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet med en <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">kort presentation om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, lite Internethistoria och framåtblick</a>.\r\n\r\nDärefter tog medlemmen Kristina Alexanderson över, hon <a>presenterade formen Open space.</a> Därefter sattes själva mötet igång. Först fick alla som ville väcka sina frågor. De tog en liten stund innan alla kom igång, men efter en stund var hela tavlan full.<strong> </strong>\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes var: </strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån frågeställningarna ovan bildades möten med gruppdiskussioner, alla grupper fyllde i varsitt protokoll och i slutet på Open space mötet fick alla deltagare dela ut vardera 3 poäng på de frågor eller protokoll man tyckte var viktigast. Om man ville sätta alla sina 3 poäng på ett protokoll kunde man göra det. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas protokoll och poäng.</a>\r\n\r\n<strong>Vad händer med all input nu då?</strong>  Det som vi tillsammans prioriterat under open space mötet och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter för 2012. Minst en aktivitet kommer att sättas igång inom loppet av några veckor. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla med oss i styrelsen maila <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nVi ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med er för att bevara ett öppet och fritt Internet!\r\n\r\n&nbsp;', 'Tack alla ni som deltog på vårt Open Space Meeting! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-15', '', '', '2012-03-14 22:21:31', '2012-03-14 21:21:31', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=355', 0, 'revision', '', 0),
(356, 22, '2012-03-14 22:44:14', '2012-03-14 21:44:14', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\n\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här</a>\n\nDärefter tog medlemmen Kristina Alexanderson över och hjälpte till med mötesformen, hon presenterade reglerna för Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>. Först fick alla som ville väcka sina frågor. De tog en liten stund innan alla kom igång, men efter en stund var hela tavlan full med intressanta frågeställningar. <strong> </strong>\n<ul>\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\n</ul>\nUtifrån frågeställningarna bildades möten med gruppdiskussioner i, alla grupper fyllde i varsitt protokoll och alla deltagare fick i slutet av mötet dela ut 3 poäng (streck) på de frågor eller protokoll man ville prioritera. Om man ville sätta alla sina 3 poäng (streck) på ett protokoll kunde man alltså göra det. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas protokoll och poäng.</a>\n\n<strong>Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på!</strong>\n\nDet som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter utifrån dessa för 2012. Minst en aktivitet kommer att sättas igång inom loppet av några veckor. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla det med oss i <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\n\nDet var en fantastisk kväll och vi känner oss lyckligt lottade som har så fina medlemmar och Internetvänner! Under kvällens gång kom flera stycken fram och ville bli medlemmar i ISOC-SE, om du också vill gå med i ISOC-SE kan du göra<a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_forme&amp;Itemid=70\"> det här</a>.\n\nVi ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med er för att bevara ett öppet och fritt Internet!\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;', 'Tack alla ni som deltog på vårt Open Space Meeting! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-16', '', '', '2012-03-14 22:44:14', '2012-03-14 21:44:14', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=356', 0, 'revision', '', 0),
(359, 22, '2012-03-14 23:13:07', '2012-03-14 22:13:07', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här (pdf)</a>\r\n\r\nKristina Alexanderson höll i själva mötet och presenterade reglerna för mötesformen Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>.\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nFrågeställningarna kategoriserades upp och möten bildades. Varje möte fyllde i ett protokoll som redovisade vad man diskuterat och vad man kommit fram till. Alla protokoll hängdes upp på väggen och alla deltagare fick dela ut 3 poäng på de protokoll man ville prioritera. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se vad som stod i protokollen och samtliga poäng.</a>\r\n\r\nUtifrån det här kommer ISOC-SE föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet redan nu är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar eller om man bara vill bolla något, kan man alltid göra det med oss i styrelsen.\r\n\r\nVi känner oss lyckligt lottade som har så fina medlemmar och Internetvänner! Tack för en fantastisk kväll!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport och presentationer från Open-Space mötet! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-19', '', '', '2012-03-14 23:13:07', '2012-03-14 22:13:07', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=359', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(357, 22, '2012-03-14 22:44:55', '2012-03-14 21:44:55', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här</a>\r\n\r\nDärefter tog medlemmen Kristina Alexanderson över och hjälpte till med mötesformen, hon presenterade reglerna för Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>. Först fick alla som ville väcka sina frågor. De tog en liten stund innan alla kom igång, men efter en stund var hela tavlan full med intressanta frågeställningar. <strong> </strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån frågeställningarna bildades möten med gruppdiskussioner i, alla grupper fyllde i varsitt protokoll och alla deltagare fick i slutet av mötet dela ut 3 poäng (streck) på de frågor eller protokoll man ville prioritera. Om man ville sätta alla sina 3 poäng (streck) på ett protokoll kunde man alltså göra det. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas protokoll och poäng.</a>\r\n\r\n<strong>Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på!</strong>\r\n\r\nDet som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter utifrån dessa för 2012. Minst en aktivitet kommer att sättas igång inom loppet av några veckor. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla det med oss i <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nDet var en fantastisk kväll och vi känner oss lyckligt lottade som har så fina medlemmar och Internetvänner! Under kvällens gång kom flera stycken fram och ville bli medlemmar i ISOC-SE, om du också vill gå med i ISOC-SE kan du göra<a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_forme&amp;Itemid=70\"> det här</a>.\r\n\r\nVi ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med er för att bevara ett öppet och fritt Internet!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Tack alla ni som deltog på vårt Open Space Meeting! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-17', '', '', '2012-03-14 22:44:55', '2012-03-14 21:44:55', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=357', 0, 'revision', '', 0),
(358, 22, '2012-03-14 22:44:59', '2012-03-14 21:44:59', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här</a>\r\n\r\nDärefter tog medlemmen Kristina Alexanderson över och hjälpte till med mötesformen, hon presenterade reglerna för Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>. Först fick alla som ville väcka sina frågor. De tog en liten stund innan alla kom igång, men efter en stund var hela tavlan full med intressanta frågeställningar. <strong> </strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/Ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nUtifrån frågeställningarna bildades möten med gruppdiskussioner i, alla grupper fyllde i varsitt protokoll och alla deltagare fick i slutet av mötet dela ut 3 poäng (streck) på de frågor eller protokoll man ville prioritera. Om man ville sätta alla sina 3 poäng (streck) på ett protokoll kunde man alltså göra det. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se deltagarnas protokoll och poäng.</a>\r\n\r\n<strong>Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på!</strong>\r\n\r\nDet som vi tillsammans prioriterat och som faller inom Internet Societys ramar tar vi med oss och vi kommer föreslå aktiviteter utifrån dessa för 2012. Minst en aktivitet kommer att sättas igång inom loppet av några veckor. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar kan man alltid bolla det med oss i <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen@isoc.se</a>\r\n\r\nDet var en fantastisk kväll och vi känner oss lyckligt lottade som har så fina medlemmar och Internetvänner! Under kvällens gång kom flera stycken fram och ville bli medlemmar i ISOC-SE, om du också vill gå med i ISOC-SE kan du göra<a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_forme&amp;Itemid=70\"> det här</a>.\r\n\r\nVi ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med er för att bevara ett öppet och fritt Internet!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Tack alla ni som deltog på vårt Open Space Meeting! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-18', '', '', '2012-03-14 22:44:59', '2012-03-14 21:44:59', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=358', 0, 'revision', '', 0),
(360, 22, '2012-03-14 23:13:14', '2012-03-14 22:13:14', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här (pdf)</a>\r\n\r\nKristina Alexanderson höll i själva mötet och presenterade reglerna för mötesformen Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>.\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nFrågeställningarna kategoriserades upp och möten bildades. Varje möte fyllde i ett protokoll som redovisade vad man diskuterat och vad man kommit fram till. Alla protokoll hängdes upp på väggen och alla deltagare fick dela ut 3 poäng på de protokoll man ville prioritera. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se vad som stod i protokollen och samtliga poäng.</a>\r\n\r\nUtifrån det här kommer ISOC-SE föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet redan nu är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar eller om man bara vill bolla något, kan man alltid göra det med oss i styrelsen.\r\n\r\nVi känner oss lyckligt lottade som har så fina medlemmar och Internetvänner! Tack för en fantastisk kväll!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport och presentationer från Open-Space mötet! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-20', '', '', '2012-03-14 23:13:14', '2012-03-14 22:13:14', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=360', 0, 'revision', '', 0),
(362, 22, '2012-03-14 23:16:05', '2012-03-14 22:16:05', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här (pdf)</a>\r\n\r\nKristina Alexanderson höll i själva mötet och presenterade reglerna för mötesformen Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>.\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nFrågeställningarna kategoriserades upp och möten bildades. Varje möte fyllde i ett protokoll som redovisade vad man diskuterat och vad man kommit fram till. Alla protokoll hängdes upp på väggen och alla deltagare fick dela ut 3 poäng på de protokoll man ville prioritera. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se vad som stod i protokollen och samtliga poäng.</a>\r\n\r\nUtifrån det här kommer ISOC-SE föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet redan nu är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar eller om man bara vill bolla något, kan man alltid göra det med oss i styrelsen.\r\n\r\nTack för en fantastisk kväll! Nu kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport och presentationer från Open-Space mötet! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-22', '', '', '2012-03-14 23:16:05', '2012-03-14 22:16:05', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=362', 0, 'revision', '', 0),
(363, 22, '2012-03-14 23:17:24', '2012-03-14 22:17:24', '[caption id=\"attachment_339\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-339\" title=\"IMG_6837\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/IMG_6837-150x150.jpg\" alt=\"Open Space Meeting 7 mars 2012\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDen 7 mars samlades aktivister, filosofer, drömmare, tekniker, IPv6-experter, studenter, fredsmäklare och andra Internetvänner på <a href=\"http://www.isoc.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=201:isoc-se-bjuder-in-till-openspace-meeting-foer-ett-oeppet-och-fritt-internet-7-mars&amp;catid=1:latest-news\">ISOC-SE Open-Space-Meeting för ett öppet och fritt Internet, </a>för att väcka frågor och bidra med input till hur ISOC-SE kan fortsätta arbeta för att skydda, bevara, och utöka tillgången till Internet.\r\n\r\nAnnica Bergman och Linda Sandberg inledde mötet och berättade kort om Internet Society, 20-års-jubileum, ISOC-SE:s värderingar, Internethistoria och lite framåtblick. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/Open-Space-Meeting-7-mars-2012-Annica-Linda.pdf\">Presentationen kan ni kika på här (pdf)</a>\r\n\r\nKristina Alexanderson höll i själva mötet och presenterade reglerna för mötesformen Open space. <a href=\"http://www.slideshare.net/kalexanderson/openspace-isoc\">Hennes superfina presentation med sina personliga bilder hittar ni här på slideshare</a>.\r\n\r\n<strong>Frågeställningar som väcktes:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Hur kan ett öppet och fritt Internet ändå skydda användarnas integritet och anonymitet?</li>\r\n	<li>Standardavtal för konsumenter (Villkor, redovisning av information)</li>\r\n	<li>Hur kan en övergång till Dual Stack påskyndas/ske i Sverige utan reglering?</li>\r\n	<li>Hur bevarar vi den öppna end-to-end modellen för Internet?</li>\r\n	<li>Den som möjliggjort alla dessa fantastiska innovationer, inte minst för användning och global yttrandefrihet. Vad är hoten?</li>\r\n	<li>Vilken teknik är hotad? P2P? Kryptering? Bittorrent? Bitcoin? Hur är de hotade?</li>\r\n	<li>Hur ska vi se på värdet ”ett öppet Internet”? ÄR det ett absolut värde? Hur ska det vägas mot andra intressen?</li>\r\n	<li>Vad betyder ”öppet” och ”fritt” egentligen?</li>\r\n	<li>Hur gör vi för att gemene man ska förstå vikten av ett fritt och öppet Internet så att vi inte låser in oss i ett kommersiellt Internet bestående av t ex Facebook och Google?</li>\r\n	<li>Hur kan vi få ett bättre samarbete mellan beslutsfattare/policymakers och de som sitter på den tekniska kompetensen?</li>\r\n	<li>Hur kan vi prata om frihet på nätet med trovärdighet internationellt med lagstiftning som FRA på hemmaplan? (parallell fråga: Hur kan Sverige prata om fred och samtidigt exportera vapen)</li>\r\n	<li>Öppenhetsindustrin – Upphovsrätt och öppna data, affärsmodeller</li>\r\n	<li>Hur kan medborgarnas intressen nå fram i EU, ITU och vara en motvikt till kommersiella lobbyorganistationer i EU, ITU, lagstiftade nationella församlingar.</li>\r\n	<li>Hur stoppar man Internet-kriminalitet?</li>\r\n	<li>Affärsmodeller kontra öppenhet gällande tex VOIP över mobilt bredband/mobilnät och IPv6 i stadsnät/accesnät?</li>\r\n	<li>Internet styrning i IGF</li>\r\n	<li>Gerilla Internet – Att erbjuda öppen och fritt Internet till uteslutna grupper. Te  x längre med hård censur. Är det bra – rätt? Dåligt – fel? Skall det ske (kan de ske) på laglig, olaglig väg?</li>\r\n	<li>Liknande Deep Packet Inspection verktyg för att avlyssna datapaket, vilka ska få köpa dessa verktyg?</li>\r\n	<li>Vad är ok att filtrera? Var? Av vem?</li>\r\n	<li>Diskutera hur ISOC-SE kan bidra med mallar/verktyg FAQ för kunskapsspridning</li>\r\n	<li>Hur kan ISOC-SE göra för att vara mer intressant för sina medllemmar?</li>\r\n	<li>Vad är unikt för ISOC-SE?</li>\r\n	<li>Kunskapsutveckling om Internet på Internet</li>\r\n</ul>\r\nFrågeställningarna kategoriserades upp och möten bildades. Varje möte fyllde i ett protokoll som redovisade vad man diskuterat och vad man kommit fram till. Alla protokoll hängdes upp på väggen och alla deltagare fick dela ut 3 poäng på de protokoll man ville prioritera. <a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/03/OPEN-SPACE-MEETING-7-mars-2012.pdf\">Här kan ni se vad som stod i protokollen och samtliga poäng.</a>\r\n\r\nUtifrån det här kommer ISOC-SE föreslå aktiviteter för 2012. Om man som medlem själv vill dra igång en aktivitet redan nu är det bara att köra på och ifall man är osäker på ifall det faller inom Internet Societys ramar eller om man bara vill bolla något, kan man alltid göra det med oss i <a href=\"mailto:styrelsen@isoc.se\">styrelsen</a>.\r\n\r\nTack för en fantastisk kväll! Nu kör vi!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'Kort rapport och presentationer från Open-Space mötet! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '337-revision-23', '', '', '2012-03-14 23:17:24', '2012-03-14 22:17:24', '', 337, 'http://isoc.se/blogg/?p=363', 0, 'revision', '', 0),
(383, 22, '2012-04-12 18:33:56', '2012-04-12 17:33:56', '<strong>\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\n\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\n\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\n\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6.\n\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\n\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\n\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\n\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\n\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\n\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\n\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\n\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\n\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\n\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\n\nJan Flodin\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-32', '', '', '2012-04-12 18:33:56', '2012-04-12 17:33:56', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=383', 0, 'revision', '', 0),
(365, 22, '2012-03-28 21:15:33', '2012-03-28 20:15:33', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Uppe till höger på vår startsida ser du om du anslutit dig med IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-31', '', '', '2012-03-28 21:15:33', '2012-03-28 20:15:33', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=365', 0, 'revision', '', 0),
(367, 22, '2012-04-11 22:05:56', '2012-04-11 21:05:56', 'Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan \"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"\n\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC) (tba), EU Parliament (tba) och en Internet Access Provider (ISP)  (tba).\n\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\n\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Läs mer om EuroDIG här</a>\n\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig direkt här! (kostnadsfritt) </a>\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00.\n\nOm du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\n\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\n\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se eller Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision', '', '', '2012-04-11 22:05:56', '2012-04-11 21:05:56', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=367', 0, 'revision', '', 0),
(368, 22, '2012-04-11 22:06:24', '2012-04-11 21:06:24', '', 'EuroDIG2', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'eurodig2', '', '', '2012-04-11 22:06:24', '2012-04-11 21:06:24', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(369, 22, '2012-04-11 22:06:51', '2012-04-11 21:06:51', '', 'EuroDIG', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'eurodig', '', '', '2012-04-11 22:06:51', '2012-04-11 21:06:51', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(370, 22, '2012-04-11 22:06:05', '2012-04-11 21:06:05', 'Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan \"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC) (tba), EU Parliament (tba) och en Internet Access Provider (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Läs mer om EuroDIG här</a>\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig direkt här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00.\r\n\r\nOm du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se eller Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-2', '', '', '2012-04-11 22:06:05', '2012-04-11 21:06:05', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=370', 0, 'revision', '', 0),
(371, 22, '2012-04-11 22:08:19', '2012-04-11 21:08:19', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-368\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan \"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC) (tba), EU Parliament (tba) och en Internet Access Provider (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Läs mer om EuroDIG här</a>\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig direkt här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00.\r\n\r\nOm du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se eller Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-3', '', '', '2012-04-11 22:08:19', '2012-04-11 21:08:19', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=371', 0, 'revision', '', 0),
(372, 22, '2012-04-11 22:08:24', '2012-04-11 21:08:24', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-368\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan \"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC) (tba), EU Parliament (tba) och en Internet Access Provider (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Läs mer om EuroDIG här</a>\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig direkt här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00.\r\n\r\nOm du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se eller Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-4', '', '', '2012-04-11 22:08:24', '2012-04-11 21:08:24', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=372', 0, 'revision', '', 0),
(373, 22, '2012-04-11 22:10:57', '2012-04-11 21:10:57', '[caption id=\"attachment_368\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"EuroDIG 14-15 juni\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368  \" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nKom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan \"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC) (tba), EU Parliament (tba) och en Internet Access Provider (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Läs mer om EuroDIG här</a>\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig direkt här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00.\r\n\r\nOm du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se eller Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-5', '', '', '2012-04-11 22:10:57', '2012-04-11 21:10:57', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=373', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(374, 22, '2012-04-11 22:11:00', '2012-04-11 21:11:00', '[caption id=\"attachment_368\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"EuroDIG 14-15 juni\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368  \" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nKom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan \"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, ISOC European Regional Bureau, moderator, Jerémié Zimmerman, La Quadrature du Net, Narine Khachatryan, Media Education Center Armenia, Jean-Jacques Sahel, Skype, Oskar Jonsson, Swedish Institute of Assistive Technology, Body of European Regulators for Electronic Communication (BEREC) (tba), EU Parliament (tba) och en Internet Access Provider (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Läs mer om EuroDIG här</a>\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig direkt här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00.\r\n\r\nOm du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se eller Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-6', '', '', '2012-04-11 22:11:00', '2012-04-11 21:11:00', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=374', 0, 'revision', '', 0),
(375, 22, '2012-04-11 22:13:13', '2012-04-11 21:13:13', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\nKom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Läs mer om EuroDIG här</a>\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig direkt här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00.\r\n\r\nOm du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se eller Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-7', '', '', '2012-04-11 22:13:13', '2012-04-11 21:13:13', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=375', 0, 'revision', '', 0),
(376, 22, '2012-04-11 22:13:19', '2012-04-11 21:13:19', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\nKom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Läs mer om EuroDIG här</a>\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig direkt här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00.\r\n\r\nOm du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, jan.flodin@isoc.se, Linda Sandberg, linda.sandberg@isoc.se eller Lars Lundgren, lars.lundgren@isoc.se', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-8', '', '', '2012-04-11 22:13:19', '2012-04-11 21:13:19', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=376', 0, 'revision', '', 0),
(377, 22, '2012-04-11 22:16:53', '2012-04-11 21:16:53', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmälan dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> eller Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-9', '', '', '2012-04-11 22:16:53', '2012-04-11 21:16:53', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=377', 0, 'revision', '', 0),
(378, 22, '2012-04-11 22:16:57', '2012-04-11 21:16:57', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmälan dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> eller Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-10', '', '', '2012-04-11 22:16:57', '2012-04-11 21:16:57', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=378', 0, 'revision', '', 0),
(379, 22, '2012-04-11 22:19:40', '2012-04-11 21:19:40', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmälan dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> eller Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-11', '', '', '2012-04-11 22:19:40', '2012-04-11 21:19:40', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=379', 0, 'revision', '', 0),
(380, 22, '2012-04-11 22:19:53', '2012-04-11 21:19:53', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmälan dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Kontaktpersoner ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> eller Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-12', '', '', '2012-04-11 22:19:53', '2012-04-11 21:19:53', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=380', 0, 'revision', '', 0),
(381, 22, '2012-04-11 22:21:15', '2012-04-11 21:21:15', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Projektgrupp ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> eller Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-13', '', '', '2012-04-11 22:21:15', '2012-04-11 21:21:15', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=381', 0, 'revision', '', 0),
(414, 22, '2012-04-26 12:48:58', '2012-04-26 11:48:58', '', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision', '', '', '2012-04-26 12:48:58', '2012-04-26 11:48:58', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/?p=414', 0, 'revision', '', 0),
(384, 22, '2012-04-12 18:35:45', '2012-04-12 17:35:45', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-33', '', '', '2012-04-12 18:35:45', '2012-04-12 17:35:45', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=384', 0, 'revision', '', 0),
(413, 22, '2012-04-26 13:04:38', '2012-04-26 12:04:38', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"520\" height=\"944\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"520\" height=\"944\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'draft', 'open', 'open', 'foreningsstamma2012', 'live', '', '', '2012-04-26 18:56:12', '2012-04-26 17:56:12', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=413', 0, 'post', '', 0),
(386, 22, '2012-04-26 08:13:13', '2012-04-26 07:13:13', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\n\nMed oss har vi inga mindre än Frederic Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, Göran Marby, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC), Amelia Andersdotter <strong>EU Parliament</strong> och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\n\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\n\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig här! (kostnadsfritt) </a>\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\n\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a> (nov 2011).\n\n<strong>Projektgrupp ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> och Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-autosave', '', '', '2012-04-26 08:13:13', '2012-04-26 07:13:13', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=386', 0, 'revision', '', 0),
(387, 22, '2012-04-11 22:21:20', '2012-04-11 21:21:20', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a>\r\n\r\n<strong>Projektgrupp ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> eller Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-14', '', '', '2012-04-11 22:21:20', '2012-04-11 21:21:20', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=387', 0, 'revision', '', 0),
(388, 22, '2012-04-13 10:12:43', '2012-04-13 09:12:43', '<strong>\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\n\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\n\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\n\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära att du har både IPv4 och IPv6 i den.\n\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\n\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\n\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\n\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\n\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\n\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\n\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\n\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\n\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\n\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\n\nJan Flodin\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-34', '', '', '2012-04-13 10:12:43', '2012-04-13 09:12:43', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=388', 0, 'revision', '', 0),
(389, 22, '2012-04-13 10:13:17', '2012-04-13 09:13:17', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-35', '', '', '2012-04-13 10:13:17', '2012-04-13 09:13:17', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=389', 0, 'revision', '', 0),
(390, 22, '2012-04-13 10:13:17', '2012-04-13 09:13:17', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-36', '', '', '2012-04-13 10:13:17', '2012-04-13 09:13:17', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=390', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(391, 22, '2012-04-13 10:13:24', '2012-04-13 09:13:24', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-37', '', '', '2012-04-13 10:13:24', '2012-04-13 09:13:24', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=391', 0, 'revision', '', 0),
(433, 22, '2012-06-04 20:32:03', '2012-06-04 19:32:03', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att <a href=\"http://www.ipv6.tk\">www.ipv6.tk</a> var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\r\n\r\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\r\n\r\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\r\n\r\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\r\n\r\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\r\n\r\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik2.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-456\" title=\"statistik2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik2.jpg\" alt=\"Statistik över operatörernas användning av IPv6\" width=\"619\" height=\"503\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\r\n\r\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\r\n\r\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\r\n\r\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\r\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\r\n\r\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\r\n\r\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\r\n\r\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\r\n\r\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\r\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\r\n\r\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\r\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\r\n\r\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\r\n\r\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\r\n\r\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\r\n\r\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\r\n\r\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\r\n\r\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\r\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\r\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\r\n\r\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\r\n\r\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\r\n\r\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\r\n\r\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'ipv6-nu-ar-det-slutlekt', '', '', '2012-06-05 07:44:53', '2012-06-05 06:44:53', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=433', 0, 'post', '', 0),
(393, 22, '2012-04-13 10:13:24', '2012-04-13 09:13:24', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-38', '', '', '2012-04-13 10:13:24', '2012-04-13 09:13:24', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=393', 0, 'revision', '', 0),
(394, 22, '2012-04-16 08:16:43', '2012-04-16 07:16:43', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-39', '', '', '2012-04-16 08:16:43', '2012-04-16 07:16:43', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=394', 0, 'revision', '', 0),
(395, 22, '2012-04-16 08:16:44', '2012-04-16 07:16:44', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-40', '', '', '2012-04-16 08:16:44', '2012-04-16 07:16:44', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=395', 0, 'revision', '', 0),
(396, 22, '2012-04-16 09:32:21', '2012-04-16 08:32:21', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-41', '', '', '2012-04-16 09:32:21', '2012-04-16 08:32:21', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=396', 0, 'revision', '', 0),
(397, 22, '2012-04-16 09:32:21', '2012-04-16 08:32:21', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-42', '', '', '2012-04-16 09:32:21', '2012-04-16 08:32:21', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=397', 0, 'revision', '', 0),
(398, 22, '2012-04-16 09:32:37', '2012-04-16 08:32:37', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-43', '', '', '2012-04-16 09:32:37', '2012-04-16 08:32:37', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=398', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(399, 22, '2012-04-16 09:32:37', '2012-04-16 08:32:37', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-44', '', '', '2012-04-16 09:32:37', '2012-04-16 08:32:37', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=399', 0, 'revision', '', 0),
(400, 22, '2012-04-16 09:42:05', '2012-04-16 08:42:05', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-45', '', '', '2012-04-16 09:42:05', '2012-04-16 08:42:05', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=400', 0, 'revision', '', 0),
(401, 22, '2012-04-16 09:42:05', '2012-04-16 08:42:05', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-46', '', '', '2012-04-16 09:42:05', '2012-04-16 08:42:05', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=401', 0, 'revision', '', 0),
(402, 22, '2012-04-16 11:24:36', '2012-04-16 10:24:36', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-47', '', '', '2012-04-16 11:24:36', '2012-04-16 10:24:36', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=402', 0, 'revision', '', 0),
(403, 22, '2012-04-16 11:24:36', '2012-04-16 10:24:36', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-48', '', '', '2012-04-16 11:24:36', '2012-04-16 10:24:36', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=403', 0, 'revision', '', 0),
(404, 22, '2012-04-16 11:26:03', '2012-04-16 10:26:03', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-49', '', '', '2012-04-16 11:26:03', '2012-04-16 10:26:03', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=404', 0, 'revision', '', 0),
(405, 22, '2012-04-16 11:26:03', '2012-04-16 10:26:03', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-50', '', '', '2012-04-16 11:26:03', '2012-04-16 10:26:03', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=405', 0, 'revision', '', 0),
(406, 22, '2012-04-16 11:30:50', '2012-04-16 10:30:50', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-51', '', '', '2012-04-16 11:30:50', '2012-04-16 10:30:50', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=406', 0, 'revision', '', 0),
(407, 22, '2012-04-16 11:30:50', '2012-04-16 10:30:50', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-52', '', '', '2012-04-16 11:30:50', '2012-04-16 10:30:50', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=407', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(408, 22, '2012-04-16 11:52:06', '2012-04-16 10:52:06', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-53', '', '', '2012-04-16 11:52:06', '2012-04-16 10:52:06', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=408', 0, 'revision', '', 0),
(409, 22, '2012-04-16 11:52:06', '2012-04-16 10:52:06', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöw (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-54', '', '', '2012-04-16 11:52:06', '2012-04-16 10:52:06', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=409', 0, 'revision', '', 0),
(410, 22, '2012-04-18 10:44:26', '2012-04-18 09:44:26', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöv (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-55', '', '', '2012-04-18 10:44:26', '2012-04-18 09:44:26', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/?p=410', 0, 'revision', '', 0),
(411, 22, '2012-04-12 20:08:03', '2012-04-12 19:08:03', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederick Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC) (tba), <strong>EU Parliament</strong> (tba) och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a> (nov 2011).\r\n\r\n<strong>Projektgrupp ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> och Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-15', '', '', '2012-04-12 20:08:03', '2012-04-12 19:08:03', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/?p=411', 0, 'revision', '', 0),
(415, 22, '2012-04-26 12:50:27', '2012-04-26 11:50:27', 'Här streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-2', '', '', '2012-04-26 12:50:27', '2012-04-26 11:50:27', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/?p=415', 0, 'revision', '', 0),
(416, 22, '2012-04-26 12:51:06', '2012-04-26 11:51:06', 'Här streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-3', '', '', '2012-04-26 12:51:06', '2012-04-26 11:51:06', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/?p=416', 0, 'revision', '', 0),
(417, 22, '2012-04-26 13:08:18', '2012-04-26 12:08:18', 'Här streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-4', '', '', '2012-04-26 13:08:18', '2012-04-26 12:08:18', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(418, 22, '2012-04-26 13:19:02', '2012-04-26 12:19:02', 'Här streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-5', '', '', '2012-04-26 13:19:02', '2012-04-26 12:19:02', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(419, 22, '2012-04-26 14:03:09', '2012-04-26 13:03:09', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"320\" height=\"601\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"320\" height=\"601\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-6', '', '', '2012-04-26 14:03:09', '2012-04-26 13:03:09', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(420, 22, '2012-04-26 14:03:14', '2012-04-26 13:03:14', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"320\" height=\"601\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"320\" height=\"601\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-7', '', '', '2012-04-26 14:03:14', '2012-04-26 13:03:14', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(421, 22, '2012-04-26 14:04:38', '2012-04-26 13:04:38', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"320\" height=\"601\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"320\" height=\"601\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-8', '', '', '2012-04-26 14:04:38', '2012-04-26 13:04:38', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(422, 22, '2012-04-26 14:04:41', '2012-04-26 13:04:41', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"320\" height=\"601\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"320\" height=\"601\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-9', '', '', '2012-04-26 14:04:41', '2012-04-26 13:04:41', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(423, 22, '2012-04-26 14:05:21', '2012-04-26 13:05:21', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"320\" height=\"601\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"320\" height=\"601\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-10', '', '', '2012-04-26 14:05:21', '2012-04-26 13:05:21', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(424, 22, '2012-04-26 14:06:23', '2012-04-26 13:06:23', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"320\" height=\"601\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"320\" height=\"601\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-11', '', '', '2012-04-26 14:06:23', '2012-04-26 13:06:23', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(425, 22, '2012-04-26 14:07:00', '2012-04-26 13:07:00', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"320\" height=\"601\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"320\" height=\"601\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-12', '', '', '2012-04-26 14:07:00', '2012-04-26 13:07:00', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-12/', 0, 'revision', '', 0),
(426, 22, '2012-04-26 15:26:06', '2012-04-26 14:26:06', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"320\" height=\"601\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"320\" height=\"601\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-13', '', '', '2012-04-26 15:26:06', '2012-04-26 14:26:06', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-13/', 0, 'revision', '', 0),
(427, 22, '2012-04-26 15:30:41', '2012-04-26 14:30:41', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"520\" height=\"944\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"520\" height=\"944\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-14', '', '', '2012-04-26 15:30:41', '2012-04-26 14:30:41', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-14/', 0, 'revision', '', 0),
(428, 22, '2012-04-26 15:36:07', '2012-04-26 14:36:07', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"520\" height=\"944\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"520\" height=\"944\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-15', '', '', '2012-04-26 15:36:07', '2012-04-26 14:36:07', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-15/', 0, 'revision', '', 0),
(429, 22, '2012-04-26 15:41:22', '2012-04-26 14:41:22', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"520\" height=\"944\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"520\" height=\"944\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-16', '', '', '2012-04-26 15:41:22', '2012-04-26 14:41:22', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-16/', 0, 'revision', '', 0),
(430, 22, '2012-04-26 16:30:12', '2012-04-26 15:30:12', '<object id=\"bplayer\" classid=\"clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000\" width=\"520\" height=\"944\"><embed name=\"bplayer\" src=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\" type=\"application/x-shockwave-flash\" width=\"520\" height=\"944\" allowfullscreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" wmode=\"opaque\"></embed><param name=\"movie\" value=\"http://static.bambuser.com/r/player.swf?username=isocse\"></param><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\"></param><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\"></param><param name=\"wmode\" value=\"opaque\"></param></object>\r\n\r\nHär streamas hela föreningsstämman för ISOC-SE', 'Föreningsstämma - LIVE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '413-revision-17', '', '', '2012-04-26 16:30:12', '2012-04-26 15:30:12', '', 413, 'http://isoc.se/blogg/413-revision-17/', 0, 'revision', '', 0),
(432, 22, '2012-04-26 08:12:10', '2012-04-26 07:12:10', '<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-368   alignleft\" title=\"EuroDIG2\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/04/EuroDIG2-150x150.jpg\" alt=\"EuroDIG 14-15 juni, Folkets Hus, Stockholm\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>Kom på vår workshop under EuroDIG och diskutera frågan <em>\"Do we need net neutrality regulation in Europe?\"</em>\r\n\r\nMed oss har vi inga mindre än Frederic Donck, <strong>ISOC European Regional Bureau</strong>, moderator, Jerémié Zimmerman, <strong>La Quadrature du Net</strong>, Narine Khachatryan, <strong>Media Education Center Armenia</strong>, Jean-Jacques Sahel, <strong>Skype</strong>, Oskar Jonsson, <strong>Swedish Institute of Assistive Technology</strong>, Göran Marby, <strong>Body of European Regulators for Electronic Communication</strong> (BEREC), Amelia Andersdotter <strong>EU Parliament</strong> och en <strong>Internet Access Provider</strong> (ISP)  (tba).\r\n\r\nAlla i panelen har inte samma åsikt, så det blir spännande. Korta inlägg, provokativt och ni som deltar på plats och via nätet kan också komma med frågor och inlägg. Inga tråkiga powerpoints, utan rak debatt i 90 minuter! I några praktikfall ser vi betydelsen av öppet internet i sånt vi kanske inte tänker på hos oss.\r\n\r\n<a href=\"http://pts.se/sv/Nyheter/Internet/2012/Anmal-dig-till-EuroDIG-2012--en-konferens-om-internets-styrning/\">Anmäl dig här! (kostnadsfritt) </a>\r\n<strong>OBS!</strong> Kryssa i workshop \"WS8: Transparency and net neutrality in Europe\" den 15 juni kl.09.30-11.00. Om du tycker att det här är viktigt, räknar vi med att du är med oss på plats!\r\n\r\nFörbered dig genom att läsa Jan Flodins <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=12\">inlägg om Nätneutralitet</a> (nov 2011).\r\n\r\n<strong>Projektgrupp ISOC-SE:</strong> Jan Flodin, <a href=\"mailto:jan.flodin@isoc.se\">jan.flodin@isoc.se</a>, Linda Sandberg, <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda.sandberg@isoc.se</a> och Lars Lundgren, <a href=\"mailto:lars.lundgren@isoc.se\">lars.lundgren@isoc.se</a>', 'ISOC-SE håller en workshop 15 juni på EuroDIG om nätneutralitet i Europa!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '366-revision-16', '', '', '2012-04-26 08:12:10', '2012-04-26 07:12:10', '', 366, 'http://isoc.se/blogg/366-revision-16/', 0, 'revision', '', 0),
(434, 22, '2012-06-04 20:04:19', '2012-06-04 19:04:19', 'Tidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att www.ipv6.tk var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\n\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\n\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\n\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\n\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\n\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\n\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\n\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\n\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\n\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\n\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\n\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\n\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\n\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\n\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\n\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\n\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\n\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\n\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\n\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\n\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\n\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\n\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\n\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\n\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\n\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\n\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision', '', '', '2012-06-04 20:04:19', '2012-06-04 19:04:19', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(435, 22, '2012-06-04 20:15:51', '2012-06-04 19:15:51', '', 'Tobbe', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'tobbe', '', '', '2012-06-04 20:15:51', '2012-06-04 19:15:51', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(436, 22, '2012-06-04 20:18:15', '2012-06-04 19:18:15', '', 'IPv6', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'ipv6', '', '', '2012-06-04 20:18:15', '2012-06-04 19:18:15', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(437, 22, '2012-06-04 20:20:47', '2012-06-04 19:20:47', '', 'JagharhelaInternet', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'jagharhelainternet', '', '', '2012-06-04 20:20:47', '2012-06-04 19:20:47', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(438, 22, '2012-06-04 20:22:57', '2012-06-04 19:22:57', '', 'statistik', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'statistik', '', '', '2012-06-04 20:22:57', '2012-06-04 19:22:57', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(439, 22, '2012-06-04 20:23:28', '2012-06-04 19:23:28', 'Tidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att www.ipv6.tk var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\n\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\n\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\n\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\n\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\n\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\n\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\n\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\n\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\n\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\n\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\n\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\n\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\n\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\n\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\n\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\n\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\n\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\n\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\n\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\n\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\n\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\n\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\n\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\n\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\n\n&nbsp;\n\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-2', '', '', '2012-06-04 20:23:28', '2012-06-04 19:23:28', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-2/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(440, 22, '2012-06-04 20:23:53', '2012-06-04 19:23:53', '', 'IPv6', 'Torbjörn Eklöv', 'inherit', 'open', 'open', '', 'ipv6-2', '', '', '2012-06-04 20:23:53', '2012-06-04 19:23:53', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(441, 22, '2012-06-04 20:24:32', '2012-06-04 19:24:32', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att www.ipv6.tk var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\n\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\n\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\n\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\n\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\n\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\n\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\n\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\n\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\n\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\n\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\n\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\n\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\n\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\n\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\n\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\n\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\n\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\n\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\n\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\n\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\n\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\n\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\n\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\n\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\n\n&nbsp;\n\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-3', '', '', '2012-06-04 20:24:32', '2012-06-04 19:24:32', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(442, 22, '2012-06-04 20:24:46', '2012-06-04 19:24:46', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att www.ipv6.tk var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\r\n\r\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\r\n\r\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\r\n\r\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\r\n\r\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\r\n\r\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\r\n\r\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\r\n\r\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\r\n\r\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\r\n\r\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\r\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\r\n\r\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\r\n\r\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\r\n\r\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\r\n\r\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\r\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\r\n\r\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\r\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\r\n\r\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\r\n\r\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\r\n\r\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\r\n\r\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\r\n\r\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\r\n\r\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\r\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\r\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\r\n\r\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\r\n\r\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\r\n\r\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\r\n\r\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-4', '', '', '2012-06-04 20:24:46', '2012-06-04 19:24:46', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(443, 22, '2012-06-04 20:24:51', '2012-06-04 19:24:51', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att www.ipv6.tk var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\r\n\r\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\r\n\r\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\r\n\r\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\r\n\r\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\r\n\r\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\r\n\r\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\r\n\r\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\r\n\r\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\r\n\r\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\r\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\r\n\r\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\r\n\r\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\r\n\r\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\r\n\r\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\r\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\r\n\r\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\r\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\r\n\r\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\r\n\r\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\r\n\r\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\r\n\r\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\r\n\r\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\r\n\r\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\r\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\r\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\r\n\r\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\r\n\r\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\r\n\r\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\r\n\r\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-5', '', '', '2012-06-04 20:24:51', '2012-06-04 19:24:51', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(444, 22, '2012-06-04 20:26:28', '2012-06-04 19:26:28', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att <a href=\"http://www.ipv6.tk\">www.ipv6.tk</a> var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\r\n\r\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\r\n\r\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\r\n\r\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\r\n\r\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\r\n\r\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\r\n\r\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\r\n\r\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\r\n\r\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\r\n\r\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\r\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\r\n\r\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\r\n\r\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\r\n\r\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\r\n\r\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\r\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\r\n\r\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\r\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\r\n\r\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\r\n\r\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\r\n\r\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\r\n\r\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\r\n\r\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\r\n\r\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\r\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\r\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\r\n\r\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\r\n\r\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\r\n\r\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\r\n\r\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-6', '', '', '2012-06-04 20:26:28', '2012-06-04 19:26:28', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(445, 22, '2012-06-04 20:28:15', '2012-06-04 19:28:15', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att <a href=\"http://www.ipv6.tk\">www.ipv6.tk</a> var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\n\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\n\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\n\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\n\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\n\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\n\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\n\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\n\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\n\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\n\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\n\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\n\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\n\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\n\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\n\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\n\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\n\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\n\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\n\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\n\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\n\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\n\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\n\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\n\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\n\n&nbsp;\n\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n&nbsp;\n\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-7', '', '', '2012-06-04 20:28:15', '2012-06-04 19:28:15', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-7/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(446, 22, '2012-06-04 20:30:17', '2012-06-04 19:30:17', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att <a href=\"http://www.ipv6.tk\">www.ipv6.tk</a> var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\r\n\r\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\r\n\r\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\r\n\r\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\r\n\r\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\r\n\r\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\r\n\r\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\r\n\r\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\r\n\r\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\r\n\r\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\r\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\r\n\r\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\r\n\r\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\r\n\r\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\r\n\r\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\r\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\r\n\r\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\r\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\r\n\r\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\r\n\r\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\r\n\r\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\r\n\r\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\r\n\r\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\r\n\r\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\r\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\r\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\r\n\r\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\r\n\r\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\r\n\r\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\r\n\r\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-8', '', '', '2012-06-04 20:30:17', '2012-06-04 19:30:17', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(447, 22, '2012-06-04 20:30:22', '2012-06-04 19:30:22', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att <a href=\"http://www.ipv6.tk\">www.ipv6.tk</a> var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\r\n\r\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\r\n\r\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\r\n\r\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\r\n\r\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\r\n\r\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\r\n\r\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\r\n\r\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\r\n\r\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\r\n\r\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\r\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\r\n\r\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\r\n\r\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\r\n\r\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\r\n\r\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\r\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\r\n\r\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\r\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\r\n\r\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\r\n\r\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\r\n\r\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\r\n\r\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\r\n\r\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\r\n\r\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\r\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\r\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\r\n\r\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\r\n\r\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\r\n\r\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\r\n\r\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-9', '', '', '2012-06-04 20:30:22', '2012-06-04 19:30:22', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(501, 22, '2012-06-11 21:09:53', '2012-06-11 20:09:53', '[caption id=\"attachment_505\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Daniel Westman\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-505\" title=\"Daniel-Westman\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman-150x150.gif\" alt=\"Daniel Westman\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nVi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\r\n\r\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\r\n\r\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\r\n\r\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\r\n\r\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\r\n\r\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\r\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\r\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\r\n	<li>Behövs det i lagstiftningen ett starkare skydd mot orimliga avtalsvillkor?</li>\r\n</ul>\r\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, <a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">kommer att presentera projektet CommonTerms</a> och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\r\n\r\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\r\n\r\nVarmt välkomna den 19 juni!\r\n\r\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'anvandarvillkoren', '', '', '2012-06-12 07:45:58', '2012-06-12 06:45:58', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=501', 0, 'post', '', 0),
(449, 22, '2012-06-04 20:32:03', '2012-06-04 19:32:03', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att <a href=\"http://www.ipv6.tk\">www.ipv6.tk</a> var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\r\n\r\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\r\n\r\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\r\n\r\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\r\n\r\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\r\n\r\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\r\n\r\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\r\n\r\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\r\n\r\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\r\n\r\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\r\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\r\n\r\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\r\n\r\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\r\n\r\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\r\n\r\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\r\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\r\n\r\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\r\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\r\n\r\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\r\n\r\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\r\n\r\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\r\n\r\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\r\n\r\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\r\n\r\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\r\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\r\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\r\n\r\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\r\n\r\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\r\n\r\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch day</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\r\n\r\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-10', '', '', '2012-06-04 20:32:03', '2012-06-04 19:32:03', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(578, 22, '2012-12-10 09:11:49', '2012-12-10 08:11:49', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA.Det läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - vad händer, blir Internet reglerat av FN?', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn', '', '', '2012-12-10 09:19:53', '2012-12-10 08:19:53', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=578', 0, 'post', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(451, 22, '2012-06-07 09:52:34', '2012-06-07 08:52:34', '<a href=\"http://janflodin.wordpress.com/2012/06/07/is-the-u-n-a-threat-to-the-open-internet/\"><em>(English version)</em></a>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_496\" align=\"alignleft\" width=\"180\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg\"><img class=\" wp-image-496 \" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"180\" height=\"135\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<strong>Det är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. <strong>Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR.</strong> 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\n<strong>Det förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten</strong>. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\n<strong>Staters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det.</strong> Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\n<strong>Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC sammanställning nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se!</strong>\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin\r\n\r\nP.S. Ser nu 7 juni em på wcitleaks.org att även <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">ETNO tar chansen</a> att utnyttja ITR omförhandlling. D.S.', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet', '', '', '2012-06-21 12:06:58', '2012-06-21 11:06:58', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=451', 0, 'post', '', 1),
(452, 22, '2012-06-04 21:59:58', '2012-06-04 20:59:58', '<strong>\n\n\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\n\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag är från Sverige Post- och Telestyrelsen, PTS, medlem.\n\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\n\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\n\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\n\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\n\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som sektormedlem och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\n\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\n\nVad är då ISOC ståndpunkt?\n\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\n\n“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than\nenhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine\nthe security, stability, and innovative potential of networks worldwide.\n\nIn short, we are concerned that some government proposals would threaten\nthe viability of the existing and successful global multistakeholder\nmodel for standards-setting and Internet policy development, and, by\nextension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,\nand open nature of the Internet itself.\n\n. . .\n\nDespite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet\ngovernance should follow a multistakeholder model, the very nature of\nthe WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the\nhands of only government stakeholders, runs counter to that\nmultistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.\nFurthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely\ninclude efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations\nto Internet communications, could lead to a more fragmented, less\ninteroperable global network.”\n\nVad kan hända nu då?\n\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\n\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag inte förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\n\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\n\nJan Flodin</strong>', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision', '', '', '2012-06-04 21:59:58', '2012-06-04 20:59:58', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(453, 22, '2012-06-04 22:00:05', '2012-06-04 21:00:05', '<strong>\r\n\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag är från Sverige Post- och Telestyrelsen, PTS, medlem.\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som sektormedlem och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than\r\nenhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine\r\nthe security, stability, and innovative potential of networks worldwide.\r\n\r\nIn short, we are concerned that some government proposals would threaten\r\nthe viability of the existing and successful global multistakeholder\r\nmodel for standards-setting and Internet policy development, and, by\r\nextension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,\r\nand open nature of the Internet itself.\r\n\r\n. . .\r\n\r\nDespite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet\r\ngovernance should follow a multistakeholder model, the very nature of\r\nthe WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the\r\nhands of only government stakeholders, runs counter to that\r\nmultistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.\r\nFurthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely\r\ninclude efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations\r\nto Internet communications, could lead to a more fragmented, less\r\ninteroperable global network.”\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag inte förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin</strong>', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-2', '', '', '2012-06-04 22:00:05', '2012-06-04 21:00:05', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(454, 22, '2012-06-04 22:00:12', '2012-06-04 21:00:12', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag är från Sverige Post- och Telestyrelsen, PTS, medlem.\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som sektormedlem och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than\r\nenhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine\r\nthe security, stability, and innovative potential of networks worldwide.\r\n\r\nIn short, we are concerned that some government proposals would threaten\r\nthe viability of the existing and successful global multistakeholder\r\nmodel for standards-setting and Internet policy development, and, by\r\nextension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,\r\nand open nature of the Internet itself.\r\n\r\n. . .\r\n\r\nDespite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet\r\ngovernance should follow a multistakeholder model, the very nature of\r\nthe WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the\r\nhands of only government stakeholders, runs counter to that\r\nmultistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.\r\nFurthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely\r\ninclude efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations\r\nto Internet communications, could lead to a more fragmented, less\r\ninteroperable global network.”\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag inte förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-3', '', '', '2012-06-04 22:00:12', '2012-06-04 21:00:12', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(455, 22, '2012-06-04 22:06:25', '2012-06-04 21:06:25', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag är från Sverige Post- och Telestyrelsen, PTS, medlem.\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som sektormedlem och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-4', '', '', '2012-06-04 22:06:25', '2012-06-04 21:06:25', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(456, 22, '2012-06-05 07:44:21', '2012-06-05 06:44:21', '', 'statistik2', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'statistik2', '', '', '2012-06-05 07:44:21', '2012-06-05 06:44:21', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik2.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(457, 22, '2012-06-04 20:46:00', '2012-06-04 19:46:00', '[caption id=\"attachment_440\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Torbjörn Eklöv\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-440\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv61-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nTidigare i år när jag satt och labbade med IPv6 upptäckte jag att <a href=\"http://www.ipv6.tk\">www.ipv6.tk</a> var min första domän med IPv6 påslaget. En \"whois\" på domänen visade att den skapades 2005 men räkningar för domänen ledde mig till <a href=\"http://www.nic.tk\">www.nic.tk</a> som visade att det faktiskt var så tidigt som 2002 som domänen skapades. Med andra ord så firar därmed den domänen i år 10-årigt IPv6-jubileum och på sedvanligt sätt så fortsätter jag att tjata på…\r\n\r\nEn erfarenhet jag kunnat utläsa ur dessa tio år är att fram till för ungefär tre år sedan så sågs man som en kuf, eller på annat sätt en högst underlig person, som påstod att lösningen med IPv4 inte skulle räcka i all framtid.\r\n\r\nDe senaste tre åren tycker jag dock att attityden vänt något, måhända ses man fortfarande som en kuf, men man blir tagen på ett allt större allvar. IPv6 finns nu ofta med i någon form på fleras agendor och det händer mer och mer som kretsar krin IPv6. Jag vill dock se betydligt mer verkstad och mindre prat!\r\n\r\nEftersom att jag anser mig ha fog för att kalla mig erfaren på området då jag och mitt företag har varit verksam lite överallt inom IPv6. Vi har bl a aktiverat IPv6 på företag, kommuner, vårt egna nätverk med webb, dns, spam/antivirus etc. så tänkte jag här även dela med mig av lite handfasta tips som i sin tur förhoppningsvis leder till mer verkstad.\r\n\r\n<strong>1. Om din Internetoperatör säger att de stödjer IPv6 - Tro inte på dem!!! </strong>\r\n\r\nMånga operatörer i Sverige säger att de stödjer IPv6 men i skrivande stund är det bara 33% som verkligen har stöd för det.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-438\" title=\"statistik\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/statistik.jpg\" alt=\"Operatörer som använder IPv6\" width=\"327\" height=\"267\" /></a>\r\n\r\nBland operatörer så är det ofta också så att även om operatören aktiverat IPv6 så finns det en massa om och men över hur och var du är ansluten mot dem och att detta har inverkan på möjligheten till IPv6. Jag anser vidare att en stor bromskloss för införandet av IPv6 i Sverige har varit och är de i vissa sammanhang så populära \"öppna”näten. Kommunikationsoperatörerna i dessa när har inte varit särskillt öppna eller snabba i att anpassa sin teknik och sina affärsmodeller för dagens verklighet.\r\n\r\n<strong>2. Hur aktiverar jag IPv6 på mitt företag?</strong>\r\n\r\nDär jag arbetar har vi haft IPv6 aktiverat på det interna nätet, e-post, www och DNS sedan 2007. Sedan den tidpunkten har vi även aktiverat ett ganska stort antal av våra kunder. Men hur är det då möjligt om vi ser till punkt 1?\r\n\r\nDet är enkelt, man måste vara beredd att använda sin kraft som betalande kund, använda sin marknadskraft, utmana sin operatör och säga:\r\n<em>\"-Om vi inte får IPv6 så byter vi operatör till någon som kan tillhandahålla det.\" </em>\r\n\r\n<em></em>Många av just våra kunder har små ISP:er där det trots allt har varit relativt enkelt att aktivera IPv6 för företagskunder. En liten motsägelse och ett problem som funnits/finns i Sverige i detta är att även om det relativt lätt för operatörer att tekniskt aktivera så har inte IPv6 adopterats i deras marknadskommunikation och affärsmodeller. Man skall heller inte förenkla det tekniska för mycket, bristande teknisk kunskap är även det ett existerande problem. Om jag skall våga mig på att generalisera så har de små operatörena större problem med marknaden än det tekniska och tvärtom råder bland de större ISP:erna. Gemensamt och överskuggande för de svenska opertörerna är dock tron i att det inte är så bråttom…\r\n\r\nSvaret till rubriken ligger alltså förts och främst i att se till att man har en operatör som kan leverara protokollet. Ta kontakt med din ISP redan idag och stäm av frågan och om det behövs använd din marknadskraft!\r\n\r\n<strong>3. Hur övertygar jag mitt företag/mina kunder att de måste agera?</strong>\r\n\r\nDet här är oftast den enklaste delen tycker jag. Mitt företag har en slogan, bland flera med IPv6-koppling är väl bäst att tillägga, som lyder:\r\n<em>\"-Jag har hela Internet, har du?\"</em>\r\n\r\nDen kan tyckas trivial, men samtidigt är den sin tydliga relevans. Kommer inte insikten via detta så kan man ju försöka med:\r\n<em>”-Hur länge skall vi leva med att inte vara säkra på att kunna kommunicera med alla som vill kommunicera med oss?”</em>\r\n\r\nExemplet och situationen i Asien/APNIC kan här även tjäna som ett förtydligande för båda fraserna ovan och att vi faktiskt här snart sitter i samma båt.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-437\" title=\"JagharhelaInternet\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/JagharhelaInternet.jpg\" alt=\"Jag har hela Internet har du? \" width=\"264\" height=\"80\" /></a>\r\n\r\nMin starka rekommendation är att företag och organisationer som vill kunna kommunicera globalt, vilka vill inte det idag, måste se till att ha dual stack på sina viktiga tjänster.\r\n\r\nSummerar jag mina erfarenheter fram till idag så är i sammanhanget punkt 1 och 2 ovan oftast betydligt svårare att kommar runt än förståelsen för punkt 3.\r\n\r\nÄven om jag naturligtvis vurmar för ett införande på bredden och på ”allt” så skall man även komma ihåg att jag långt och länge talat för att börja i det lilla och lära sig medans det inte är kritiskt på tjänsterna. Till viss del har nivån för kritiskt nu redan passerat men jag tror ni förstår vad jag menar och detta är ju också ett motiv för att införa verkstad kring detta NU och inte om något år.\r\n\r\n<strong>4. Vad får du för SLA och hur övervakas IPv6?</strong>\r\n\r\nDet här är ett annat problem. Du måste vara säker på att operatören hanterar IPv6 med samma prioritet som IPv4. Min erfarenhet är att IPv6 oftast hanteras med en klackspark, eller i alla fall lit med vänster hand. Vi har för tillfället fyra kunder som har IPv6 via en större svensk aktör, vi kan kalla dem för det gamla televerket, som har problem med att nå \"hela IPv6-Internet\". Vi har naturligtvis felanmält detta för kunds räkning men svaren lyse med sin frånvaro. Tyvärr så är det fortfarande också så att man i samband med felanmälan som innefattar IPv6 allt för ofta får en respons i stil med:\r\n<em>\"-Öhhh, vad sa du??\"</em>\r\nSamma problematik relaterat till IPv4 kan dock gå hur snabbt som helst att fixa. (Och ja, vi har kontrollerat detta.)\r\n\r\nMed andra ord så kan man inte ta för givet att SLA och övervakning för IPv6 verkligen sker på samma sätt och med de väl etablerade metoder som de för IPv4. Igen gäller det att utöva sin kundkraft och se till att kräva detta i dialogen med operatören.\r\n\r\n<strong>5. Nu är det slutlekt!!</strong>\r\n\r\nDet är snart <a title=\"World IPv6 Launch Day\" href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>. Då kommer de stora som Google, YouTube, Facebook, Bing med flera att aktivera IPv6. Avsikten är även att vid denna tidpunkt göra det för alltid och inte bara som ett test.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-436\" title=\"IPv6\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/IPv6.jpg\" alt=\"IPv6 World Launch Day - This time is it for real - 6 june 2012\" width=\"222\" height=\"225\" /></a>\r\n\r\nDå dessa <em>”Internetgiganter”</em> går in och agerar skarpt så får väl det verkligen ses som ett bevis på att fasen för implementering är här, det vill säga mindre prat mera verkstad. Härmed stärks också relevansen för det jag tagit upp under punkt 4. Det är dags att agera med verkstad på implementeringen och de är i högsta grad dags för operatörerna att hantera IPv6 med samma attention som IPv4.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n<strong>Prövotid och smekmånad är över mina vänner – det är slutlekt!</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\"><img class=\"alignleft size-full wp-image-435\" title=\"Tobbe\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Tobbe.jpg\" alt=\"Torbjörn Eklövs IPv6 tröja speglar sig i datorn med budskapet IPv6 cant live without you\" width=\"199\" height=\"150\" /></a>\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n/Tobbe Eklöv, medlem i ISOC-SE’s styrelse och fritt tolkat från min egen <a href=\"http://www.circleid.com/posts/ipv6_childhoods_end/\">IPv6-post på www.circleid.com </a>', 'Nu är det slutlekt! 10 year’s and counting!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '433-revision-11', '', '', '2012-06-04 20:46:00', '2012-06-04 19:46:00', '', 433, 'http://isoc.se/blogg/433-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(458, 22, '2012-06-04 22:06:34', '2012-06-04 21:06:34', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag är från Sverige Post- och Telestyrelsen, PTS, medlem.\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som sektormedlem och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-5', '', '', '2012-06-04 22:06:34', '2012-06-04 21:06:34', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(459, 22, '2012-06-05 10:03:14', '2012-06-05 09:03:14', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. <strong>I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a></strong>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som sektormedlem och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-6', '', '', '2012-06-05 10:03:14', '2012-06-05 09:03:14', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(460, 22, '2012-06-05 10:03:18', '2012-06-05 09:03:18', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. <strong>I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a></strong>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som sektormedlem och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-7', '', '', '2012-06-05 10:03:18', '2012-06-05 09:03:18', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(461, 22, '2012-06-05 10:07:45', '2012-06-05 09:07:45', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. <strong>I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a></strong>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-8', '', '', '2012-06-05 10:07:45', '2012-06-05 09:07:45', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-8/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(462, 22, '2012-06-05 10:07:48', '2012-06-05 09:07:48', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. <strong>I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a></strong>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-9', '', '', '2012-06-05 10:07:48', '2012-06-05 09:07:48', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(463, 22, '2012-06-05 10:08:16', '2012-06-05 09:08:16', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-10', '', '', '2012-06-05 10:08:16', '2012-06-05 09:08:16', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(464, 22, '2012-06-05 10:08:23', '2012-06-05 09:08:23', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” modell för Internets styrning som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-11', '', '', '2012-06-05 10:08:23', '2012-06-05 09:08:23', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(465, 22, '2012-06-05 10:11:03', '2012-06-05 09:11:03', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-12', '', '', '2012-06-05 10:11:03', '2012-06-05 09:11:03', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-12/', 0, 'revision', '', 0),
(466, 22, '2012-06-05 10:11:21', '2012-06-05 09:11:21', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid CEPT COM-ITU (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-13', '', '', '2012-06-05 10:11:21', '2012-06-05 09:11:21', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-13/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(477, 22, '2012-06-05 19:48:26', '2012-06-05 18:48:26', '<strong>Är FN ett hot mot det öppna Internet?\r\n\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than\r\nenhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine\r\nthe security, stability, and innovative potential of networks worldwide.\r\n\r\nIn short, we are concerned that some government proposals would threaten\r\nthe viability of the existing and successful global multistakeholder\r\nmodel for standards-setting and Internet policy development, and, by\r\nextension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,\r\nand open nature of the Internet itself.\r\n\r\n. . .\r\n\r\nDespite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet\r\ngovernance should follow a multistakeholder model, the very nature of\r\nthe WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the\r\nhands of only government stakeholders, runs counter to that\r\nmultistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.\r\nFurthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely\r\ninclude efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations\r\nto Internet communications, could lead to a more fragmented, less\r\ninteroperable global network.”\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin</strong>', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-21', '', '', '2012-06-05 19:48:26', '2012-06-05 18:48:26', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-21/', 0, 'revision', '', 0),
(467, 22, '2012-06-05 10:15:36', '2012-06-05 09:15:36', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU</a> (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-14', '', '', '2012-06-05 10:15:36', '2012-06-05 09:15:36', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-14/', 0, 'revision', '', 0),
(468, 22, '2012-06-05 10:15:40', '2012-06-05 09:15:40', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU</a> (som f.ö. leds av en mycket erfaren person från PTS) koordinationsmöte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-15', '', '', '2012-06-05 10:15:40', '2012-06-05 09:15:40', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-15/', 0, 'revision', '', 0),
(469, 22, '2012-06-05 10:21:18', '2012-06-05 09:21:18', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU</a> (som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-16', '', '', '2012-06-05 10:21:18', '2012-06-05 09:21:18', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-16/', 0, 'revision', '', 0),
(470, 22, '2012-06-05 10:21:22', '2012-06-05 09:21:22', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU</a> (som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-17', '', '', '2012-06-05 10:21:22', '2012-06-05 09:21:22', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-17/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(471, 22, '2012-06-05 10:21:28', '2012-06-05 09:21:28', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU</a> (som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-18', '', '', '2012-06-05 10:21:28', '2012-06-05 09:21:28', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-18/', 0, 'revision', '', 0),
(472, 22, '2012-06-05 16:25:18', '2012-06-05 15:25:18', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU</a> (som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-19', '', '', '2012-06-05 16:25:18', '2012-06-05 15:25:18', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-19/', 0, 'revision', '', 0),
(473, 22, '2012-06-05 16:29:51', '2012-06-05 15:29:51', '[caption id=\"attachment_94\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-autosave', '', '', '2012-06-05 16:29:51', '2012-06-05 15:29:51', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/302-autosave/', 0, 'revision', '', 0),
(474, 22, '2012-04-18 10:44:26', '2012-04-18 09:44:26', '<strong>\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/?attachment_id=94\" rel=\"attachment wp-att-94\"><img class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-94\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2011/11/Sep-30-2011-3-50-34-PM-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>I en arbetsgrupp med mig, Lars Lundgren, Torbjörn Eklöv (<a href=\"http://www.interlan.se/\">Interlan</a>), Lars Johan Liman (<a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a>), Patrik Fältström (<a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>) och vår hostleverantör <a href=\"http://www.oderland.se/\">Oderland</a>, har vi nu satt igång IPv6, det nya internetprotokollet, på vår web site.</strong>\r\n\r\nSom en del av er kanske minns var vi med på <a href=\"http://isoc.org/wp/newsletter/?p=3861\">ISOC World IPv6 Day</a> förra året. Eftersom det var en tillfällig insats utanför den normala driftsättningen med långsiktig support mm, låg IPv6 kvar bara en tid därefter.\r\n\r\n<strong>ISOC World IPv6 Launch</strong>\r\n\r\nNu kommer den verkliga lanseringen. The Internet Society driver <a href=\"http://www.worldipv6launch.org/\">World IPv6 Launch</a>, som vi skrivit  om tidigare. Från den 6 juni, en dag att fira på flera sätt (!), skall vi tillsammans i världen se till att så många som möjligt, inte minst de stora aktörerna på Internet, kopplar in IPv6 för gott, så att vi senast från den dagen är ständigt nåbara både via IPv6 och IP4. Har du själv möjlighet att komma ut i “IPv6-världen” direkt eller via “tunnel”, så skall du kunna nå oss i IPv6. Säkert har du redan IPv6 i din dator, det handlar om att din \"operatör\" stödjer det och låter dig använda det. IETF har nu i april ändrat så att \"IP i datorn\" alltid skall innebära <a href=\"http://tools.ietf.org/html/rfc6540\">att du har både IPv4 och IPv6</a> i den.\r\n\r\n<strong>Varför gör vi det här då?</strong>\r\n\r\nIP version 6 är ett helt nytt protokoll, som inte är bakåt kompatibelt med det nuvarande IP version 4. Det innehåller en hel del nya funktioner och sätt att göra saker på, baserat på erfarenheter och alldeles nya förutsättningar sedan IPv4 en gång myntades.\r\n\r\nDet allra viktigaste, det som drivit fram det hela, är adressbristen. Den blev uppenbar redan i första halvan av 90-talet. IPv6 “hastades fram” då, enligt några av de gamla internauterna. Genom ett antal konstknep och utvecklingen i processorkraft och minne kunde vi tilldela adresser mer effektivt och även få datorer att lokalt dela på ett mindre antal adresser. Det blev alltså inte så bråttom som vi trodde i mitten av 90-talet.\r\n\r\nSedan början av 2000-talet har det stått klart att nådatiden lider mot sitt slut. Och nu är bristen en realitet. De centrala registren delar inte längre ut några nya IPv4-adresser till operatörerna längre ner i kjedjan. Väsentligen alla datorer du har numera klarar även IPv6 parallellt med IPv4. Dessutom har IPv6 mognat med alla de protokoll som behövs för att det skall fungera fullt ut och smidigt. En rad andra produkter har också “mognat” på marknaden.\r\n\r\nDet handlar inte om att du inte kommer att få några IPv4-adresser till dina saker, utan något mycket viktigare för Internets fortsatta öppenhet och innovationsmöjigheter! Din operatör (accesleverantör) kan glatt försäkra dig om att du kan få det antal gamla IPv4-adresser du kan behöva, men du blir instängd bakom hans (hens?) koncentrationsburk (NAT - Network Address Translation). Läs gärna <a href=\"http://isoc.se/blogg/?p=250\">Olles utmärkta blog om det</a>, och konsekvenserna för hela den öppna Internetuppbyggnaden om vi inte börjar använda oss av äkta IPv6.\r\n\r\n<strong>Vad vi har gjort med vårt system</strong>\r\n\r\nVi har till att börja med sett till att den dator som kör vår web server nu har en IPv6-adress som är känd i Internet så att andra datorer kan anropa adressen.\r\n\r\nVill du prova det så kan du skriva i din webläsare <a href=\"http://[2a02:28f0::2:5]\">http://[2a02:28f0::2:5]</a> . Då anger du IPv6-adressen inom hakparenteser, som blivit det vanliga för att ange IPv6-adresser direkt.\r\n\r\nNormalt använder du säkert DNS och anger då som vanligt <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">http://isoc.se</a> eller <a href=\"http://www.isoc.se/\">http://www.isoc.se</a> . Även om du har både IPv6 och IPv4 så kan det, beroende på dina inställningar, variera om din dator då väljer IPv6 eller IPv4.\r\n\r\nVi har passat på att rensa i vårt gamla system med Name Servers (dns-kataloger), en kvarleva från “KTH-tiden” så att vi nu använder oss av Name Servers hos <a href=\"http://www.cafax.se/Home.html\">Cafax</a> och <a href=\"http://frobbit.se/\">Frobbit</a>., och vi har givetvis sett till att samtliga slår upp såväl vår IPv4-adress som vår nya IPv6-adress. Tack, Torbjörn, Lars-Johan och Patrik!\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE', 'Nu har vi aktiverat IPv6 på vår “sajt”. På riktigt!!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '302-revision-56', '', '', '2012-04-18 10:44:26', '2012-04-18 09:44:26', '', 302, 'http://isoc.se/blogg/302-revision-56/', 0, 'revision', '', 0),
(476, 22, '2012-06-05 16:25:21', '2012-06-05 15:25:21', '&nbsp;\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, European Conference of Postal and Telecommunications Administrations och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU</a> (som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning </a>som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu växa fram en internationell opinion runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-20', '', '', '2012-06-05 16:25:21', '2012-06-05 15:25:21', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-20/', 0, 'revision', '', 0),
(478, 22, '2012-06-05 19:48:29', '2012-06-05 18:48:29', '<strong>Är FN ett hot mot det öppna Internet?</strong>\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than\r\nenhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine\r\nthe security, stability, and innovative potential of networks worldwide.\r\n\r\nIn short, we are concerned that some government proposals would threaten\r\nthe viability of the existing and successful global multistakeholder\r\nmodel for standards-setting and Internet policy development, and, by\r\nextension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,\r\nand open nature of the Internet itself.\r\n\r\n. . .\r\n\r\nDespite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet\r\ngovernance should follow a multistakeholder model, the very nature of\r\nthe WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the\r\nhands of only government stakeholders, runs counter to that\r\nmultistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.\r\nFurthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely\r\ninclude efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations\r\nto Internet communications, could lead to a more fragmented, less\r\ninteroperable global network.”\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-22', '', '', '2012-06-05 19:48:29', '2012-06-05 18:48:29', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-22/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(481, 22, '2012-06-07 09:18:03', '2012-06-07 08:18:03', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than\r\nenhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine\r\nthe security, stability, and innovative potential of networks worldwide.\r\n\r\nIn short, we are concerned that some government proposals would threaten\r\nthe viability of the existing and successful global multistakeholder\r\nmodel for standards-setting and Internet policy development, and, by\r\nextension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,\r\nand open nature of the Internet itself.\r\n\r\n. . .\r\n\r\nDespite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet\r\ngovernance should follow a multistakeholder model, the very nature of\r\nthe WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the\r\nhands of only government stakeholders, runs counter to that\r\nmultistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.\r\nFurthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely\r\ninclude efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations\r\nto Internet communications, could lead to a more fragmented, less\r\ninteroperable global network.”\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin</strong>', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-25', '', '', '2012-06-07 09:18:03', '2012-06-07 08:18:03', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-25/', 0, 'revision', '', 0),
(479, 22, '2012-06-05 19:49:20', '2012-06-05 18:49:20', '<strong>\r\n</strong>\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<em><strong>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</strong></em>\r\n<em><strong> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</strong></em>\r\n<em><strong> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</strong></em>\r\n\r\n<em><strong>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</strong></em>\r\n<em><strong> the viability of the existing and successful global multistakeholder</strong></em>\r\n<em><strong> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</strong></em>\r\n<em><strong> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</strong></em>\r\n<em><strong> and open nature of the Internet itself.</strong></em>\r\n\r\n<em><strong>. . .</strong></em>\r\n\r\n<em><strong>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</strong></em>\r\n<em><strong> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</strong></em>\r\n<em><strong> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</strong></em>\r\n<em><strong> hands of only government stakeholders, runs counter to that</strong></em>\r\n<em><strong> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</strong></em>\r\n<em><strong> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</strong></em>\r\n<em><strong> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</strong></em>\r\n<em><strong> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</strong></em>\r\n<em><strong> interoperable global network.”</strong></em>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-23', '', '', '2012-06-05 19:49:20', '2012-06-05 18:49:20', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-23/', 0, 'revision', '', 0),
(480, 22, '2012-06-05 19:49:23', '2012-06-05 18:49:23', '<strong>\r\n</strong>\r\n\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som ofta återkommer bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag ofta “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU,\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige, för vad det är värt, har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<em><strong>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</strong></em>\r\n<em><strong> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</strong></em>\r\n<em><strong> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</strong></em>\r\n\r\n<em><strong>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</strong></em>\r\n<em><strong> the viability of the existing and successful global multistakeholder</strong></em>\r\n<em><strong> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</strong></em>\r\n<em><strong> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</strong></em>\r\n<em><strong> and open nature of the Internet itself.</strong></em>\r\n\r\n<em><strong>. . .</strong></em>\r\n\r\n<em><strong>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</strong></em>\r\n<em><strong> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</strong></em>\r\n<em><strong> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</strong></em>\r\n<em><strong> hands of only government stakeholders, runs counter to that</strong></em>\r\n<em><strong> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</strong></em>\r\n<em><strong> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</strong></em>\r\n<em><strong> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</strong></em>\r\n<em><strong> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</strong></em>\r\n<em><strong> interoperable global network.”</strong></em>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-24', '', '', '2012-06-05 19:49:23', '2012-06-05 18:49:23', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-24/', 0, 'revision', '', 0),
(482, 22, '2012-06-07 09:18:07', '2012-06-07 08:18:07', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than\r\nenhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine\r\nthe security, stability, and innovative potential of networks worldwide.\r\n\r\nIn short, we are concerned that some government proposals would threaten\r\nthe viability of the existing and successful global multistakeholder\r\nmodel for standards-setting and Internet policy development, and, by\r\nextension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,\r\nand open nature of the Internet itself.\r\n\r\n. . .\r\n\r\nDespite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet\r\ngovernance should follow a multistakeholder model, the very nature of\r\nthe WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the\r\nhands of only government stakeholders, runs counter to that\r\nmultistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.\r\nFurthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely\r\ninclude efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations\r\nto Internet communications, could lead to a more fragmented, less\r\ninteroperable global network.”\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-26', '', '', '2012-06-07 09:18:07', '2012-06-07 08:18:07', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-26/', 0, 'revision', '', 0),
(483, 22, '2012-06-07 09:19:04', '2012-06-07 08:19:04', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-27', '', '', '2012-06-07 09:19:04', '2012-06-07 08:19:04', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-27/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(484, 22, '2012-06-07 09:19:07', '2012-06-07 08:19:07', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-28', '', '', '2012-06-07 09:19:07', '2012-06-07 08:19:07', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-28/', 0, 'revision', '', 0),
(485, 22, '2012-06-07 09:20:34', '2012-06-07 08:20:34', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\nDet är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-29', '', '', '2012-06-07 09:20:34', '2012-06-07 08:20:34', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-29/', 0, 'revision', '', 0),
(486, 22, '2012-06-07 09:48:57', '2012-06-07 08:48:57', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-30', '', '', '2012-06-07 09:48:57', '2012-06-07 08:48:57', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-30/', 0, 'revision', '', 0),
(487, 22, '2012-06-07 09:49:02', '2012-06-07 08:49:02', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-31', '', '', '2012-06-07 09:49:02', '2012-06-07 08:49:02', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-31/', 0, 'revision', '', 0),
(488, 22, '2012-06-07 09:50:09', '2012-06-07 08:50:09', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-32', '', '', '2012-06-07 09:50:09', '2012-06-07 08:50:09', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-32/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(489, 22, '2012-06-07 09:50:14', '2012-06-07 08:50:14', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\nVad är då ISOC ståndpunkt?\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\nVad kan hända nu då?\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-33', '', '', '2012-06-07 09:50:14', '2012-06-07 08:50:14', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-33/', 0, 'revision', '', 0),
(490, 22, '2012-06-07 09:52:08', '2012-06-07 08:52:08', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-34', '', '', '2012-06-07 09:52:08', '2012-06-07 08:52:08', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-34/', 0, 'revision', '', 0),
(491, 22, '2012-06-07 09:52:11', '2012-06-07 08:52:11', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-35', '', '', '2012-06-07 09:52:11', '2012-06-07 08:52:11', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-35/', 0, 'revision', '', 0),
(492, 22, '2012-06-07 09:52:34', '2012-06-07 08:52:34', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\nDen 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se.\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-36', '', '', '2012-06-07 09:52:34', '2012-06-07 08:52:34', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-36/', 0, 'revision', '', 0),
(493, 22, '2012-06-07 09:58:51', '2012-06-07 08:58:51', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att bl begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\n<strong>Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se!</strong>\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-37', '', '', '2012-06-07 09:58:51', '2012-06-07 08:58:51', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-37/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(494, 22, '2012-06-21 12:06:41', '2012-06-21 11:06:41', '<a href=\"http://janflodin.wordpress.com/2012/06/07/is-the-u-n-a-threat-to-the-open-internet/\"><em>(English version)</em></a>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_496\" align=\"alignleft\" width=\"180\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg\"><img class=\" wp-image-496 \" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"180\" height=\"135\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<strong>Det är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. <strong>Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR.</strong> 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\n<strong>Det förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten</strong>. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\n<strong>Staters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det.</strong> Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\n<strong>Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC sammanställning nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se!</strong>\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin\r\n\r\nP.S. Ser nu 7 juni em på wcitleaks.org att även <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">ETNO tar chansen</a> att utnyttja ITR omförhandlling. D.S.', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-autosave', '', '', '2012-06-21 12:06:41', '2012-06-21 11:06:41', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-autosave/', 0, 'revision', '', 0),
(495, 22, '2012-06-07 10:19:36', '2012-06-07 09:19:36', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR. 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\nDet förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\nStaters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det. Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\n<strong>Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC underlag nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se!</strong>\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-38', '', '', '2012-06-07 10:19:36', '2012-06-07 09:19:36', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-38/', 0, 'revision', '', 0),
(496, 22, '2012-06-07 11:52:54', '2012-06-07 10:52:54', '', 'Jan Flodin', 'Jan Flodin', 'inherit', 'open', 'open', '', 'p1000655', '', '', '2012-06-07 11:52:54', '2012-06-07 10:52:54', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(497, 22, '2012-06-07 11:41:40', '2012-06-07 10:41:40', '<strong>\r\nDet är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. <strong>Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR.</strong> 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\n<strong>Det förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten</strong>. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\n<strong>Staters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det.</strong> Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\n<strong>Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC sammanställning nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se!</strong>\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-39', '', '', '2012-06-07 11:41:40', '2012-06-07 10:41:40', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-39/', 0, 'revision', '', 0),
(498, 22, '2012-06-07 11:56:14', '2012-06-07 10:56:14', '<strong>\r\n</strong>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_496\" align=\"alignleft\" width=\"180\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg\"><img class=\" wp-image-496 \" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"180\" height=\"135\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<strong>Det är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. <strong>Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR.</strong> 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\n<strong>Det förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten</strong>. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\n<strong>Staters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det.</strong> Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\n<strong>Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC sammanställning nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se!</strong>\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-40', '', '', '2012-06-07 11:56:14', '2012-06-07 10:56:14', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-40/', 0, 'revision', '', 0),
(499, 22, '2012-06-07 16:21:56', '2012-06-07 15:21:56', '<strong>\r\n</strong>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_496\" align=\"alignleft\" width=\"180\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg\"><img class=\" wp-image-496 \" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"180\" height=\"135\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<strong>Det är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. <strong>Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR.</strong> 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\n<strong>Det förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten</strong>. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\n<strong>Staters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det.</strong> Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\n<strong>Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC sammanställning nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se!</strong>\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nP.S. Ser nu 7 juni em på wcitleaks.org att även <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">ETNO tar chansen</a> att utnyttja ITR omförhandlling. D.S.', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-41', '', '', '2012-06-07 16:21:56', '2012-06-07 15:21:56', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-41/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(502, 22, '2012-06-11 20:43:59', '2012-06-11 19:43:59', '<strong></strong>Vi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\n\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\n\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\n\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\n\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\n\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\n<ul>\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\n</ul>\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, kommer att presentera projektet CommonTerms och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\n\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt</a>\n\n<a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">Läs mer om CommonTerms här </a>\n\nVarmt välkomna den 19 juni!\n\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision', '', '', '2012-06-11 20:43:59', '2012-06-11 19:43:59', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(503, 22, '2012-06-11 20:44:25', '2012-06-11 19:44:25', '<strong></strong>Vi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\r\n\r\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\r\n\r\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\r\n\r\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\r\n\r\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\r\n\r\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\r\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\r\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\r\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\r\n</ul>\r\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, kommer att presentera projektet CommonTerms och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\r\n\r\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\r\n\r\n<a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">Läs mer om CommonTerms här </a>\r\n\r\nVarmt välkomna den 19 juni!\r\n\r\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-2', '', '', '2012-06-11 20:44:25', '2012-06-11 19:44:25', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(504, 22, '2012-06-11 20:45:43', '2012-06-11 19:45:43', '<strong></strong>Vi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\n\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\n\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\n\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\n\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\n\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\n<ul>\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\n</ul>\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, kommer att presentera projektet CommonTerms och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\n\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\n\n<a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">Läs mer om CommonTerms här </a>\n\nVarmt välkomna den 19 juni!\n\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-3', '', '', '2012-06-11 20:45:43', '2012-06-11 19:45:43', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(505, 22, '2012-06-11 20:47:19', '2012-06-11 19:47:19', '', 'Daniel-Westman', 'Daniel Westman', 'inherit', 'open', 'open', '', 'daniel-westman', '', '', '2012-06-11 20:47:19', '2012-06-11 19:47:19', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif', 0, 'attachment', 'image/gif', 0),
(506, 22, '2012-06-11 20:48:42', '2012-06-11 19:48:42', '[caption id=\"attachment_505\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Daniel Westman\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-505\" title=\"Daniel-Westman\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman-150x150.gif\" alt=\"Daniel Westman\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nVi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\n\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\n\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\n\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\n\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\n\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\n<ul>\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\n</ul>\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, kommer att presentera projektet CommonTerms och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\n\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\n\n<a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">Läs mer om CommonTerms här </a>\n\nVarmt välkomna den 19 juni!\n\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-4', '', '', '2012-06-11 20:48:42', '2012-06-11 19:48:42', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(507, 22, '2012-06-11 20:49:24', '2012-06-11 19:49:24', '[caption id=\"attachment_505\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Daniel Westman\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-505\" title=\"Daniel-Westman\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman-150x150.gif\" alt=\"Daniel Westman\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nVi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\r\n\r\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\r\n\r\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\r\n\r\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\r\n\r\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\r\n\r\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\r\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\r\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\r\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\r\n</ul>\r\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, <a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">kommer att presentera projektet CommonTerms</a> och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\r\n\r\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\r\n\r\nVarmt välkomna den 19 juni!\r\n\r\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-5', '', '', '2012-06-11 20:49:24', '2012-06-11 19:49:24', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(508, 22, '2012-06-11 20:49:28', '2012-06-11 19:49:28', '[caption id=\"attachment_505\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Daniel Westman\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-505\" title=\"Daniel-Westman\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman-150x150.gif\" alt=\"Daniel Westman\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nVi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\r\n\r\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\r\n\r\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\r\n\r\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\r\n\r\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\r\n\r\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\r\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\r\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\r\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\r\n</ul>\r\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, <a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">kommer att presentera projektet CommonTerms</a> och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\r\n\r\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\r\n\r\nVarmt välkomna den 19 juni!\r\n\r\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-6', '', '', '2012-06-11 20:49:28', '2012-06-11 19:49:28', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(511, 22, '2012-06-11 21:09:45', '2012-06-11 20:09:45', '[caption id=\"attachment_505\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Daniel Westman\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-505\" title=\"Daniel-Westman\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman-150x150.gif\" alt=\"Daniel Westman\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nVi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\r\n\r\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\r\n\r\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\r\n\r\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\r\n\r\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\r\n\r\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\r\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\r\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\r\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\r\n</ul>\r\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, <a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">kommer att presentera projektet CommonTerms</a> och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\r\n\r\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\r\n\r\nVarmt välkomna den 19 juni!\r\n\r\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-9', '', '', '2012-06-11 21:09:45', '2012-06-11 20:09:45', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(509, 22, '2012-06-11 20:52:21', '2012-06-11 19:52:21', '[caption id=\"attachment_505\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Daniel Westman\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-505\" title=\"Daniel-Westman\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman-150x150.gif\" alt=\"Daniel Westman\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nVi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\r\n\r\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\r\n\r\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\r\n\r\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\r\n\r\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\r\n\r\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\r\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\r\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\r\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\r\n</ul>\r\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, <a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">kommer att presentera projektet CommonTerms</a> och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\r\n\r\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\r\n\r\nVarmt välkomna den 19 juni!\r\n\r\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Vi tar ofta lätt på användarvillkor och klickar i \"ja, jag har läst och godkänner\" utan att vi faktiskt har gjort det', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-7', '', '', '2012-06-11 20:52:21', '2012-06-11 19:52:21', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(510, 22, '2012-06-11 20:52:25', '2012-06-11 19:52:25', '[caption id=\"attachment_505\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Daniel Westman\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-505\" title=\"Daniel-Westman\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman-150x150.gif\" alt=\"Daniel Westman\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nVi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\r\n\r\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\r\n\r\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\r\n\r\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\r\n\r\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\r\n\r\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\r\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\r\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\r\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\r\n</ul>\r\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, <a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">kommer att presentera projektet CommonTerms</a> och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\r\n\r\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\r\n\r\nVarmt välkomna den 19 juni!\r\n\r\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Vi tar ofta lätt på användarvillkor och klickar i \"ja, jag har läst och godkänner\" utan att vi faktiskt har gjort det', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-8', '', '', '2012-06-11 20:52:25', '2012-06-11 19:52:25', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(513, 22, '2012-06-11 21:09:53', '2012-06-11 20:09:53', '[caption id=\"attachment_505\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Daniel Westman\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman.gif\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-505\" title=\"Daniel-Westman\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/Daniel-Westman-150x150.gif\" alt=\"Daniel Westman\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nVi tillbringar allt större del av vår tid på olika nättjänster. Vi e-handlar, vi bloggar, vi lägger upp bilder, vi lagrar våra dokument och vi mejlar. Vi lägger därmed mycket information om oss själva och mycket av den information som vi själva skapar i olika företag händer.\r\n\r\nLagar gäller givetvis också när vi lever vårt liv i dessa tjänster. Men faktum är att tjänsternas användarvillkor ofta är en viktigare regelkälla. Där framgår hur våra personuppgifter får behandlas och spridas, vilka rättigheter som företaget bakom tjänsten får att utnyttja våra bilder och texter som vi lägger upp, vad vi får använda tjänsten till och vilket ansvar som vi kan utkräva om tjänsten fallerar.\r\n\r\nTrots detta tar vi ofta lätt på användarvillkoren och klickar i ”ja, jag har läst (och godkänner) villkoren” utan att vi faktiskt har gjort det. I de allra flesta fall innebär det att vi ända blir bundna av villkoren. Bara i vissa begränsade situationer finns det tvingande regler som gäller framför användarvillkoren. Det gäller trots att villkoren ofta är omfattande och ibland svåra att förstå.\r\n\r\nAtt vi tar så lätt på användarvillkoren har säkert flera förklaringar. I vissa fall kanske vi överhuvudtaget inte reflekterar över eventuella problem, i andra fall kanske vi litar på att villkor som många andra användare redan accepterat inte kan vara helt orimliga och i åter andra fall kanske vi minskar våra risker genom att anpassa användningen av tjänsten. Vissa kanske tror att lagstiftningen faktiskt ger ett starkare skydd i förhållande till avtalen än den faktiskt gör.\r\n\r\nEftersom användarvillkoren i praktiken blir styrande för våra digitala liv är situationen problematisk. Hur kan vi vara bra konsumenter om vi inte vet vad som gäller? Hur undviker vi att folk råkar illa ut på grund av bristande kännedom om förutsättningarna för användning av tjänsten?\r\n\r\n<strong>Ett antal olika frågor aktualiseras:</strong>\r\n<ul>\r\n	<li>Går det att göra villkoren mer tydlig och lättillgängliga, t.ex. genom grafiska ikoner?</li>\r\n	<li>Går det att normera användarvillkoren i större utsträckning, så att skillnaderna mellan olika tjänster inte är så stor?</li>\r\n	<li>Går det att hjälpa kunder att bevaka ändringar som sker i användarvillkoren?</li>\r\n	<li>Behövs det ett starkare skydd mot överraskande och oskäliga villkor i lagstiftningen?</li>\r\n</ul>\r\nDessa frågor är viktiga för ISOC-SE och vi vill ha hjälp att forma vår policy på områden! Därför anordnar vi den 19 juni ett seminarium som behandlar vissa aspekter kring användarvillkoren. Pär Lannerö, Metamatrix, <a href=\"http://commonterms.net/Default.aspx\">kommer att presentera projektet CommonTerms</a> och jag själv kommer att tala om vissa juridiska aspekter på användaravtal. Men framför allt vill vi höra er syn på dessa frågor och vad som bör göras!\r\n\r\n<a href=\"http://simplesignup.se/event/12270\">Anmäl dig här till seminariet! (kostnadsfritt)</a>\r\n\r\nVarmt välkomna den 19 juni!\r\n\r\n<em>/Daniel Westman, Styrelseledamot i ISOC-SE</em>', 'Användarvillkoren – nättjänsternas okända ”lag”', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '501-revision-10', '', '', '2012-06-11 21:09:53', '2012-06-11 20:09:53', '', 501, 'http://isoc.se/blogg/501-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(515, 22, '2012-06-07 16:22:45', '2012-06-07 15:22:45', '<strong>\r\n</strong>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_496\" align=\"alignleft\" width=\"180\" caption=\"Jan Flodin\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg\"><img class=\" wp-image-496 \" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"180\" height=\"135\" /></a>[/caption]\r\n\r\n<strong>Det är nog klart för de flesta, inte minst efter den “arabiska våren” att nationalstater med ett starkt kontrollbehov över sina medborgare på olika sätt har försökt och försöker ta kontrollen över Internet, då det öppna Internet upplevs som ett hot mot dessa regimers förmåga att begränsa yttrandefriheten och medborgarnas spridning av vad som händer i det egna landet.</strong>\r\n\r\nNi som följt bl a ISOC-SE twitter är säkert medvetna om att det seglat upp något som en del betraktar som ännu ett försök av dessa stater att få kontroll över Internet. <strong>Denna gång vill man utnyttja FN omförhandling av det <a href=\"http://www.itu.int/dms_pub/itu-t/oth/3F/01/T3F010000010001PDFE.pdf\">internationella telereglementet från 1988</a>, International Telecommunications Regulations, ITR.</strong> 1988 var telekommunikation fortfarande väsentligen helt skött av statliga myndigheter, i vårt fall Televerket. I USA hade AT&amp;T (Bell-bolagen) samma ställning med monopol, och ingick därför, tillsammans med andra staters PTT (Post, Telegraph and Telecommunications)-myndigheterna i FN-organet Internationella Teleunionen, ITU. ITR var och är en frivillig reglering främst av hur samtrafik mellan staternas telekommunikationssystem, bl a för televäxelsystem, kan arrangeras, och hur man debiterar varandra för den internationella trafiken. I dag <a href=\"http://www.itu.int/cgi-bin/htsh/mm/scripts/mm.list?_search=1&amp;_map=&amp;_search_countryid=203&amp;_country=Sweden\">representeras Sverige främst av Post- och Telestyrelsen, PTS.</a>\r\n\r\n<strong>Det förhandlingar som äger rum är, nu som då, enbart mellan stater utan insyn från allmänheten</strong>. Förhandlingsrundorna avses avslutas i Dubai i december vid <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">World Conference on International Telecommunications, WCIT</a>, med beslut om det nya ITR.\r\n\r\nDet är lätt att instinktivt hävda att eftersom Internet inte fanns 1988 men finns nu och är ett telekommunikationssystem så måste det inkluderas i ITR. Internet fanns 1988 och är ett skenbart (virtuellt) nät, dvs inte ett telekommunikationssystem  enligt ITR utan är data processing i anslutna datorer, då som nu.\r\n\r\nInternet har sedan slutet av 90-talet kommit att bli en samhällsviktig funktion för enskilda medborgare, företag och även statliga organ. Det är därför både viktigt och naturligt att stater är med och tar ansvar för dess stabilitet och tillgänglighet.  Internets datorer är beroende av bra telekommunikationer, även internationellt och den delen berör givetvis ITR, då som nu. Alla stater har för övrigt inte en avreglerad telemarknad.\r\n\r\n<strong>Staters legitima ansvar och skyldigheter för Internet som en samhällsresurs kan inte ifrågasättas,  men väl att man från en del stater vill utnyttja ITR för det.</strong> Det framgår ganska klart när man i underlaget ser vilka stater det är som vill inkludera reglering av Internet. ITR88 definition av Telecommunications innefattar inte det som Internet är (data processing) och man vill ändra på detta, och även definitionen av International Telecommunications Service. Dessutom vill man att det nya ITR skall vara obligatoriskt (mandatory) för medlemsstaterna. I förlängningen innebär det att stater i vissa fall då kan komma att behöva anpassa sin lagstiftning efter det nya ITR.  Det finns också ett sådant förslag där medlemstaterna förbinder sig att anpassa nationell lag efter ITR, bl a om en annan medlemsstat annars anser sig “kunna lida skada”. Med dessa förslag som grund föreslår man på ett stort antal punkter ändringar eller tillägg som ger stater rätt och möjlighet att reglera Internet på olika sätt. Det är naturligtvis inte alls säkert att alla dessa förslag går igenom, men att de överhuvud taget framförs av en grupp av medlemmar är intressant nog.\r\n\r\nThe Internet Society, ISOC, är erkänd av ITU som <a href=\"http://www.itu.int/en/membership/Pages/sector-members.aspx\">sektormedlem</a> och är med på ITU-mötena utan att ha rösträtt. Man har insyn, men inte i allt, vad jag kan utläsa. Som medlem i ISOC kan jag se, i sammanställningar från ISOC, vilka stater som vill utnyttja ITR på detta sätt. Mönstret framgår tydligt och det kan knappast vara någon tvekan om syftet. Bland de stater som är  bland förslagsställare för ökad styrning och kontroll av Internet eller de som stödjer det finner jag  “Russian Federation, Arab States, Iran, Cuba” och bland de som opponerar sig finner jag “USA, Australia, Canada och Portugal”. Portugal representerar CEPT, <a href=\"http://www.cept.org/\">European Conference of Postal and Telecommunications Administrations </a>och uttalar sig därför för Europa, som är mer än EU.\r\n\r\n<strong>Den 7 juni (efter det jag skrev det här inlägget) ser jag på twitter att ISOC sammanställning nu annonserats på <a href=\"http://bit.ly/LbhO1r\">twitter</a> för var och en att se!</strong>\r\n\r\nISOC har ett mycket bra samarbete med de mer demokratiskt sinnade medlemsstaterna. Vid <a href=\"http://www.cept.org/com-itu\">CEPT COM-ITU </a>(som f.ö. koordineras av en mycket erfaren person från PTS) möte i slutet av maj, där man arbetade med ett European Common Proposal, verkar ISOC haft en bra samstämmighet med CEPT uppfattning. I Sverige har vi ett utmärkt samarbete med bl a PTS och i allt väsentligt samsyn för den “multi stakeholder” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/aboutigf\">modell för Internets styrning</a> som FN sagt sig stå bakom sedan flera år.\r\n\r\n<strong>Vad är då ISOC ståndpunkt?</strong>\r\n\r\nISOC har en <a href=\"http://internetsociety.org/wcit\">startsida</a> för sin information om WCIT, med ett omfattande material. Sally Wentworth, ISOC Senior Manager of Public Policy at the Internet Society, höll nyligen ett tal där <a href=\"http://internetsociety.org/international-proposals-regulate-internet\">ISOC tydligt redovisar sin ståndpunkt</a>. Jag anser att följande två utdrag är det mest väsentliga:\r\n\r\n<strong><em>“As a Sector Member, we have significant concerns that, rather than</em></strong>\r\n<strong><em> enhancing global interoperability, the outcome of WCIT could undermine</em></strong>\r\n<strong><em> the security, stability, and innovative potential of networks worldwide.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>In short, we are concerned that some government proposals would threaten</em></strong>\r\n<strong><em> the viability of the existing and successful global multistakeholder</em></strong>\r\n<strong><em> model for standards-setting and Internet policy development, and, by</em></strong>\r\n<strong><em> extension, would pose a direct threat to the innovative, collaborative,</em></strong>\r\n<strong><em> and open nature of the Internet itself.</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>. . .</em></strong>\r\n\r\n<strong><em>Despite a formal 2005 consensus by ITU member states that Internet</em></strong>\r\n<strong><em> governance should follow a multistakeholder model, the very nature of</em></strong>\r\n<strong><em> the WCIT negotiations, which vest discussion and decision making in the</em></strong>\r\n<strong><em> hands of only government stakeholders, runs counter to that</em></strong>\r\n<strong><em> multistakeholder model, and threatens to undermine its effectiveness.</em></strong>\r\n<strong><em> Furthermore, the substance of the WCIT negotiations, which will likely</em></strong>\r\n<strong><em> include efforts to apply old-line, legacy telecommunications regulations</em></strong>\r\n<strong><em> to Internet communications, could lead to a more fragmented, less</em></strong>\r\n<strong><em> interoperable global network.”</em></strong>\r\n\r\n<strong>Vad kan hända nu då?</strong>\r\n\r\nHär är fältet öppet för spekulation, allt ifrån ett undergångsscenario för Internet som vi känner det till att det nya ITR inte väsentligen kommer att förändra någonting för Internet. Jag föreställer mig att i varje fall de extrema förslagen inte kommer att kunna antas. Att ITR skulle göras bindande, med påverkan på nationell lag, är knappast möjligt, vad jag kan se, utan att staternas lagstiftande församlingar i vårt fall Sveriges Riksdag, måste ratificera ett beslut. Därmed kan ett nytt ITR “dö ACTA-döden”.\r\n\r\n<strong>Det är en ny tid nu, allt fler medborgare i stater med yttrandefrihet accepterar inte att långtgående beslut som rör deras vardag förhandlas och avgörs utan insyn. Blotta förekomsten av dessa “slutna rum” kan vara tillräcklig för att skapa en stark opinion som kan fälla beslut.</strong>\r\n\r\nDet börjar nu <a href=\"http://www.scoop.it/t/wcit\">växa fram en internationell opinion </a>runt ITR och WCIT. Om den kommer att kunna påverka ITR återstår att se. Samtidigt<a href=\"http://www.itu.int/council/groups/cwg-wcit12/index.html\"> rullar de slutna förhandlingarna på </a>inför WCIT i december.\r\n\r\nJan Flodin\r\n\r\nP.S. Ser nu 7 juni em på wcitleaks.org att även <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">ETNO tar chansen</a> att utnyttja ITR omförhandlling. D.S.', 'Är FN ett hot mot det öppna Internet?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '451-revision-42', '', '', '2012-06-07 16:22:45', '2012-06-07 15:22:45', '', 451, 'http://isoc.se/blogg/451-revision-42/', 0, 'revision', '', 0),
(517, 22, '2012-07-04 14:01:33', '2012-07-04 13:01:33', '[caption id=\"attachment_518\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-518\" title=\"Linda_Sandberg\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDagens omröstning i Europaparlamentet om ACTA resulterade i 478 röster mot, 165 som avstod från att rösta och 39 som röstade ja. En seger för demokratin med andra ord!\r\n\r\nISOC-SE lilla insats att <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=216:isoc-ses-styrelse-skickar-brev-till-eu-parlamentariker-infoer-acta-beslut&amp;catid=1:latest-news\">skicka mail till EU-parlamentarikerna</a> är ingenting emot vad alla protesterande människor runt om i Europa har gjort! Tack för alla era insatser!\r\n\r\nJag har börjat samla länkar om dagens röstning nedan för alla som vill fördjupa sig ytterligare.\r\n\r\nBBC NEWS - <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192\">http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192</a>\r\n\r\nDN - <a href=\"http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas\">http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas</a>\r\n\r\nStaffan Jonsson, ISOC-SE- <a href=\"https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet\">https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet</a>\r\n\r\nAnne-Marie Eklund-Löwinder, ISOC-SE - <a href=\"https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta\">https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta</a>\r\n\r\nOm du är medlem och själv har bloggat eller om du vill komplettera med en länk maila mig länken till <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda@isoc.se </a>\r\n\r\nNu ska jag njuta av denna härliga Internetdag! Hoppas att ni gör detsamma!\r\n\r\n<em><em>/Linda Sandberg, ISOC-SE</em></em>\r\n\r\n&nbsp;', 'Nej till #ACTA - seger för demokratin! ', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'nej-till-acta', '', '', '2012-07-04 21:33:58', '2012-07-04 20:33:58', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=517', 0, 'post', '', 0),
(518, 22, '2012-07-04 13:44:32', '2012-07-04 12:44:32', '', 'Linda_Sandberg', 'Linda Sandberg', 'inherit', 'open', 'open', '', 'linda_sandberg', '', '', '2012-07-04 13:44:32', '2012-07-04 12:44:32', '', 517, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(519, 22, '2012-07-04 13:58:54', '2012-07-04 12:58:54', '[caption id=\"attachment_518\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-518\" title=\"Linda_Sandberg\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nDagens omröstning i Europaparlamentet om ACTA resulterade i 478 röster mot, 152 som avstod från att rösta och 39 som röstade ja. En seger för demokratin med andra ord!\n\nISOC-SE lilla insats att <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=216:isoc-ses-styrelse-skickar-brev-till-eu-parlamentariker-infoer-acta-beslut&amp;catid=1:latest-news\">skicka mail till EU-parlamentarikerna</a> är ingenting emot vad alla protesterande människor runt om i Europa har gjort! Tack för alla era insatser!\n\nJag har börjat samla länkar nedan för alla som vill fördjupa sig ytterligare.\n\nBBC NEWS - <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192\">http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192</a>\n\nDN - <a href=\"http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas\">http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas</a>\n\nStaffan Jonsson, ISOC-SE- <a href=\"https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet\">https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet</a>\n\nAnne-Marie Eklund-Löwinder, ISOC-SE - <a href=\"https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta\">https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta</a>\n\nOm du är medlem och själv har bloggat eller om du vill komplettera med en länk maila mig länken till <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda@isoc.se </a>\n\nNu ska jag njuta av denna härliga Internetdag! HoppaVilken härlig dag för Internet det blev!\n\n<em><em>/Linda Sandberg, Vice Ordförande ISOC-SE</em></em>\n\n&nbsp;', 'Nej till #ACTA - seger för demokratin! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '517-revision', '', '', '2012-07-04 13:58:54', '2012-07-04 12:58:54', '', 517, 'http://isoc.se/blogg/517-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(520, 22, '2012-07-04 14:00:42', '2012-07-04 13:00:42', '[caption id=\"attachment_518\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-518\" title=\"Linda_Sandberg\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\n\nDagens omröstning i Europaparlamentet om ACTA resulterade i 478 röster mot, 152 som avstod från att rösta och 39 som röstade ja. En seger för demokratin med andra ord!\n\nISOC-SE lilla insats att <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=216:isoc-ses-styrelse-skickar-brev-till-eu-parlamentariker-infoer-acta-beslut&amp;catid=1:latest-news\">skicka mail till EU-parlamentarikerna</a> är ingenting emot vad alla protesterande människor runt om i Europa har gjort! Tack för alla era insatser!\n\nJag har börjat samla länkar om dagens röstning nedan för alla som vill fördjupa sig ytterligare.\n\nBBC NEWS - <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192\">http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192</a>\n\nDN - <a href=\"http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas\">http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas</a>\n\nStaffan Jonsson, ISOC-SE- <a href=\"https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet\">https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet</a>\n\nAnne-Marie Eklund-Löwinder, ISOC-SE - <a href=\"https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta\">https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta</a>\n\nOm du är medlem och själv har bloggat eller om du vill komplettera med en länk maila mig länken till <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda@isoc.se </a>\n\nNu ska jag njuta av denna härliga Internetdag! Hoppas att ni gör detsamma!\n\n<em><em>/Linda Sandberg, Vice Ordförande ISOC-SE</em></em>\n\n&nbsp;', 'Nej till #ACTA - seger för demokratin! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '517-revision-2', '', '', '2012-07-04 14:00:42', '2012-07-04 13:00:42', '', 517, 'http://isoc.se/blogg/517-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(521, 22, '2012-07-04 14:00:44', '2012-07-04 13:00:44', '[caption id=\"attachment_518\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-518\" title=\"Linda_Sandberg\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDagens omröstning i Europaparlamentet om ACTA resulterade i 478 röster mot, 152 som avstod från att rösta och 39 som röstade ja. En seger för demokratin med andra ord!\r\n\r\nISOC-SE lilla insats att <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=216:isoc-ses-styrelse-skickar-brev-till-eu-parlamentariker-infoer-acta-beslut&amp;catid=1:latest-news\">skicka mail till EU-parlamentarikerna</a> är ingenting emot vad alla protesterande människor runt om i Europa har gjort! Tack för alla era insatser!\r\n\r\nJag har börjat samla länkar om dagens röstning nedan för alla som vill fördjupa sig ytterligare.\r\n\r\nBBC NEWS - <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192\">http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192</a>\r\n\r\nDN - <a href=\"http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas\">http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas</a>\r\n\r\nStaffan Jonsson, ISOC-SE- <a href=\"https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet\">https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet</a>\r\n\r\nAnne-Marie Eklund-Löwinder, ISOC-SE - <a href=\"https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta\">https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta</a>\r\n\r\nOm du är medlem och själv har bloggat eller om du vill komplettera med en länk maila mig länken till <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda@isoc.se </a>\r\n\r\nNu ska jag njuta av denna härliga Internetdag! Hoppas att ni gör detsamma!\r\n\r\n<em><em>/Linda Sandberg, Vice Ordförande ISOC-SE</em></em>\r\n\r\n&nbsp;', 'Nej till #ACTA - seger för demokratin! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '517-revision-3', '', '', '2012-07-04 14:00:44', '2012-07-04 13:00:44', '', 517, 'http://isoc.se/blogg/517-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(522, 22, '2012-07-04 14:00:57', '2012-07-04 13:00:57', '[caption id=\"attachment_518\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-518\" title=\"Linda_Sandberg\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDagens omröstning i Europaparlamentet om ACTA resulterade i 478 röster mot, 152 som avstod från att rösta och 39 som röstade ja. En seger för demokratin med andra ord!\r\n\r\nISOC-SE lilla insats att <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=216:isoc-ses-styrelse-skickar-brev-till-eu-parlamentariker-infoer-acta-beslut&amp;catid=1:latest-news\">skicka mail till EU-parlamentarikerna</a> är ingenting emot vad alla protesterande människor runt om i Europa har gjort! Tack för alla era insatser!\r\n\r\nJag har börjat samla länkar om dagens röstning nedan för alla som vill fördjupa sig ytterligare.\r\n\r\nBBC NEWS - <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192\">http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192</a>\r\n\r\nDN - <a href=\"http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas\">http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas</a>\r\n\r\nStaffan Jonsson, ISOC-SE- <a href=\"https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet\">https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet</a>\r\n\r\nAnne-Marie Eklund-Löwinder, ISOC-SE - <a href=\"https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta\">https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta</a>\r\n\r\nOm du är medlem och själv har bloggat eller om du vill komplettera med en länk maila mig länken till <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda@isoc.se </a>\r\n\r\nNu ska jag njuta av denna härliga Internetdag! Hoppas att ni gör detsamma!\r\n\r\n<em><em>/Linda Sandberg, Vice Ordförande ISOC-SE</em></em>\r\n\r\n&nbsp;', 'Nej till #ACTA - seger för demokratin! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '517-revision-4', '', '', '2012-07-04 14:00:57', '2012-07-04 13:00:57', '', 517, 'http://isoc.se/blogg/517-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(523, 22, '2012-07-04 14:01:03', '2012-07-04 13:01:03', '[caption id=\"attachment_518\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-518\" title=\"Linda_Sandberg\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDagens omröstning i Europaparlamentet om ACTA resulterade i 478 röster mot, 152 som avstod från att rösta och 39 som röstade ja. En seger för demokratin med andra ord!\r\n\r\nISOC-SE lilla insats att <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=216:isoc-ses-styrelse-skickar-brev-till-eu-parlamentariker-infoer-acta-beslut&amp;catid=1:latest-news\">skicka mail till EU-parlamentarikerna</a> är ingenting emot vad alla protesterande människor runt om i Europa har gjort! Tack för alla era insatser!\r\n\r\nJag har börjat samla länkar om dagens röstning nedan för alla som vill fördjupa sig ytterligare.\r\n\r\nBBC NEWS - <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192\">http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192</a>\r\n\r\nDN - <a href=\"http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas\">http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas</a>\r\n\r\nStaffan Jonsson, ISOC-SE- <a href=\"https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet\">https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet</a>\r\n\r\nAnne-Marie Eklund-Löwinder, ISOC-SE - <a href=\"https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta\">https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta</a>\r\n\r\nOm du är medlem och själv har bloggat eller om du vill komplettera med en länk maila mig länken till <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda@isoc.se </a>\r\n\r\nNu ska jag njuta av denna härliga Internetdag! Hoppas att ni gör detsamma!\r\n\r\n<em><em>/Linda Sandberg, Vice Ordförande ISOC-SE</em></em>\r\n\r\n&nbsp;', 'Nej till #ACTA - seger för demokratin! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '517-revision-5', '', '', '2012-07-04 14:01:03', '2012-07-04 13:01:03', '', 517, 'http://isoc.se/blogg/517-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(524, 22, '2012-07-04 14:01:33', '2012-07-04 13:01:33', '[caption id=\"attachment_518\" align=\"alignleft\" width=\"150\" caption=\"Linda Sandberg\"]<a href=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg.jpg\"><img class=\"size-thumbnail wp-image-518\" title=\"Linda_Sandberg\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/07/Linda_Sandberg-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" /></a>[/caption]\r\n\r\nDagens omröstning i Europaparlamentet om ACTA resulterade i 478 röster mot, 152 som avstod från att rösta och 39 som röstade ja. En seger för demokratin med andra ord!\r\n\r\nISOC-SE lilla insats att <a href=\"http://isoc.se/blogg/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=216:isoc-ses-styrelse-skickar-brev-till-eu-parlamentariker-infoer-acta-beslut&amp;catid=1:latest-news\">skicka mail till EU-parlamentarikerna</a> är ingenting emot vad alla protesterande människor runt om i Europa har gjort! Tack för alla era insatser!\r\n\r\nJag har börjat samla länkar om dagens röstning nedan för alla som vill fördjupa sig ytterligare.\r\n\r\nBBC NEWS - <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192\">http://www.bbc.co.uk/news/technology-18704192</a>\r\n\r\nDN - <a href=\"http://http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas\">http://www.dn.se/nyheter/varlden/acta-forkastas</a>\r\n\r\nStaffan Jonsson, ISOC-SE- <a href=\"https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet\">https://www.iis.se/blogg/styrningen-av-internet/acta-avtalet-nedrostat-i-europaparlamentet</a>\r\n\r\nAnne-Marie Eklund-Löwinder, ISOC-SE - <a href=\"https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta\">https://www.iis.se/blogg/ett-rungade-nej-till-acta</a>\r\n\r\nOm du är medlem och själv har bloggat eller om du vill komplettera med en länk maila mig länken till <a href=\"mailto:linda.sandberg@isoc.se\">linda@isoc.se </a>\r\n\r\nNu ska jag njuta av denna härliga Internetdag! Hoppas att ni gör detsamma!\r\n\r\n<em><em>/Linda Sandberg, Vice Ordförande ISOC-SE</em></em>\r\n\r\n&nbsp;', 'Nej till #ACTA - seger för demokratin! ', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '517-revision-6', '', '', '2012-07-04 14:01:33', '2012-07-04 13:01:33', '', 517, 'http://isoc.se/blogg/517-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(526, 22, '2012-09-27 19:57:00', '2012-09-27 18:57:00', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Det här tar vi upp på sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs man vill förhindra regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\nJan Flodin\r\n\r\n<em>@janflodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet', '', '', '2012-09-27 19:57:00', '2012-09-27 18:57:00', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=526', 0, 'post', '', 0),
(527, 22, '2012-09-27 11:31:16', '2012-09-27 10:31:16', '<strong><strong>Låter dramatiskt, men ändå:\n\n</strong></strong>\n<ul>\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\n</ul>\n<strong>\n\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\n\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\n\nJag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni\n\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\n\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\n\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\n\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\n\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\n\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det är relativt vanligt att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\n\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\n\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\n\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a></strong>\n\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision', '', '', '2012-09-27 11:31:16', '2012-09-27 10:31:16', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(528, 22, '2012-09-27 11:31:31', '2012-09-27 10:31:31', '<strong><strong>Låter dramatiskt, men ändå:\r\n\r\n</strong></strong>\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n<strong>\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\nJag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n\r\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det är relativt vanligt att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a></strong>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-2', '', '', '2012-09-27 11:31:31', '2012-09-27 10:31:31', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(529, 22, '2012-09-27 11:32:56', '2012-09-27 10:32:56', 'Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong>\r\n\r\n</strong></strong>\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n<strong>\r\n\r\n</strong>Nätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\nJag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n\r\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det är relativt vanligt att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-3', '', '', '2012-09-27 11:32:56', '2012-09-27 10:32:56', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(530, 22, '2012-09-27 11:33:01', '2012-09-27 10:33:01', 'Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong>\r\n\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\nJag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n\r\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det är relativt vanligt att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-4', '', '', '2012-09-27 11:33:01', '2012-09-27 10:33:01', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(535, 22, '2012-09-27 11:39:45', '2012-09-27 10:39:45', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\n&nbsp;\n<ul>\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\n</ul>\n&nbsp;\n\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\n\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\n\n<strong>Jag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni</strong>\n\n<strong>- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda</strong>\n\n<strong>- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a></strong>\n\n<strong>- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.</strong>\n\n<strong>- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a></strong>\n\n<strong>Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.</strong>\n\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\n\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\n\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\n\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\n\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-9', '', '', '2012-09-27 11:39:45', '2012-09-27 10:39:45', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-9/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(531, 22, '2012-09-27 11:34:37', '2012-09-27 10:34:37', 'Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong>\r\n\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\n<strong>Jag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni</strong>\r\n\r\n<strong>- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda</strong>\r\n\r\n<strong>- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a></strong>\r\n\r\n<strong>- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.</strong>\r\n\r\n<strong>- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a></strong>\r\n\r\n<strong>Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.</strong>\r\n\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det är relativt vanligt att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.</strong>\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-5', '', '', '2012-09-27 11:34:37', '2012-09-27 10:34:37', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(532, 22, '2012-09-27 11:34:41', '2012-09-27 10:34:41', 'Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong>\r\n\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\n<strong>Jag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni</strong>\r\n\r\n<strong>- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda</strong>\r\n\r\n<strong>- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a></strong>\r\n\r\n<strong>- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.</strong>\r\n\r\n<strong>- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a></strong>\r\n\r\n<strong>Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.</strong>\r\n\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det är relativt vanligt att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.</strong>\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-6', '', '', '2012-09-27 11:34:41', '2012-09-27 10:34:41', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(533, 22, '2012-09-27 11:36:15', '2012-09-27 10:36:15', 'Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong>\r\n\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\n<strong>Jag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni</strong>\r\n\r\n<strong>- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda</strong>\r\n\r\n<strong>- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a></strong>\r\n\r\n<strong>- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.</strong>\r\n\r\n<strong>- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a></strong>\r\n\r\n<strong>Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det är relativt vanligt att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-7', '', '', '2012-09-27 11:36:15', '2012-09-27 10:36:15', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(534, 22, '2012-09-27 11:36:19', '2012-09-27 10:36:19', 'Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong>\r\n\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\n<strong>Jag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni</strong>\r\n\r\n<strong>- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda</strong>\r\n\r\n<strong>- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a></strong>\r\n\r\n<strong>- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.</strong>\r\n\r\n<strong>- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a></strong>\r\n\r\n<strong>Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det är relativt vanligt att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-8', '', '', '2012-09-27 11:36:19', '2012-09-27 10:36:19', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(538, 22, '2012-09-27 11:43:57', '2012-09-27 10:43:57', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. </strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-12', '', '', '2012-09-27 11:43:57', '2012-09-27 10:43:57', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-12/', 0, 'revision', '', 0),
(536, 22, '2012-09-27 11:40:49', '2012-09-27 10:40:49', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\n<strong>Jag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni</strong>\r\n\r\n<strong>- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda</strong>\r\n\r\n<strong>- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a></strong>\r\n\r\n<strong>- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.</strong>\r\n\r\n<strong>- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a></strong>\r\n\r\n<strong>Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-10', '', '', '2012-09-27 11:40:49', '2012-09-27 10:40:49', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(537, 22, '2012-09-27 11:40:53', '2012-09-27 10:40:53', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n\r\n<strong>Jag ansvarar för  sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. Där möter ni</strong>\r\n\r\n<strong>- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda</strong>\r\n\r\n<strong>- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a></strong>\r\n\r\n<strong>- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.</strong>\r\n\r\n<strong>- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a></strong>\r\n\r\n<strong>Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.</strong>\r\n\r\n<a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. Holland har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-11', '', '', '2012-09-27 11:40:53', '2012-09-27 10:40:53', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(539, 22, '2012-09-27 11:44:00', '2012-09-27 10:44:00', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. </strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-13', '', '', '2012-09-27 11:44:00', '2012-09-27 10:44:00', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-13/', 0, 'revision', '', 0),
(540, 22, '2012-09-27 11:45:13', '2012-09-27 10:45:13', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. </strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-14', '', '', '2012-09-27 11:45:13', '2012-09-27 10:45:13', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-14/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(541, 22, '2012-09-27 11:46:27', '2012-09-27 10:46:27', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. </strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-15', '', '', '2012-09-27 11:46:27', '2012-09-27 10:46:27', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-15/', 0, 'revision', '', 0),
(542, 22, '2012-09-27 11:46:30', '2012-09-27 10:46:30', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på Internetdagarna. </strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-16', '', '', '2012-09-27 11:46:30', '2012-09-27 10:46:30', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-16/', 0, 'revision', '', 0),
(543, 22, '2012-09-27 11:49:51', '2012-09-27 10:49:51', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-17', '', '', '2012-09-27 11:49:51', '2012-09-27 10:49:51', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-17/', 0, 'revision', '', 0),
(544, 22, '2012-09-27 11:49:56', '2012-09-27 10:49:56', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-18', '', '', '2012-09-27 11:49:56', '2012-09-27 10:49:56', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-18/', 0, 'revision', '', 0),
(545, 22, '2012-09-27 11:51:22', '2012-09-27 10:51:22', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-19', '', '', '2012-09-27 11:51:22', '2012-09-27 10:51:22', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-19/', 0, 'revision', '', 0),
(546, 22, '2012-09-27 12:00:18', '2012-09-27 11:00:18', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-20', '', '', '2012-09-27 12:00:18', '2012-09-27 11:00:18', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-20/', 0, 'revision', '', 0),
(547, 22, '2012-09-27 16:26:23', '2012-09-27 15:26:23', '<h1><img class=\"alignleft\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg\" alt=\"\" width=\"350\" height=\"250\" />Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\n&nbsp;\n<ul>\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\n</ul>\n&nbsp;\n\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\n\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\nDär möter ni\n\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\n\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\n\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\n\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\n\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\n\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\n\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\n\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\n\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-21', '', '', '2012-09-27 16:26:23', '2012-09-27 15:26:23', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-21/', 0, 'revision', '', 0),
(550, 22, '2012-09-27 16:27:12', '2012-09-27 15:27:12', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-24', '', '', '2012-09-27 16:27:12', '2012-09-27 15:27:12', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-24/', 0, 'revision', '', 0),
(548, 22, '2012-09-27 16:26:43', '2012-09-27 15:26:43', '<h1><img class=\"alignleft\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg\" alt=\"\" width=\"350\" height=\"250\" />Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-22', '', '', '2012-09-27 16:26:43', '2012-09-27 15:26:43', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-22/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(549, 22, '2012-09-27 16:26:47', '2012-09-27 15:26:47', '<h1><img class=\"alignleft\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2012/06/P1000655.jpg\" alt=\"\" width=\"350\" height=\"250\" />Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-23', '', '', '2012-09-27 16:26:47', '2012-09-27 15:26:47', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-23/', 0, 'revision', '', 0),
(551, 22, '2012-09-27 16:27:16', '2012-09-27 15:27:16', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-25', '', '', '2012-09-27 16:27:16', '2012-09-27 15:27:16', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-25/', 0, 'revision', '', 0),
(552, 22, '2012-09-27 19:35:28', '2012-09-27 18:35:28', '<h1>Låter dramatiskt, men ändå:<strong><strong></strong></strong></h1>\n&nbsp;\n<ul>\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\n</ul>\n&nbsp;\n\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\n\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\nDär möter ni\n\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\n\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\n\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\n\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\n\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\n\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\n\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\n\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\n\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\n\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-26', '', '', '2012-09-27 19:35:28', '2012-09-27 18:35:28', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-26/', 0, 'revision', '', 0),
(553, 22, '2012-09-27 19:39:12', '2012-09-27 18:39:12', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-27', '', '', '2012-09-27 19:39:12', '2012-09-27 18:39:12', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-27/', 0, 'revision', '', 0),
(554, 22, '2012-09-27 19:39:17', '2012-09-27 18:39:17', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n&nbsp;', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-28', '', '', '2012-09-27 19:39:17', '2012-09-27 18:39:17', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-28/', 0, 'revision', '', 0),
(555, 22, '2012-09-27 19:40:01', '2012-09-27 18:40:01', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\n&nbsp;\r\n<ul>\r\n	<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n	<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n<em>Jan Flodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-29', '', '', '2012-09-27 19:40:01', '2012-09-27 18:40:01', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-29/', 0, 'revision', '', 0),
(557, 22, '2012-09-27 19:41:34', '2012-09-27 18:41:34', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n<em>Jan Flodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-31', '', '', '2012-09-27 19:41:34', '2012-09-27 18:41:34', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-31/', 0, 'revision', '', 0),
(556, 22, '2012-09-27 19:40:04', '2012-09-27 18:40:04', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\n<p>&nbsp;</p>\r\n<ul>\r\n<li>EU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.</li>\r\n<li>De stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.</li>\r\n</ul>\r\n<p>&nbsp;</p>\r\n<p>Nätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.</p>\r\n<p>Det är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.</p>\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\n<p>Där möter ni</p>\r\n<p>- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda</p>\r\n<p>- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a></p>\r\n<p>- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.</p>\r\n<p>- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a></p>\r\n<p>Räkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.</p>\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<p><strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.</p>\r\n<p>Så frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.</p>\r\n<p>Efter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?</p>\r\n<p><strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a></p>\r\n<p>Jag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.</p>\r\n<p><em>Jan Flodin </em></p>\r\n', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-30', '', '', '2012-09-27 19:40:04', '2012-09-27 18:40:04', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-30/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(558, 22, '2012-09-27 19:41:36', '2012-09-27 18:41:36', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n<em>Jan Flodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-32', '', '', '2012-09-27 19:41:36', '2012-09-27 18:41:36', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-32/', 0, 'revision', '', 0),
(559, 22, '2012-09-27 19:43:06', '2012-09-27 18:43:06', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Det här tar vi upp på sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n<em>Jan Flodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-33', '', '', '2012-09-27 19:43:06', '2012-09-27 18:43:06', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-33/', 0, 'revision', '', 0),
(560, 22, '2012-09-27 19:43:10', '2012-09-27 18:43:10', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Det här tar vi upp på sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n<em>Jan Flodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-34', '', '', '2012-09-27 19:43:10', '2012-09-27 18:43:10', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-34/', 0, 'revision', '', 0),
(561, 22, '2012-09-27 19:50:29', '2012-09-27 18:50:29', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Det här tar vi upp på sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n<em>Jan Flodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-35', '', '', '2012-09-27 19:50:29', '2012-09-27 18:50:29', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-35/', 0, 'revision', '', 0),
(562, 22, '2012-09-27 19:54:03', '2012-09-27 18:54:03', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Det här tar vi upp på sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs man vill förhindra regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n<em>Jan Flodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-36', '', '', '2012-09-27 19:54:03', '2012-09-27 18:54:03', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-36/', 0, 'revision', '', 0),
(563, 22, '2012-09-27 19:54:07', '2012-09-27 18:54:07', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Det här tar vi upp på sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs man vill förhindra regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\n<em>Jan Flodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-37', '', '', '2012-09-27 19:54:07', '2012-09-27 18:54:07', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-37/', 0, 'revision', '', 0),
(564, 22, '2012-09-27 19:56:11', '2012-09-27 18:56:11', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Det här tar vi upp på sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs man vill förhindra regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\nJan Flodin\r\n\r\n<em>@janflodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-38', '', '', '2012-09-27 19:56:11', '2012-09-27 18:56:11', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-38/', 0, 'revision', '', 0),
(565, 22, '2012-09-27 19:56:16', '2012-09-27 18:56:16', '<h1>Låter dramatiskt, men kanske...</h1>\r\nEU-kommissionen funderar nu på hur man skall få marknaden att fungera bättre så att användarna verkligen får den öppenhet de vill ha, efter rapporter om att man på en del håll blockerar eller försvårar för “konkurrerande” tjänster över Internet.\r\n\r\nDe stora operatörerna i Europa försöker få till en Internationell överenskommelse, bl.a så att stater inte skall kunna införa regler till skydd för nätneutralitet,oavsett vilka begränsningar eller nya affärsmodeller operatörerna kan välja att införa.\r\n\r\nNätneutralitet är i stort sett principen om  att Internetoperatörer inte blockerar eller på annat sätt av kommersiella skäl begränsar vad vi överför genom Internet och mellan vilka datorer vi gör det. EU:s grundläggande regler sedan 2009 är dock att operatörerna har rätt att införa de begränsningar de vill, men att man tydligt måste publicera dem, så att vi användare skall kunna välja mellan operatörer, och mellan deras erbjudanden, så att vi får den öppenhet vi vill ha och är beredda att betala för.\r\n\r\nDet är en häftig debatt om detta verkligen fungerar i EU. En del menar att många användare i praktiken inte har några riktiga valmöjligheter. På en del håll blockerar man t ex Skype, då operatörerna inte vill att det skall konkurrera med deras vanliga telefonväxelsystem. I en del fall vill man ta extra betalt för de som vill använda det man annars blockerar.\r\n<h1><strong>Det här tar vi upp på sessionen <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - where do we go from here?”</a> den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\" target=\"_blank\">Internetdagarna. </a></strong></h1>\r\nDär möter ni\r\n\r\n- Vesa Terävä, EU-kommissionens ansvarige för regleringar inom Neelie Kroes Digitala Agenda\r\n\r\n- Matthijs van Bergen från Bits of Freedom, arkitekt bakom <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">den holländska lagen till skydd för nätneutraliet</a>\r\n\r\n- Jean-Jacques Sahel från Microsoft, som arbetar med policyfrågor, bland annat för Skype, som numera ägs av MS.\r\n\r\n- Luigi Gambardella, ordförande för ETNO Executive Board. <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO är European Telecommunications Network Operator’s Association.</a>\r\n\r\nRäkna med heta diskussioner! Läs lite mer om ståndpunkterna nedan . Jag återkommer med mer bloggande om detta när vi närmar oss sessionen den 24 oktober.\r\n<h1>Vad händer just nu?</h1>\r\n<strong><a href=\"http://ec.europa.eu/index_sv.htm\">EU-kommissionen</a></strong> uppdrog åt <a href=\"http://berec.europa.eu/\">BEREC</a>, EUs “PTSer” att klarlägga hur det ser ut i olka delar av EU. Dessa “<a href=\"http://berec.mp.bi.lv/eng/documentation/subject_matter/board_of_regulators/reports/?doc=45\">findings” </a>lämnades till kommissionen i våras och är till delar publicerade. Det visar sig att det förekommer att operatörer blockerar eller försvårar för vissa host-host tjänster, uppenbart av kommersiella skäl. Detta är särskilt vanligt för IP-telefoni (skype, viber, m.m.) i “mobiltelefonnät”.\r\n\r\nSå frågan är nu om EU skall skärpa reglerna på något sätt. <strong>Holland</strong> har i maj i år <a href=\"https://www.bof.nl/2012/05/08/netherlands-first-country-in-europe-with-net-neutrality/\">infört en ny lag </a>som förbjuder operatörerna att  begränsa tjänster över Internet av kommersiella skäl. Man får inte heller ta extra betalt för att man skall få använda t ex Skype. Utanför EU har även Chile en motsvarande lag.\r\n\r\nEfter BEREC “findings” har kommissionen  utlyst en <a href=\"http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/actions/oit-consultation/index_en.htm\">“public consultation”</a> med ett långt frågeformulär, med svar senast 15 oktober. Efter detta skall man nu bestämma sig för hur man får öppenheten att fungera bättre. Skall man öka kravet på informationsskyldighet och se till att marknaden fungerar bättre, eller kommer man att införa direktiv i linje med det Holland har i sin lag, eller något där emellan?\r\n\r\n<strong><a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>,</strong> vars <a href=\"http://etno.eu/Default.aspx?tabid=1239\">medlemmar, </a>med något undantag, är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs man vill förhindra regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Man driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom ETNO förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det, <a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">se min blog från 7 juni.</a>\r\n\r\nJag återkommer senare med en blog bara om ETNO förslag och dess konsekvenser. Det finns många kritiska analyser att läsa om förslaget och frågan är om någon stat kommer att föra fram det i WCIT.\r\n\r\nJan Flodin\r\n\r\n<em>@janflodin </em>', 'SLAGET OM  NÄTNEUTRALITETEN - BÖRJAN TILL SLUTET FÖR DET ÖPPNA INTERNET?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '526-revision-39', '', '', '2012-09-27 19:56:16', '2012-09-27 18:56:16', '', 526, 'http://isoc.se/blogg/526-revision-39/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(567, 22, '2012-10-15 10:12:31', '2012-10-15 09:12:31', '&nbsp;\r\n\r\nJag lovade i min <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">blog</a> om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\n<strong>ETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.</strong>\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\n<strong>Många kritiska röster.</strong>\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n<em>“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"\"</em>', 'Vad är och gör ETNO?', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'vad-ar-och-gor-etno', '', '', '2012-11-03 18:14:00', '2012-11-03 17:14:00', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=567', 0, 'post', '', 0),
(568, 22, '2012-10-15 10:05:30', '2012-10-15 09:05:30', '', 'Auto Draft', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-revision', '', '', '2012-10-15 10:05:30', '2012-10-15 09:05:30', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(569, 22, '2012-10-15 10:06:10', '2012-10-15 09:06:10', '<strong>Vad är och gör ETNO?\r\n\r\nJag lovade i min blog om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\nETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\nMånga kritiska röster.\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</strong>', '', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-revision-2', '', '', '2012-10-15 10:06:10', '2012-10-15 09:06:10', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(570, 22, '2012-10-15 10:06:31', '2012-10-15 09:06:31', '<strong>Vad är och gör ETNO?</strong>\r\n\r\nJag lovade i min blog om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\nETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\nMånga kritiska röster.\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n<em>“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"</em>', '', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-revision-3', '', '', '2012-10-15 10:06:31', '2012-10-15 09:06:31', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(571, 22, '2012-10-15 10:06:50', '2012-10-15 09:06:50', '&nbsp;\r\n\r\nJag lovade i min blog om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\nETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\nMånga kritiska röster.\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n<em>“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"</em>', 'Vad är och gör ETNO?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-revision-4', '', '', '2012-10-15 10:06:50', '2012-10-15 09:06:50', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(572, 22, '2012-10-15 10:06:57', '2012-10-15 09:06:57', '&nbsp;\r\n\r\nJag lovade i min blog om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\nETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\nMånga kritiska röster.\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n<em>“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"</em>', 'Vad är och gör ETNO?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-revision-5', '', '', '2012-10-15 10:06:57', '2012-10-15 09:06:57', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(573, 22, '2012-10-15 10:10:43', '2012-10-15 09:10:43', '&nbsp;\r\n\r\nJag lovade i min blog om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\n<strong>ETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.</strong>\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\n<strong>Många kritiska röster.</strong>\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n<em>“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"\"</em>', 'Vad är och gör ETNO?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-revision-6', '', '', '2012-10-15 10:10:43', '2012-10-15 09:10:43', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(574, 22, '2012-10-15 10:10:47', '2012-10-15 09:10:47', '&nbsp;\r\n\r\nJag lovade i min blog om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\n<strong>ETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.</strong>\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\n<strong>Många kritiska röster.</strong>\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n<em>“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"\"</em>', 'Vad är och gör ETNO?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-revision-7', '', '', '2012-10-15 10:10:47', '2012-10-15 09:10:47', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(576, 22, '2012-11-03 18:13:50', '2012-11-03 17:13:50', '&nbsp;\r\n\r\nJag lovade i min <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">blog</a> om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\n<strong>ETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.</strong>\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\n<strong>Många kritiska röster.</strong>\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n<em>“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"\"</em>', 'Vad är och gör ETNO?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-autosave', '', '', '2012-11-03 18:13:50', '2012-11-03 17:13:50', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-autosave/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(577, 22, '2012-10-15 10:12:31', '2012-10-15 09:12:31', '&nbsp;\r\n\r\nJag lovade i min blog om sessionen den 24 oktober på <a href=\"http://www.internetdagarna.se/\">Internetdagarna</a>, <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/110\">“Net Neutrality - what is the next step?”</a> att återkomma med mer information om ETNO och debatten om deras förslag som vill påverka förutsättningarna för ett öppet internet/näneutralitet. Förslaget har fått stor uppmärksamhet under hösten.\r\n\r\n<a href=\"http://etno.eu/\">ETNO, European Telecommunications Network Operator’s Association</a>, vars<a href=\"http://etno.eu/home/about-us/members\"> medlemmar</a> är de stora operatörer som tidigare var “televerk” med statligt monopol, vill införa ett nytt “Internet Ecosystem”. Man arbetar hårt för att få internationella överenskommelser som förhindrar länder att följa i Hollands och Chiles spår, dvs att införa regler till skydd för nätneutralitet. Man har passat på att vända sig till ITU, Internationella Teleunionen, som i konferensen WCIT, World Conference  on International Telecommunications, skall uppdatera ITR, det internationella telereglementet från 1988. Den 23 oktober genomför Patrik Fältström (moderator) <a href=\"http://www.internetdagarna.se/ind12/program/seminarium/112\">en session om WCIT</a>, för er som vill veta mer om ITU och denna konferens.\r\n\r\nETNO driver en intensiv kampanj för att få de röstande medlemsstaterna att ställa sig bakom sitt förslag. Internet ingår inte i det som ITR reglerar i dag, men en del länder vill ändra på det,<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\"> se min blog från 7 juni. </a>\r\n\r\n<strong>ETNO vill ändra de kommersiella förutsättningarna.</strong>\r\n\r\nETNO vill även få regler för att tvinga fram kommersiella avtal mellan operatörer och “innehållsleverantörer”, samt  <a href=\"http://files.wcitleaks.org/public/ETNO%20C109.pdf\">vill bland annat</a> få till en ordning där “Sending party network pays”, som i praktiken leder till att de som sänder mycket data (Google, FB, Spotify, Voddler, Skype, mfl) får betala till  de operatörer där mottagarna av deras data är anslutna, utöver det var och en i båda ändar betalar för sin egen internetkoppling. Slutligen vill man införa ett “business class” i Internet där de som betalar extra skall kunna få garanterad kvalitet i överföringen ände till ände.<a href=\"http://www.etno.eu/datas/itu-matters/etno-ip-interconnection.pdf\"> ETNO menar</a> att utan dessa extra betalningar till operatörerna kan man inte bygga ut kapaciteten i de fysiska näten i takt med vad Internet kräver.\r\n\r\n<strong>Många kritiska röster.</strong>\r\n\r\nETNO förslag har fått starkt kritik från annat håll, inte minst olika Internetorganisationer. Många analyser har publicerats som vill visa att ETNO förslag leder till en fragmentering av Internet, höjer kostnaderna och att en del av förslagen inte är tekniska genomförbara. Politiskt har flera länder, främst USA, reagerat mycket negativt.\r\n\r\nThe Internet Society har publicerat  en kritisk artikel <a href=\"http://www.internetsociety.org/sites/default/files/Internet%20Interconnections%20Proposals%20For%20New%20Interconnection%20Model%20Comes%20Up%20Short.pdf\">“Internet Interconnections Proposals For New Interconnection Model Comes Up Short” (PDF).</a> Det är en ingående analys och beskrivning av hur Internet i dag fungerar med avseende på dataflöden från avsändare till mottagare, och varför den nuvarande öppna end-to-end modellen med “best effort” är viktig att bevara.\r\n\r\n<a href=\"https://www.cdt.org/blogs/cynthia-wong/2106radical-proposal-now-table-itu\">En mycket ingående och kritisk analys av ETNO förslag och dess negativa konsekvenser. både tekniskt, ekonomiskt och socialt har publicrats av CDT</a>, Center for Democracy and Technology.\r\n\r\nEtt antal Europeiska Internet Society Chapters har <a href=\"http://www.isoc-ecc.org/?p=413\">signerat ett gemensamt öppet brev till ETNO,</a> där man framför allvarlig kritik över ETNO förslag. ISOC-SE är en av signatärerna.\r\n\r\nGeoff Huston,  känd och erfaren i de professionella internetkretsarna, har <a href=\"http://www.potaroo.net/ispcol/2012-07/carriagevcontent.html\">skrivit en mycket bra artikel</a>, där han avvisar detta att man behöver extra betalt från de stora “innehållsleverantörerna” för att kunna bygga ut kapaciteten och att man egentligen strävar efter att (åter-)ta kontroll över tjänster. Jag avslutar med ett citat ur den:\r\n\r\n<em>“while many carriage operators, particularly those with a past in the telco sector, are still carrying with them these inefficient burdens of legacy, there are other more recent entrants in this market who see a sustainable role in viewing IP carriage as a commodity utility operation. With more modest expectations about revenues and margins these more recent enterprises are not just surviving, but evidently thriving in today\'s carriage market. It is evidently possible to operate a carriage service efficiently, and it is evidently possible to meet the demands for delivered capacity in the Internet, but undertaking this role demands the rigours of being a simple utility operator, rather than fostering the lingering pretence of being a \"full service telecommunications service provider.\"\"</em>', 'Vad är och gör ETNO?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '567-revision-8', '', '', '2012-10-15 10:12:31', '2012-10-15 09:12:31', '', 567, 'http://isoc.se/blogg/567-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(579, 22, '2012-12-10 07:21:39', '2012-12-10 06:21:39', '<strong>Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\n\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\n\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\n\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\n\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\n\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\n\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\n\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\n\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\n\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\n\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. (refxxxx). Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\n\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\n\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\n\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\n\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\n\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\n\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\n\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\n\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\n\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\n\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klara polariseringar mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\n\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\n\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\n\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt inu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\n\nJan Flodin\nISOC-SE\n</strong>', 'WCIT - kommer Internet att regleras av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision', '', '', '2012-12-10 07:21:39', '2012-12-10 06:21:39', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(580, 22, '2012-12-10 07:22:26', '2012-12-10 06:22:26', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. (refxxxx). Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klara polariseringar mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt inu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - kommer Internet att regleras av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision-2', '', '', '2012-12-10 07:22:26', '2012-12-10 06:22:26', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(581, 22, '2012-12-10 07:22:38', '2012-12-10 06:22:38', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. (refxxxx). Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klara polariseringar mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt inu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - kommer Internet att regleras av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision-3', '', '', '2012-12-10 07:22:38', '2012-12-10 06:22:38', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(582, 22, '2012-12-10 07:25:39', '2012-12-10 06:25:39', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. (refxxxx). Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - kommer Internet att regleras av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision-4', '', '', '2012-12-10 07:25:39', '2012-12-10 06:25:39', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision-4/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(583, 22, '2012-12-10 07:25:44', '2012-12-10 06:25:44', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. (refxxxx). Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - kommer Internet att regleras av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision-5', '', '', '2012-12-10 07:25:44', '2012-12-10 06:25:44', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(584, 22, '2012-12-10 07:26:44', '2012-12-10 06:26:44', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. (refxxxx). Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - vad händer, blir Internet reglerat av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision-6', '', '', '2012-12-10 07:26:44', '2012-12-10 06:26:44', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(586, 22, '2012-12-10 07:26:51', '2012-12-10 06:26:51', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. (refxxxx). Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - vad händer, blir Internet reglerat av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision-7', '', '', '2012-12-10 07:26:51', '2012-12-10 06:26:51', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(587, 22, '2012-12-10 09:11:49', '2012-12-10 08:11:49', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. (refxxxx). Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - vad händer, blir Internet reglerat av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision-8', '', '', '2012-12-10 09:11:49', '2012-12-10 08:11:49', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision-8/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(588, 22, '2012-12-11 06:15:26', '2012-12-11 05:15:26', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\n\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\n\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\n\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\n\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\n\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\n\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\n\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\n\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\n\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\n\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\n\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\n\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\n\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\n\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA.Det läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\n\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\n\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\n\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\n\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\n\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\n\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\n\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\n\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\n\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\n\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\n\nJan Flodin\nISOC-SE<strong>\n</strong>', 'WCIT - vad händer, blir Internet reglerat av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-autosave', '', '', '2012-12-11 06:15:26', '2012-12-11 05:15:26', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-autosave/', 0, 'revision', '', 0),
(589, 22, '2012-12-10 09:14:05', '2012-12-10 08:14:05', 'Så är jag då, den 10 december,  på <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/default.aspx\">WCIT</a>, ITU konferens där ITR88 (det Internationella Telereglementet) skall uppdateras till en ny version. Det har inte ändrats sedan 1988! ITR reglerar internationell telekommunikation, dvs mellan länder. Telekommunikation inom ett land är en nationell angelägenhet.\r\n\r\n<a href=\"http://isoc.se/blogg/ar-fn-ett-hot-mot-det-oppna-internet/\">Jag bloggade den 7 juni </a> om det här och att det redan då fanns flera förslag från en del av de FN medlemsstater som syftar till att reglera Internet. I stort sett kom de förslagen från stater som har ett starkt kontrollbehov över sina medborgare. Även om ITU också har medlemmar från andra än stater så är de inte röstande och har heller inte rätt att lägga förslag som skall beslutas om. <a href=\"http://www.internetsociety.org/\">The Internet Society</a> är exempel på en sådan medlem (ISOC är sector member). Man får vara med, ha synpunkter i diskussionerna men inte tala i plenarmöten, inte lägga förslag, som sagt, och inte heller rösta. Det viktiga under året är att <a href=\"http://www.internetsociety.org/wcit\">man har haft insyn </a>\r\n\r\nTill för några månader sedan var de förslag som kommit in, och all övrig dokumentation, inte tillgängliga för allmänheten. Genom den debatt som varit, och ökat med ibland häftig och i några fall inte heller sakliga argument, (finns ingen insyn utgår man lätt från “det värsta”), har ITU gradvis fått backa och allt mer öppna för insyn. ITU generalsekreterare Hamadoun Touré har upprört tillbakavisat kritiken som han anser vara oberättigad och inte vederhäftig.\r\n\r\nSverige lade i somras ett förslag till ITU om att all dokumentation skulle vara öppen för allmänheten. Det antogs inte, men man beslöt ändå att öppna upp lite, genom att publicera en sammanställning av då inkomna förslag, men utan att visa vilka som lämnat förslagen. Det omgavs dessutom med en omständlig registreringsprocess där man inte kunde få se utan att uppge sin identitet med en rad uppgifter. Man fick även lämna kommentarer, men utan dialog. ITU kallde detta för “public consultation”.\r\n\r\nI somras startades <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a>  där mängder av de interna dokumenten började läcka. Det gav bränsle till än mer häftig kritik. Den 7 juni läckte dessutom ett förslag från <a href=\"http://etno.eu/\">ETNO</a> ( om ett “nytt ekonomiskt system”, syftande till att “rika” innehållsleverantörer skulle med ITR som stöd förmås att betala till teleoperatörerna. ETNO har allt sedan dess <a href=\"http://isoc.se/blogg/vad-ar-och-gor-etno/\">“lobbat” intensivt för att få stater att ta upp detta som förslag att besluta om på WC</a>IT.\r\n\r\nDet har hittills varit en obruten tradition i ITU att inte rösta utan i stället nå konsensus (samstämmighet) om de förslag som skall antas. Vi får se hur det kommer att gå denna gång. Hamadon Touré har i otaliga intervjuer, även videocasts, uttryckt att, som framgår av <a href=\"http://www.bbc.co.uk/news/technology-20445637\">en intervju av BBC</a> , “whatever one single country does not accept will not pass”\r\n\r\nJag blev vänligen inbjuden att deltaga i den svenska delegationen, som leds av PTS och Näringsdepartementet. Även om jag inbjöds som person har den svenska föreningen <a href=\"http://isoc.se/blogg/\">ISOC-SE</a> beslutat att jag representerar dem i delegationen, något jag som ISOC-SE-medlem självklart gör. Jag ser min roll som observatör och rådgivare, och håller mig till försvaret av Internets öppna end-to-end modell som en förutsättning för yttrandefrihet och innovation. Skall åtminstone försöka, som gammal telekomperson från 80-talet har jag annars säkert ett antal förlegade uppfattningar om telekommunikationssystemen!\r\n\r\nDet har varit ett antal förberedelsemöten inom delegationen de senaste månaderna. Den svenska hållningen är att ITR inte alls skall utvidgas att omfatta nya områden. I stället bör man ta bort de regler som är föråldrade efter avregleringen. Internet är inte telekommunikation enligt ITR och skall därför inte regleras där. Internets styrning, i den mån man kan styra, sker enligt den s.k. “multi stakeholder modell” <a href=\"http://www.intgovforum.org/cms/\">som även FN har sagt sig stödja </a>.\r\n\r\nHamadoun Touré menar, vilket ekas ut av hans medarbetare i ITU i olika kanaler, att WCIT innefattar “multi stakeholder” genom att personer från “civil society” deltager, antingen som sektormedlem eller ingår i en del staters delegationer. Knappast vad vi i Internetvärlden kallar “multi stakeholder”!\r\n\r\nEU är i sig inte medlem i ITU, endast dess stater. För det EU har mandat att besluta måste dock EU-staterna hålla sig till, vilket betyder 27 röster (om det skulle bli omröstning!!) <a href=\"http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0430:FIN:EN:PDF\">EU har publicerat sitt beslut</a> (PDF) i ett antal punkter som riktlinjer till sina stater.\r\n\r\n<a href=\"http://www.cept.org/\">CEPT</a>  har utarbetat ett <a href=\"http://www.google.se/url?sa=t&amp;rct=j&amp;q=&amp;esrc=s&amp;source=web&amp;cd=1&amp;cad=rja&amp;ved=0CCsQFjAA&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.cept.org%2Ffiles%2F1048%2FPress%2520release.docx&amp;ei=ynLFUI6MB8f7rAfWpoGYCw&amp;usg=AFQjCNGYKUwSHcmxM_kI4IvflS-DmAHb-g\">Common Proposa</a>l som väsentligen är densamma som den svenska hållningen. Då Sverige ingår i såväl EU som CEPT står vi bakom detta. I utgångsläget i förhandlingarna har jag inte sett några motsättningar i det.\r\n\r\nDet finns tydliga förslag från en del andra stater att ändra definitionen av “telecommunication” och “telecommunication services” för att inkludera Internet. Man föreslår även att ITR skall omfatta fler aktörer än vad som gäller i dag. Det nuvarande begreppet ROA, Recognized Operating Agency syftade före avregleringen på teleoperatörer under statligt monopol ( i USA företaget  AT&amp;T). I dag syftar det i stort sett på de stora teleoperatörerna som är underkastade reglering, i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet. Man vill införa även OA, Operating Agency, som då innefattar alla som tillhandahåller “telecommunication services”. Om man samtidigt ändrar definitionen på “telecommunication services” till att innefatta Internet, så blir vi alla OA, tillsammans med Facebook, Skype, Netflix, Spotify, Voddler... .! Därmed gäller ITR praktiskt taget alla på Internet.\r\n\r\nMan vill även att “security” skall ingå, liksom spam, fraud, mm. Sverige menar att detta inte ingår i telekommunikation och regleras av annan lagstifning, huvudsakligen nationell men öven genom EU-direktiv för vår del, och frivilliga avtal mellan nationer, helt utanför ITU mandat. Även EU, CEPT-länderna, USA, Australien, Canada och några till har samma uppfattning.\r\n\r\nKonferensen har pågått en vecka redan, så nu har vi bara några dagar kvar när jag nu ansluter i Dubai. Vid slutet av plenarmötet i fredags 7 december, efter många och långa inlägg, kom ett utspel!\r\n\r\nUAE (förenade arabemiraten), dvs värdlandet, meddelade att ett antal länder, utarbetat ett nytt komplett förslag till ITR som skall presenteras först nu i dag måndag 10 december. Antagligen får det stöd av ytterligare några stater. Det blev häftiga reaktioner, inte minst från USA. Fet läckte snabbt på <a href=\"http://wcitleaks.org/\">wcitleaks.org</a> .Förslagsställarna anges vara “Russia,UAE, China,Saudi Arabia, Algeria, Sudan, and Egypt”. Säker kan man inte vara, det kan kanske vara en test för att få reaktioner, eller en bluff från någon annan. Läste igenom det direkt och kan aldrig föreställa mig att det skulle accepteras i konsensus!\r\n\r\nPlenarmötet sändes i webcast och <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">den finner du arkiverad här </a>. Det gjordes även en löpande textöversättning av vad som sades. Jag sparade detta efteråt, <a href=\"https://docs.google.com/document/d/1UIfW1dcvwQ4aRimICCtMYy5i6WUpO7lDMhjSlnjwvCY/edit\">du kan läsa det här</a>.\r\n\r\nUnder helgen har man arbetat i grupper med de förslag som hittills finns officiellt.\r\n\r\nNästa plenarmöte är i kväll. Se det gärna och/eller följ captioning! Det skall bli spännande.\r\n\r\nSverige har strävat efter rollen som en internationell försvarare av mänskliga rättigheter i sina utspel i FN och även fokuserat på Internet. I somras stod UD med SIDA (.SE svarade för arrangemangen) värd för Stockholm Forum for Internet Freedom and Development, med inbjudna talare från hela världen, inklusive kända “aktivister” från Nordafrika mm. Frågan är om  Sveige sätter konsensus åt sidan om det gäller Sveriges rykte som yttrandefrihetens och Internets försvarare. Om det kommer dithän är svårt att säga, men det är naturligtvis möjligt att ett antal länder inte kommer att skriva på. I varje fall kan ett antal länder skriva på men tillfoga ett antal reservationer. Polen framstår allt mer som den nation som inte vill kompromissa med detta, man har sagt rent ut att man inte kommer att skriva på ett nytt ITR som utvidgas, bl a till Internet.\r\n\r\nNu har den första av de två veckorna gått och det återstår bara det som man kallat “the final days of the conference”. Han man då kommit framåt? Går vi mot “End of Days”?\r\n\r\nJa och  nej, enligt min mening. Jag har så gott det går försökt deltaga hemifrån över nätet i den chatgrupp och den mailinglista vår delegation har, också “setat med” i de videocasts från plenarmötena och kommittémöten man öppnat upp.\r\n\r\nDet har varit många diskussioner och utspel, med klar polarisering mellan olika läger. Klokt nog inledde man, enligt ett gemensamt förslag från Canada och USA med att först klara ut förslagen om nya definitioner mm, och där är man fortfarande efter en vecka!\r\n\r\nOrdföranden för plenarmötena har ett styvt jobb att föra förhandlingarna vidare, fortfarande med målet att nå konsensus. När uppfattningarna står emot varandra hänför man frågan till en arbetsgrupp för att därefter föra upp den igen via kommittéöverläggning till nästa plenarmöte.\r\n\r\nJag är med på plats nu måndag 10 december till och med onsdag 12 december. Torsdag blir sannolikt bara “expeditionell och redaktionell” för att sätta samman slutdokumenten inför den högtidliga slutceremonin på fredag, med underskrifter... De här tre dagarna måste bli avgörande! Jag kan i varje fall konstatera att våra delegationsmedlemmar är skickliga, pålästa  och engagerade!\r\n\r\nDet blir inget turistande för min del denna gång. Direkt nu är jag på konferensen, som säkert också denna vecka  pågår till sent på kvällarna. På onsdag kväll åker jag direkt därifrån till flygplatsen och hem till snön (?).\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - vad händer, blir Internet reglerat av FN?', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '578-revision-9', '', '', '2012-12-10 09:14:05', '2012-12-10 08:14:05', '', 578, 'http://isoc.se/blogg/578-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(590, 22, '2012-12-11 12:30:32', '2012-12-11 11:30:32', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...\r\n\r\n(<strong>UPDATE! Dokumentet lades nyss in formellt för behandling, säkert lite ändrat och Egypten är borttaget, som redan framgått på twitter och läckor! Ännu ett skäl för den intresserade att följa webcast. Togs inte upp i dag, kanske på plenarmötet i morgon kl 06:30 (!) svensk tid.)</strong>\r\n\r\n<strong></strong> Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'wcit-spannande-plenarmote-i-gar-kvall-mandag-10-december', '', '\nhttp://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/', '2012-12-12 05:27:17', '2012-12-12 04:27:17', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=590', 0, 'post', '', 0),
(591, 22, '2012-12-11 12:20:20', '2012-12-11 11:20:20', '<strong>\n\n</strong>Här bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\n\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\n\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\nThank you.\n(Applause)”\n\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\n\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\n\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\n\n“Thank you Mr. Chairman,\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\n\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\n\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\n\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\n\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\n\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\nThank you.”\n\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\n\n\nJan Flodin\nISOC-SE<strong>\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision', '', '', '2012-12-11 12:20:20', '2012-12-11 11:20:20', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(592, 22, '2012-12-11 12:20:24', '2012-12-11 11:20:24', '<strong>\r\n\r\n</strong>Här bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-2', '', '', '2012-12-11 12:20:24', '2012-12-11 11:20:24', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(594, 22, '2012-12-11 12:21:07', '2012-12-11 11:21:07', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-4', '', '', '2012-12-11 12:21:07', '2012-12-11 11:21:07', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-4/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(593, 22, '2012-12-11 12:20:57', '2012-12-11 11:20:57', '<strong>\r\n\r\n</strong>Här bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-3', '', '', '2012-12-11 12:20:57', '2012-12-11 11:20:57', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(595, 22, '2012-12-11 12:29:49', '2012-12-11 11:29:49', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-5', '', '', '2012-12-11 12:29:49', '2012-12-11 11:29:49', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(596, 22, '2012-12-11 12:29:55', '2012-12-11 11:29:55', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-6', '', '', '2012-12-11 12:29:55', '2012-12-11 11:29:55', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(597, 22, '2012-12-11 19:37:35', '2012-12-11 18:37:35', '&nbsp;\n\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\n\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...\n\n(<strong>UPDATE! Dokumentet lades nyss in formellt för behandling, säkert lite ändrat och Egypten är borttaget! Ännu ett skäl för den intresserade att följa webcast. Togs inte upp i dag, kanske på plenarmötet i morgon kl </strong>\n\n<strong></strong> Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\n\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\nThank you.\n(Applause)”\n\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\n\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\n\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\n\n“Thank you Mr. Chairman,\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\n\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\n\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\n\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\n\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\n\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\nThank you.”\n\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\n\nJan Flodin\nISOC-SE<strong>\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-autosave', '', '', '2012-12-11 19:37:35', '2012-12-11 18:37:35', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-autosave/', 0, 'revision', '', 0),
(598, 22, '2012-12-11 12:30:32', '2012-12-11 11:30:32', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-7', '', '', '2012-12-11 12:30:32', '2012-12-11 11:30:32', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(602, 22, '2012-12-11 13:48:56', '2012-12-11 12:48:56', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...   Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-11', '', '', '2012-12-11 13:48:56', '2012-12-11 12:48:56', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(599, 22, '2012-12-11 13:38:29', '2012-12-11 12:38:29', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  (<strong>UPDATE! Dokumentet lades nyss in formellt för behandling, säkert lite ändrat och Egypten är borttaget! Ännu ett skäl för den intresserade att följa webcast. Det verkar bli ytterligare ett plenarmöte kl 18:30 i kväll )</strong> Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-8', '', '', '2012-12-11 13:38:29', '2012-12-11 12:38:29', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-8/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(600, 22, '2012-12-11 13:40:57', '2012-12-11 12:40:57', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  (<strong>UPDATE! Dokumentet lades nyss in formellt för behandling, säkert lite ändrat och Egypten är borttaget! Ännu ett skäl för den intresserade att följa webcast. Det verkar bli ytterligare ett plenarmöte kl 18:30 i kväll )</strong> Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-9', '', '', '2012-12-11 13:40:57', '2012-12-11 12:40:57', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(601, 22, '2012-12-11 13:41:23', '2012-12-11 12:41:23', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...  (<strong>UPDATE! Dokumentet lades nyss in formellt för behandling, säkert lite ändrat och Egypten är borttaget! Ännu ett skäl för den intresserade att följa webcast. Det verkar bli ytterligare ett plenarmöte kl 18:30 i kväll )</strong> Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-10', '', '', '2012-12-11 13:41:23', '2012-12-11 12:41:23', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(603, 22, '2012-12-11 13:55:29', '2012-12-11 12:55:29', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...\r\n\r\n(<strong>UPDATE! Dokumentet lades nyss in formellt för behandling, säkert lite ändrat och Egypten är borttaget! Ännu ett skäl för den intresserade att följa webcast. Det verkar bli ytterligare ett plenarmöte kl 18:30 i kväll )</strong>\r\n\r\n<strong></strong> Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-12', '', '', '2012-12-11 13:55:29', '2012-12-11 12:55:29', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-12/', 0, 'revision', '', 0),
(604, 22, '2012-12-11 19:39:03', '2012-12-11 18:39:03', '&nbsp;\r\n\r\nHär bara några reflexioner efter plenarmötet i går kväll, som en f<a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-vad-hander-blir-internet-reglerat-av-fn/\">ortsättning på det jag skrev i går</a>. Det blir f.ö. ett nytt plenarmöte i dag som är senarelagt till kl 15:30  svensk tid. <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/webcast.aspx\">Kan vara spännande att följa!</a> Ni som följde gårdagens möte  på webcast och/eller text captioning märkte säkert att\r\n\r\n- Det förslag som UAE annonserade, och som kan vara det som läcke på wcitleaks.org , presenterades aldrig formellt. Det verkar ha dött...\r\n\r\n(<strong>UPDATE! Dokumentet lades nyss in formellt för behandling, säkert lite ändrat och Egypten är borttaget, som redan framgått på twitter och läckor! Ännu ett skäl för den intresserade att följa webcast. Togs inte upp i dag, kanske på plenarmötet i morgon kl 03:30 (!) svensk tid.)</strong>\r\n\r\n<strong></strong> Kanske min förmodan att det läckes avsiktligt som en test var riktig? Egypten tog kraftigt avstånd från det “inte existerade” förslaget och hävade att Egypten aldrig stöttat det och att det givetvis var fel att man angavs som signatär till det. Ett litet klipp från “text captioning”, för er som inte var med på webcast: (har rättat några typos och markerat det väsentliga.).\r\n\r\n“EGYPT: Would like to clarify its position with regards to the unofficial multi-country draft proposal regarding the review of the ITRs. That was submitted -- that was circulated back last Saturday.\r\nThis document has spread unofficially and we notice that it contains the name of Egypt among its proponents. <strong>Egypt would like to reiterate that we never supported this document.</strong> We believe that the ITRs are and should continue to be a high level Treaty discussing high level principles. The ITRs must be updated to fit our current times. We hereby confirm that Egypt\'s position remains as follows. <strong>(Egypt) has always supported and will continue to support the concepts of free Internet</strong> and has exerted all efforts to develop the Internet and its widespread among its citizens. <strong>Content Regulation and censorship are not within the (scope of?) ITRs</strong>. <strong>The ITRs shall not prevent States or relevant stakeholders of (agreeing?) (their?) own bylateral or multi-lateral agreement that differ from the ITRs.(Osäker på vad det egentligen blev för betydelse av detta, det var en del teckenfel i meningen, där jag har satt parentes med gissning. Jag kan dock ana motivet.</strong>) However for parties that are not signatories of the agreement, the ITRs would prevail. The ITRs should not i<strong>mpede multi-stakeholder institutions such as ICANN or ISOC</strong> from continuing its functions effectively and should promote the continued vibrancy of the Internet and it\'s impact on individuals and the society.\r\nThank you.\r\n(Applause)”\r\n\r\n- “Security” fortsätter att diskuteras, liksom detta med ROA/OA . Man kom inte fram till ett gemensamt avgörande, vilket inte förvånar mig.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag spekulerade i min förra blogtext om Sveriges stöd för mänskliga rättigheter, även ang frihet på Internet, skulle slå igenom i det vi gör i ITU. Jag visste då inte (skrev det på flyget ner till Dubai) hur det skulle bli. Har inte heller tagit upp det specifikt med vår delegation, man är ju redan väl medveten om Sveriges hållning. Även om ITU med sitt ITR är mer “tekniskt” så har det uppstått ett motiv till att ändå ha en överidande “förtext” till ITR som klargör att man inte i internationell telekommunikation skall förhindra sådant som står i strid med mänskliga rättigheter enligt FN: “<a href=\"http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml\">Declaration of Human Rights”</a> som bland annat säger att <a href=\"http://www.government.se/sb/d/16343/a/196534\">dessa rättigheter också gäller på Internet.</a>\r\n\r\nSaxat från Sveriges inlägg i plenarmötet i går kväll:\r\n\r\n“Thank you Mr. Chairman,\r\nSweden has come to this conference in the spirit of compromise and is ready to continue engage in constructive negotiations. However there are some areas in which we are not prepared to compromise, the universal human rights is one of them.\r\n\r\nWe welcome the broad consensus reached last Tuesday on not including content in the ITR as well as the strong support from across the room for the freedom of expression and human rights, which you also can see in document 44 – with support from many of the regions around the world.\r\n\r\nThe ITR is a technical treaty and should stay that way. The scope of the ITR should not be expanded and internet should not be included.\r\n\r\nHowever we recognize that even a technical treaty may have human rights implications.\r\n\r\nWe are also concerned that some of the proposals tabled at this conference may have unintended consequences for the member states on human rights obligations. Some of these proposals may be based on a genuine and legitimate concern however Sweden believes that there are other organizations, documents and forums that better deal with these issues.\r\n\r\nTo highlight the consensus of the importance of human rights we would like to introduce a general reference to the human rights in the ITR preamble emphasizing that member states shall take their human rights obligations into account while implementing these regulations.\r\nFurther more, as you know from other forum, Sweden is supporting openness and transparency and we believe that there is an need to ensure that any debate on these issues – human rights, internet freedom of expression – are carried out in an open forum with the public and media present.\r\nWe reluctantly go along with your idea to have consultations tonight on some of the issues but any detailed discussions have to be made in public, in order to support transparency and openness.\r\nThank you.”\r\n\r\nDet känns bra att vara svensk just nu! Tvärr tog man alltså inget beslut då det fanns anledning för något land att kontrollera med sin regering, åtminstone hur textförslaget förhåller sig till andra motsvarande internationella överenskommelser on mänskliga rättigheter man redan avtalat.\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE<strong>\r\n</strong>', 'WCIT - spännande plenarmöte i går kväll måndag 10 december.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '590-revision-13', '', '', '2012-12-11 19:39:03', '2012-12-11 18:39:03', '', 590, 'http://isoc.se/blogg/590-revision-13/', 0, 'revision', '', 0),
(605, 22, '2012-12-13 19:16:16', '2012-12-13 18:16:16', 'Detta är uppföljningen efter <a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-spannande-plenarmote-i-gar-kvall-mandag-10-december/\">det jag skrev i Dubai</a>. Med det som hänt skickade jag ut det här snabbt i dag, och uppdaterade löpande.\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av statliga regler, t ex i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om  att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\r\n\r\nDanmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.\r\n\r\nFlera av de länder som meddelat att de skriver på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'wcit-nu-sprack-konsensus-sverige-med-flera-skriver-inte-pa-itr', '', '\nhttp://isoc.se/blogg/wcit-spannande-plenarmote-i-gar-kvall-mandag-10-december/', '2012-12-14 10:31:32', '2012-12-14 09:31:32', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=605', 0, 'post', '', 0),
(606, 22, '2012-12-13 19:15:51', '2012-12-13 18:15:51', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\n\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\n\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\n\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\n\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\n\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\n\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\n\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\n\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\n\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\n\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\n\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\n\nMotionen gick igenom!\n\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\n\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\n\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\n\nCanada inte heller\n\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\"\n\n(denna blog uppdaterad löpande tills plenarmötet avslutats i kväll, det håller på ännu)', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision', '', '', '2012-12-13 19:15:51', '2012-12-13 18:15:51', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(607, 22, '2012-12-14 10:11:02', '2012-12-14 09:11:02', 'Detta är uppföljningen efter <a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-spannande-plenarmote-i-gar-kvall-mandag-10-december/\">det jag skrev i Dubai</a>. Med det som hänt skickade jag ut det här snabbt i dag, och uppdaterade löpande.\n\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\n\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\n\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\n\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av statliga regler, t ex i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\n\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\n\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\n\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\n\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\n\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\n\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\n\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\n\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\n\nMotionen gick igenom!\n\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\n\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\n\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\n\nCanada inte heller\n\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\n\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\n\nDanmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.\n\nFlera av de länder som meddelat att de skriver på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\n\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\n\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\n\nCosta Rica likadant.\n\nTjeckien kan inte heller skriva på.\n\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\n\n&nbsp;\n\nJan Flodin\nISOC-SE\n\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-autosave', '', '', '2012-12-14 10:11:02', '2012-12-14 09:11:02', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-autosave/', 0, 'revision', '', 0),
(608, 22, '2012-12-13 19:16:16', '2012-12-13 18:16:16', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\"\r\n\r\n(denna blog uppdaterad löpande tills plenarmötet avslutats i kväll, det håller på ännu)', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-2', '', '', '2012-12-13 19:16:16', '2012-12-13 18:16:16', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(609, 22, '2012-12-13 19:23:20', '2012-12-13 18:23:20', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark vill konsultera sin regering innan man kanske skriver på senare.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-3', '', '', '2012-12-13 19:23:20', '2012-12-13 18:23:20', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(610, 22, '2012-12-13 19:27:22', '2012-12-13 18:27:22', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark vill konsultera sin regering innan man kanske skriver på senare.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-4', '', '', '2012-12-13 19:27:22', '2012-12-13 18:27:22', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-4/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(611, 22, '2012-12-13 19:28:23', '2012-12-13 18:28:23', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-5', '', '', '2012-12-13 19:28:23', '2012-12-13 18:28:23', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(612, 22, '2012-12-13 19:29:17', '2012-12-13 18:29:17', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-6', '', '', '2012-12-13 19:29:17', '2012-12-13 18:29:17', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(613, 22, '2012-12-13 19:30:18', '2012-12-13 18:30:18', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-7', '', '', '2012-12-13 19:30:18', '2012-12-13 18:30:18', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(614, 22, '2012-12-13 19:31:30', '2012-12-13 18:31:30', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-8', '', '', '2012-12-13 19:31:30', '2012-12-13 18:31:30', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(615, 22, '2012-12-13 19:36:29', '2012-12-13 18:36:29', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nNu tar man paus till 20:30 i kväll. Jag skall försöka redigera och också göra simultantolkningstexten tillgänglig för mötet i kväll så här långt.', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-9', '', '', '2012-12-13 19:36:29', '2012-12-13 18:36:29', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(616, 22, '2012-12-13 19:43:28', '2012-12-13 18:43:28', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nNu tar man paus till 20:30 i kväll. Jag har gjort simultantolkningstexten tillgänglig för mötet i kväll så här långt. Den finns på http://goo.gl/Gdj4c\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-10', '', '', '2012-12-13 19:43:28', '2012-12-13 18:43:28', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(619, 22, '2012-12-13 21:03:41', '2012-12-13 20:03:41', '(<em>Note: Ser nu under nästa plenarmöte att captioningrutan har ett (C) 2012 i nedre listen. Kanske har jag inte rätt att publicera texten till de tal som hölls? Får reda ut det, t.v. stänger jag tillgången till det jag annonserade längst ner.</em> )\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nNu tar man paus till 20:30 i kväll. <a href=\"http://goo.gl/Gdj4c\" target=\"_blank\">Jag har gjort simultantolkningstexten tillgänglig för mötet i kväll så här långt</a>. (Har stängt denna länk tills vidare, se längst upp)\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-13', '', '', '2012-12-13 21:03:41', '2012-12-13 20:03:41', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-13/', 0, 'revision', '', 0),
(617, 22, '2012-12-13 19:44:50', '2012-12-13 18:44:50', 'Jag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nNu tar man paus till 20:30 i kväll. <a href=\"http://goo.gl/Gdj4c\" target=\"_blank\">Jag har gjort simultantolkningstexten tillgänglig för mötet i kväll så här långt</a>.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-11', '', '', '2012-12-13 19:44:50', '2012-12-13 18:44:50', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(620, 22, '2012-12-13 21:18:43', '2012-12-13 20:18:43', '&nbsp;\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-14', '', '', '2012-12-13 21:18:43', '2012-12-13 20:18:43', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-14/', 0, 'revision', '', 0),
(618, 22, '2012-12-13 20:57:11', '2012-12-13 19:57:11', '(<em>Note: Ser nu under nästa plenarmöte att captioningrutan har ett (C) 2012 i nedre listen. Kanske har jag inte rätt att publicera texten till de tal som hölls? Får reda ut det, t.v. stänger jag tillgången till det jag annonserade längst ner.</em> )\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair kompensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte heller skriver på.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där det hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nNu tar man paus till 20:30 i kväll. <a href=\"http://goo.gl/Gdj4c\" target=\"_blank\">Jag har gjort simultantolkningstexten tillgänglig för mötet i kväll så här långt</a>. (Har stängt denna länk tills vidare, se längst upp)\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. Sverige med flera skriver inte på ITR', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-12', '', '', '2012-12-13 20:57:11', '2012-12-13 19:57:11', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-12/', 0, 'revision', '', 0),
(621, 22, '2012-12-13 21:26:08', '2012-12-13 20:26:08', '&nbsp;\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, kanske inte heller Sverige.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-15', '', '', '2012-12-13 21:26:08', '2012-12-13 20:26:08', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-15/', 0, 'revision', '', 0),
(622, 22, '2012-12-13 21:59:10', '2012-12-13 20:59:10', '&nbsp;\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\r\n\r\nDanmark ville konsultera sin regering först, men ändrade sig senare till att meddela att man inte skriver på.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-16', '', '', '2012-12-13 21:59:10', '2012-12-13 20:59:10', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-16/', 0, 'revision', '', 0),
(623, 22, '2012-12-13 22:01:22', '2012-12-13 21:01:22', '&nbsp;\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\r\n\r\nDanmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-17', '', '', '2012-12-13 22:01:22', '2012-12-13 21:01:22', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-17/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(624, 22, '2012-12-13 22:21:23', '2012-12-13 21:21:23', '&nbsp;\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\r\n\r\nDanmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-18', '', '', '2012-12-13 22:21:23', '2012-12-13 21:21:23', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-18/', 0, 'revision', '', 0),
(625, 22, '2012-12-13 22:40:44', '2012-12-13 21:40:44', 'Detta är uppföljningen efter <a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-spannande-plenarmote-i-gar-kvall-mandag-10-december/\">det jag skrev i Dubai</a>. Med det som hänt skicakde jag ut det hör snabbt i dag, och uppdaterade löpande.\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\r\n\r\nDanmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.\r\n\r\nFlera av de länder som skrivit på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-19', '', '', '2012-12-13 22:40:44', '2012-12-13 21:40:44', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-19/', 0, 'revision', '', 0),
(626, 22, '2012-12-13 23:03:31', '2012-12-13 22:03:31', 'Detta är uppföljningen efter <a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-spannande-plenarmote-i-gar-kvall-mandag-10-december/\">det jag skrev i Dubai</a>. Med det som hänt skickade jag ut det här snabbt i dag, och uppdaterade löpande.\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\r\n\r\nDanmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.\r\n\r\nFlera av de länder som meddelat att de skriver på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-20', '', '', '2012-12-13 23:03:31', '2012-12-13 22:03:31', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-20/', 0, 'revision', '', 0),
(627, 22, '2012-12-13 23:04:04', '2012-12-13 22:04:04', 'Detta är uppföljningen efter <a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-spannande-plenarmote-i-gar-kvall-mandag-10-december/\">det jag skrev i Dubai</a>. Med det som hänt skickade jag ut det här snabbt i dag, och uppdaterade löpande.\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av regler med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\r\n\r\nDanmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.\r\n\r\nFlera av de länder som meddelat att de skriver på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-21', '', '', '2012-12-13 23:04:04', '2012-12-13 22:04:04', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-21/', 0, 'revision', '', 0),
(628, 22, '2012-12-14 10:11:21', '2012-12-14 09:11:21', 'Detta är uppföljningen efter <a href=\"http://isoc.se/blogg/wcit-spannande-plenarmote-i-gar-kvall-mandag-10-december/\">det jag skrev i Dubai</a>. Med det som hänt skickade jag ut det här snabbt i dag, och uppdaterade löpande.\r\n\r\nJag lämnade Dubai i går kväll kl 21:30 lokal tid, då man tog en timmes paus i den långa dagen av plenarmöten för att söka lösa upp motsättningarna i det som återstår.\r\n\r\nDet är de brännande frågorna som man tagit upp och inte funnit kompromisser alla kan ställa upp på:\r\n\r\n- Inte utöka ITR till att omfatta reglering av Internet. Det har gått troll i det så man vill från \"vårt läger\" inte ens få in hänvisningar eller nämnande i en resolution att Internet ställer kvav på högre kapacitet i telekommunikationssystemen. Man vill inte riskera att det används av en del stater till att ändå påverka Internets styrning. Beröringsångest eller klok försiktighet?\r\n\r\n- Inte utöka ITR att omfatta fler typer av \"operatörer\" än vad som nu gäller. Med andra ord, att hålla fast vid ROA, Recognized Operating Agencies, dvs de som omfattas av statliga regler, t ex i Sverige med PTS som tillsynsmyndighet, i stort sett våra kända stora teleoperatörer.\r\n\r\n- Security, som kan betyda olika saker för olika medlemsstater. Man har försökt med robustness, resilience och annat, men hela tider stött på invändningar.\r\n\r\n- Spam, då det betraktas som \"content\" och det skall inte regleras i ITR, menar vi.\r\n\r\n- Mänskliga rättigheter, jag skrev om det i min förra text.\r\n\r\n- Betalningsmodeller, lite av det som kom från ETNO om \"fair compensation\" . \"Våra\" stater vill lämna detta mer eller mindre helt till kommersiella avtal mellan självständiga aktörer.\r\n\r\nKvällens plenarmöte för att söka konsensus på den text ordföranden hade utarbetat som en kompromiss körde fast direkt på förtexten om  mänskliga rättigheter, där man fokuserade om rätt till access till internationella telekommunikationer som mänsklig rättighet skall gälla för individer eller bara medlemsstaten som sådan. Då F.N. deklaration om mänskliga rättigheter gäller alla individer kunde inte Sverige och många andra stater gå med på något annat. Ett afrikanskt förslag skulle begränsa accessrätten till enbart medlemsstater.\r\n\r\nIran begärde omröstning om detta!! Första gången i ITU historia man tvingats gå till omröstning, enligt vad man sagt.\r\n\r\nFörsta röstningen gällde om man skulle fortsätta debattera eller gå till omröstning om Irans motion. Den gick igenom och därefter röstade man om Irans motion att ändra till:\r\n\r\n\"These Regulations recognize the right of access of Member States to international telecommunication services.\"\r\n\r\nMotionen gick igenom!\r\n\r\nUSA meddelade därför i ett genomtänkt tal att man inte skriver på ITR!\r\n\r\nUnited Kingdom gjorde samma sak.\r\n\r\nDärefter Sweden, som inte skriver på utan att konsultera regeringen.\r\n\r\nCanada inte heller\r\n\r\nPolen vill konsultera sin \"public opinion\", skriver alltså inte på nu i varje fall.\r\n\r\nHolland kan inte heller skriva på utan konsultation hemma.\r\n\r\nDanmark meddelade efter två inlägg att man inte skriver på i morgon.\r\n\r\nFlera av de länder som meddelat att de skriver på håller tal där de hyllar multi stakeholder modellen för Internet, mänskliga rättigheter mm, men de har ändå röstat för avtalet.\r\n\r\nKenya reserverar sig för att konsultera sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nNya Zeeland konsulterar sin regering innan man kanske skriver på.\r\n\r\nCosta Rica likadant.\r\n\r\nTjeckien kan inte heller skriva på.\r\n\r\nITU lägger ut engelsk text från bl a plenarmötenas text captioning även i ett arkiv, <a href=\"http://www.itu.int/en/wcit-12/Pages/captioning.aspx\" target=\"_blank\">som ni hittar här</a>. Troligen finns texten där redan i morgon. Läs särkilt de tal USA, UK och Sverige höll när man meddelade att man inte kan skriva på.\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin\r\nISOC-SE\r\n\r\n&nbsp;', 'WCIT - nu sprack konsensus. USA skriver inte på, Sverige i varje fall inte i morgon.', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '605-revision-22', '', '', '2012-12-14 10:11:21', '2012-12-14 09:11:21', '', 605, 'http://isoc.se/blogg/605-revision-22/', 0, 'revision', '', 0),
(675, 22, '2013-12-04 12:01:43', '2013-12-04 11:01:43', 'Den 26 november genomförde vi 4 seminarier om Internets viktiga frågor på Internetdagarna 2013.\nVi tog upp Privacy on the net, Internet Governance, Regleringen av nätet, och slutligen hade vi bjudit in ett antal företrädare för olika partier och intressen för att ge en orientering i det nätpolitiska landskapet.\n\nLänk till Filmade sessioner:\nhttp://internetdagarna.se/nyheter/alla-sandningar-fran-internetdagarna-2013/#isoc\n\nVi välkomnar synpunkter och frågor här på vår blogg', 'Diskutera ISOC-SEs dag på Internetdagarna 2013', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '667-revision-2', '', '', '2013-12-04 12:01:43', '2013-12-04 11:01:43', '', 667, 'http://isoc.se/blogg/667-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(682, 22, '2014-02-10 14:20:30', '2014-02-10 13:20:30', '<img class=\"alignleft wp-image-684 size-full\" src=\"http://www.isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera SSL- eller TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\"]<img class=\"wp-image-683 size-full\" src=\"http://www.isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" /> Olle E. Johansson[/caption]\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n\r\n<strong>TLS och SSL - vad är det?</strong>\r\n\r\nTLS och SSL är standarder för autenticering och kryptering av IP-kommunikation. SSL, Secure Socket Layer, utvecklades av Netscape Communication och var ett registrerat varumärke. Standarden överfördes senare till IETF och bytte namn för att undvika varumärket. Det nya namnet är TLS - Transport Layer Security. SSL version 3 och TLS version 1.0 var jämförbara. Idag är SSL v1 och v2 osäkra och ska helst inte användas.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"opportonistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\" target=\"_blank\">https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"opportunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Transport_Layer_Security\" target=\"_blank\">TLS</a> i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i IP-telefoni - SIP?  Kan vi få igång mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/DNS-based_Authentication_of_Named_Entities\" target=\"_blank\">DANE</a> eftersom vi är föregångare med <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Domain_Name_System_Security_Extensions\" target=\"_blank\">DNSSEC</a>? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Sunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSSEC. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks vi inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n<h2>En enkel presentation - #MoreCrypto</h2>\r\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algoritm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar mer om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px;\"><strong>Nu kör vi #MeraKrypto!</strong></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px;\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px;\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px;\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'merakrypto', '', '', '2014-10-15 22:46:04', '2014-10-15 21:46:04', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=682', 0, 'post', '', 12),
(683, 22, '2014-02-10 11:58:02', '2014-02-10 10:58:02', '', 'Olle Johansson', 'Olle E. Johansson', 'inherit', 'open', 'open', '', 'olle2007-120x140', '', '', '2014-02-10 11:58:02', '2014-02-10 10:58:02', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif', 0, 'attachment', 'image/gif', 0),
(684, 22, '2014-02-10 11:59:11', '2014-02-10 10:59:11', '', 'merakrypto', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'merakrypto-fyrkant', '', '', '2014-02-10 11:59:11', '2014-02-10 10:59:11', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png', 0, 'attachment', 'image/png', 0),
(644, 22, '2013-06-01 16:07:30', '2013-06-01 15:07:30', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\n\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\n\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\n\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas! Återkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta\n\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\n\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\n\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\n\nNi vet ju ISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\n\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\n\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\n\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\n\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\n\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).', 'EU Nötneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision', '', '', '2013-06-01 16:07:30', '2013-06-01 15:07:30', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(634, 22, '2013-05-14 09:39:32', '2013-05-14 08:39:32', '<div>Veckans akronym på WTPF hittills är <em>Global Internet Policy Observatory (GIPO</em>). Detta observatorium vill spela en övergripande roll i den internationella processen om Internets styrning. Förslaget handlar om att även få med lagom kritiska länder utanför Europa till att understödja idén om multistakeholder participation i Internets styrning.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>Det har allt sedan WSIS 2003 och 2005 funnits ett explicit ogillande av principen för multistakeholder participation för Internets styrning bland många regeringar. Det beror bland annat på att modellen anses underminera den demokratiska roll som exempelvis ITU och andra internationella organisationer skulle vilja ha. I botten finns också det grundmurade ogillandet av USA:s roll i Internets styrning, men också med fler förklaringar.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>GIPO är ett initiativ som EU-kommissionen vill stå bakom, och synas i samband med, och Kommissionen är t.o.m. beredd att betala för utvecklandet av en sådan organisation. Initiativet var allmänt känt bland intresserade, dvs. fanns på e-postlistor redan veckorna innan WTPF, och Kommissionen presenterade det i pressmeddelande veckan föremötet. Initiativet är än så länge mycket vagt, och EU:s medlemsstater har än så länge inte hunnit diskutera det i sina huvudstäder.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>En annan mycket central fråga på konferensen är ett initiativ från Brasilien att öppna en s.k. <em>seventh opinion</em>. Initiativet handlar om att få till stånd ytterligare en punkt på dagordningen, dvs. att WTPF (och sedermera det s.k. plenipot-mötet 2014) aktivt ska diskutera regeringars roll i Internets styrning. Inte oväntat kom Ryssland att understödja detta, delvispåhejad av ITU.</div>\r\n<div>Sverige och likasinnade uttryckte ett tydligt ogillande av att lägga ytterligare Internet Governance-frågor på ITU:s agenda, bl.a. pga. Att ITU inte är rätt forum för Internet Governance. Storbritannien såg hellre att sådana frågor diskuteras i en annan av de kommande FN-processerna (WSIS +10).</div>\r\n', 'Kort rapport från WTPF - Ett globalt observatorium för Internet Governance', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'kort-rapport-fran-wtpf-ett-globalt-observatorium-for-internet-governance-2', '', '', '2013-05-14 09:55:52', '2013-05-14 08:55:52', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=634', 0, 'post', '', 0),
(635, 22, '2013-05-14 09:36:37', '2013-05-14 08:36:37', '', 'Kort rapport från WTPF - Ett globalt observatorium för Internet Governance', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '634-revision', '', '', '2013-05-14 09:36:37', '2013-05-14 08:36:37', '', 634, 'http://isoc.se/blogg/634-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(636, 22, '2013-05-14 09:37:10', '2013-05-14 08:37:10', '<div>Veckans akronym på WTPF hittills är <em>Global Internet Policy Observatory (GIPO</em>). Detta observatorium vill spela en övergripande roll i den internationella processen om Internets styrning. Förslaget handlar om att även få med lagom kritiska länder utanför Europa till att understödja idén om multistakeholder participation i Internets styrning.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>Det har allt sedan WSIS 2003 och 2005 funnits ett explicit ogillande av principen för multistakeholder participation för Internets styrning bland många regeringar. Det beror bland annat på att modellen anses underminera den demokratiska roll som exempelvis ITU och andra internationella organisationer skulle vilja ha. I botten finns också det grundmurade ogillandet av USA:s roll i Internets styrning, men också med fler förklaringar.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>GIPO är ett initiativ som EU-kommissionen vill stå bakom, och synas i samband med, och Kommissionen är t.o.m. beredd att betala för utvecklandet av en sådan organisation. Initiativet var allmänt känt bland intresserade, dvs. fanns på e-postlistor redan veckorna innan WTPF, och Kommissionen presenterade det i pressmeddelande veckan föremötet. Initiativet är än så länge mycket vagt, och EU:s medlemsstater har än så länge inte hunnit diskutera det i sina huvudstäder.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>En annan mycket central fråga på konferensen är ett initiativ från Brasilien att öppna en s.k. <em>seventh opinion</em>. Initiativet handlar om att få till stånd ytterligare en punkt på dagordningen, dvs. att WTPF (och sedermera det s.k. plenipot-mötet 2014) aktivt ska diskutera regeringars roll i Internets styrning. Inte oväntat kom Ryssland att understödja detta, delvispåhejad av ITU.</div>\r\n<div>Sverige och likasinnade uttryckte ett tydligt ogillande av att lägga ytterligare Internet Governance-frågor på ITU:s agenda, bl.a. pga. Att ITU inte är rätt forum för Internet Governance. Storbritannien såg hellre att sådana frågor diskuteras i en annan av de kommande FN-processerna (WSIS +10).</div>', 'Kort rapport från WTPF - Ett globalt observatorium för Internet Governance', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '634-revision-2', '', '', '2013-05-14 09:37:10', '2013-05-14 08:37:10', '', 634, 'http://isoc.se/blogg/634-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(637, 22, '2013-05-14 09:37:20', '2013-05-14 08:37:20', '<div>Veckans akronym på WTPF hittills är <em>Global Internet Policy Observatory (GIPO</em>). Detta observatorium vill spela en övergripande roll i den internationella processen om Internets styrning. Förslaget handlar om att även få med lagom kritiska länder utanför Europa till att understödja idén om multistakeholder participation i Internets styrning.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>Det har allt sedan WSIS 2003 och 2005 funnits ett explicit ogillande av principen för multistakeholder participation för Internets styrning bland många regeringar. Det beror bland annat på att modellen anses underminera den demokratiska roll som exempelvis ITU och andra internationella organisationer skulle vilja ha. I botten finns också det grundmurade ogillandet av USA:s roll i Internets styrning, men också med fler förklaringar.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>GIPO är ett initiativ som EU-kommissionen vill stå bakom, och synas i samband med, och Kommissionen är t.o.m. beredd att betala för utvecklandet av en sådan organisation. Initiativet var allmänt känt bland intresserade, dvs. fanns på e-postlistor redan veckorna innan WTPF, och Kommissionen presenterade det i pressmeddelande veckan föremötet. Initiativet är än så länge mycket vagt, och EU:s medlemsstater har än så länge inte hunnit diskutera det i sina huvudstäder.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>En annan mycket central fråga på konferensen är ett initiativ från Brasilien att öppna en s.k. <em>seventh opinion</em>. Initiativet handlar om att få till stånd ytterligare en punkt på dagordningen, dvs. att WTPF (och sedermera det s.k. plenipot-mötet 2014) aktivt ska diskutera regeringars roll i Internets styrning. Inte oväntat kom Ryssland att understödja detta, delvispåhejad av ITU.</div>\r\n<div>Sverige och likasinnade uttryckte ett tydligt ogillande av att lägga ytterligare Internet Governance-frågor på ITU:s agenda, bl.a. pga. Att ITU inte är rätt forum för Internet Governance. Storbritannien såg hellre att sådana frågor diskuteras i en annan av de kommande FN-processerna (WSIS +10).</div>', 'Kort rapport från WTPF - Ett globalt observatorium för Internet Governance', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '634-revision-3', '', '', '2013-05-14 09:37:20', '2013-05-14 08:37:20', '', 634, 'http://isoc.se/blogg/634-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(638, 22, '2013-05-14 09:37:26', '2013-05-14 08:37:26', '<div>Veckans akronym på WTPF hittills är <em>Global Internet Policy Observatory (GIPO</em>). Detta observatorium vill spela en övergripande roll i den internationella processen om Internets styrning. Förslaget handlar om att även få med lagom kritiska länder utanför Europa till att understödja idén om multistakeholder participation i Internets styrning.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>Det har allt sedan WSIS 2003 och 2005 funnits ett explicit ogillande av principen för multistakeholder participation för Internets styrning bland många regeringar. Det beror bland annat på att modellen anses underminera den demokratiska roll som exempelvis ITU och andra internationella organisationer skulle vilja ha. I botten finns också det grundmurade ogillandet av USA:s roll i Internets styrning, men också med fler förklaringar.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>GIPO är ett initiativ som EU-kommissionen vill stå bakom, och synas i samband med, och Kommissionen är t.o.m. beredd att betala för utvecklandet av en sådan organisation. Initiativet var allmänt känt bland intresserade, dvs. fanns på e-postlistor redan veckorna innan WTPF, och Kommissionen presenterade det i pressmeddelande veckan föremötet. Initiativet är än så länge mycket vagt, och EU:s medlemsstater har än så länge inte hunnit diskutera det i sina huvudstäder.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>En annan mycket central fråga på konferensen är ett initiativ från Brasilien att öppna en s.k. <em>seventh opinion</em>. Initiativet handlar om att få till stånd ytterligare en punkt på dagordningen, dvs. att WTPF (och sedermera det s.k. plenipot-mötet 2014) aktivt ska diskutera regeringars roll i Internets styrning. Inte oväntat kom Ryssland att understödja detta, delvispåhejad av ITU.</div>\r\n<div>Sverige och likasinnade uttryckte ett tydligt ogillande av att lägga ytterligare Internet Governance-frågor på ITU:s agenda, bl.a. pga. Att ITU inte är rätt forum för Internet Governance. Storbritannien såg hellre att sådana frågor diskuteras i en annan av de kommande FN-processerna (WSIS +10).</div>', 'Kort rapport från WTPF - Ett globalt observatorium för Internet Governance', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '634-revision-4', '', '', '2013-05-14 09:37:26', '2013-05-14 08:37:26', '', 634, 'http://isoc.se/blogg/634-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(639, 22, '2013-05-14 09:37:33', '2013-05-14 08:37:33', '<div>Veckans akronym på WTPF hittills är <em>Global Internet Policy Observatory (GIPO</em>). Detta observatorium vill spela en övergripande roll i den internationella processen om Internets styrning. Förslaget handlar om att även få med lagom kritiska länder utanför Europa till att understödja idén om multistakeholder participation i Internets styrning.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>Det har allt sedan WSIS 2003 och 2005 funnits ett explicit ogillande av principen för multistakeholder participation för Internets styrning bland många regeringar. Det beror bland annat på att modellen anses underminera den demokratiska roll som exempelvis ITU och andra internationella organisationer skulle vilja ha. I botten finns också det grundmurade ogillandet av USA:s roll i Internets styrning, men också med fler förklaringar.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>GIPO är ett initiativ som EU-kommissionen vill stå bakom, och synas i samband med, och Kommissionen är t.o.m. beredd att betala för utvecklandet av en sådan organisation. Initiativet var allmänt känt bland intresserade, dvs. fanns på e-postlistor redan veckorna innan WTPF, och Kommissionen presenterade det i pressmeddelande veckan föremötet. Initiativet är än så länge mycket vagt, och EU:s medlemsstater har än så länge inte hunnit diskutera det i sina huvudstäder.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>En annan mycket central fråga på konferensen är ett initiativ från Brasilien att öppna en s.k. <em>seventh opinion</em>. Initiativet handlar om att få till stånd ytterligare en punkt på dagordningen, dvs. att WTPF (och sedermera det s.k. plenipot-mötet 2014) aktivt ska diskutera regeringars roll i Internets styrning. Inte oväntat kom Ryssland att understödja detta, delvispåhejad av ITU.</div>\r\n<div>Sverige och likasinnade uttryckte ett tydligt ogillande av att lägga ytterligare Internet Governance-frågor på ITU:s agenda, bl.a. pga. Att ITU inte är rätt forum för Internet Governance. Storbritannien såg hellre att sådana frågor diskuteras i en annan av de kommande FN-processerna (WSIS +10).</div>', 'Kort rapport från WTPF - Ett globalt observatorium för Internet Governance', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '634-revision-5', '', '', '2013-05-14 09:37:33', '2013-05-14 08:37:33', '', 634, 'http://isoc.se/blogg/634-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(640, 22, '2013-05-14 09:40:40', '2013-05-14 08:40:40', '<div>Veckans akronym på WTPF hittills är <em>Global Internet Policy Observatory (GIPO</em>). Detta observatorium vill spela en övergripande roll i den internationella processen om Internets styrning. Förslaget handlar om att även få med lagom kritiska länder utanför Europa till att understödja idén om multistakeholder participation i Internets styrning.</div>\n<div></div>\n<div>Det har allt sedan WSIS 2003 och 2005 funnits ett explicit ogillande av principen för multistakeholder participation för Internets styrning bland många regeringar. Det beror bland annat på att modellen anses underminera den demokratiska roll som exempelvis ITU och andra internationella organisationer skulle vilja ha. I botten finns också det grundmurade ogillandet av USA:s roll i Internets styrning, men också med fler förklaringar.</div>\n<div></div>\n<div>GIPO är ett initiativ som EU-kommissionen vill stå bakom, och synas i samband med, och Kommissionen är t.o.m. beredd att betala för utvecklandet av en sådan organisation. Initiativet var allmänt känt bland intresserade, dvs. fanns på e-postlistor redan veckorna innan WTPF, och Kommissionen presenterade det i pressmeddelande veckan föremötet. Initiativet är än så länge mycket vagt, och EU:s medlemsstater har än så länge inte hunnit diskutera det i sina huvudstäder.</div>\n<div></div>\n<div>En annan mycket central fråga på konferensen är ett initiativ från Brasilien att öppna en s.k. <em>seventh opinion</em>. Initiativet handlar om att få till stånd ytterligare en punkt på dagordningen, dvs. att WTPF (och sedermera det s.k. plenipot-mötet 2014) aktivt ska diskutera regeringars roll i Internets styrning. Inte oväntat kom Ryssland att understödja detta, delvispåhejad av ITU.</div>\n<div>Sverige och likasinnade uttryckte ett tydligt ogillande av att lägga ytterligare Internet Governance-frågor på ITU:s agenda, bl.a. pga. Att ITU inte är rätt forum för Internet Governance. Storbritannien såg hellre att sådana frågor diskuteras i en annan av de kommande FN-processerna (WSIS +10).</div>', 'Kort rapport från WTPF - Ett globalt observatorium för Internet Governance', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '634-autosave', '', '', '2013-05-14 09:40:40', '2013-05-14 08:40:40', '', 634, 'http://isoc.se/blogg/634-autosave/', 0, 'revision', '', 0),
(641, 22, '2013-05-14 09:39:32', '2013-05-14 08:39:32', '<div>Veckans akronym på WTPF hittills är <em>Global Internet Policy Observatory (GIPO</em>). Detta observatorium vill spela en övergripande roll i den internationella processen om Internets styrning. Förslaget handlar om att även få med lagom kritiska länder utanför Europa till att understödja idén om multistakeholder participation i Internets styrning.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>Det har allt sedan WSIS 2003 och 2005 funnits ett explicit ogillande av principen för multistakeholder participation för Internets styrning bland många regeringar. Det beror bland annat på att modellen anses underminera den demokratiska roll som exempelvis ITU och andra internationella organisationer skulle vilja ha. I botten finns också det grundmurade ogillandet av USA:s roll i Internets styrning, men också med fler förklaringar.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>GIPO är ett initiativ som EU-kommissionen vill stå bakom, och synas i samband med, och Kommissionen är t.o.m. beredd att betala för utvecklandet av en sådan organisation. Initiativet var allmänt känt bland intresserade, dvs. fanns på e-postlistor redan veckorna innan WTPF, och Kommissionen presenterade det i pressmeddelande veckan föremötet. Initiativet är än så länge mycket vagt, och EU:s medlemsstater har än så länge inte hunnit diskutera det i sina huvudstäder.</div>\r\n<div></div>\r\n<div>En annan mycket central fråga på konferensen är ett initiativ från Brasilien att öppna en s.k. <em>seventh opinion</em>. Initiativet handlar om att få till stånd ytterligare en punkt på dagordningen, dvs. att WTPF (och sedermera det s.k. plenipot-mötet 2014) aktivt ska diskutera regeringars roll i Internets styrning. Inte oväntat kom Ryssland att understödja detta, delvispåhejad av ITU.</div>\r\n<div>Sverige och likasinnade uttryckte ett tydligt ogillande av att lägga ytterligare Internet Governance-frågor på ITU:s agenda, bl.a. pga. Att ITU inte är rätt forum för Internet Governance. Storbritannien såg hellre att sådana frågor diskuteras i en annan av de kommande FN-processerna (WSIS +10).</div>', 'Kort rapport från WTPF - Ett globalt observatorium för Internet Governance', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '634-revision-6', '', '', '2013-05-14 09:39:32', '2013-05-14 08:39:32', '', 634, 'http://isoc.se/blogg/634-revision-6/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(643, 22, '2013-06-01 16:22:41', '2013-06-01 15:22:41', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 9 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!<strong><em> <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/livestream-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">Länken finns nu här!</a> (och ligger just nu kvar så att man kan se i efterhand. Gör fast forward förbi svart ruta i början. Hur länge den kommer att finnas där vet jag inte. 130604 kl 12:10/Jan Flodin)</em></strong>\r\n\r\nVad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'eu-natneutralitet-neelie-kroes-har-fatt-en-uppenbarelse', '', 'http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\nhttp://www.marietjeschaake.eu/livestream-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/', '2013-06-05 09:11:30', '2013-06-05 08:11:30', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=643', 0, 'post', '', 0),
(645, 22, '2013-06-01 16:07:59', '2013-06-01 15:07:59', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas! Återkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nNi vet ju ISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-2', '', '', '2013-06-01 16:07:59', '2013-06-01 15:07:59', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(646, 22, '2013-06-01 16:08:14', '2013-06-01 15:08:14', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas! Återkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nNi vet ju ISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-3', '', '', '2013-06-01 16:08:14', '2013-06-01 15:08:14', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(647, 22, '2013-06-01 16:10:20', '2013-06-01 15:10:20', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes kommer att livstreamas!\r\n\r\nhttp://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nNi vet ju ISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-4', '', '', '2013-06-01 16:10:20', '2013-06-01 15:10:20', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(672, 22, '2013-06-02 10:01:21', '2013-06-02 09:01:21', '', 'Auto Draft', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '667-revision', '', '', '2013-06-02 10:01:21', '2013-06-02 09:01:21', '', 667, 'http://isoc.se/blogg/667-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(651, 22, '2013-06-01 16:10:35', '2013-06-01 15:10:35', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes kommer att livstreamas!\r\n\r\nhttp://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nNi vet ju ISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-5', '', '', '2013-06-01 16:10:35', '2013-06-01 15:10:35', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(652, 22, '2013-06-01 16:12:51', '2013-06-01 15:12:51', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nNi vet ju ISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-6', '', '', '2013-06-01 16:12:51', '2013-06-01 15:12:51', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(653, 22, '2013-06-01 16:13:00', '2013-06-01 15:13:00', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nNi vet ju ISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-7', '', '', '2013-06-01 16:13:00', '2013-06-01 15:13:00', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(656, 22, '2013-06-01 16:17:02', '2013-06-01 15:17:02', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-10', '', '', '2013-06-01 16:17:02', '2013-06-01 15:17:02', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(654, 22, '2013-06-01 16:15:05', '2013-06-01 15:15:05', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-8', '', '', '2013-06-01 16:15:05', '2013-06-01 15:15:05', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(655, 22, '2013-06-01 16:15:11', '2013-06-01 15:15:11', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort en sammanställning över sin position, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n<a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_%2812%29_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf</a>\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-9', '', '', '2013-06-01 16:15:11', '2013-06-01 15:15:11', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(657, 22, '2013-06-01 16:17:06', '2013-06-01 15:17:06', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-11', '', '', '2013-06-01 16:17:06', '2013-06-01 15:17:06', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(658, 22, '2013-06-01 16:18:00', '2013-06-01 15:18:00', 'Neelie Kroes fick nyss en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-12', '', '', '2013-06-01 16:18:00', '2013-06-01 15:18:00', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-12/', 0, 'revision', '', 0),
(659, 22, '2013-06-01 16:18:21', '2013-06-01 15:18:21', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-13', '', '', '2013-06-01 16:18:21', '2013-06-01 15:18:21', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-13/', 0, 'revision', '', 0),
(660, 22, '2013-06-01 16:18:27', '2013-06-01 15:18:27', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-14', '', '', '2013-06-01 16:18:27', '2013-06-01 15:18:27', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-14/', 0, 'revision', '', 0),
(661, 22, '2013-06-01 16:21:50', '2013-06-01 15:21:50', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-15', '', '', '2013-06-01 16:21:50', '2013-06-01 15:21:50', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-15/', 0, 'revision', '', 0),
(662, 22, '2013-06-01 16:21:58', '2013-06-01 15:21:58', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-16', '', '', '2013-06-01 16:21:58', '2013-06-01 15:21:58', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-16/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(663, 22, '2013-06-04 15:25:22', '2013-06-04 14:25:22', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\n\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\n\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\n\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 9 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!<strong><em> <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/livestream-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">Länken finns nu här!</a> (och ligger just nu kvar så att man kan se i efterhand. Gör fast forward förbi svart ruta i början. Hur länge den kommer att finnas där vet jag inte. 130604 kl 12:10/Jan Flodin)</em></strong>\n\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\n\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\n\n&nbsp;\n\nLite bakgrund:\n\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\n\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\n\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\n\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\n\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\n\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\n\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\n\n&nbsp;\n\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-autosave', '', '', '2013-06-04 15:25:22', '2013-06-04 14:25:22', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-autosave/', 0, 'revision', '', 0),
(664, 22, '2013-06-01 16:22:41', '2013-06-01 15:22:41', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 12 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-17', '', '', '2013-06-01 16:22:41', '2013-06-01 15:22:41', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-17/', 0, 'revision', '', 0),
(666, 22, '2013-06-02 09:48:35', '2013-06-02 08:48:35', 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2013/06/openspace_header2.jpg', 'openspace_header2.jpg', '', 'inherit', 'open', 'open', '', 'openspace_header2-jpg', '', '', '2013-06-02 09:48:35', '2013-06-02 08:48:35', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2013/06/openspace_header2.jpg', 0, 'attachment', 'image/jpeg', 0),
(667, 22, '2013-12-04 12:01:54', '2013-12-04 11:01:54', 'Den 26 november genomförde vi 4 seminarier om Internets viktiga frågor på Internetdagarna 2013.\r\nVi tog upp Privacy on the net, Internet Governance, Regleringen av nätet, och slutligen hade vi bjudit in ett antal företrädare för olika partier och intressen för att ge en orientering i det nätpolitiska landskapet.\r\n\r\nLänk till Filmade sessioner:\r\nhttp://internetdagarna.se/nyheter/alla-sandningar-fran-internetdagarna-2013/#isoc\r\n\r\nVi välkomnar synpunkter och frågor här på vår blogg', 'Diskutera ISOC-SEs dag på Internetdagarna 2013', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'diskutera-isoc-ses-dag-pa-internetdagarna-2013', '', '', '2013-12-04 12:01:54', '2013-12-04 11:01:54', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=667', 0, 'post', '', 0),
(668, 22, '2013-06-01 16:31:24', '2013-06-01 15:31:24', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 9 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-18', '', '', '2013-06-01 16:31:24', '2013-06-01 15:31:24', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-18/', 0, 'revision', '', 0),
(669, 22, '2013-06-04 07:26:01', '2013-06-04 06:26:01', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 9 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas! <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/livestream-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">Länken finns nu här!</a>\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-19', '', '', '2013-06-04 07:26:01', '2013-06-04 06:26:01', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-19/', 0, 'revision', '', 0),
(670, 22, '2013-06-04 11:11:24', '2013-06-04 10:11:24', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 9 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas! <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/livestream-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">Länken finns nu här!</a> (och ligger just nu kvar så att man kan se i efterhand. Hur länge den kommer att finnas där vet jag inte. 130604 kl 12:10/Jan Flodin)\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-20', '', '', '2013-06-04 11:11:24', '2013-06-04 10:11:24', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-20/', 0, 'revision', '', 0),
(671, 22, '2013-06-04 15:25:25', '2013-06-04 14:25:25', 'Neelie Kroes fick nyligen en uppenbarelse på ett flygplan och ändrade ett planerat tal:\r\n\r\n<strong><em>\"I want you to be able to say that you saved their right to access the open internet, by guaranteeing net neutrality.\"</em></strong>\r\n\r\n<a href=\"http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm\">http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-484_en.htm</a>\r\n\r\nJag har nu fått besked från Marietje Schaake att <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/2013/05/event-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">hennes seminarium den 4 juni kl 9 med Neelie Kroes</a> kommer att livstreamas!<strong><em> <a href=\"http://www.marietjeschaake.eu/livestream-guaranteeing-competition-and-the-open-internet-in-europe/\">Länken finns nu här!</a> (och ligger just nu kvar så att man kan se i efterhand. Gör fast forward förbi svart ruta i början. Hur länge den kommer att finnas där vet jag inte. 130604 kl 12:10/Jan Flodin)</em></strong>\r\n\r\nÅterkommer med url så snart jag ser den, även via twitter från @isocse . Vad som kommer ut av detta återstår att se, förstås.\r\n\r\nVi kan vi nog räkna med att även  nymorgnade aktörer nu glider in i en nystartad debatt om nätneutralitet, som eftersmaken på Arbogaöl...\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nLite bakgrund:\r\n\r\nJag har bloggat tidigare om nätneutralitet sedan frågan kom tillbaka i den europeiska debatten 2011. Dessa tidigare inlägg ser ni här:\r\n\r\n14 nov 2011:            <a href=\"http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/\">http://isoc.se/blogg/natneutralitet-here-we-go-again/</a>\r\n27 september 2012: <a href=\"http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/\">http://isoc.se/blogg/slaget-om-natneutraliteten-borjan-till-slutet-for-det-oppna-internet/</a>\r\n\r\nISOC ståndpunkt så som den definierats inom ramen för ISOC Open Internetworking:\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/net-neutrality\">http://www.internetsociety.org/net-neutrality</a>\r\n\r\n<a href=\"http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf\">http://www.internetsociety.org/netneutralitytoolkitpdf</a>\r\n\r\nBEREC har gjort <a href=\"http://berec.europa.eu/files/document_register_store/2012/12/BoR_(12)_146_Summary_of_BEREC_positions_on_net_neutrality2.pdf\">en sammanställning över sin position</a>, som är relativt nyskriven och har en bra referensförteckning:\r\n\r\nI rapporten om Net Neutrality and Transparency för något år sedan gjorde BEREC en bra inventering av olika definitioner av Net Neutrality från olika  intressenter, och begränsade in sig  till i stort i samma mening som ISOC har.  Därmed menar jag att den nya europeiska debatten har en någorlunda gemensam mening av Net Neutrality, att leverantörer av internetaccess inte kommersiellt diskriminerar leverantörer av likartade hosted services, t ex inte favoriserar sin egen eller partners hosted service i något avseende (\"telefon\", videostreaming, mm).\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nJan Flodin', 'EU Nätneutralitet:  Neelie Kroes har fått en uppenbarelse', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '643-revision-21', '', '', '2013-06-04 15:25:25', '2013-06-04 14:25:25', '', 643, 'http://isoc.se/blogg/643-revision-21/', 0, 'revision', '', 0),
(685, 22, '2014-02-10 12:16:38', '2014-02-10 11:16:38', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\n\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\n\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\n\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\n\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, wg co-chair, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"oppurtunistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\n\n<a href=\"http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\">http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\n\nI korthet säger han att \"oppurtunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer TLS i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i SIP?  Kan vi få igång mer DANE eftersom vi är föregångare med DNSsec? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\n\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Nordunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks ni inte.\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\n\nEn enkel presentation - #MoreCrypto\n\nJag har satt samman en del av mina tankar i en kort presentation. Med flit går jag inte in på val av algorithm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar med om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\n\n\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">Nu kör vi. #MeraKrypto</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 12:16:38', '2014-02-10 11:16:38', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(686, 22, '2014-02-10 12:16:42', '2014-02-10 11:16:42', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, wg co-chair, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"oppurtunistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\">http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"oppurtunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer TLS i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i SIP?  Kan vi få igång mer DANE eftersom vi är föregångare med DNSsec? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Nordunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks ni inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n\r\nEn enkel presentation - #MoreCrypto\r\n\r\nJag har satt samman en del av mina tankar i en kort presentation. Med flit går jag inte in på val av algorithm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar med om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n\r\n\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">Nu kör vi. #MeraKrypto</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 12:16:42', '2014-02-10 11:16:42', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(687, 22, '2014-02-10 12:17:15', '2014-02-10 11:17:15', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, wg co-chair, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"oppurtunistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\">http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"oppurtunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer TLS i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i SIP?  Kan vi få igång mer DANE eftersom vi är föregångare med DNSsec? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Nordunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks ni inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n\r\nEn enkel presentation - #MoreCrypto\r\n\r\nJag har satt samman en del av mina tankar i en kort presentation. Med flit går jag inte in på val av algorithm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar med om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">Nu kör vi. #MeraKrypto</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 12:17:15', '2014-02-10 11:17:15', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(692, 22, '2014-02-10 14:30:56', '2014-02-10 13:30:56', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\n\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\n\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\n\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\n\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, wg co-chair, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"oppurtunistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\n\n<a href=\"http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\">http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\n\nI korthet säger han att \"oppurtunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer TLS i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i SIP?  Kan vi få igång mer DANE eftersom vi är föregångare med DNSsec? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\n\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Nordunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks ni inte.\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\n\nEn enkel presentation - #MoreCrypto\n\nJag har satt samman en del av mina tankar i en kort presentation. Jag går inte in på val av algorithm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar med om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">Nu kör vi. #MeraKrypto</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 14:30:56', '2014-02-10 13:30:56', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-7/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(688, 22, '2014-02-10 12:20:27', '2014-02-10 11:20:27', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\n\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\n\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\n\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\n\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, wg co-chair, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"oppurtunistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\n\n<a href=\"http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\">http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\n\nI korthet säger han att \"oppurtunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer TLS i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i SIP?  Kan vi få igång mer DANE eftersom vi är föregångare med DNSsec? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\n\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Nordunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks ni inte.\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\n\nEn enkel presentation - #MoreCrypto\n\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a> som jag gärna vill ha återkoppling på. Med flit går jag inte in på val av algorithm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar med om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"><strong>Nu kör vi #MeraKrypto!</strong></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">...som nu ska slå på TL</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 12:20:27', '2014-02-10 11:20:27', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(689, 22, '2014-02-10 12:22:08', '2014-02-10 11:22:08', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\n\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\n\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\n\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\n\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, wg co-chair, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"oppurtunistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\n\n<a href=\"http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\">http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\n\nI korthet säger han att \"oppurtunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer TLS i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i SIP?  Kan vi få igång mer DANE eftersom vi är föregångare med DNSsec? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\n\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Nordunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks ni inte.\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\n\nEn enkel presentation - #MoreCrypto\n\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a> som jag gärna vill ha återkoppling på. Med flit går jag inte in på val av algorithm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar med om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"><strong>Nu kör vi #MeraKrypto!</strong></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"><em>...som nu ska slå på TLS på alla möjliga webb-sajter. Gör det du också!</em></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 12:22:08', '2014-02-10 11:22:08', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(724, 22, '2014-03-31 09:08:49', '2014-03-31 08:08:49', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera SSL- eller TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n\r\n<strong>TLS och SSL - vad är det?</strong>\r\n\r\nTLS och SSL är standarder för autenticering och kryptering av IP-kommunikation. SSL, Secure Socket Layer, utvecklades av Netscape Communication och var ett registrerat varumärke. Standarden överfördes senare till IETF och bytte namn för att undvika varumärket. Det nya namnet är TLS - Transport Layer Security. SSL version 3 och TLS version 1.0 var jämförbara. Idag är SSL v1 och v2 osäkra och ska helst inte användas.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"opportonistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\" target=\"_blank\">https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"opportunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Transport_Layer_Security\" target=\"_blank\">TLS</a> i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i IP-telefoni - SIP?  Kan vi få igång mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/DNS-based_Authentication_of_Named_Entities\" target=\"_blank\">DANE</a> eftersom vi är föregångare med <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Domain_Name_System_Security_Extensions\" target=\"_blank\">DNSSEC</a>? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Sunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSSEC. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks vi inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n<h2>En enkel presentation - #MoreCrypto</h2>\r\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algoritm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar mer om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"><strong>Nu kör vi #MeraKrypto!</strong></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-03-31 09:08:49', '2014-03-31 08:08:49', '', 682, 'http://www.isoc.se/682-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(691, 22, '2014-02-10 14:20:30', '2014-02-10 13:20:30', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, wg co-chair, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"oppurtunistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\">http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"oppurtunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med DFRI, SUNET, SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer TLS i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i SIP?  Kan vi få igång mer DANE eftersom vi är föregångare med DNSsec? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Nordunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks ni inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n\r\nEn enkel presentation - #MoreCrypto\r\n\r\nJag har satt samman en del av mina tankar i en kort presentation. Med flit går jag inte in på val av algorithm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar med om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"><strong> <a title=\"#MoreCrypto \" href=\"https://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">#MoreCrypto </a> </strong> from <strong><a href=\"http://www.slideshare.net/oej\" target=\"_blank\">Olle E Johansson</a></strong></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">Nu kör vi #MeraKrypto!</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 14:20:30', '2014-02-10 13:20:30', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-6/', 0, 'revision', '', 0),
(693, 22, '2014-02-10 14:34:14', '2014-02-10 13:34:14', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, wg co-chair, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"oppurtunistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\">http://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"oppurtunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer TLS i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i SIP?  Kan vi få igång mer DANE eftersom vi är föregångare med DNSsec? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Nordunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks ni inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n\r\nEn enkel presentation - #MoreCrypto\r\n\r\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algorithm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar med om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">Nu kör vi. #MeraKrypto</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 14:34:14', '2014-02-10 13:34:14', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(694, 22, '2014-02-10 14:55:52', '2014-02-10 13:55:52', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\n\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\n\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\n\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\n\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"opportonistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\n\n<a href=\"https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\" target=\"_blank\">https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\n\nI korthet säger han att \"opportonistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Transport_Layer_Security\" target=\"_blank\">TLS</a> i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i IP-telefoni - SIP?  Kan vi få igång mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/DNS-based_Authentication_of_Named_Entities\" target=\"_blank\">DANE</a> eftersom vi är föregångare med <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Domain_Name_System_Security_Extensions\" target=\"_blank\">DNSSEC</a>? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\n\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på NORDUnet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSsec. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks vi inte.\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\n<h2>En enkel presentation - #MoreCrypto</h2>\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algoritm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar mer om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">Nu kör vi. #MeraKrypto</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 14:55:52', '2014-02-10 13:55:52', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(695, 22, '2014-02-10 14:57:29', '2014-02-10 13:57:29', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\n\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\n\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\n\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\n\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"opportonistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\n\n<a href=\"https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\" target=\"_blank\">https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\n\nI korthet säger han att \"opportonistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Transport_Layer_Security\" target=\"_blank\">TLS</a> i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i IP-telefoni - SIP?  Kan vi få igång mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/DNS-based_Authentication_of_Named_Entities\" target=\"_blank\">DANE</a> eftersom vi är föregångare med <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Domain_Name_System_Security_Extensions\" target=\"_blank\">DNSSEC</a>? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\n\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på NORDUnet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSSEC. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks vi inte.\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\n<h2>En enkel presentation - #MoreCrypto</h2>\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algoritm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar mer om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">Nu kör vi. #MeraKrypto</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 14:57:29', '2014-02-10 13:57:29', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-10/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(696, 22, '2014-02-10 19:30:05', '2014-02-10 18:30:05', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"opportonistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\" target=\"_blank\">https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"opportonistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Transport_Layer_Security\" target=\"_blank\">TLS</a> i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i IP-telefoni - SIP?  Kan vi få igång mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/DNS-based_Authentication_of_Named_Entities\" target=\"_blank\">DANE</a> eftersom vi är föregångare med <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Domain_Name_System_Security_Extensions\" target=\"_blank\">DNSSEC</a>? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på NORDUnet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSSEC. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks vi inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n<h2>En enkel presentation - #MoreCrypto</h2>\r\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algoritm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar mer om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"><strong>Nu kör vi #MeraKrypto!</strong></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-10 19:30:05', '2014-02-10 18:30:05', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(697, 22, '2014-02-21 18:27:59', '2014-02-21 17:27:59', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"opportonistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\" target=\"_blank\">https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"opportonistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Transport_Layer_Security\" target=\"_blank\">TLS</a> i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i IP-telefoni - SIP?  Kan vi få igång mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/DNS-based_Authentication_of_Named_Entities\" target=\"_blank\">DANE</a> eftersom vi är föregångare med <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Domain_Name_System_Security_Extensions\" target=\"_blank\">DNSSEC</a>? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Sunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSSEC. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks vi inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n<h2>En enkel presentation - #MoreCrypto</h2>\r\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algoritm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar mer om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"><strong>Nu kör vi #MeraKrypto!</strong></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-21 18:27:59', '2014-02-21 17:27:59', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-12/', 0, 'revision', '', 0),
(702, 22, '2014-02-21 18:28:23', '2014-02-21 17:28:23', '<img class=\"alignleft size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\" caption=\"Olle E. Johansson\"]<img class=\"size-full wp-image-683\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" />[/caption]\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"opportonistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\" target=\"_blank\">https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"opportunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Transport_Layer_Security\" target=\"_blank\">TLS</a> i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i IP-telefoni - SIP?  Kan vi få igång mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/DNS-based_Authentication_of_Named_Entities\" target=\"_blank\">DANE</a> eftersom vi är föregångare med <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Domain_Name_System_Security_Extensions\" target=\"_blank\">DNSSEC</a>? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Sunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSSEC. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks vi inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n<h2>En enkel presentation - #MoreCrypto</h2>\r\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algoritm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar mer om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"><strong>Nu kör vi #MeraKrypto!</strong></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-02-21 18:28:23', '2014-02-21 17:28:23', '', 682, 'http://isoc.se/blogg/682-revision-13/', 0, 'revision', '', 0),
(703, 22, '2014-04-01 15:22:31', '2014-04-01 14:22:31', '<em><img class=\"alignright wp-image-684 size-full\" src=\"http://www.isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\r\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\r\n\r\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\r\n<h2>I korthet</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\r\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\r\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\r\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats. Av resurs-skäl streamas endast eftermiddagen - du hittar det på <a href=\"http://bambuser.com/channel/ISOC-SE\">Bambuser</a></li>\r\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\r\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\r\n</ul>\r\n<h2>Program:</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\r\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong>\r\n<ul>\r\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\r\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto-introduction-to-tls\" target=\"_blank\">Olles presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/pawal/tls-lite-status-frn-merakrypto\" target=\"_blank\">Patriks presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/lejon2/https-34076033\" target=\"_blank\">Jonas presentation</a></li>\r\n</ul>\r\n</li>\r\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\r\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\r\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\r\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\r\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla [<a href=\"http://www.slideshare.net/bagder/2014-curltlshttp2merakrypto\" target=\"_blank\">presentation</a>]\r\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\r\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Current Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\r\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\r\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\r\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\r\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\r\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\r\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\r\n</ul>\r\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\r\n\r\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\r\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\r\n\r\n<em>genom</em>\r\n\r\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'merakrypto-ett', '', '\nhttp://isoc.se/blogg/merakrypto/', '2014-10-15 22:44:49', '2014-10-15 21:44:49', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=703', 0, 'post', '', 1),
(704, 22, '2014-04-01 12:43:51', '2014-04-01 11:43:51', '<em>ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet fokuseras på TLS, Transport Layer Security - vad är det, hur kan det protokollet användas för att säkra kommunikation, hur funkar det? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Jobbar du med system, program eller nätverk behöver du vara med!</em>\n\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\n<h2>I korthet</h2>\n<ul>\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna. SNUS står för livestreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet)</li>\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a></li>\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\n</ul>\n<h2>Program:</h2>\n<ul>\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\n<ul>\n	<li>Jonas Lejon</li>\n	<li>Patrik Wallström</li>\n	<li>Olle E. Johansson</li>\n</ul>\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE</li>\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla</li>\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB</li>\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet</li>\n	<li>16.30 - 17.15 Diskussion, frågestund</li>\n</ul>\n&nbsp;', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 12:43:51', '2014-04-01 11:43:51', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision/', 0, 'revision', '', 0),
(705, 22, '2014-04-01 12:49:42', '2014-04-01 11:49:42', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet fokuseras på TLS, Transport Layer Security - vad är det, hur kan det protokollet användas för att säkra kommunikation, hur funkar det? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Jobbar du med system, program eller nätverk behöver du vara med!</em>\n\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\n<h2>I korthet</h2>\n<ul>\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna. SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet). Stort tack till våra sponsorer!</li>\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a></li>\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\n</ul>\n<h2>Program:</h2>\n<ul>\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\n<ul>\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\n</ul>\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013. </em></li>\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp där Leif Johansson är Co-chair. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\n	<li>16.30 - 17.15 Diskussion, frågestund</li>\n</ul>\n&nbsp;', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 12:49:42', '2014-04-01 11:49:42', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-2/', 0, 'revision', '', 0),
(706, 22, '2014-04-01 13:03:47', '2014-04-01 12:03:47', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet fokuseras på TLS, Transport Layer Security - vad är det, hur kan det protokollet användas för att säkra kommunikation, hur funkar det? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Jobbar du med system, program eller nätverk behöver du vara med!</em>\n\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\n<h2>I korthet</h2>\n<ul>\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet).</li>\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\n</ul>\n<h2>Program:</h2>\n<ul>\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\n<ul>\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\n</ul>\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp där Leif Johansson är Co-chair. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\n</ul>\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\n\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\nISOC-SE och Sunet, SNUS och DFRI\n\ngenom\n\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 13:03:47', '2014-04-01 12:03:47', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-3/', 0, 'revision', '', 0),
(707, 22, '2014-04-01 13:05:00', '2014-04-01 12:05:00', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet fokuseras på TLS, Transport Layer Security - vad är det, hur kan det protokollet användas för att säkra kommunikation, hur funkar det? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Jobbar du med system, program eller nätverk behöver du vara med!</em>\n\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\n<h2>I korthet</h2>\n<ul>\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet).</li>\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\n</ul>\n<h2>Program:</h2>\n<ul>\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\n<ul>\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\n</ul>\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp där Leif Johansson är Co-chair. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\n</ul>\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\n\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\nISOC-SE och Sunet, SNUS och DFRI\n\n<em>genom</em>\n\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 13:05:00', '2014-04-01 12:05:00', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-4/', 0, 'revision', '', 0),
(709, 22, '2014-04-01 13:12:52', '2014-04-01 12:12:52', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\n\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\n<h2>I korthet</h2>\n<ul>\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet).</li>\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\n</ul>\n<h2>Program:</h2>\n<ul>\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\n<ul>\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\n</ul>\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\n</ul>\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\n\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\n\n<em>genom</em>\n\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 13:12:52', '2014-04-01 12:12:52', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-6/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(708, 22, '2014-04-01 13:07:56', '2014-04-01 12:07:56', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet fokuseras på TLS, Transport Layer Security - vad är det, hur kan det protokollet användas för att säkra kommunikation, hur funkar det? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Jobbar du med system, program eller nätverk behöver du vara med!</em>\n\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\n<h2>I korthet</h2>\n<ul>\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet).</li>\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\n</ul>\n<h2>Program:</h2>\n<ul>\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\n<ul>\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\n</ul>\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp där Leif Johansson är Co-chair. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\n</ul>\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\n\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\n\n<em>genom</em>\n\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 13:07:56', '2014-04-01 12:07:56', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-5/', 0, 'revision', '', 0),
(710, 22, '2014-04-01 13:14:08', '2014-04-01 12:14:08', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\n\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\n<h2>I korthet</h2>\n<ul>\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet).</li>\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\n</ul>\n<h2>Program:</h2>\n<ul>\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\n<ul>\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\n</ul>\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\n</ul>\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\n\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\n\n<em>genom</em>\n\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 13:14:08', '2014-04-01 12:14:08', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-7/', 0, 'revision', '', 0),
(711, 22, '2014-04-01 15:22:31', '2014-04-01 14:22:31', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\r\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\r\n\r\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\r\n<h2>I korthet</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\r\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\r\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\r\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet).</li>\r\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\r\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\r\n</ul>\r\n<h2>Program:</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\r\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\r\n<ul>\r\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\r\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\r\n</ul>\r\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\r\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\r\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\r\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\r\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\r\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\r\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\r\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\r\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\r\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\r\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\r\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\r\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\r\n</ul>\r\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\r\n\r\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\r\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\r\n\r\n<em>genom</em>\r\n\r\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 15:22:31', '2014-04-01 14:22:31', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-8/', 0, 'revision', '', 0),
(712, 22, '2014-04-29 13:55:06', '2014-04-29 12:55:06', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\n\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\n<h2>I korthet</h2>\n<ul>\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats. Av resurs-skäl streamas endast eftermiddagen - du hittar det på <a href=\"http://bambuser.com/channel/ISOC-SE\">Bambuser</a></li>\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\n</ul>\n<h2>Program:</h2>\n<ul>\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\n<ul>\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto-introduction-to-tls\" target=\"_blank\">Olles presentation</a></li>\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/pawal/tls-lite-status-frn-merakrypto\" target=\"_blank\">Patriks presentation</a></li>\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/lejon2/https-34076033\" target=\"_blank\">Jonas presentation</a></li>\n</ul>\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla [<a href=\"http://www.slideshare.net/bagder/2014-curltlshttp2merakrypto\" target=\"_blank\">presentation</a>]\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Current Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\n</ul>\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\n\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\n\n<em>genom</em>\n\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-autosave-v1', '', '', '2014-04-29 13:55:06', '2014-04-29 12:55:06', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-autosave/', 0, 'revision', '', 0),
(713, 22, '2014-04-01 15:30:35', '2014-04-01 14:30:35', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\r\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\r\n\r\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\r\n<h2>I korthet</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\r\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\r\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\r\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats (mer information och länkar kommer veckan innan eventet).</li>\r\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\r\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\r\n</ul>\r\n<h2>Program:</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\r\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\r\n<ul>\r\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\r\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\r\n</ul>\r\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\r\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\r\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\r\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\r\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\r\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\r\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\r\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\r\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\r\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\r\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\r\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\r\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\r\n</ul>\r\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\r\n\r\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\r\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\r\n\r\n<em>genom</em>\r\n\r\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-01 15:30:35', '2014-04-01 14:30:35', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-9/', 0, 'revision', '', 0),
(714, 22, '2014-04-29 06:28:00', '2014-04-29 05:28:00', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\r\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\r\n\r\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\r\n<h2>I korthet</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\r\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\r\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\r\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats. Av resurs-skäl streamas endast eftermiddagen - du hittar det på <a href=\"http://bambuser.com/channel/ISOC-SE\">Bambuser</a></li>\r\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\r\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\r\n</ul>\r\n<h2>Program:</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\r\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\r\n<ul>\r\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\r\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\r\n</ul>\r\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\r\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\r\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\r\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\r\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\r\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\r\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\r\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\r\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\r\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\r\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\r\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\r\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\r\n</ul>\r\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\r\n\r\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\r\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\r\n\r\n<em>genom</em>\r\n\r\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-29 06:28:00', '2014-04-29 05:28:00', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-10/', 0, 'revision', '', 0),
(715, 22, '2014-04-29 12:55:41', '2014-04-29 11:55:41', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\r\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\r\n\r\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\r\n<h2>I korthet</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\r\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\r\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\r\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats. Av resurs-skäl streamas endast eftermiddagen - du hittar det på <a href=\"http://bambuser.com/channel/ISOC-SE\">Bambuser</a></li>\r\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\r\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\r\n</ul>\r\n<h2>Program:</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\r\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\r\n<ul>\r\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\r\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto-introduction-to-tls\" target=\"_blank\">Olles presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/pawal/tls-lite-status-frn-merakrypto\" target=\"_blank\">Patriks presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/lejon2/https-34076033\" target=\"_blank\">Jonas presentation</a></li>\r\n</ul>\r\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\r\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\r\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\r\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\r\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla\r\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\r\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\r\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\r\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\r\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\r\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\r\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\r\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\r\n</ul>\r\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\r\n\r\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\r\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\r\n\r\n<em>genom</em>\r\n\r\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-29 12:55:41', '2014-04-29 11:55:41', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-11/', 0, 'revision', '', 0),
(716, 22, '2014-04-29 13:54:24', '2014-04-29 12:54:24', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\r\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\r\n\r\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\r\n<h2>I korthet</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\r\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\r\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\r\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats. Av resurs-skäl streamas endast eftermiddagen - du hittar det på <a href=\"http://bambuser.com/channel/ISOC-SE\">Bambuser</a></li>\r\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\r\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\r\n</ul>\r\n<h2>Program:</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\r\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\r\n<ul>\r\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\r\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto-introduction-to-tls\" target=\"_blank\">Olles presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/pawal/tls-lite-status-frn-merakrypto\" target=\"_blank\">Patriks presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/lejon2/https-34076033\" target=\"_blank\">Jonas presentation</a></li>\r\n</ul>\r\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\r\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\r\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\r\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\r\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla [<a href=\"http://www.slideshare.net/bagder/2014-curltlshttp2merakrypto\" target=\"_blank\">presentation</a>]\r\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\r\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Curren Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\r\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\r\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\r\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\r\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\r\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\r\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\r\n</ul>\r\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\r\n\r\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\r\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\r\n\r\n<em>genom</em>\r\n\r\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-29 13:54:24', '2014-04-29 12:54:24', '', 703, 'http://isoc.se/blogg/703-revision-12/', 0, 'revision', '', 0),
(717, 22, '2014-05-23 13:22:33', '2014-05-23 12:22:33', 'Vi har tagit vår vanliga website offline för städning.\r\nDärför hamnar du här direkt i vår blogg.\r\n\r\nOm man gjorde en google sökning som pekade mot vår web så fick man en mängd länkar till viagra-reklam inbäddade i texten.\r\nVi återkommer så snart vi kan.\r\nBehöver du nå oss under tiden så går det enklast via direkt email till lars@isoc.se.\r\neller vår ordförande Maria Häll via Maria@isoc.se', 'ISOC.SE webben hackad', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'isoc-se-webben-hackad', '', '', '2014-05-23 13:42:25', '2014-05-23 12:42:25', '', 0, 'http://www.isoc.se/?p=717', 0, 'post', '', 0),
(719, 22, '2014-05-23 11:21:30', '2014-05-23 10:21:30', 'Vi har tagit vår vanliga website offline för städning.\r\nDär för hamnar du här direkt i vår blogg.\r\n\r\nOm man gjorde en google sökning som pekade mot vår web så fick man en mängd länkar till viagra-reklam inbäddade i texten.\r\nVi återkommer så snart vi kan.\r\nBehöver du nå oss under tiden så går det enklast via direkt email till lars@isoc.se.\r\neller vår ordförande Maria Häll via Maria@isoc.se', 'ISOC.SE webben hackad', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '717-revision-v1', '', '', '2014-05-23 11:21:30', '2014-05-23 10:21:30', '', 717, 'http://www.isoc.se/717-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(720, 22, '2014-05-27 22:24:43', '2014-05-27 21:24:43', 'TID: Måndagen 16 juni 2014 17.30 - 19.30\r\nPLATS: .SE, Ringvägen 100, Hiss A 9 tr, Hörsalen\r\n\r\nPROGRAM\r\n17.30 Vi samlas och äter något enkelt\r\n17.45 - 18:15 Extra föreningsstämma\r\n18:15 - 19:30 Seminarium: Internet för alla?\r\n\r\nANMÄLAN\r\nAnmäl ditt deltagande till info@isoc.se senast den 9 juni. Vill du\r\ndelta på distans måste du dock anmäla detta senast 2 juni\r\n\r\nÄMNET FÖR STÄMMAN\r\nExtrastämman sammankallas för att fatta ett andra beslut om styrelsens förslag till stadgeändring. Styrelsens motion/proposition är föranledd av det nya associationsavtalet med ISOC.\r\n\r\nDetta är en extra stämma som enligt stadgarna enbart får behandla den fråga som föranlett mötet. I samband med stämman kommer styrelsen emellertid kort informera om sitt kommande projekt som går ut på att göra en allmän översyn av föreningens stadgar. Synpunkter från medlemmarna välkomnas!\r\n\r\nSEMINARIUM:  INTERNET FÖR ALLA?\r\n\r\nISOC menar att tillgång till internet kan förbättra livskvaliteten för människor i hela världen, och har därför visionen \"the Internet is for everyone\"[1]. Det finns många utmaningar som behöver hanteras för att nätet på riktigt ska bli tillgängligt och användbart för alla. Det handlar till exempel om fysisk infrastruktur, standardisering, utbildning, ekonomi, tillit och trygghet. Men det handlar också om att nätets tjänster och verktyg behöver anpassas efter människors varierande förmågor.\r\n\r\nPär Lannerö är styrelseledamot i ISOC-SE, och arbetar till vardags med tillgänglighet på webben för personer med funktionsnedsättningar. Pär kommer att presentera grunderna för tillgänglighet på webben, och tillsammans med deltagarna resonera kring vad ”the Internet is for everyone” kan betyda i praktiken. Han kommer också att berätta om kommande lagstiftning på området, och vad E-delegationen gör tillsammans med PTS för att den svenska delen av webben ska bli mer tillgänglig för alla.\r\n\r\n[1] Se http://www.internetsociety.org/who-we-are/mission och http://www.internetsociety.org/who-we-are/mission/values-and-principles\r\n\r\nVälkomna!\r\n/Maria Häll\r\nISOC-SE’s styrelse', 'EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA FÖR ISOC-SE SAMT SEMINARIUM OM INTERNET FÖR ALLA', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'extra-foreningsstamma-for-isoc-se-samt-seminarium-om-internet-for-alla', '', '', '2014-05-27 22:24:43', '2014-05-27 21:24:43', '', 0, 'http://www.isoc.se/?p=720', 0, 'post', '', 0),
(721, 22, '2014-05-23 13:42:25', '2014-05-23 12:42:25', 'Vi har tagit vår vanliga website offline för städning.\r\nDärför hamnar du här direkt i vår blogg.\r\n\r\nOm man gjorde en google sökning som pekade mot vår web så fick man en mängd länkar till viagra-reklam inbäddade i texten.\r\nVi återkommer så snart vi kan.\r\nBehöver du nå oss under tiden så går det enklast via direkt email till lars@isoc.se.\r\neller vår ordförande Maria Häll via Maria@isoc.se', 'ISOC.SE webben hackad', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '717-revision-v1', '', '', '2014-05-23 13:42:25', '2014-05-23 12:42:25', '', 717, 'http://www.isoc.se/717-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(722, 22, '2014-04-29 13:55:10', '2014-04-29 12:55:10', '<em><img class=\"alignright size-full wp-image-684\" src=\"http://isoc.se/blogg/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\r\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\r\n\r\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\r\n<h2>I korthet</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\r\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\r\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\r\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats. Av resurs-skäl streamas endast eftermiddagen - du hittar det på <a href=\"http://bambuser.com/channel/ISOC-SE\">Bambuser</a></li>\r\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\r\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\r\n</ul>\r\n<h2>Program:</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\r\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong></li>\r\n<ul>\r\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\r\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto-introduction-to-tls\" target=\"_blank\">Olles presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/pawal/tls-lite-status-frn-merakrypto\" target=\"_blank\">Patriks presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/lejon2/https-34076033\" target=\"_blank\">Jonas presentation</a></li>\r\n</ul>\r\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\r\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\r\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\r\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\r\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla [<a href=\"http://www.slideshare.net/bagder/2014-curltlshttp2merakrypto\" target=\"_blank\">presentation</a>]\r\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\r\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Current Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\r\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\r\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\r\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\r\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\r\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\r\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\r\n</ul>\r\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\r\n\r\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\r\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\r\n\r\n<em>genom</em>\r\n\r\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-04-29 13:55:10', '2014-04-29 12:55:10', '', 703, 'http://www.isoc.se/703-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(723, 22, '2014-05-23 13:48:16', '2014-05-23 12:48:16', '<em><img class=\"alignright wp-image-684 size-full\" src=\"http://www.isoc.se/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" />ISOC-SE i samarbete med SNUS, Sunet och DFRI bjuder in till det första mötet på temat #MeraKrypto. Upptaktsmötet\r\nfokuserar på Transport Layer Security (TLS) ­- vad är det, hur funkar det, hur kan det användas för att ge säkrare kommunikation? På förmiddagen har vi ett utbildningspass, på eftermiddagen föredrag och diskussion. Du som jobbar med system, program eller nätverk behöver vara med!</em>\r\n\r\nBakgrund: <a title=\"Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!\" href=\"http://isoc.se/blogg/merakrypto/\">Om #MeraKrypto</a>\r\n<h2>I korthet</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>Datum och tid: 29 april 2014 kl 9.30 - 17.30</li>\r\n	<li>Plats: Hotell Birger Jarl, Tulegatan 8, Stockholm</li>\r\n	<li>Deltagande är kostnadsfritt. SUNET sponsrar lokalen och fikapauserna.</li>\r\n	<li>SNUS står för Internetstreaming för dig som inte kan vara på plats. Av resurs-skäl streamas endast eftermiddagen - du hittar det på <a href=\"http://bambuser.com/channel/ISOC-SE\">Bambuser</a></li>\r\n	<li><a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">Anmälan görs på Eventbrite</a> - <a href=\"https://merakrypto.eventbrite.com\">https://merakrypto.eventbrite.com</a></li>\r\n	<li>För att få information om kommande möten, anmäl dig till <a href=\"http://www.meetup.com/MeraKrypto-samverkan-for-ett-sakrare-Internet/\">#MeraKrypto på Meetup.com</a> - du kan också följa oss på Twitter som <a href=\"https://twitter.com/merakrypto\" target=\"_blank\">@merakrypto</a></li>\r\n</ul>\r\n<h2>Program:</h2>\r\n<ul>\r\n	<li>9.30-10.00 Samling och fika</li>\r\n	<li>10.00 - 12.00: <strong>Introduktion till Kryptering och TLS</strong>\r\n<ul>\r\n	<li><em>Vi inleder dagen med en grundkurs i kryptering för applikationer - TLS. Exempel på hur man använder TLS i webb, IP-telefoni och e-post - inklusive PGP. Vi går igenom prestanda och ger praktiska råd till sajtägare.</em></li>\r\n	<li>Föreläsare: Jonas Lejon, Patrik Wallström, Olle E. Johansson</li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto-introduction-to-tls\" target=\"_blank\">Olles presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/pawal/tls-lite-status-frn-merakrypto\" target=\"_blank\">Patriks presentation</a></li>\r\n	<li><a href=\"http://www.slideshare.net/lejon2/https-34076033\" target=\"_blank\">Jonas presentation</a></li>\r\n</ul>\r\n</li>\r\n	<li>12.00 - 13.00 Lunchpaus (Lunch ingår ej - men det finns många restauranger i närheten!)</li>\r\n	<li>13.00 - 13.30 <strong>#MeraKrypto: Introduktion</strong>, Olle E. Johansson, Edvina AB</li>\r\n	<li>13.30-14.00 <strong>Certifikatanvändningen på Svenska delen av Internet</strong>, Anne-Marie Eklund Löwinder, .SE\r\n<em>Det räcker inte med att ha ett certifikat utfärdat för domänen eller webbservern. Certifikatet måste också kunna betraktas som pålitligt genom att det uppfyller några grundläggande krav som ska ställas på den typen av säkerhetsmekanismer, som att det har utfärdats av en pålitlig certifikatsutfärdare, att certifikatet är giltigt, att det använder sig av säkra algoritmer, har tillräckligt långa nycklar et cetera. .SE har tittat lite närmare på hur det såg ut på .se-domäner 2013 vad gäller certifikat - och Anne-Marie delar med sig av resultaten!</em></li>\r\n	<li>14.00 - 14.30 <strong>CURLa med TLS</strong>, Daniel Stenberg, Haxx/Mozilla [<a href=\"http://www.slideshare.net/bagder/2014-curltlshttp2merakrypto\" target=\"_blank\">presentation</a>]\r\n<em>Som ett av stråna i internetstacken måste programmet och biblioteket curl göra sitt. Hur använder vi TLS i curl, hur ska man använda TLS med curl och vad gör curl för att stärka upp TLS-användningen? http2 och nya tekniker ligger i startgroparna, kommer det förbättre TLS- eller det generella kryptoläget för curl? </em></li>\r\n	<li>14.30 - 15.00 <strong>TLS - Best Current Practise och DANE</strong>, Jakob Schlyter, Kirei och Andreas Jonsson, Romab</li>\r\n	<li>15.00 - 15.30 Fika och diskussion</li>\r\n	<li>15.30 - 16.00 <strong>MeraKrypto i företagsnäten</strong>, Björn Sjöholm, Europoint AB\r\n<em>Företagsnäten har förändrats - från hårt kontrollerade nät till nät som är öppna för egna enheter, med wifi och vpn till hemdatorer. Många företag vill fortfarande kontrollera innehåll för att skydda sin infrastruktur och därmed kan inte innehåll krypteras hela vägen till klienten. Är detta fortfarande ett relevant synsätt? Finns behov av konfidentialitet och personlig integritet även inne i företagsnäten? Blir det bättre eller sämre med kryptering i det interna nätet? </em></li>\r\n	<li>16.00 - 16.30 <strong>MeraKrypto i IETF</strong> - UTA, Leif Johansson, Sunet\r\n<em>IETF tar frågan om massiv nätövervakning på allvar. Flera arbetsgrupper jobbar med lösningar på hur vi ska möta den här attacken. En av grupperna är UTA, en grupp som leds av Leif Johansson. Leif beskriver vad som händer och vart vi är på väg.</em></li>\r\n	<li>16.30 - 17.15 <strong>Diskussion, frågestund</strong></li>\r\n</ul>\r\nVi ser fram emot att träffa dig på #MeraKrypto No.1 ! Ett stort tack till våra sponsorer som gör det möjligt att genomföra det här mötet.\r\n\r\n<strong>Varmt välkomna!</strong>\r\nISOC-SE och <a href=\"http://www.sunet.se\" target=\"_blank\">Sunet</a>, <a href=\"http://www.snus.se\" target=\"_blank\">SNUS</a> och <a href=\"https://www.dfri.se\" target=\"_blank\">DFRI</a>\r\n\r\n<em>genom</em>\r\n\r\n/Olle E. Johansson', '#MeraKrypto - möte No. 1 den 29 april', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '703-revision-v1', '', '', '2014-05-23 13:48:16', '2014-05-23 12:48:16', '', 703, 'http://www.isoc.se/703-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(725, 22, '2014-05-23 13:50:05', '2014-05-23 12:50:05', '<img class=\"alignleft wp-image-684 size-full\" src=\"http://www.isoc.se/wp-content/uploads/2014/02/merakrypto-fyrkant.png\" alt=\"Mera Krypto - Samverkan för ett säkrare Internet\" width=\"255\" height=\"252\" /><strong><em>En av mina personliga lärdomar av det senaste årets diskussion om Internet-säkerhet är att vi måste kryptera mera. Släppa på några gamla heliga kor och separara andra glorifierade nötkreatur från varandra. Låt mig beskriva hur jag tänker!</em></strong>\r\n\r\nI min värld har jag mumlat att om man inte kan verifiera SSL- eller TLS-servern så är det ingen poäng att kryptera. Det blir ju inte hemligt, liksom.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_683\" align=\"alignright\" width=\"120\"]<img class=\"wp-image-683 size-full\" src=\"http://www.isoc.se/wp-content/uploads/2014/02/Olle2007-120x140.gif\" alt=\"\" width=\"120\" height=\"140\" /> Olle E. Johansson[/caption]\r\n\r\nNu börjar jag ana att det är att blanda begreppen - kryptering som ger konfidentialitet och autenticering som hjälper oss att avgöra om vi kommunicerar med rätt tjänst eller person. Man kan kryptera utan att autenticera. Det blir kanske inte samma nivå av konfidentialitet, men det blir svårare för utomstående att läsa trafiken. Inte omöjligt, men svårare och kostsammare. Vi måste höja ribban ett par steg. Datakraft blir allt billigare, så att kryptera mera kommer inte att påverka CPU-användningen speciellt mycket. Att inte ens försöka kryptera är i dagsläget att släppa allting helt fritt för alla.\r\n\r\n<strong>TLS och SSL - vad är det?</strong>\r\n\r\nTLS och SSL är standarder för autenticering och kryptering av IP-kommunikation. SSL, Secure Socket Layer, utvecklades av Netscape Communication och var ett registrerat varumärke. Standarden överfördes senare till IETF och bytte namn för att undvika varumärket. Det nya namnet är TLS - Transport Layer Security. SSL version 3 och TLS version 1.0 var jämförbara. Idag är SSL v1 och v2 osäkra och ska helst inte användas.\r\n<h2>IETF tar allvarligt på det som hänt - det är en attack mot Internet!</h2>\r\nIETF har sett allvarligt på alla avslöjanden om avlyssning av Internet. Man har insett hur enkelt det är och vilka brister protokollen vi jobbar med har. Nu höjs ribban samtidigt som man sätter in krafter på att utveckla nya rekommendationer, riktlinjer och regler för hur nya protokoll definieras. Säkerhet ska in från början i designen, inte läggas till som en eftertanke.\r\n\r\nDet finns en ny arbetsgrupp inom IETF som heter <a href=\"https://tools.ietf.org/wg/uta/\" target=\"_blank\">UTA</a> där man försöker reda ut hur vi kan få mer krypterade sessioner i applikationslagret. Paul Hoffman, har skrivit en första version av en draft där han försöker reda ut begreppen och definiera \"opportonistic crypto\" ur TLS-synpunkt. Det finns flera grupper som jobbar och begreppet kommer förmodligen manglas i ett par olika omgångar innan man enas, vilket dock inte hindrar att det används flitigt. Jag tycker att Pauls draft lärde mig mycket. Läs den!\r\n\r\n<a href=\"https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00\" target=\"_blank\">https://tools.ietf.org/html/draft-hoffman-uta-opportunistic-tls-00</a>\r\n\r\nI korthet säger han att \"opportunistic crypto\" är när programvaran och systemen sätter upp TLS för att man kan, inte för att användaren krävt det. Om du surfar till en webb som har både port 80 och 443 öppen så ska webbläsaren välja att använda TLS oavsett vad URL är. Skillnaden är att när programvaran fattar beslut och sätter upp krypto - kanske utan att kunna verifiera certifikat, så ska INGET lås visas, ingen address ska visas i grönt och användaren ska inte få något felmeddelande om att \"Bussiga Olles billiga CA är en okänd certifikatutfärdare du inte ska lita på\".\r\n<h2>#MeraKrypto - nu är det dags att öka mängden TLS på nätet!</h2>\r\nVI i ISOC-SE i samarbete med SNUS och andra organisationer kommer jobba mer med det här under resten av året. Många frågor uppstår - hur kan vi mäta framgång i det Svenska Internet? Mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Transport_Layer_Security\" target=\"_blank\">TLS</a> i mailsystemen? Mer TLS på webben? Mer TLS i IP-telefoni - SIP?  Kan vi få igång mer <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/DNS-based_Authentication_of_Named_Entities\" target=\"_blank\">DANE</a> eftersom vi är föregångare med <a href=\"https://en.wikipedia.org/wiki/Domain_Name_System_Security_Extensions\" target=\"_blank\">DNSSEC</a>? Hjälper verkligen mera krypto eller är det andra lösningar vi behöver? Är TLS för gammalt och ska helt enkelt ersättas? Här finns att snacka om och det ska vi göra. Lära oss mer, så vi kan påverka där vi jobbar dagligen.\r\n\r\nVi är några som jobbar med det här i IETF och kan rapportera tillbaka. Leif Johansson på Sunet är co-chair för UTA-gruppen. Jag rotar som vanligt i SIP och WebRTC. Daniel Stenberg är med i arbetet runt HTTP 2.0 som troligen bara kommer använda TLS. Jakob Schlyter jobbar med DANE och DNSSEC. Vi är dessutom många som jobbar med Open Source och kan förändra synsättet. Det finns redan lösningar för \"Better Than Nothing\" kryptering i IPsec. Jag har redan börjat rota med mina kollegor som utvecklar SIP-lösningar om hur vi kan förändra koden så vi alltid sätter upp TLS där vi kan. SIP-protokollet tillåter det utan att vi ändrar en enda rad i raden av RFC som beskriver IP-telefoni! Det är bara koden som ska göra rätt. SIP-telefonen Jitsi gör det redan. Små steg framåt, men ack så viktiga.\r\n<h2>Slå på säkra sessioner i dina molntjänster!</h2>\r\nDu kan också göra små saker, även om du inte är utvecklare. Använd Facebook, Google, LInkedIN och andra tjänster över TLS. I många fall finns inställningar där du säger att du vill att alla sessioner, oavsett URL, ska använda TLS.  Om tjänsten inte stödjer TLS, så maila och fråga varför. Om ingen knackar på dörren, så märks vi inte.\r\n<h2>Bygg in TLS i appar och molntjänster!</h2>\r\nOm du är med att bygga appar för mobiler, sätta upp servertjänster eller utvecklar system - se då till att TLS är med i designen från början. Precis som IPv6 är det lättare att ha det med i starten så att det blir rätt. Välj nivå efter applikationens värde - ska certifikat valideras, ska ni ha en egen certifikattjänst, ska ni ha säker identitet? Oavsett vilken nivå av säkerhet ni väljer för er IT-lösning, så se till att alla sessioner krypteras.\r\n<h2>En enkel presentation - #MoreCrypto</h2>\r\nJag har satt samman en del av mina tankar <a href=\"http://www.slideshare.net/oej/morecrypto\" target=\"_blank\">i en kort presentation</a>. Jag går inte in på val av algoritm, serverkonfiguration eller programmerings-gränssnitt till OpenSSL. Det handlar mer om varför vi måste förändra vårt synsätt och steg vi måste ta tillsammans för att säkra vårt nät.\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px;\"><strong>Nu kör vi #MeraKrypto!</strong></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px;\"></div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px;\">/Olle E. Johansson</div>\r\n<div style=\"margin-bottom: 5px;\"></div>\r\n&nbsp;', 'Mera Krypto: Vi måste stärka nätet!', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '682-revision-v1', '', '', '2014-05-23 13:50:05', '2014-05-23 12:50:05', '', 682, 'http://www.isoc.se/682-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(726, 22, '2014-05-27 22:17:44', '2014-05-27 21:17:44', 'TID: Måndagen 16 juni 2014 17.30 - 19.30\r\nPLATS: .SE, Ringvägen 100, Hiss A 9 tr, Hörsalen\r\n\r\nPROGRAM\r\n17.30 Vi samlas och äter något enkelt\r\n17.45 - 18:15 Extra föreningsstämma\r\n18:15 - 19:30 Seminarium: Internet för alla?\r\n\r\nANMÄLAN\r\nAnmäl ditt deltagande till info@isoc.se senast den 9 juni. Vill du\r\ndelta på distans måste du dock anmäla detta senast 2 juni\r\n\r\nÄMNET FÖR STÄMMAN\r\nExtrastämman sammankallas för att fatta ett andra beslut om styrelsens förslag till stadgeändring. Styrelsens motion/proposition är föranledd av det nya associationsavtalet med ISOC.\r\n\r\nDetta är en extra stämma som enligt stadgarna enbart får behandla den fråga som föranlett mötet. I samband med stämman kommer styrelsen emellertid kort informera om sitt kommande projekt som går ut på att göra en allmän översyn av föreningens stadgar. Synpunkter från medlemmarna välkomnas!\r\n\r\n\r\nSEMINARIUM:  INTERNET FÖR ALLA?\r\n\r\nISOC menar att tillgång till internet kan förbättra livskvaliteten för människor i hela världen, och har därför visionen \"the Internet is for everyone\"[1]. Det finns många utmaningar som behöver hanteras för att nätet på riktigt ska bli tillgängligt och användbart för alla. Det handlar till exempel om fysisk infrastruktur, standardisering, utbildning, ekonomi, tillit och trygghet. Men det handlar också om att nätets tjänster och verktyg behöver anpassas efter människors varierande förmågor.\r\n \r\nPär Lannerö är styrelseledamot i ISOC-SE, och arbetar till vardags med tillgänglighet på webben för personer med funktionsnedsättningar. Pär kommer att presentera grunderna för tillgänglighet på webben, och tillsammans med deltagarna resonera kring vad ”the Internet is for everyone” kan betyda i praktiken. Han kommer också att berätta om kommande lagstiftning på området, och vad E-delegationen gör tillsammans med PTS för att den svenska delen av webben ska bli mer tillgänglig för alla.\r\n \r\n[1] Se http://www.internetsociety.org/who-we-are/mission och http://www.internetsociety.org/who-we-are/mission/values-and-principles\r\n\r\n\r\nVälkomna!\r\n/Maria Häll\r\nISOC-SE’s styrelse\r\n', 'EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA FÖR ISOC-SE SAMT SEMINARIUM OM INTERNET FÖR ALLA', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '720-revision-v1', '', '', '2014-05-27 22:17:44', '2014-05-27 21:17:44', '', 720, 'http://www.isoc.se/720-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(727, 22, '2014-06-16 22:42:02', '2014-06-16 21:42:02', 'Nu när vår ordinarie website är stängd så kan du nå information  om medlemsavgifter och vårt webformulär med information som vi behöver via denna länk\r\n<a href=\"https://isoc.se/bli-medlem/att-bli-individuell-medlem/\">https://isoc.se/bli-medlem/att-bli-individuell-medlem/</a>\r\nVälkommen\r\nLars\r\nför Styrelsen', 'Vill du bli medlem i ISOC-SE', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'vill-du-bli-medlem-i-isoc-se', '', '', '2020-10-05 07:51:43', '2020-10-05 06:51:43', '', 0, 'http://www.isoc.se/?p=727', 0, 'post', '', 0),
(728, 22, '2014-05-27 22:24:43', '2014-05-27 21:24:43', 'TID: Måndagen 16 juni 2014 17.30 - 19.30\r\nPLATS: .SE, Ringvägen 100, Hiss A 9 tr, Hörsalen\r\n\r\nPROGRAM\r\n17.30 Vi samlas och äter något enkelt\r\n17.45 - 18:15 Extra föreningsstämma\r\n18:15 - 19:30 Seminarium: Internet för alla?\r\n\r\nANMÄLAN\r\nAnmäl ditt deltagande till info@isoc.se senast den 9 juni. Vill du\r\ndelta på distans måste du dock anmäla detta senast 2 juni\r\n\r\nÄMNET FÖR STÄMMAN\r\nExtrastämman sammankallas för att fatta ett andra beslut om styrelsens förslag till stadgeändring. Styrelsens motion/proposition är föranledd av det nya associationsavtalet med ISOC.\r\n\r\nDetta är en extra stämma som enligt stadgarna enbart får behandla den fråga som föranlett mötet. I samband med stämman kommer styrelsen emellertid kort informera om sitt kommande projekt som går ut på att göra en allmän översyn av föreningens stadgar. Synpunkter från medlemmarna välkomnas!\r\n\r\nSEMINARIUM:  INTERNET FÖR ALLA?\r\n\r\nISOC menar att tillgång till internet kan förbättra livskvaliteten för människor i hela världen, och har därför visionen \"the Internet is for everyone\"[1]. Det finns många utmaningar som behöver hanteras för att nätet på riktigt ska bli tillgängligt och användbart för alla. Det handlar till exempel om fysisk infrastruktur, standardisering, utbildning, ekonomi, tillit och trygghet. Men det handlar också om att nätets tjänster och verktyg behöver anpassas efter människors varierande förmågor.\r\n\r\nPär Lannerö är styrelseledamot i ISOC-SE, och arbetar till vardags med tillgänglighet på webben för personer med funktionsnedsättningar. Pär kommer att presentera grunderna för tillgänglighet på webben, och tillsammans med deltagarna resonera kring vad ”the Internet is for everyone” kan betyda i praktiken. Han kommer också att berätta om kommande lagstiftning på området, och vad E-delegationen gör tillsammans med PTS för att den svenska delen av webben ska bli mer tillgänglig för alla.\r\n\r\n[1] Se http://www.internetsociety.org/who-we-are/mission och http://www.internetsociety.org/who-we-are/mission/values-and-principles\r\n\r\nVälkomna!\r\n/Maria Häll\r\nISOC-SE’s styrelse', 'EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA FÖR ISOC-SE SAMT SEMINARIUM OM INTERNET FÖR ALLA', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '720-revision-v1', '', '', '2014-05-27 22:24:43', '2014-05-27 21:24:43', '', 720, 'http://www.isoc.se/720-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(729, 22, '2014-06-16 22:33:39', '2014-06-16 21:33:39', 'Nu när vår ordinarie website är stängd så kan du nå information och vårt webformulär  via denna länk\r\nhttp://goo.gl/FZepD5\r\nVälkommen', 'Vill du bli medlem i ISOC-SE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '727-revision-v1', '', '', '2014-06-16 22:33:39', '2014-06-16 21:33:39', '', 727, 'http://www.isoc.se/727-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(731, 22, '2014-06-16 22:42:01', '2014-06-16 21:42:01', 'Nu när vår ordinarie website är stängd så kan du nå information  om medlemsavgifter och vårt webformulär med information som vi behöver via denna länk\n<a href=\"http://goo.gl/FZepD5\">http://goo.gl/FZepD5</a>\nVälkommen\nLars\nför Styrelsen', 'Vill du bli medlem i ISOC-SE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '727-autosave-v1', '', '', '2014-06-16 22:42:01', '2014-06-16 21:42:01', '', 727, 'http://www.isoc.se/727-autosave-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(732, 22, '2014-06-16 22:42:02', '2014-06-16 21:42:02', 'Nu när vår ordinarie website är stängd så kan du nå information  om medlemsavgifter och vårt webformulär med information som vi behöver via denna länk\r\n<a href=\"http://goo.gl/FZepD5\">http://goo.gl/FZepD5</a>\r\nVälkommen\r\nLars\r\nför Styrelsen', 'Vill du bli medlem i ISOC-SE', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '727-revision-v1', '', '', '2014-06-16 22:42:02', '2014-06-16 21:42:02', '', 727, 'http://www.isoc.se/727-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(746, 22, '2015-06-28 21:24:51', '2015-06-28 20:24:51', '<strong>av Doc Searls och David Weinberger</strong>\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel: Tanken att sälja leksaker för djur på webben är en bra väg för att bli rik. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dom med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollerar och i övrigt “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av snabbmeddelandesystem på näteta.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telefonindustrin, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare det enorma inflytandet av dessa industrier i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året så sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer variationslösa (och tekniskt uråldriga) AM och FM banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internet radio att lyckas. Snabbmeddelandesystem kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Meynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stop för tragedin med Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du är i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde har sin grund i sin tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li>Internet är inte något komplicerat</li>\r\n	<li>Internet är inte en sak (pryl). Det är en överenskommelse.</li>\r\n	<li>Internet är korkat.</li>\r\n	<li>Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</li>\r\n	<li>Och så vidare om denna section överhuvudtaget ska vara med….. Jag anser det.</li>\r\n</ol>\r\n<h3>1) Internet är inte något komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften i all sin enkelhet – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nSättet att göra detta är att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n<h3>2) Internet är inte en pryl. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser våra ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv blir vi tillsagda vid varje paus att dessa när är källorna för program som strålas ut genom luften eller genom kablar.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kabeldragning. Det är inte ett system. Och det är inte en källa för program.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är jäkligt smart. Det vet vem som ringer vem, var dom är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet stannar uppe. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik men allt att göra med värde…\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata på basis att de behöver komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n<h3>5) Allt av Internets värde växer vid dess ändar.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice ordförande för Service Prioritering. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n<h3>6) Pengar flyttas till förorterna.</h3>\r\nOm allt av Internets värde finns vid dess kanter så vill Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte ändpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n\r\n<strong>8a) Ingen äger det.</strong>\r\n\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak (pryl). Internet är inte bara iI det offentliga rummet, det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är en bra sak: Eller – Och det är bra för att:\r\n\r\nInternet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa sig för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller få tas över av en av våra konkurrenter.\r\n\r\nVi behöver inte oroa sig för att vissa av dess delar kommer att arbeta med en leverantör och andra kommer att arbeta med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.\r\n\r\nVi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.\r\n\r\nUnderhållet av Internet är fördelat bland alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.\r\n\r\n<strong>8b) Alla kan använda det.</strong>\r\n\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en sammanbindande apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter behag. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n\r\n<strong>8c) Vem som helst kan förbättra det.</strong>\r\n\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det är så epost skapades. Och nyhetsgrupper. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med ändbaserade applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället kom de upp med nya protokoll som använder Internet så som det existerar, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL: s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n\r\n<strong>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</strong>\r\n\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv deras natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har gjort ett strålande jobb att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag erfar (vet) att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n\r\n<strong>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</strong>\r\n\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan du höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa dig att sälja dina grejer om du bad oss​.\r\n\r\nDe statliga typer som har förväxlat värdet av Internet med värdet på dess innehåll borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så driver de faktiskt ner dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"com\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja en bra bit från en dålig bit om det så bet det på sina stygga bitar. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internet livets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '745-revision-v1', '', '', '2015-06-28 21:24:51', '2015-06-28 20:24:51', '', 745, 'http://isoc.se/blogg/745-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(739, 22, '2015-05-17 14:48:48', '2015-05-17 13:48:48', 'Geoff Huston, APNIC, har skrivit en intressant artikel om baksidan av IoT som jag tycker är tänkvärd, se http://blog.apnic.net/2015/04/30/the-internet-of-stupid-things/\r\n\r\nISOC-SE planerar att ordna ett seminarium om IoT inom en inte allt för avlägsen framtid. Om du är intresserad av att medverka så hör gärna av dig till någon i styrelsen.\r\n\r\nBörje', 'The Internet of Stupid Things', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'the-internet-of-stupid-things', '', '', '2015-05-17 14:48:48', '2015-05-17 13:48:48', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=739', 0, 'post', '', 0),
(740, 22, '2015-05-17 14:48:13', '2015-05-17 13:48:13', 'Geoff Huston, APNIC, har skrivit en intressant artikel om baksidan av IoT som jag tycker är tänkvärd, se http://blog.apnic.net/2015/04/30/the-internet-of-stupid-things/\r\n\r\nISOC-SE planerar att ordna ett seminarium om IoT inom en inte allt för avlägsen framtid. Om du är intresserad av att medverka så hör gärna av dig till någon i styrelsen.\r\n\r\n&nbsp;', 'The Internet of Stupid ThingsBörje', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '739-revision-v1', '', '', '2015-05-17 14:48:13', '2015-05-17 13:48:13', '', 739, 'http://isoc.se/blogg/739-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(741, 22, '2015-05-17 14:48:48', '2015-05-17 13:48:48', 'Geoff Huston, APNIC, har skrivit en intressant artikel om baksidan av IoT som jag tycker är tänkvärd, se http://blog.apnic.net/2015/04/30/the-internet-of-stupid-things/\r\n\r\nISOC-SE planerar att ordna ett seminarium om IoT inom en inte allt för avlägsen framtid. Om du är intresserad av att medverka så hör gärna av dig till någon i styrelsen.\r\n\r\nBörje', 'The Internet of Stupid Things', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '739-revision-v1', '', '', '2015-05-17 14:48:48', '2015-05-17 13:48:48', '', 739, 'http://isoc.se/blogg/739-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(742, 22, '2015-05-17 14:56:47', '2015-05-17 13:56:47', 'Om du är intresserad av vad som händer på svenska universitet vad det gäller nätverksforsking så kan det vara läge att kolla in SNCNW 2015 som äger rum 28-29/5  i Karlstad, http://www.sncnw.se/2015/.\r\n\r\nAlla är hjärtligt välkomna!\r\n\r\nBörje', '11th Swedish National Computer Networking Workshop SNCNW 2015', '', 'publish', 'open', 'open', '', '11th-swedish-national-computer-networking-workshop-sncnw-2015', '', '', '2015-05-17 14:56:47', '2015-05-17 13:56:47', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=742', 0, 'post', '', 0),
(743, 22, '2015-05-17 14:56:47', '2015-05-17 13:56:47', 'Om du är intresserad av vad som händer på svenska universitet vad det gäller nätverksforsking så kan det vara läge att kolla in SNCNW 2015 som äger rum 28-29/5  i Karlstad, http://www.sncnw.se/2015/.\r\n\r\nAlla är hjärtligt välkomna!\r\n\r\nBörje', '11th Swedish National Computer Networking Workshop SNCNW 2015', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '742-revision-v1', '', '', '2015-05-17 14:56:47', '2015-05-17 13:56:47', '', 742, 'http://isoc.se/blogg/742-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(745, 22, '2015-06-30 22:50:02', '2015-06-30 21:50:02', '<h2>av Doc Searls och David Weinberger</h2>\r\nÖversatt till svenska av ISOC-SE. <a href=\"http://worldofends.com\">Originaltexten</a> är upphovsrättsbefriad med <a href=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv\">CC0</a>. Den skrevs för mer än ett decennium sedan, men vi tycker att det fortfarande finns mycket att lära av texten.\r\n\r\n<hr />\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel tanken att sälja leksaker för djur på webben för att bli rika. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dem med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollera och  “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av chat-system på nätet.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telekom, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare dessa industriers stora inflytande i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer enformiga (och tekniskt uråldriga) AM- och FM-banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internetradio att lyckas. Chat-system kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Maynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stopp för tragedin Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du finns i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde kommer ur dess tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\n<div>\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li><a href=\"#1\">Internet är inte komplicerat</a></li>\r\n	<li><a href=\"#2\">Internet är inte en sak. Det är en överenskommelse.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#3\">Internet är korkat.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#4\">Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#5\">Internets värde uppstår i ändarna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#6\">Pengar flyttar till förorterna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#7\">Världens ände? Nä, en värld av ändar. </a></li>\r\n	<li><a href=\"#8\">Internets tre dygder:</a>\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul></li>\r\n	<li><a href=\"#9\">Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</a></li>\r\n	<li><a href=\"#10\">Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</a></li>\r\n</ol>\r\n</div>\r\n\r\n<a name=\"1\"></a>\r\n<h3>1) Internet är inte komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften enkelheten – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nDetta görs genom att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n\r\n<a name=\"2\"></a>\r\n<h3>2) Internet är inte en sak. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv får vi höra att en kanal (eng. network) därifrån som programmen kommer.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kablar. Det är inte ett system. Och det är inte en tv-kanal.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n\r\n<a name=\"3\"></a>\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är grymt smart. Det vet vem som ringer vem, var de är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet fortsätter att fungera. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik än med värde…\r\n\r\n<a name=\"4\"></a>\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata för att de ska komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n\r\n<a name=\"5\"></a>\r\n<h3>5) Internets värde uppstår i ändarna.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice serviceprioriteringschef. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n\r\n<a name=\"6\"></a>\r\n<h3>6) Pengar flyttar till förorterna.</h3>\r\nOm Internets hela värde finns vid dess kanter så \"vill\" Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte slutpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n\r\n<a name=\"8\"></a>\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n\r\n<h4>8a) Ingen äger det.</h4>\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak. Internet är inte bara i det offentliga rummet (eng. public domain), det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är bra, eftersom:\r\n<ul>\r\n	<li>Internet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa oss för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller tas över av en av våra konkurrenter.</li>\r\n	<li>Vi behöver inte oroa oss för att vissa av dess delar kommer att fungera med en leverantör och andra bara kommer att fungera med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.</li>\r\n	<li>Vi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.</li>\r\n	<li>Underhållet av Internet är fördelat mellan alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.</li>\r\n</ul>\r\n\r\n\r\n<h4>8b) Alla kan använda det.</h4>\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en uppkopplad apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter sitt godtycke. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n\r\n<h4>8c) Vem som helst kan förbättra det.</h4>\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det var så e-post skapades. Och diskussionsforum. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället tog de fram nya protokoll som använder Internet, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL:s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n\r\n<a name=\"9\"></a>\r\n<h3>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</h3>\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv sin natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har lyckats så bra med att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag vet att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n\r\n<a name=\"10\"></a>\r\n<h3>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</h3>\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan ni höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa er att sälja era grejer om ni bad oss​.\r\n\r\nDe statsbyråkrater som har förväxlat Internets värde med innehållets värde borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så sänker de faktiskt dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"kom\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja godbitar från en dåliga bitar även om det skulle ta ett bett av varje bit. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internetlivets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'publish', 'open', 'open', '', 'world-of-ends', '', '', '2015-06-30 22:50:02', '2015-06-30 21:50:02', '', 0, 'http://isoc.se/blogg/?p=745', 0, 'post', '', 0),
(747, 22, '2015-06-28 22:19:12', '2015-06-28 21:19:12', '<h2>av Doc Searls och David Weinberger</h2>\r\nÖversatt till svenska av ISOC-SE. <a href=\"http://worldofends.com\">Originaltexten</a> ligger i public domain, och denna översättning är upphovsrättsbefriad med <a href=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv\">CC0</a>.\r\n\r\n<hr />\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel: Tanken att sälja leksaker för djur på webben är en bra väg för att bli rik. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dom med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollerar och i övrigt “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av snabbmeddelandesystem på näteta.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telefonindustrin, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare det enorma inflytandet av dessa industrier i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året så sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer variationslösa (och tekniskt uråldriga) AM och FM banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internet radio att lyckas. Snabbmeddelandesystem kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Meynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stop för tragedin med Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du är i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde har sin grund i sin tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li><a href=\"#1\">Internet är inte något komplicerat</a></li>\r\n	<li><a href=\"#2\">Internet är inte en sak (pryl). Det är en överenskommelse.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#3\">Internet är korkat.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#4\">Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#5\">Internets värde uppstår i ändarna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#6\">Pengar flyttas till förorterna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#7\">Världens ände? Nä, en värld av ändar. </a></li>\r\n	<li><a href=\"#8\">Internets tre dygder:</a>\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul></li>\r\n	<li><a href=\"#9\">Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</a></li>\r\n	<li><a href=\"#10\">Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</a></li>\r\n</ol>\r\n<h3>1) Internet är inte något komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften i all sin enkelhet – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nSättet att göra detta är att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n<h3>2) Internet är inte en pryl. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser våra ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv blir vi tillsagda vid varje paus att dessa när är källorna för program som strålas ut genom luften eller genom kablar.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kabeldragning. Det är inte ett system. Och det är inte en källa för program.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är jäkligt smart. Det vet vem som ringer vem, var dom är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet stannar uppe. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik men allt att göra med värde…\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata på basis att de behöver komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n<h3>5) Internets värde uppstår i ändarna.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice ordförande för Service Prioritering. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n<h3>6) Pengar flyttas till förorterna.</h3>\r\nOm allt av Internets värde finns vid dess kanter så vill Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte ändpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n<h4>8a) Ingen äger det.</h4>\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak (pryl). Internet är inte bara iI det offentliga rummet, det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är en bra sak: Eller – Och det är bra för att:\r\n\r\nInternet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa sig för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller få tas över av en av våra konkurrenter.\r\n\r\nVi behöver inte oroa sig för att vissa av dess delar kommer att arbeta med en leverantör och andra kommer att arbeta med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.\r\n\r\nVi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.\r\n\r\nUnderhållet av Internet är fördelat bland alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.\r\n<h4>8b) Alla kan använda det.</h4>\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en sammanbindande apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter behag. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n<h4>8c) Vem som helst kan förbättra det.</h4>\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det är så epost skapades. Och nyhetsgrupper. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med ändbaserade applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället kom de upp med nya protokoll som använder Internet så som det existerar, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL: s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n<h3>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</h3>\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv deras natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har gjort ett strålande jobb att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag erfar (vet) att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n<h3>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</h3>\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan du höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa dig att sälja dina grejer om du bad oss​.\r\n\r\nDe statliga typer som har förväxlat värdet av Internet med värdet på dess innehåll borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så driver de faktiskt ner dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"com\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja en bra bit från en dålig bit om det så bet det på sina stygga bitar. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internet livets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '745-revision-v1', '', '', '2015-06-28 22:19:12', '2015-06-28 21:19:12', '', 745, 'http://isoc.se/blogg/745-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(752, 22, '2015-06-30 22:37:54', '2015-06-30 21:37:54', '<h2>av Doc Searls och David Weinberger</h2>\r\nÖversatt till svenska av ISOC-SE. <a href=\"http://worldofends.com\">Originaltexten</a> är upphovsrättsbefriad med <a href=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv\">CC0</a>. Den skrevs för mer än ett decennium sedan, men vi tycker att det fortfarande finns mycket att lära av texten.\r\n\r\n<hr />\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel tanken att sälja leksaker för djur på webben för att bli rika. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dem med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollera och  “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av chat-system på nätet.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telekom, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare dessa industriers stora inflytande i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer enformiga (och tekniskt uråldriga) AM- och FM-banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internetradio att lyckas. Chat-system kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Maynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stopp för tragedin Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du finns i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde kommer ur dess tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\n<div>\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li><a href=\"#1\">Internet är inte komplicerat</a></li>\r\n	<li><a href=\"#2\">Internet är inte en sak. Det är en överenskommelse.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#3\">Internet är korkat.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#4\">Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#5\">Internets värde uppstår i ändarna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#6\">Pengar flyttas till förorterna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#7\">Världens ände? Nä, en värld av ändar. </a></li>\r\n	<li><a href=\"#8\">Internets tre dygder:</a>\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul></li>\r\n	<li><a href=\"#9\">Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</a></li>\r\n	<li><a href=\"#10\">Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</a></li>\r\n</ol>\r\n</div>\r\n\r\n<a name=\"1\"></a>\r\n<h3>1) Internet är inte komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften enkelheten – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nDetta görs genom att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n\r\n<a name=\"2\"></a>\r\n<h3>2) Internet är inte en sak. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv får vi höra att en kanal (eng. network) därifrån som programmen kommer.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kablar. Det är inte ett system. Och det är inte en tv-kanal.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n\r\n<a name=\"3\"></a>\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är grymt smart. Det vet vem som ringer vem, var de är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet fortsätter att fungera. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik än med värde…\r\n\r\n<a name=\"4\"></a>\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata för att de ska komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n\r\n<a name=\"5\"></a>\r\n<h3>5) Internets värde uppstår i ändarna.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice serviceprioriteringschef. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n\r\n<a name=\"6\"></a>\r\n<h3>6) Pengar flyttas till förorterna.</h3>\r\nOm Internets hela värde finns vid dess kanter så \"vill\" Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte slutpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n\r\n<a name=\"8\"></a>\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n\r\n<h4>8a) Ingen äger det.</h4>\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak. Internet är inte bara i det offentliga rummet (eng. public domain), det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är bra, eftersom:\r\n<ul>\r\n	<li>Internet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa oss för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller tas över av en av våra konkurrenter.</li>\r\n	<li>Vi behöver inte oroa oss för att vissa av dess delar kommer att fungera med en leverantör och andra bara kommer att fungera med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.</li>\r\n	<li>Vi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.</li>\r\n	<li>Underhållet av Internet är fördelat mellan alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.</li>\r\n</ul>\r\n\r\n\r\n<h4>8b) Alla kan använda det.</h4>\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en uppkopplad apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter sitt godtycke. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n\r\n<h4>8c) Vem som helst kan förbättra det.</h4>\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det var så e-post skapades. Och diskussionsforum. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället tog de fram nya protokoll som använder Internet, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL:s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n\r\n<a name=\"9\"></a>\r\n<h3>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</h3>\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv sin natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har lyckats så bra med att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag vet att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n\r\n<a name=\"10\"></a>\r\n<h3>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</h3>\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan du höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa dig att sälja dina grejer om du bad oss​.\r\n\r\nDe statliga typer som har förväxlat värdet av Internet med värdet på dess innehåll borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så driver de faktiskt ner dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"com\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja en bra bit från en dålig bit om det så bet det på sina stygga bitar. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internet livets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '745-revision-v1', '', '', '2015-06-30 22:37:54', '2015-06-30 21:37:54', '', 745, 'http://isoc.se/blogg/745-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(751, 22, '2015-06-30 21:49:26', '2015-06-30 20:49:26', '<h2>av Doc Searls och David Weinberger</h2>\r\nÖversatt till svenska av ISOC-SE. <a href=\"http://worldofends.com\">Originaltexten</a> är upphovsrättsbefriad med <a href=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv\">CC0</a>.\r\n\r\n<hr />\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel: Tanken att sälja leksaker för djur på webben är ett bra sätt att bli rik. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dem med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollera och  “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av meddelandesystem på nätet.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telekom, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare dessa industriers stora inflytande i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer enformiga (och tekniskt uråldriga) AM och FM banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internetradio att lyckas. Meddelandesystem kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Meynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stopp för tragedin Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du finns i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde har sin grund i dess tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\n<div>\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li><a href=\"#1\">Internet är inte något komplicerat</a></li>\r\n	<li><a href=\"#2\">Internet är inte en sak (pryl). Det är en överenskommelse.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#3\">Internet är korkat.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#4\">Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#5\">Internets värde uppstår i ändarna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#6\">Pengar flyttas till förorterna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#7\">Världens ände? Nä, en värld av ändar. </a></li>\r\n	<li><a href=\"#8\">Internets tre dygder:</a>\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul></li>\r\n	<li><a href=\"#9\">Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</a></li>\r\n	<li><a href=\"#10\">Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</a></li>\r\n</ol>\r\n</div>\r\n\r\n<a name=\"1\"></a>\r\n<h3>1) Internet är inte något komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften i all sin enkelhet – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nSättet att göra detta är att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n\r\n<a name=\"2\"></a>\r\n<h3>2) Internet är inte en pryl. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser våra ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv blir vi tillsagda vid varje paus att dessa när är källorna för program som strålas ut genom luften eller genom kablar.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kabeldragning. Det är inte ett system. Och det är inte en källa för program.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n\r\n<a name=\"3\"></a>\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är jäkligt smart. Det vet vem som ringer vem, var dom är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet stannar uppe. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik men allt att göra med värde…\r\n\r\n<a name=\"4\"></a>\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata på basis att de behöver komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n\r\n<a name=\"5\"></a>\r\n<h3>5) Internets värde uppstår i ändarna.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice ordförande för Service Prioritering. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n\r\n<a name=\"6\"></a>\r\n<h3>6) Pengar flyttas till förorterna.</h3>\r\nOm allt av Internets värde finns vid dess kanter så vill Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte ändpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n\r\n<a name=\"8\"></a>\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n<h4>8a) Ingen äger det.</h4>\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak (pryl). Internet är inte bara iI det offentliga rummet, det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är en bra sak: Eller – Och det är bra för att:\r\n\r\nInternet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa sig för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller få tas över av en av våra konkurrenter.\r\n\r\nVi behöver inte oroa sig för att vissa av dess delar kommer att arbeta med en leverantör och andra kommer att arbeta med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.\r\n\r\nVi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.\r\n\r\nUnderhållet av Internet är fördelat bland alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.\r\n<h4>8b) Alla kan använda det.</h4>\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en sammanbindande apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter behag. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n<h4>8c) Vem som helst kan förbättra det.</h4>\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det är så epost skapades. Och nyhetsgrupper. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med ändbaserade applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället kom de upp med nya protokoll som använder Internet så som det existerar, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL: s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n\r\n<a name=\"9\"></a>\r\n<h3>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</h3>\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv deras natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har gjort ett strålande jobb att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag erfar (vet) att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n\r\n<a name=\"10\"></a>\r\n<h3>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</h3>\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan du höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa dig att sälja dina grejer om du bad oss​.\r\n\r\nDe statliga typer som har förväxlat värdet av Internet med värdet på dess innehåll borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så driver de faktiskt ner dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"com\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja en bra bit från en dålig bit om det så bet det på sina stygga bitar. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internet livets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '745-revision-v1', '', '', '2015-06-30 21:49:26', '2015-06-30 20:49:26', '', 745, 'http://isoc.se/blogg/745-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(748, 22, '2015-06-28 22:22:09', '2015-06-28 21:22:09', '<h2>av Doc Searls och David Weinberger</h2>\r\nÖversatt till svenska av ISOC-SE. <a href=\"http://worldofends.com\">Originaltexten</a> ligger i public domain, och denna översättning är upphovsrättsbefriad med <a href=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv\">CC0</a>.\r\n\r\n<hr />\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel: Tanken att sälja leksaker för djur på webben är en bra väg för att bli rik. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dom med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollerar och i övrigt “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av snabbmeddelandesystem på näteta.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telefonindustrin, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare det enorma inflytandet av dessa industrier i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året så sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer variationslösa (och tekniskt uråldriga) AM och FM banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internet radio att lyckas. Snabbmeddelandesystem kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Meynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stop för tragedin med Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du är i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde har sin grund i sin tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li><a href=\"#1\">Internet är inte något komplicerat</a></li>\r\n	<li><a href=\"#2\">Internet är inte en sak (pryl). Det är en överenskommelse.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#3\">Internet är korkat.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#4\">Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#5\">Internets värde uppstår i ändarna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#6\">Pengar flyttas till förorterna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#7\">Världens ände? Nä, en värld av ändar. </a></li>\r\n	<li><a href=\"#8\">Internets tre dygder:</a>\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul></li>\r\n	<li><a href=\"#9\">Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</a></li>\r\n	<li><a href=\"#10\">Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</a></li>\r\n</ol>\r\n\r\n<a name=\"1\"></a>\r\n<h3>1) Internet är inte något komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften i all sin enkelhet – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nSättet att göra detta är att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n\r\n<a name=\"2\"></a>\r\n<h3>2) Internet är inte en pryl. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser våra ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv blir vi tillsagda vid varje paus att dessa när är källorna för program som strålas ut genom luften eller genom kablar.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kabeldragning. Det är inte ett system. Och det är inte en källa för program.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n\r\n<a name=\"3\"></a>\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är jäkligt smart. Det vet vem som ringer vem, var dom är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet stannar uppe. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik men allt att göra med värde…\r\n\r\n<a name=\"4\"></a>\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata på basis att de behöver komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n\r\n<a name=\"5\"></a>\r\n<h3>5) Internets värde uppstår i ändarna.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice ordförande för Service Prioritering. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n\r\n<a name=\"6\"></a>\r\n<h3>6) Pengar flyttas till förorterna.</h3>\r\nOm allt av Internets värde finns vid dess kanter så vill Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte ändpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n\r\n<a name=\"8\"></a>\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n<h4>8a) Ingen äger det.</h4>\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak (pryl). Internet är inte bara iI det offentliga rummet, det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är en bra sak: Eller – Och det är bra för att:\r\n\r\nInternet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa sig för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller få tas över av en av våra konkurrenter.\r\n\r\nVi behöver inte oroa sig för att vissa av dess delar kommer att arbeta med en leverantör och andra kommer att arbeta med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.\r\n\r\nVi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.\r\n\r\nUnderhållet av Internet är fördelat bland alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.\r\n<h4>8b) Alla kan använda det.</h4>\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en sammanbindande apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter behag. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n<h4>8c) Vem som helst kan förbättra det.</h4>\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det är så epost skapades. Och nyhetsgrupper. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med ändbaserade applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället kom de upp med nya protokoll som använder Internet så som det existerar, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL: s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n\r\n<a name=\"9\"></a>\r\n<h3>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</h3>\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv deras natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har gjort ett strålande jobb att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag erfar (vet) att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n\r\n<a name=\"10\"></a>\r\n<h3>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</h3>\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan du höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa dig att sälja dina grejer om du bad oss​.\r\n\r\nDe statliga typer som har förväxlat värdet av Internet med värdet på dess innehåll borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så driver de faktiskt ner dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"com\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja en bra bit från en dålig bit om det så bet det på sina stygga bitar. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internet livets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '745-revision-v1', '', '', '2015-06-28 22:22:09', '2015-06-28 21:22:09', '', 745, 'http://isoc.se/blogg/745-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(750, 22, '2015-06-30 21:39:34', '2015-06-30 20:39:34', '<h2>av Doc Searls och David Weinberger</h2>\r\nÖversatt till svenska av ISOC-SE. <a href=\"http://worldofends.com\">Originaltexten</a> är upphovsrättsbefriad med <a href=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv\">CC0</a>.\r\n\r\n<hr />\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel: Tanken att sälja leksaker för djur på webben är en bra väg för att bli rik. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dom med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollerar och i övrigt “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av snabbmeddelandesystem på näteta.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telefonindustrin, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare det enorma inflytandet av dessa industrier i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året så sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer variationslösa (och tekniskt uråldriga) AM och FM banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internet radio att lyckas. Snabbmeddelandesystem kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Meynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stop för tragedin med Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du är i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde har sin grund i sin tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\n<div>\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li><a href=\"#1\">Internet är inte något komplicerat</a></li>\r\n	<li><a href=\"#2\">Internet är inte en sak (pryl). Det är en överenskommelse.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#3\">Internet är korkat.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#4\">Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#5\">Internets värde uppstår i ändarna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#6\">Pengar flyttas till förorterna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#7\">Världens ände? Nä, en värld av ändar. </a></li>\r\n	<li><a href=\"#8\">Internets tre dygder:</a>\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul></li>\r\n	<li><a href=\"#9\">Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</a></li>\r\n	<li><a href=\"#10\">Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</a></li>\r\n</ol>\r\n</div>\r\n\r\n<a name=\"1\"></a>\r\n<h3>1) Internet är inte något komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften i all sin enkelhet – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nSättet att göra detta är att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n\r\n<a name=\"2\"></a>\r\n<h3>2) Internet är inte en pryl. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser våra ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv blir vi tillsagda vid varje paus att dessa när är källorna för program som strålas ut genom luften eller genom kablar.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kabeldragning. Det är inte ett system. Och det är inte en källa för program.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n\r\n<a name=\"3\"></a>\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är jäkligt smart. Det vet vem som ringer vem, var dom är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet stannar uppe. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik men allt att göra med värde…\r\n\r\n<a name=\"4\"></a>\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata på basis att de behöver komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n\r\n<a name=\"5\"></a>\r\n<h3>5) Internets värde uppstår i ändarna.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice ordförande för Service Prioritering. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n\r\n<a name=\"6\"></a>\r\n<h3>6) Pengar flyttas till förorterna.</h3>\r\nOm allt av Internets värde finns vid dess kanter så vill Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte ändpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n\r\n<a name=\"8\"></a>\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n<h4>8a) Ingen äger det.</h4>\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak (pryl). Internet är inte bara iI det offentliga rummet, det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är en bra sak: Eller – Och det är bra för att:\r\n\r\nInternet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa sig för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller få tas över av en av våra konkurrenter.\r\n\r\nVi behöver inte oroa sig för att vissa av dess delar kommer att arbeta med en leverantör och andra kommer att arbeta med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.\r\n\r\nVi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.\r\n\r\nUnderhållet av Internet är fördelat bland alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.\r\n<h4>8b) Alla kan använda det.</h4>\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en sammanbindande apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter behag. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n<h4>8c) Vem som helst kan förbättra det.</h4>\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det är så epost skapades. Och nyhetsgrupper. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med ändbaserade applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället kom de upp med nya protokoll som använder Internet så som det existerar, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL: s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n\r\n<a name=\"9\"></a>\r\n<h3>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</h3>\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv deras natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har gjort ett strålande jobb att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag erfar (vet) att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n\r\n<a name=\"10\"></a>\r\n<h3>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</h3>\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan du höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa dig att sälja dina grejer om du bad oss​.\r\n\r\nDe statliga typer som har förväxlat värdet av Internet med värdet på dess innehåll borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så driver de faktiskt ner dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"com\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja en bra bit från en dålig bit om det så bet det på sina stygga bitar. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internet livets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '745-revision-v1', '', '', '2015-06-30 21:39:34', '2015-06-30 20:39:34', '', 745, 'http://isoc.se/blogg/745-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(749, 22, '2015-06-28 22:23:25', '2015-06-28 21:23:25', '<h2>av Doc Searls och David Weinberger</h2>\r\nÖversatt till svenska av ISOC-SE. <a href=\"http://worldofends.com\">Originaltexten</a> ligger i public domain, och denna översättning är upphovsrättsbefriad med <a href=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv\">CC0</a>.\r\n\r\n<hr />\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel: Tanken att sälja leksaker för djur på webben är en bra väg för att bli rik. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dom med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollerar och i övrigt “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av snabbmeddelandesystem på näteta.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telefonindustrin, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare det enorma inflytandet av dessa industrier i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året så sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer variationslösa (och tekniskt uråldriga) AM och FM banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internet radio att lyckas. Snabbmeddelandesystem kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Meynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stop för tragedin med Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du är i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde har sin grund i sin tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\n<div>\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li><a href=\"#1\">Internet är inte något komplicerat</a></li>\r\n	<li><a href=\"#2\">Internet är inte en sak (pryl). Det är en överenskommelse.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#3\">Internet är korkat.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#4\">Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#5\">Internets värde uppstår i ändarna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#6\">Pengar flyttas till förorterna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#7\">Världens ände? Nä, en värld av ändar. </a></li>\r\n	<li><a href=\"#8\">Internets tre dygder:</a>\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul></li>\r\n	<li><a href=\"#9\">Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</a></li>\r\n	<li><a href=\"#10\">Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</a></li>\r\n</ol>\r\n</div>\r\n\r\n<a name=\"1\"></a>\r\n<h3>1) Internet är inte något komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften i all sin enkelhet – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nSättet att göra detta är att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n\r\n<a name=\"2\"></a>\r\n<h3>2) Internet är inte en pryl. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser våra ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv blir vi tillsagda vid varje paus att dessa när är källorna för program som strålas ut genom luften eller genom kablar.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kabeldragning. Det är inte ett system. Och det är inte en källa för program.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n\r\n<a name=\"3\"></a>\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är jäkligt smart. Det vet vem som ringer vem, var dom är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet stannar uppe. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik men allt att göra med värde…\r\n\r\n<a name=\"4\"></a>\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata på basis att de behöver komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n\r\n<a name=\"5\"></a>\r\n<h3>5) Internets värde uppstår i ändarna.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice ordförande för Service Prioritering. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n\r\n<a name=\"6\"></a>\r\n<h3>6) Pengar flyttas till förorterna.</h3>\r\nOm allt av Internets värde finns vid dess kanter så vill Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte ändpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n\r\n<a name=\"8\"></a>\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n<h4>8a) Ingen äger det.</h4>\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak (pryl). Internet är inte bara iI det offentliga rummet, det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är en bra sak: Eller – Och det är bra för att:\r\n\r\nInternet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa sig för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller få tas över av en av våra konkurrenter.\r\n\r\nVi behöver inte oroa sig för att vissa av dess delar kommer att arbeta med en leverantör och andra kommer att arbeta med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.\r\n\r\nVi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.\r\n\r\nUnderhållet av Internet är fördelat bland alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.\r\n<h4>8b) Alla kan använda det.</h4>\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en sammanbindande apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter behag. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n<h4>8c) Vem som helst kan förbättra det.</h4>\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det är så epost skapades. Och nyhetsgrupper. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med ändbaserade applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället kom de upp med nya protokoll som använder Internet så som det existerar, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL: s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n\r\n<a name=\"9\"></a>\r\n<h3>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</h3>\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv deras natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har gjort ett strålande jobb att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag erfar (vet) att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n\r\n<a name=\"10\"></a>\r\n<h3>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</h3>\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan du höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa dig att sälja dina grejer om du bad oss​.\r\n\r\nDe statliga typer som har förväxlat värdet av Internet med värdet på dess innehåll borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så driver de faktiskt ner dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"com\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja en bra bit från en dålig bit om det så bet det på sina stygga bitar. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internet livets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '745-revision-v1', '', '', '2015-06-28 22:23:25', '2015-06-28 21:23:25', '', 745, 'http://isoc.se/blogg/745-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(753, 22, '2015-06-30 22:50:02', '2015-06-30 21:50:02', '<h2>av Doc Searls och David Weinberger</h2>\r\nÖversatt till svenska av ISOC-SE. <a href=\"http://worldofends.com\">Originaltexten</a> är upphovsrättsbefriad med <a href=\"https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv\">CC0</a>. Den skrevs för mer än ett decennium sedan, men vi tycker att det fortfarande finns mycket att lära av texten.\r\n\r\n<hr />\r\n\r\n&nbsp;\r\n\r\nDet finns misstag och så finns det misstag.\r\n\r\nVissa misstag lär vi oss av. Till exempel tanken att sälja leksaker för djur på webben för att bli rika. Vi kommer inte att göra det igen.\r\n\r\nAndra misstag insisterar vi på att göra om och om igen. Till exempel, tanken att:\r\n<ul>\r\n	<li>…webben, likt TV, är ett sätt att hålla ögonen stilla medan annonsörer sprejar dem med meddelanden</li>\r\n	<li>…nätet är något som telekomföretag och kabelbolag bör filtrera, kontrollera och  “förbättra”.</li>\r\n	<li>…det är inte bra för användarna att kommunicera mellan olika typer av chat-system på nätet.</li>\r\n	<li>…nätet lider brist på reglering för att skydda industrier som känner sig hotade av det.</li>\r\n</ul>\r\n&nbsp;\r\n\r\nNär det gäller nätet så lider många av oss av Repetitivt Misstagssyndrom. Detta gäller särskilt för dags- och veckotidningspublicering, radiosändningar, kabel-tv, skivindustrin, filmindustrin och telekom, för att bara nämna sex.\r\n\r\nTack vare dessa industriers stora inflytande i Washington så drabbar Repetitivt Misstagssyndrom även lagstiftare, tillsynsmyndigheter och t.o.m. domstolarna. Förra året sköts Internetradio ned redan i sin vagga, trots att det var en lovande industri som hotade att ge lyssnarna val som vida översteg allt annat på de alltmer enformiga (och tekniskt uråldriga) AM- och FM-banden. Vapen, ammunition och ett och annat ”Yee-haw!” för nedskjutningen tillhandahölls av skivindustrin och Digital Millennium Copyright Act, en lagstiftning som förkroppsligar alla de rädslor som Hollywoods alfa-dinosaurier led av när de lobbade igenom lagen i kongressen 1999.\r\n\r\n”Internet tolkar censur som en skada och finner en väg runt det”, som John Gilmore uttryckte det. Och det är sant. På lång sikt kommer Internetradio att lyckas. Chat-system kommer att samverka. Dumma företag kommer att bli smarta eller dö. Dumma lagar kommer att dö eller bytas ut. Men som John Maynard Keynes också uttryckte det, ”på lång sikt är vi alla döda”.\r\n\r\nAllt vi behöver göra är att hålla fokus på <em>vad Internet egentligen är</em>. Det är inte så svårt. Nätet är inte raketforskning. Det är inte ens naturvetenskap för årskurs 6 när allt kommer omkring. Vi kan sätta stopp för tragedin Repetitivt Misstagssyndrom under vår livstid – och spara några biljoner dollar i dumma beslut – om vi bara kan minnas ett enkelt faktum: nätet är <em>en värld av ändar</em>. Du finns i en ände och alla andra och allting annat är vid de andra ändarna.\r\n\r\nVisst, det är ett må-bra-uttalande om att alla har ett värde på nätet etc. Men det är också ett grundläggande och bergsäkert faktum om nätets tekniska arkitektur. Och Internets värde kommer ur dess tekniska arkitektur.\r\n\r\nLyckligtvis är Internets sanna natur inte så svår att förstå. I själva verket står endast en näve uttalanden mellan Repetitivt Misstagssyndrom och Upplysningstiden…\r\n\r\n…om man tittar närmare på det.\r\n\r\n<div>\r\nI ett nötskal:\r\n<ol>\r\n	<li><a href=\"#1\">Internet är inte komplicerat</a></li>\r\n	<li><a href=\"#2\">Internet är inte en sak. Det är en överenskommelse.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#3\">Internet är korkat.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#4\">Att tillföra värde till internet sänker dess värde.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#5\">Internets värde uppstår i ändarna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#6\">Pengar flyttar till förorterna.</a></li>\r\n	<li><a href=\"#7\">Världens ände? Nä, en värld av ändar. </a></li>\r\n	<li><a href=\"#8\">Internets tre dygder:</a>\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul></li>\r\n	<li><a href=\"#9\">Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</a></li>\r\n	<li><a href=\"#10\">Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</a></li>\r\n</ol>\r\n</div>\r\n\r\n<a name=\"1\"></a>\r\n<h3>1) Internet är inte komplicerat</h3>\r\nTanken bakom Internet var från början att ta till vara den fantastiska kraften enkelheten – lika enkelt som gravitationen i den verkliga världen. Fast istället för att hålla samman små stenar tätt intill den stora runda stenen så var Internet utformat för att hålla samman mindre nätverk och göra dem till ett enda stort nätverk.\r\n\r\nDetta görs genom att göra det lätt, lätt, lätt för nätverken att skicka och ta emot data till och från varandra. Således utformades Internet för att vara det enklast tänkbara sättet att få bitar från vilket A som helst till vilket B som helst.\r\n\r\n<a name=\"2\"></a>\r\n<h3>2) Internet är inte en sak. Det är en överenskommelse.</h3>\r\nNär vi ser ledningsstolpar så ser vi nätverk som ledningstrådar. Och vi ser dessa ledningstrådar som delar av nätsystem: telefonsystemet, elkraftssystemet, kabel-tv-systemet.\r\n\r\nNär vi lyssnar på radio eller tittar på tv får vi höra att en kanal (eng. network) därifrån som programmen kommer.\r\n\r\nMen Internet är något annat. Det är inte kablar. Det är inte ett system. Och det är inte en tv-kanal.\r\n\r\nInternet är ett sätt för alla de saker som kallar sig nätverk att samexistera och samarbeta. Det är ett inter-nätverk. Bokstavligen.\r\n\r\nDet som gör nätet <em>inter</em> är det faktum att det bara är ett protokoll – Internetprotokollet för att vara exakt. Ett protokoll är en överenskommelse om hur saker och ting fungerar tillsammans.\r\n\r\nDetta protokoll specificerar inte vad människor kan göra med nätverket, vad de kan bygga vid dess kanter, vad de kan säga, vem som får tala. Protokollet säger helt enkelt: Om du vill utbyta bitar med andra, gör så här. Om du vill koppla en dator – eller en mobiltelefon eller ett kylskåp - till nätverket, så måste du gå med på avtalet som är Internet.\r\n\r\n<a name=\"3\"></a>\r\n<h3>3) Internet är korkat.</h3>\r\nTelefonsystemet, vilket inte är Internet (åtminstone inte ännu), är grymt smart. Det vet vem som ringer vem, var de är, om det är ett röst- eller ett datasamtal, hur långt samtalet är, hur mycket samtalet kostar etc. Och det tillhandahåller tjänster som bara ett telefonnät bryr sig om: samtal väntar, nummerpresentation, *69 och en massa andra grejer som telefonbolagen gillar att sälja.\r\n\r\nInternet är å andra sidan korkat med flit. Dess skapare såg till att det största, mest inkluderande nätverket av dem alla var lika korkat som en låda stenar.\r\n\r\nInternet vet inte en massa saker som ett smart nätverk som telefonsystemet vet: identiteter, behörigheter, prioriteringar etc. Internet vet bara en enda sak: detta gäng av bitar måste förflytta sig från en del av nätet till en annan.\r\n\r\nDet finns tekniska skäl till att dumhet är en bra design. Korkat är robust. Om en router misslyckas, tar paketen en annan väg förbi, vilket innebär att nätet fortsätter att fungera. Tack vare sin dumhet så välkomnar nätet nya enheter och människor, vilket gör att det växer snabbt och i alla riktningar. Det är också enkelt för arkitekter att inkorporera nätåtkomst i alla typer av smarta enheter – videokameror, telefoner, sprinklersystem – som lever vid nätets ändar.\r\n\r\nDet beror på att det viktigaste skälet till att <em>korkat är bra</em> har mindre att göra med teknik än med värde…\r\n\r\n<a name=\"4\"></a>\r\n<h3>4) Att tillföra värde till Internet sänker dess värde.</h3>\r\nLåter konstigt men det är sant. Om du optimerar nätverket för en typ av applikation så görs det mindre optimalt för andra. Till exempel, om du låter nätverket prioritera röst- eller videodata för att de ska komma fram snabbare så berättar du för andra applikationer att de måste vänta. Och så fort du har gjort det så har du vänt nätet från något enkelt för alla till något komplicerat för endast ett syfte. Det är inte längre ett Internet.\r\n\r\n<a name=\"5\"></a>\r\n<h3>5) Internets värde uppstår i ändarna.</h3>\r\nOm Internet vore ett smart nät så skulle dess utformare ha förutsett vikten av en bra sökmotor och skulle ha byggt in sökfunktionen i själva nätverket. Men eftersom dess utformare var smarta så gjorde de nätet för korkat för det. Så sökfunktionen är en tjänst som kan byggas vid en av Internets miljoner ändar. Eftersom människor kan erbjuda vilken tjänst de vill från sin ände så har sökmotorer tävlat, vilket inneburit valmöjlighet för användarna och häpnadsväckande innovationer.\r\n\r\nSökmotorer är bara ett exempel. Eftersom allt Internet gör är att kasta bitar från en ände till en annan så kan innovatörer bygga vadhelst de kan tänka sig och förlita sig på att Internet förflyttar data åt dem. Du behöver inte få tillstånd från Internets ägare eller systemadministratör eller vice serviceprioriteringschef. Har du en idé? Förverkliga den. Och varje gång du gör det så stiger Internets värde.\r\n\r\nInternet har skapat en fri marknad för innovation. Det är nyckeln till Internets värde. På samma sätt…\r\n\r\n<a name=\"6\"></a>\r\n<h3>6) Pengar flyttar till förorterna.</h3>\r\nOm Internets hela värde finns vid dess kanter så \"vill\" Internetuppkoppling bli en vara i sig självt. Det bör tillåtas vara det.\r\n\r\nDet är bra business att tillhandahålla varor, men varje försök att höja värdet på själva Internet måste motverkas. För att vara specifik: De som tillhandahåller Internetanslutning kommer också oundvikligen att vilja erbjuda innehåll och tjänster eftersom anslutningen i sig självt kommer att bli för lågt prissatt. Genom att hålla de två funktionerna separerade kommer vi att förmå marknaden att sätta priser som kommer att maximera tillgången och maximera innovation inom innehåll/tjänster.\r\n\r\n<h3>7) Världens ände? Nä, en värld av ändar.</h3>\r\nNär Craig Burton beskriver nätets korkade arkitektur som en ihålig sfär, bestående helt av ändar, så målar han upp en bild som fångar själva kärnan av vad som är så anmärkningsvärt med Internets arkitektur: Ta ut värdet ur centrumet så aktiverar du en vansinnig blomstring av värde bland de anslutna ändpunkterna. Därför att när varje ände är ansluten, mellan en och en, och mellan en och alla, så blir de ändarna naturligtvis inte slutpunkter överhuvudtaget.\r\n\r\nOch vad gör vi ändar? Vadsomhelst som kan göras av vemsomhelst som vill flytta runt bitar.\r\n\r\nLägg märke till stoltheten i vår röst när vi säger \"vadsomhelst\" och \"vemsomhelst\"? Det kommer direkt från Internet enkla, korkade tekniska arkitektur.\r\n\r\nEftersom Internet är en överenskommelse så tillhör det inte någon person eller grupp. Det tillhör inte etablerade företag som tillhandahåller dess stomme. Det tillhör inte Internetleverantörerna som erbjuder våra anslutningar. Det tillhör inte webbhotellen som hyr oss servrar. Det tillhör inte de branschorganisationer som tror att deras existens är hotad av vad resten av oss gör på nätet. Det tillhör inte heller någon regering, oavsett hur uppriktigt den försöker skydda och hålla sitt folk tillfreds.\r\n\r\nAtt ansluta sig till Internet är att gå med på att öka värdet vid dess kanter. Och sen händer något riktigt intressant. Vi är alla anslutna lika. Avstånd betyder ingenting. Hindren försvinner och för första gången kan människans behov av att kopplas samman realiseras utan artificiella barriärer.\r\n\r\nInternet ger oss möjligheten att för första gången bli en värld av ändar.\r\n\r\n<a name=\"8\"></a>\r\n<h3>8) Internets tre dygder.</h3>\r\nSå, de är alltså våra fakta om Internet. Vi sa ju att det var enkelt.\r\n\r\nMen vad innebär de för vårt beteende… och ännu viktigare, mega-företagens och regeringarnas beteende som fram tills nu agerat som om Internet vore deras.\r\n\r\nHär är tre grundläggande regler för beteende som är knutna direkt till Internets faktiska karaktär:\r\n<ul>\r\n	<li>Ingen äger det.</li>\r\n	<li>Alla kan använda det.</li>\r\n	<li>Vem som helst kan förbättra det.</li>\r\n</ul>\r\nLåt oss titta lite närmare på varje ...\r\n\r\n<h4>8a) Ingen äger det.</h4>\r\nDet kan inte ägas, inte ens av de företag vars \"rör\" det passerar genom, eftersom det är ett avtal, inte en sak. Internet är inte bara i det offentliga rummet (eng. public domain), det <em>är</em> ett offentligt rum.\r\n\r\nOch det är bra, eftersom:\r\n<ul>\r\n	<li>Internet är en pålitlig resurs. Vi kan bygga företag utan att behöva oroa oss för att ett Internet AB kommer att tvinga oss att uppgradera, fördubbla sitt pris när vi har kopplat upp oss, eller tas över av en av våra konkurrenter.</li>\r\n	<li>Vi behöver inte oroa oss för att vissa av dess delar kommer att fungera med en leverantör och andra bara kommer att fungera med någon annan leverantör, så som vi gör med mobiltelefonindustrin i dagens USA.</li>\r\n	<li>Vi behöver inte oroa oss för att dess grundläggande funktioner endast kommer att fungera med Microsofts, Apples eller AOL: s \"plattform\" - eftersom det sitter under dem alla, utanför deras egen kontroll.</li>\r\n	<li>Underhållet av Internet är fördelat mellan alla användare, inte koncentrerat i händerna på en leverantör som kan gå i konkurs och att vi alla tillsammans är en mer motståndskraftig resurs än någon centraliserad grupp av oss någonsin skulle kunna vara.</li>\r\n</ul>\r\n\r\n\r\n<h4>8b) Alla kan använda det.</h4>\r\nInternet byggdes för att inkludera alla på denna planet.\r\n\r\nSant, bara en tiondel av världen - bara 600,000,000+ personer – är idag anslutna till Internet. Så \"kan\" i frasen \"Alla kan använda det\" är med förbehåll för de eländiga orättvisorna i välstånd. Men, om du har tur nog att ha tillräcklig materiell rikedom för en anslutning och en uppkopplad apparat, så skapar själva nätverket inga hinder för deltagande. Du behöver inte en systemadministratör som låter dig deltaga efter sitt godtycke. Internet utelämnar medvetet tillåtelser och tillstånd ur systemet.\r\n\r\nDet är också därför som Internet upplevs av så många av oss som en naturresurs. Vi har sökt oss till det som om det vore en del av den mänskliga naturen som bara väntar på att hända - precis som att tala och skriva nu känns som en del av vad det innebär att vara människa.\r\n\r\n<h4>8c) Vem som helst kan förbättra det.</h4>\r\nVem som helst kan göra Internet till en bättre plats att bo, arbeta och fostra barn i. Det kräver en riktig dumskalle med en vilja av järn för att göra det värre.\r\n\r\nDet finns två sätt att göra det bättre. Först så kan du bygga en tjänst på nätets kant som är tillgänglig för alla som vill ha den. Gör den gratis, få folk att betala för den, lägg ut en insamling, ja vad som helst.\r\n\r\nFör det andra kan du göra något viktigare: möjliggöra en helt ny uppsättning änden-av-nätet tjänster genom att hitta på ett nytt avtal. Det var så e-post skapades. Och diskussionsforum. Och till och med webben. Skaparna av dessa tjänster kom inte bara med applikationer, och de mixtrade inte med själva Internet-protokollet i sig självt. Istället tog de fram nya protokoll som använder Internet, på samma sätt som avtalet om hur man kodar bilder på papper möjliggjorde faxmaskiner utan att ändra något i själva telefonsystemet.\r\n\r\nKom bara ihåg att om du hittar på ett nytt avtal så måste det vara öppet, ägarlöst, och för alla användare om det snabbt ska generera värde, så som Internet gjorde. Det är precis därför som Instant Messaging har misslyckats med att uppnå sin potential: De ledande IM-system idag - AOL:s AIM och ICQ och Microsofts MSN Messenger - är privata områden som kan köras på nätet, men de är inte en del av nätet. När AOL och Microsoft bestämmer att de ska köra sina meddelandesystem på ett dumt protokoll som ingen äger och alla kan använda, kommer de att ha förbättrat nätet enormt. Fram till dess kommer de bara att vara korkade, och inte på ett bra sätt.\r\n\r\n<a name=\"9\"></a>\r\n<h3>9) Om Internet är så enkelt, varför har så många varit så korkade om det?</h3>\r\nKan det bero på att Internets tre dygder är motsatsen till hur regeringar och företag ser på världen?\r\n\r\n<em>Ingen äger det</em>: Företagen definieras av vad de äger, så som regeringarna definieras av vad de kontrollerar.\r\n\r\n<em>Alla kan använda det</em>: I företag innebär försäljning en överföring av exklusiva nyttjanderätter från säljaren till köparen; i regeringar innebär stiftandet av lagar införande av restriktioner för medborgarna.\r\n\r\n<em>Vem som helst kan förbättra det</em>: Företag och regeringar omhuldar auktoriserade roller. Det är en uppgift för endast vissa människor att göra vissa saker, att göra rätt förändringar.\r\n\r\nAv sin natur är företag och regeringar predisponerade att missförstå Internets väsen.\r\n\r\nDet finns en annan anledning till varför Internet inte har lyckats så bra med att förklara sig självt: De Stora Pengarna skulle föredra att fortsätta beskriva Internet för oss som bara långsam TV.\r\n\r\nInternet har varit för mycket som den andra Walt som skrev i \"Song of Myself\": <em>Jag gör mig inte besväret att bli förstådd. Jag vet att de elementära lagarna aldrig ursäktar sig.</em>\r\n\r\nÅ andra sidan, Internets elementära lagar tänkte aldrig på att folk skulle bygga karriärer på att inte förstå dem.\r\n\r\n<a name=\"10\"></a>\r\n<h3>10) Vissa misstag kan vi sluta göra redan nu.</h3>\r\nDe företag vars värde kom från att distribuera innehåll på ett sätt marknaden inte längre vill göra - kan ni höra oss skivindustrin? - kan sluta tänka att bitar är som lätta atomer. Ni kommer aldrig att hindra oss från att kopiera de bitar som vi vill ha. Istället, varför inte ge oss några skäl att köpa musik från er? Vafan, vi kanske till och med skulle hjälpa er att sälja era grejer om ni bad oss​.\r\n\r\nDe statsbyråkrater som har förväxlat Internets värde med innehållets värde borde inse att om de mixtrar med Internets kärna så sänker de faktiskt dess värde. Faktum är att de kanske kunde bli varse att ett system som transporterar alla bitar lika, utan statens eller industrins censur, är den enskilt starkaste kraften för demokrati och öppna marknader som historien skådat.\r\n\r\nDe etablerade leverantörerna av nätverkstjänster - Ledtråd: Det börjar med \"tele\" och slutar med \"kom\" - kunde acceptera att det dumma nätverket kommer att svälja deras smarta nät. De kunde bita i det sura äpplet nu istället för att spendera hundratals miljarder dollar i kostnader som försenar och bekämpar det oundvikliga.\r\n\r\nDen federala myndighet som ansvarar för tilldelning av spektrum skulle kanske märka att värdet av ett öppet spektrum är detsamma som det verkliga värdet av Internet.\r\n\r\nDe som skulle vilja censurera idéer skulle kanske inse att Internet inte kan urskilja godbitar från en dåliga bitar även om det skulle ta ett bett av varje bit. Oavsett vilken typ av censur som kommer att införas måste införas på nätets ändar - och det kommer inte att fungera så bra.\r\n\r\nKanske kan företag som tror att de kan tvinga oss att lyssna till deras budskap - deras banners, deras påträngande ”graphic crawls” över sidorna vi försöker läsa - kommer att inse att vår förmåga att hoppa från plats till plats är inbyggd i webbens arkitektur. De kan lika gärna bara sätta upp banners som säger \"Hej! Vi förstår inte Internet. Åh, och förresten, så hatar vi det.\"\r\n\r\nNu får det vara nog. Låt oss sluta banka huvudet mot Internetlivets fakta.\r\n\r\nVi har inget att förlora förutom vår dumhet.\r\n\r\n&nbsp;', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat', '', 'inherit', 'open', 'open', '', '745-revision-v1', '', '', '2015-06-30 22:50:02', '2015-06-30 21:50:02', '', 745, 'http://isoc.se/blogg/745-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(853, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/purposes.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-purposes-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-purposes-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(769, 22, '2020-10-05 07:51:43', '2020-10-05 06:51:43', 'Nu när vår ordinarie website är stängd så kan du nå information  om medlemsavgifter och vårt webformulär med information som vi behöver via denna länk\r\n<a href=\"https://isoc.se/bli-medlem/att-bli-individuell-medlem/\">https://isoc.se/bli-medlem/att-bli-individuell-medlem/</a>\r\nVälkommen\r\nLars\r\nför Styrelsen', 'Vill du bli medlem i ISOC-SE', '', 'inherit', 'closed', 'closed', '', '727-revision-v1', '', '', '2020-10-05 07:51:43', '2020-10-05 06:51:43', '', 727, 'https://isoc.se/blogg/727-revision-v1/', 0, 'revision', '', 0),
(771, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/GravityFormsExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-gravityformsextension-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-gravityformsextension-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(772, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/WPFormsExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-wpformsextension-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-wpformsextension-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(773, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/YoastSeoExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-yoastseoextension-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-yoastseoextension-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(774, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/BBPressExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-bbpressextension-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-bbpressextension-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(775, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/AbstractExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-abstractextension-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-abstractextension-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(776, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/WooCommerceExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-woocommerceextension-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-woocommerceextension-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(777, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/MainWP.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-mainwp-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-mainwp-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(778, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/RequestUtils.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-requestutils-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-requestutils-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(779, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/partials/index.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-partials-index-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-partials-index-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(780, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/dist/wsal-wizard.min.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-dist-wsal-wizard-min-css', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-dist-wsal-wizard-min-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(781, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/dist/wsal-wizard.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-dist-wsal-wizard-css', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-dist-wsal-wizard-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(782, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/OptionAdapter.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-optionadapter-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-optionadapter-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(783, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Option.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-models-option-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-models-option-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(784, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/YoastSEO.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-yoastseo-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-yoastseo-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(785, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Update/Task/MoveSettingsToOptionsTable.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-update-task-movesettingstooptionstable-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-update-task-movesettingstooptionstable-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(786, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/dist/wsal-wizard.build.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-dist-wsal-wizard-build-css', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-dist-wsal-wizard-build-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(787, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/src/wsal-wizard.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-src-wsal-wizard-js', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-src-wsal-wizard-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(788, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/dist/wsal-wizard.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-dist-wsal-wizard-min-js', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-dist-wsal-wizard-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(789, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/dist/wsal-wizard.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-dist-wsal-wizard-js', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-dist-wsal-wizard-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(790, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/settings.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-settings-js', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-settings-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(791, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/auditlog.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-auditlog-js', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-auditlog-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(792, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Helpers/Options.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-helpers-options-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-helpers-options-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(793, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/MySQLDB.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-connector-mysqldb-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-connector-mysqldb-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(794, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ViewManager.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-viewmanager-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-viewmanager-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(795, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Occurrence.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-models-occurrence-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-models-occurrence-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(796, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Settings.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-settings-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-settings-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(797, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/WidgetManager.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-widgetmanager-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-widgetmanager-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(798, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/ToggleAlerts.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-togglealerts-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-togglealerts-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(799, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Settings.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-settings-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-settings-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(800, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Help.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-help-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-help-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(801, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/SetupWizard.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-setupwizard-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-setupwizard-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(802, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/AuditLog.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-auditlog-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-auditlog-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(803, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Uninstall.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-uninstall-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-uninstall-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(804, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Content.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-content-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-content-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(805, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/MetaData.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-metadata-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-metadata-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(806, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Database.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-database-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-database-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(807, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/System.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-system-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-system-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(808, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/PluginsThemes.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-pluginsthemes-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-pluginsthemes-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(809, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Menus.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-menus-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-menus-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(810, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Widgets.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-widgets-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-widgets-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(811, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/LogInOut.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-loginout-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-loginout-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(812, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/UserProfile.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-userprofile-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-userprofile-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(813, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AlertManager.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-alertmanager-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-alertmanager-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(814, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/PluginInstallAndActivate.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-plugininstallandactivate-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-plugininstallandactivate-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(815, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/PluginInstallerAction.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-plugininstalleraction-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-plugininstalleraction-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(816, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/Emailer.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-emailer-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-emailer-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(817, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-wp-security-audit-log-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-wp-security-audit-log-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(818, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/languages/wp-security-audit-log.pot', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-languages-wp-security-audit-log-pot', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-languages-wp-security-audit-log-pot', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(819, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/languages/freemius.pot', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-languages-freemius-pot', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-languages-freemius-pot', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(820, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/README.md', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-readme-md', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-readme-md', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(821, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/start.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-start-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-start-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(822, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/connect.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-connect-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-connect-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(823, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-account-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-account-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(824, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/deactivation/form.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-deactivation-form-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-deactivation-form-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(825, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/license-activation.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-license-activation-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-license-activation-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(826, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/subscription-cancellation.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-subscription-cancellation-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-subscription-cancellation-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(827, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/trial-start.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-trial-start-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-trial-start-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(828, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/affiliation.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-affiliation-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-affiliation-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(829, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/optout.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-optout-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-optout-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(830, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/payments.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-account-payments-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-account-payments-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(831, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account/partials/addon.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-account-partials-addon-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-account-partials-addon-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(832, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/pricing.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-pricing-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-pricing-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(833, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/add-ons.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-add-ons-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-add-ons-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(834, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/secure-https-header.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-secure-https-header-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-secure-https-header-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(835, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/auto-installation.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-auto-installation-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-auto-installation-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(836, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/add-ons.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-assets-css-admin-add-ons-css', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-assets-css-admin-add-ons-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(837, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-plugin-info-dialog.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-fs-plugin-info-dialog-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-fs-plugin-info-dialog-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(838, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-essential-functions.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-fs-essential-functions-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-fs-essential-functions-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(839, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-freemius.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-freemius-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-freemius-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(840, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/supplements/fs-essential-functions-1.1.7.1.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-supplements-fs-essential-functions-1-1-7-1-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-supplements-fs-essential-functions-1-1-7-1-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(841, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/customizer/class-fs-customizer-support-section.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-customizer-class-fs-customizer-support-section-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-customizer-class-fs-customizer-support-section-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(842, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/managers/class-fs-admin-menu-manager.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-managers-class-fs-admin-menu-manager-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-managers-class-fs-admin-menu-manager-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(843, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-payment.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-entities-class-fs-payment-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-entities-class-fs-payment-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(844, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-site.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-entities-class-fs-site-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-entities-class-fs-site-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(845, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/entities/class-fs-plugin-license.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-entities-class-fs-plugin-license-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-entities-class-fs-plugin-license-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(846, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-storage.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-fs-storage-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-fs-storage-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(847, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/FreemiusWordPress.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-sdk-freemiuswordpress-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-sdk-freemiuswordpress-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(848, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/FreemiusBase.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-sdk-freemiusbase-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-sdk-freemiusbase-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(849, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-api.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-fs-api-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-fs-api-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(850, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/defaults.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-defaults-php', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-defaults-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(851, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/src/wsal-wizard.scss', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-src-wsal-wizard-scss', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-src-wsal-wizard-scss', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(852, 0, '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/auditlog.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-auditlog-css', '', '', '2020-10-08 03:19:36', '2020-10-08 02:19:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-auditlog-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(854, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/gdpr.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-gdpr-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-gdpr-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(855, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/demographic.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-demographic-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-demographic-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(856, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/demographic-chart.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-demographic-chart-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-demographic-chart-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(857, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/exclusions.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-exclusions-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-exclusions-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(858, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/gdpr-config.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-gdpr-config-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-gdpr-config-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(859, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/templates/appearance.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-appearance-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-templates-appearance-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(860, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/googleanalytics.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-googleanalytics-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-googleanalytics-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(861, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/js/googleanalytics.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-js-googleanalytics-js', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-js-googleanalytics-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(862, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/js/googleanalytics_page.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-js-googleanalytics_page-js', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-js-googleanalytics_page-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(863, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Helper.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-ga_helper-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-ga_helper-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(864, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Admin.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-ga_admin-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-ga_admin-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(865, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Stats.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-ga_stats-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-ga_stats-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(866, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/core/Ga_View_Core.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-core-ga_view_core-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-core-ga_view_core-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(867, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Sharethis_Api_Client.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-lib-ga_lib_sharethis_api_client-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-lib-ga_lib_sharethis_api_client-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(868, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Api_Client.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-lib-ga_lib_api_client-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-lib-ga_lib_api_client-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(869, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/lib/Ga_Lib_Api_Request.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-lib-ga_lib_api_request-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-lib-ga_lib_api_request-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(870, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/stats.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-stats-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-stats-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(871, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/ga_notice.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-ga_notice-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-ga_notice-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(872, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/view/page.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-page-php', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-view-page-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(873, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/css/ga_additional.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-css-ga_additional-css', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-css-ga_additional-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(874, 0, '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/css/googleanalytics.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-css-googleanalytics-css', '', '', '2020-10-22 03:02:06', '2020-10-22 02:02:06', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-css-googleanalytics-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(875, 0, '2020-10-24 03:00:01', '2020-10-24 02:00:01', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet-admin.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-class-akismet-admin-php', '', '', '2020-10-24 03:00:01', '2020-10-24 02:00:01', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-class-akismet-admin-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(876, 0, '2020-10-24 03:00:01', '2020-10-24 02:00:01', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/views/stats.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-views-stats-php', '', '', '2020-10-24 03:00:01', '2020-10-24 02:00:01', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-views-stats-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(877, 0, '2020-10-24 03:00:01', '2020-10-24 02:00:01', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/akismet.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-akismet-php', '', '', '2020-10-24 03:00:01', '2020-10-24 02:00:01', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-akismet-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(878, 0, '2020-10-24 03:00:01', '2020-10-24 02:00:01', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-class-akismet-php', '', '', '2020-10-24 03:00:01', '2020-10-24 02:00:01', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-class-akismet-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(879, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/dashboard.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-dashboard-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-dashboard-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(880, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/dashboard.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-dashboard-js', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-dashboard-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(881, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/custom-background.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-custom-background-js', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-custom-background-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(882, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/custom-background.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-custom-background-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-custom-background-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(883, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media-gallery.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-media-gallery-js', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-media-gallery-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(884, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/js/media-gallery.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-media-gallery-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-js-media-gallery-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(885, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/about.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-about-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-about-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(886, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/admin-header.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-admin-header-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-admin-header-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(887, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/media-new.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-media-new-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-media-new-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(888, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/media.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-media-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-media-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(889, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/ajax-actions.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-ajax-actions-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-ajax-actions-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(890, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-community-events.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-class-wp-community-events-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-class-wp-community-events-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(891, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-wp-automatic-updater.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-class-wp-automatic-updater-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-class-wp-automatic-updater-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(892, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/ms.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-ms-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-ms-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(893, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-custom-image-header.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-class-custom-image-header-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-class-custom-image-header-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(894, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/template.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-template-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-template-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(895, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/dashboard.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-dashboard-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-dashboard-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(896, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/includes/class-custom-background.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-class-custom-background-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-includes-class-custom-background-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(897, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/comment.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-comment-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-comment-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(898, 0, '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/network/site-users.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-network-site-users-php', '', '', '2020-10-31 03:38:09', '2020-10-31 02:38:09', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-network-site-users-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(899, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/comment-reply.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-comment-reply-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-comment-reply-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(900, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/comment-reply.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-comment-reply-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-comment-reply-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(901, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-editor.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-block-editor-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-block-editor-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(902, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-library.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-block-library-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-block-library-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(903, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/blocks.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-blocks-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-blocks-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(904, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/editor.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-editor-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-editor-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(905, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/blocks.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-blocks-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-blocks-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(906, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-library.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-block-library-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-block-library-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(907, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/components.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-components-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-components-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(908, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/block-editor.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-block-editor-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-block-editor-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(909, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/editor.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-editor-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-editor-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(910, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/js/dist/components.min.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-components-min-js', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-js-dist-components-min-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(911, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/functions.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-functions-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-functions-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(912, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/script-loader.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-script-loader-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-script-loader-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(913, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/comment-template.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-comment-template-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-comment-template-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(914, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/general-template.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-general-template-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-general-template-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(915, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/version.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-version-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-version-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(916, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/post.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-post-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-post-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(917, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/meta.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-meta-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-meta-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(918, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-oembed.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-class-wp-oembed-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-class-wp-oembed-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(919, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/assets/script-loader-packages.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-assets-script-loader-packages-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-assets-script-loader-packages-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(920, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/Requests/Utility/FilteredIterator.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-requests-utility-filterediterator-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-requests-utility-filterediterator-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(921, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style-rtl.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-components-style-rtl-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-components-style-rtl-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(922, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style.min.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-components-style-min-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-components-style-min-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(923, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-components-style-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-components-style-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(924, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/components/style-rtl.min.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-components-style-rtl-min-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-components-style-rtl-min-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(925, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style-rtl.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-editor-style-rtl-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-editor-style-rtl-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(926, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style.min.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-editor-style-min-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-editor-style-min-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(927, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-editor-style-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-editor-style-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(928, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-editor/style-rtl.min.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-editor-style-rtl-min-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-editor-style-rtl-min-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(929, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-library-editor-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-library-editor-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(930, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor-rtl.min.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-library-editor-rtl-min-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-library-editor-rtl-min-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(931, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor-rtl.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-library-editor-rtl-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-library-editor-rtl-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(932, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/css/dist/block-library/editor.min.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-library-editor-min-css', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-css-dist-block-library-editor-min-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(933, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/embed.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-embed-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-embed-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(934, 0, '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/class-wp-xmlrpc-server.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-class-wp-xmlrpc-server-php', '', '', '2020-10-31 03:38:10', '2020-10-31 02:38:10', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-class-wp-xmlrpc-server-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(935, 0, '2020-11-01 03:00:13', '2020-11-01 02:00:13', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-admin/about.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-about-php-2', '', '', '2020-11-01 03:00:13', '2020-11-01 02:00:13', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-admin-about-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(936, 0, '2020-11-01 03:00:13', '2020-11-01 02:00:13', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/functions.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-functions-php-2', '', '', '2020-11-01 03:00:13', '2020-11-01 02:00:13', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-functions-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(937, 0, '2020-11-01 03:00:13', '2020-11-01 02:00:13', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-includes/version.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-version-php-2', '', '', '2020-11-01 03:00:13', '2020-11-01 02:00:13', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-includes-version-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(938, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendSystem.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-frontendsystem-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-frontendsystem-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(939, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendWooCommerce.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-frontendwoocommerce-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-frontendwoocommerce-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(940, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/src/common.scss', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-src-common-scss', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-src-common-scss', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(941, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/auditlog-pointer.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-auditlog-pointer-js', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-auditlog-pointer-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(942, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/js/auditlog.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-auditlog-js-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-js-auditlog-js-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(943, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/SensorManager.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensormanager-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensormanager-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(944, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Multisite/NetworkWide/CPTsTracker.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-multisite-networkwide-cptstracker-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-multisite-networkwide-cptstracker-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(945, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ConstantManager.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-constantmanager-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-constantmanager-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(946, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/ActiveRecordInterface.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-activerecordinterface-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-activerecordinterface-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(947, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/OccurrenceAdapter.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-occurrenceadapter-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-occurrenceadapter-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(948, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/MetaAdapter.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-metaadapter-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-metaadapter-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(949, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/QueryAdapter.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-queryadapter-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-queryadapter-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(950, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/ActiveRecordAdapter.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-activerecordadapter-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-activerecordadapter-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(951, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MySQL/TmpUserAdapter.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-tmpuseradapter-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-mysql-tmpuseradapter-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(952, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Adapters/MetaInterface.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-metainterface-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-adapters-metainterface-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(953, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/MySQLDB.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-connector-mysqldb-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-connector-mysqldb-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(954, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/ConnectorInterface.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-connector-connectorinterface-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-connector-connectorinterface-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(955, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Connector/wp-db-custom.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-connector-wp-db-custom-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-connector-wp-db-custom-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(956, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ViewManager.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-viewmanager-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-viewmanager-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(957, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AuditLogGridView.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-auditloggridview-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-auditloggridview-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(958, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Meta.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-models-meta-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-models-meta-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(959, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Models/Occurrence.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-models-occurrence-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-models-occurrence-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(960, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Settings.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-settings-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-settings-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(961, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Nicer.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-nicer-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-nicer-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(962, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/ToggleAlerts.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-togglealerts-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-togglealerts-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(963, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Settings.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-settings-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-settings-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(964, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/Help.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-help-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-help-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(965, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/SetupWizard.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-setupwizard-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-setupwizard-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(966, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/AuditLog.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-auditlog-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-auditlog-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(967, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Views/addons/html-view.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-addons-html-view-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-views-addons-html-view-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(968, 0, '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AuditLogListView.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-auditloglistview-php', '', '', '2020-11-06 03:04:26', '2020-11-06 02:04:26', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-auditloglistview-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(969, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Uninstall.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-uninstall-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-uninstall-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(970, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AbstractView.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-abstractview-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-abstractview-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(971, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/YoastSeoExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-yoastseoextension-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-yoastseoextension-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(972, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/AbstractExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-abstractextension-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-abstractextension-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(973, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/ThirdPartyExtensions/WooCommerceExtension.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-woocommerceextension-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-thirdpartyextensions-woocommerceextension-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(974, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Ref.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-ref-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-ref-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(975, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Alert.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-alert-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-alert-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(976, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Loggers/Database.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-loggers-database-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-loggers-database-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0);
INSERT INTO `wp_posts` (`ID`, `post_author`, `post_date`, `post_date_gmt`, `post_content`, `post_title`, `post_excerpt`, `post_status`, `comment_status`, `ping_status`, `post_password`, `post_name`, `to_ping`, `pinged`, `post_modified`, `post_modified_gmt`, `post_content_filtered`, `post_parent`, `guid`, `menu_order`, `post_type`, `post_mime_type`, `comment_count`) VALUES
(977, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Multisite.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-multisite-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-multisite-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(978, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/MainWP.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-mainwp-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-mainwp-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(979, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Public.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-public-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-public-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(980, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Comments.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-comments-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-comments-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(981, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Content.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-content-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-content-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(982, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendRegister.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-frontendregister-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-frontendregister-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(983, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Database.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-database-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-database-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(984, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/FrontendLogin.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-frontendlogin-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-frontendlogin-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(985, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/System.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-system-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-system-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(986, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/PluginsThemes.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-pluginsthemes-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-pluginsthemes-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(987, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/Widgets.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-widgets-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-widgets-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(988, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/LogInOut.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-loginout-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-loginout-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(989, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Sensors/PhpErrors.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-phperrors-php', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-sensors-phperrors-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(990, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/AlertManager.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-alertmanager-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-alertmanager-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(991, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/PluginInstallerAction.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-plugininstalleraction-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-plugininstalleraction-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(992, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/classes/Utilities/Emailer.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-emailer-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-classes-utilities-emailer-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(993, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-wp-security-audit-log-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-wp-security-audit-log-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(994, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/languages/wp-security-audit-log.pot', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-languages-wp-security-audit-log-pot-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-languages-wp-security-audit-log-pot-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(995, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/defaults.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-defaults-php-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-defaults-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(996, 0, '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/css/auditlog.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-auditlog-css-2', '', '', '2020-11-06 03:04:27', '2020-11-06 02:04:27', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-css-auditlog-css-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(997, 0, '2020-11-16 03:12:19', '2020-11-16 02:12:19', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/googleanalytics.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-googleanalytics-php-2', '', '', '2020-11-16 03:12:19', '2020-11-16 02:12:19', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-googleanalytics-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(998, 0, '2020-11-16 03:12:19', '2020-11-16 02:12:19', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/class/Ga_Admin.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-ga_admin-php-2', '', '', '2020-11-16 03:12:19', '2020-11-16 02:12:19', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-googleanalytics-class-ga_admin-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(999, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-wp-security-audit-log-php-3', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-wp-security-audit-log-php-3', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1000, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/languages/wp-security-audit-log.pot', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-languages-wp-security-audit-log-pot-3', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-languages-wp-security-audit-log-pot-3', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1001, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/config.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-config-php', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-config-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1002, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/languages/freemius.pot', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-languages-freemius-pot-2', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-languages-freemius-pot-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1003, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/start.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-start-php-2', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-start-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1004, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/account.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-account-php-2', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-account-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1005, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/templates/forms/affiliation.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-affiliation-php-2', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-templates-forms-affiliation-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1006, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/assets/css/admin/account.css', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-assets-css-admin-account-css', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-assets-css-admin-account-css', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1007, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-fs-plugin-updater.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-fs-plugin-updater-php', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-fs-plugin-updater-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1008, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/fs-plugin-info-dialog.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-fs-plugin-info-dialog-php-2', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-fs-plugin-info-dialog-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1009, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/i18n.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-i18n-php', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-i18n-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1010, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/class-freemius.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-freemius-php-2', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-class-freemius-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1011, 0, '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/sdk/freemius/includes/sdk/FreemiusWordPress.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-sdk-freemiuswordpress-php-2', '', '', '2020-11-25 04:33:04', '2020-11-25 03:33:04', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-wp-security-audit-log-sdk-freemius-includes-sdk-freemiuswordpress-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1012, 0, '2021-01-08 04:28:36', '2021-01-08 03:28:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/_inc/akismet.js', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-_inc-akismet-js', '', '', '2021-01-08 04:28:36', '2021-01-08 03:28:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-_inc-akismet-js', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1013, 0, '2021-01-08 04:28:36', '2021-01-08 03:28:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/akismet.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-akismet-php-2', '', '', '2021-01-08 04:28:36', '2021-01-08 03:28:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-akismet-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1014, 0, '2021-01-08 04:28:36', '2021-01-08 03:28:36', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/akismet/class.akismet.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-class-akismet-php-2', '', '', '2021-01-08 04:28:36', '2021-01-08 03:28:36', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-akismet-class-akismet-php-2', 0, 'wfcm_file_event', '', 0),
(1015, 0, '2021-01-10 03:05:57', '2021-01-10 02:05:57', '', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/subscribe-to-double-opt-in-comments/subscribe-to-double-opt-in-comments.php', '', 'private', 'closed', 'closed', '', 'home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-subscribe-to-double-opt-in-comments-subscribe-to-double-opt-in-comments-php', '', '', '2021-01-10 03:05:57', '2021-01-10 02:05:57', '', 0, 'https://isoc.se/blogg/?wfcm_file_event=home-isoche-public_html-wp-blogg-wp-content-plugins-subscribe-to-double-opt-in-comments-subscribe-to-double-opt-in-comments-php', 0, 'wfcm_file_event', '', 0);

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_redirection_404`
--

CREATE TABLE `wp_redirection_404` (
  `id` int(11) UNSIGNED NOT NULL,
  `created` datetime NOT NULL,
  `url` varchar(255) NOT NULL DEFAULT '',
  `agent` varchar(255) DEFAULT NULL,
  `referrer` varchar(255) DEFAULT NULL,
  `ip` int(10) UNSIGNED NOT NULL
) ENGINE=InnoDB DEFAULT CHARSET=utf8;

--
-- Dumping data for table `wp_redirection_404`
--

INSERT INTO `wp_redirection_404` (`id`, `created`, `url`, `agent`, `referrer`, `ip`) VALUES
(1, '2014-10-27 13:56:21', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/plugins.php?activate=true&plugin_status=all&paged=1&s=', 3238764381),
(2, '2014-10-27 13:56:30', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/tools.php?page=redirection.php', 3238764381),
(3, '2014-10-27 13:57:05', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/tools.php?page=redirection.php&sub=groups', 3238764381),
(4, '2014-10-27 13:57:08', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/tools.php?page=redirection.php&sub=modules', 3238764381),
(5, '2014-10-27 13:57:09', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/tools.php?page=redirection.php&sub=log', 3238764381),
(6, '2014-10-27 13:57:10', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/tools.php?page=redirection.php&sub=404s', 3238764381),
(7, '2014-10-27 13:57:17', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/tools.php?page=redirection.php&sub=options', 3238764381),
(8, '2014-10-27 13:57:21', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/tools.php?page=redirection.php&sub=support', 3238764381),
(9, '2014-10-27 13:57:26', '/blogg/wp-content/plugins/ultimate-tinymce/css/change_mce_.css?ver=1', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_10_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/38.0.2125.104 Safari/537.36', 'http://isoc.se/blogg/wp-admin/plugins.php', 3238764381);

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_redirection_groups`
--

CREATE TABLE `wp_redirection_groups` (
  `id` int(11) NOT NULL,
  `name` varchar(50) NOT NULL,
  `tracking` int(11) NOT NULL DEFAULT 1,
  `module_id` int(11) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `status` enum('enabled','disabled') NOT NULL DEFAULT 'enabled',
  `position` int(11) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0
) ENGINE=InnoDB DEFAULT CHARSET=utf8;

--
-- Dumping data for table `wp_redirection_groups`
--

INSERT INTO `wp_redirection_groups` (`id`, `name`, `tracking`, `module_id`, `status`, `position`) VALUES
(1, 'Redirections', 1, 1, 'enabled', 0),
(2, 'Modified Posts', 1, 1, 'enabled', 1);

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_redirection_items`
--

CREATE TABLE `wp_redirection_items` (
  `id` int(11) UNSIGNED NOT NULL,
  `url` mediumtext NOT NULL,
  `regex` int(11) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `position` int(11) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `last_count` int(10) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `last_access` datetime NOT NULL,
  `group_id` int(11) NOT NULL DEFAULT 0,
  `status` enum('enabled','disabled') NOT NULL DEFAULT 'enabled',
  `action_type` varchar(20) NOT NULL,
  `action_code` int(11) UNSIGNED NOT NULL,
  `action_data` mediumtext DEFAULT NULL,
  `match_type` varchar(20) NOT NULL,
  `title` varchar(50) DEFAULT NULL
) ENGINE=InnoDB DEFAULT CHARSET=utf8;

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_redirection_logs`
--

CREATE TABLE `wp_redirection_logs` (
  `id` int(11) UNSIGNED NOT NULL,
  `created` datetime NOT NULL,
  `url` mediumtext NOT NULL,
  `sent_to` mediumtext DEFAULT NULL,
  `agent` mediumtext NOT NULL,
  `referrer` mediumtext DEFAULT NULL,
  `redirection_id` int(11) UNSIGNED DEFAULT NULL,
  `ip` varchar(17) NOT NULL DEFAULT '',
  `module_id` int(11) UNSIGNED NOT NULL,
  `group_id` int(11) UNSIGNED DEFAULT NULL
) ENGINE=InnoDB DEFAULT CHARSET=utf8;

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_redirection_modules`
--

CREATE TABLE `wp_redirection_modules` (
  `id` int(11) UNSIGNED NOT NULL,
  `type` varchar(20) NOT NULL DEFAULT '',
  `name` varchar(50) NOT NULL DEFAULT '',
  `options` mediumtext DEFAULT NULL
) ENGINE=InnoDB DEFAULT CHARSET=utf8;

--
-- Dumping data for table `wp_redirection_modules`
--

INSERT INTO `wp_redirection_modules` (`id`, `type`, `name`, `options`) VALUES
(1, 'wp', 'WordPress', ''),
(2, 'apache', 'Apache', '');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_termmeta`
--

CREATE TABLE `wp_termmeta` (
  `meta_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `term_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `meta_key` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL,
  `meta_value` longtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_terms`
--

CREATE TABLE `wp_terms` (
  `term_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `name` varchar(200) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `slug` varchar(200) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `term_group` bigint(10) NOT NULL DEFAULT 0
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_terms`
--

INSERT INTO `wp_terms` (`term_id`, `name`, `slug`, `term_group`) VALUES
(1, 'Uncategorized', 'uncategorized', 0),
(2, 'Blogroll', 'blogroll', 0),
(4, 'Open Internetworking', 'openinternetworking', 0),
(5, 'Hem', 'hem', 0),
(6, 'Nyheter', 'nyheter', 0),
(7, 'nätneutralitet', 'natneutralitet', 0),
(8, 'IPv6', 'ipv6', 0),
(9, 'mänskliga rättigheter', 'manskliga-rattigheter', 0),
(10, 'Internet', 'internet', 0),
(11, 'säkerhet', 'sakerhet', 0),
(12, 'integritet', 'integritet', 0),
(13, 'ISOC-SE', 'isoc-se', 0),
(14, 'netneutrality', 'netneutrality', 0),
(15, 'OpenInternetworking', 'openinternetworking-2', 0),
(16, 'OpenInternet', 'openinternet', 0),
(17, 'Open data', 'open-data', 0),
(18, 'API', 'api', 0),
(19, 'myndigheter', 'myndigheter', 0),
(20, 'öppen data', 'oppen-data', 0),
(21, 'PSI-lagen', 'psi-lagen', 0),
(22, 'PTS', 'pts', 0),
(23, 'Utrikesdepartementet', 'utrikesdepartementet', 0),
(24, 'SIDA', 'sida', 0),
(25, 'OpenAID.se', 'openaid-se', 0),
(26, 'Biståndet.se', 'bistandet-se', 0),
(27, 'källkod', 'kallkod', 0),
(28, 'wordpress', 'wordpress', 0),
(29, 'utvecklare', 'utvecklare', 0),
(30, 'företag', 'foretag', 0),
(31, 'entreprenörer', 'entreprenorer', 0),
(32, 'utrustning', 'utrustning', 0),
(33, 'medarbetare', 'medarbetare', 0),
(34, 'IP-adresser', 'ip-adresser', 0),
(35, 'global tillväxt', 'global-tillvaxt', 0),
(36, 'Internet-arkitektur', 'internet-arkitektur', 0),
(37, 'IPv4', 'ipv4', 0),
(38, 'kontroll', 'kontroll', 0),
(39, 'FRA-lagar', 'fra-lagar', 0),
(40, 'blockera', 'blockera', 0),
(41, 'filtrera', 'filtrera', 0),
(42, 'branschorganisationer', 'branschorganisationer', 0),
(43, '.SE', 'se', 0),
(44, 'protokoll', 'protokoll', 0),
(45, 'startskott', 'startskott', 0),
(46, 'Internet Society', 'internet-society', 0),
(47, 'Internet Society 20th anniversery', 'internet-society-20th-anniversery', 0),
(48, 'Vint Cerf', 'vint-cerf', 0),
(49, 'Bob Kahn', 'bob-kahn', 0),
(50, 'Lyman Chapin', 'lyman-chapin', 0),
(51, 'medlemmar', 'medlemmar', 0),
(52, 'chapters', 'chapters', 0),
(53, 'nätverk', 'natverk', 0),
(54, 'fritt och öppet Internet', 'fritt-och-oppet-internet', 0),
(55, 'aktivister', 'aktivister', 0),
(56, 'tänkare', 'tankare', 0),
(57, 'innovatörer', 'innovatorer', 0),
(58, 'konstnärer', 'konstnarer', 0),
(59, 'regeringar', 'regeringar', 0),
(60, 'frivilligaorganisationer', 'frivilligaorganisationer', 0),
(61, 'teknikexperter', 'teknikexperter', 0),
(62, 'Global INET', 'global-inet', 0),
(63, 'Seminarier', 'seminarier', 0),
(64, 'Open-Space-Meeting', 'open-space-meeting', 0),
(65, 'Internetvänner', 'internetvanner', 0),
(66, 'gruppdiskussioner', 'gruppdiskussioner', 0),
(67, 'input', 'input', 0),
(68, 'FRA', 'fra', 0),
(69, 'kriminalitet', 'kriminalitet', 0),
(70, 'fred', 'fred', 0),
(71, 'öppet och fritt Internet', 'oppet-och-fritt-internet', 0),
(72, 'Workshop', 'workshop', 0),
(73, 'EuroDIG', 'eurodig', 0),
(74, 'Net Neutrality', 'net-neutrality', 0),
(75, 'Transparancy', 'transparancy', 0),
(76, 'La Quadrature du Net', 'la-quadrature-du-net', 0),
(77, 'workshop', 'workshop-2', 0),
(78, 'Media Education Center Armenia', 'media-education-center-armenia', 0),
(79, 'Skype', 'skype', 0),
(80, 'BEREC', 'berec', 0),
(81, 'ISP', 'isp', 0),
(82, 'EU Parliament', 'eu-parliament', 0),
(83, 'Swedish Institute of Assistive Technology', 'swedish-institute-of-assistive-technology', 0),
(84, 'operatörer', 'operatorer', 0),
(85, 'APNIC', 'apnic', 0),
(86, 'kunder', 'kunder', 0),
(87, 'World IPv6 Launch', 'world-ipv6-launch', 0),
(88, 'ISOCSE', 'isocse', 0),
(89, 'CommonTerms', 'commonterms', 0),
(90, 'seminarium', 'seminarium', 0),
(91, 'rättigheter', 'rattigheter', 0),
(92, 'användarvillkor', 'anvandarvillkor', 0),
(93, 'personuppgifter', 'personuppgifter', 0),
(94, 'godkänna', 'godkanna', 0),
(95, 'regler', 'regler', 0),
(96, 'skydd', 'skydd', 0),
(97, 'avtal', 'avtal', 0),
(98, 'lagstiftning', 'lagstiftning', 0),
(99, 'policy', 'policy', 0),
(100, 'tjänster', 'tjanster', 0),
(101, 'tillgänglighet', 'tillganglighet', 0),
(102, 'ACTA', 'acta', 0),
(103, 'BBC', 'bbc', 0),
(104, 'DN', 'dn', 0),
(105, 'Freedom of Expression', 'freedom-of-expression', 0),
(106, 'People', 'people', 0),
(107, 'Internet Governance', 'internet-governance', 0),
(108, 'ITU', 'itu', 0),
(109, 'WTPF', 'wtpf', 0),
(110, 'MeraKrypto', 'merakrypto', 0),
(111, 'TLS', 'tls', 0),
(112, 'IETF', 'ietf', 0),
(113, 'IPv6', 'ipv6', 0),
(114, 'Internet Society', 'internet-society', 0);

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_term_relationships`
--

CREATE TABLE `wp_term_relationships` (
  `object_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `term_taxonomy_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `term_order` int(11) NOT NULL DEFAULT 0
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_term_relationships`
--

INSERT INTO `wp_term_relationships` (`object_id`, `term_taxonomy_id`, `term_order`) VALUES
(1, 2, 0),
(2, 2, 0),
(3, 2, 0),
(4, 2, 0),
(5, 2, 0),
(6, 2, 0),
(7, 2, 0),
(237, 19, 0),
(4, 7, 0),
(237, 17, 0),
(717, 1, 0),
(237, 18, 0),
(12, 4, 0),
(4, 6, 0),
(4, 8, 0),
(4, 9, 0),
(4, 10, 0),
(4, 11, 0),
(4, 12, 0),
(4, 13, 0),
(12, 14, 0),
(12, 15, 0),
(12, 16, 0),
(12, 7, 0),
(12, 10, 0),
(12, 13, 0),
(281, 48, 0),
(237, 20, 0),
(237, 21, 0),
(237, 22, 0),
(237, 23, 0),
(237, 24, 0),
(237, 25, 0),
(237, 26, 0),
(237, 27, 0),
(237, 28, 0),
(237, 29, 0),
(237, 30, 0),
(237, 31, 0),
(250, 8, 0),
(250, 32, 0),
(250, 33, 0),
(250, 34, 0),
(250, 35, 0),
(250, 36, 0),
(250, 37, 0),
(250, 38, 0),
(250, 39, 0),
(250, 40, 0),
(250, 41, 0),
(250, 42, 0),
(250, 19, 0),
(250, 43, 0),
(250, 44, 0),
(250, 45, 0),
(250, 46, 0),
(281, 47, 0),
(281, 49, 0),
(281, 50, 0),
(281, 51, 0),
(281, 52, 0),
(281, 53, 0),
(281, 54, 0),
(281, 55, 0),
(281, 31, 0),
(281, 56, 0),
(281, 57, 0),
(281, 58, 0),
(281, 59, 0),
(281, 60, 0),
(281, 61, 0),
(281, 30, 0),
(281, 62, 0),
(281, 63, 0),
(302, 13, 0),
(302, 47, 0),
(302, 32, 0),
(302, 6, 0),
(302, 8, 0),
(337, 64, 0),
(337, 65, 0),
(337, 66, 0),
(337, 52, 0),
(337, 48, 0),
(337, 67, 0),
(337, 68, 0),
(337, 8, 0),
(337, 7, 0),
(337, 69, 0),
(337, 70, 0),
(337, 71, 0),
(337, 72, 0),
(366, 74, 0),
(366, 73, 0),
(366, 75, 0),
(366, 76, 0),
(366, 77, 0),
(366, 78, 0),
(366, 13, 0),
(366, 79, 0),
(366, 80, 0),
(366, 81, 0),
(366, 82, 0),
(366, 83, 0),
(366, 84, 0),
(366, 85, 0),
(433, 8, 0),
(413, 6, 0),
(433, 32, 0),
(433, 13, 0),
(433, 86, 0),
(433, 38, 0),
(433, 87, 0),
(433, 88, 0),
(433, 89, 0),
(451, 1, 0),
(501, 90, 0),
(501, 64, 0),
(501, 79, 0),
(501, 91, 0),
(501, 92, 0),
(501, 93, 0),
(501, 94, 0),
(501, 95, 0),
(501, 96, 0),
(501, 97, 0),
(501, 98, 0),
(501, 99, 0),
(501, 100, 0),
(501, 101, 0),
(501, 102, 0),
(501, 103, 0),
(517, 104, 0),
(517, 6, 0),
(517, 105, 0),
(517, 106, 0),
(517, 90, 0),
(517, 79, 0),
(517, 107, 0),
(517, 108, 0),
(526, 1, 0),
(567, 1, 0),
(578, 1, 0),
(590, 1, 0),
(605, 1, 0),
(682, 112, 0),
(682, 4, 0),
(634, 109, 0),
(634, 110, 0),
(634, 111, 0),
(667, 1, 0),
(643, 4, 0),
(682, 113, 0),
(682, 11, 0),
(682, 45, 0),
(703, 112, 0),
(703, 4, 0),
(703, 64, 0),
(703, 113, 0),
(703, 11, 0),
(703, 114, 0),
(720, 1, 0),
(727, 1, 0),
(745, 109, 0),
(739, 1, 0),
(742, 1, 0),
(745, 4, 0),
(745, 64, 0);

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_term_taxonomy`
--

CREATE TABLE `wp_term_taxonomy` (
  `term_taxonomy_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `term_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `taxonomy` varchar(32) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `description` longtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `parent` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `count` bigint(20) NOT NULL DEFAULT 0
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_term_taxonomy`
--

INSERT INTO `wp_term_taxonomy` (`term_taxonomy_id`, `term_id`, `taxonomy`, `description`, `parent`, `count`) VALUES
(1, 1, 'category', '', 0, 12),
(2, 2, 'link_category', '', 0, 7),
(4, 4, 'category', 'Post related to the ISOC Open Internetworking concept. Other related terms: Net Neutrality, Filtering, DPI, Restricted Access, ', 0, 5),
(5, 5, 'nav_menu', '', 0, 0),
(6, 6, 'category', '', 0, 3),
(7, 7, 'post_tag', '', 0, 3),
(8, 113, 'post_tag', '', 0, 5),
(9, 9, 'post_tag', '', 0, 1),
(10, 10, 'post_tag', '', 0, 2),
(11, 11, 'post_tag', '', 0, 3),
(12, 12, 'post_tag', '', 0, 1),
(13, 13, 'post_tag', '', 0, 5),
(14, 14, 'post_tag', '', 0, 1),
(15, 15, 'post_tag', '', 0, 1),
(16, 16, 'post_tag', '', 0, 1),
(17, 17, 'category', '', 0, 1),
(18, 18, 'post_tag', '', 0, 1),
(19, 19, 'post_tag', '', 0, 2),
(20, 20, 'post_tag', '', 0, 1),
(21, 21, 'post_tag', '', 0, 1),
(22, 22, 'post_tag', '', 0, 1),
(23, 23, 'post_tag', '', 0, 1),
(24, 24, 'post_tag', '', 0, 1),
(25, 25, 'post_tag', '', 0, 1),
(26, 26, 'post_tag', '', 0, 1),
(27, 27, 'post_tag', '', 0, 1),
(28, 28, 'post_tag', '', 0, 1),
(29, 29, 'post_tag', '', 0, 1),
(30, 30, 'post_tag', '', 0, 2),
(31, 31, 'post_tag', '', 0, 2),
(32, 8, 'category', '', 0, 3),
(33, 32, 'post_tag', '', 0, 1),
(34, 33, 'post_tag', '', 0, 1),
(35, 34, 'post_tag', '', 0, 1),
(36, 35, 'post_tag', '', 0, 1),
(37, 36, 'post_tag', '', 0, 1),
(38, 37, 'post_tag', '', 0, 2),
(39, 38, 'post_tag', '', 0, 1),
(40, 39, 'post_tag', '', 0, 1),
(41, 40, 'post_tag', '', 0, 1),
(42, 41, 'post_tag', '', 0, 1),
(43, 42, 'post_tag', '', 0, 1),
(44, 43, 'post_tag', '', 0, 1),
(45, 44, 'post_tag', '', 0, 2),
(46, 45, 'post_tag', '', 0, 1),
(47, 46, 'category', '', 0, 2),
(48, 47, 'post_tag', '', 0, 2),
(49, 48, 'post_tag', '', 0, 1),
(50, 49, 'post_tag', '', 0, 1),
(51, 50, 'post_tag', '', 0, 1),
(52, 51, 'post_tag', '', 0, 2),
(53, 52, 'post_tag', '', 0, 1),
(54, 53, 'post_tag', '', 0, 1),
(55, 54, 'post_tag', '', 0, 1),
(56, 55, 'post_tag', '', 0, 1),
(57, 56, 'post_tag', '', 0, 1),
(58, 57, 'post_tag', '', 0, 1),
(59, 58, 'post_tag', '', 0, 1),
(60, 59, 'post_tag', '', 0, 1),
(61, 60, 'post_tag', '', 0, 1),
(62, 61, 'post_tag', '', 0, 1),
(63, 62, 'post_tag', '', 0, 1),
(64, 63, 'category', '', 0, 4),
(65, 64, 'post_tag', '', 0, 1),
(66, 65, 'post_tag', '', 0, 1),
(67, 66, 'post_tag', '', 0, 1),
(68, 67, 'post_tag', '', 0, 1),
(69, 68, 'post_tag', '', 0, 1),
(70, 69, 'post_tag', '', 0, 1),
(71, 70, 'post_tag', '', 0, 1),
(72, 71, 'post_tag', '', 0, 1),
(73, 72, 'category', '', 0, 1),
(74, 73, 'post_tag', '', 0, 1),
(75, 74, 'post_tag', '', 0, 1),
(76, 75, 'post_tag', '', 0, 1),
(77, 76, 'post_tag', '', 0, 1),
(78, 77, 'post_tag', '', 0, 1),
(79, 114, 'post_tag', '', 0, 3),
(80, 78, 'post_tag', '', 0, 1),
(81, 79, 'post_tag', '', 0, 1),
(82, 80, 'post_tag', '', 0, 1),
(83, 81, 'post_tag', '', 0, 1),
(84, 82, 'post_tag', '', 0, 1),
(85, 83, 'post_tag', '', 0, 1),
(86, 84, 'post_tag', '', 0, 1),
(87, 85, 'post_tag', '', 0, 1),
(88, 86, 'post_tag', '', 0, 1),
(89, 87, 'post_tag', '', 0, 1),
(90, 88, 'post_tag', '', 0, 2),
(91, 89, 'post_tag', '', 0, 1),
(92, 90, 'post_tag', '', 0, 1),
(93, 91, 'post_tag', '', 0, 1),
(94, 92, 'post_tag', '', 0, 1),
(95, 93, 'post_tag', '', 0, 1),
(96, 94, 'post_tag', '', 0, 1),
(97, 95, 'post_tag', '', 0, 1),
(98, 96, 'post_tag', '', 0, 1),
(99, 97, 'post_tag', '', 0, 1),
(100, 98, 'post_tag', '', 0, 1),
(101, 99, 'post_tag', '', 0, 1),
(102, 100, 'post_tag', '', 0, 1),
(103, 101, 'post_tag', '', 0, 1),
(104, 102, 'post_tag', '', 0, 1),
(105, 103, 'post_tag', '', 0, 1),
(106, 104, 'post_tag', '', 0, 1),
(107, 105, 'post_tag', '', 0, 1),
(108, 106, 'post_tag', '', 0, 1),
(109, 107, 'category', '', 0, 2),
(110, 108, 'post_tag', '', 0, 1),
(111, 109, 'post_tag', '', 0, 1),
(112, 110, 'post_tag', '', 0, 2),
(113, 111, 'post_tag', '', 0, 2),
(114, 112, 'post_tag', '', 0, 1);

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_usermeta`
--

CREATE TABLE `wp_usermeta` (
  `umeta_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `user_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL DEFAULT 0,
  `meta_key` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL,
  `meta_value` longtext COLLATE utf8mb4_unicode_ci DEFAULT NULL
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_usermeta`
--

INSERT INTO `wp_usermeta` (`umeta_id`, `user_id`, `meta_key`, `meta_value`) VALUES
(332, 22, 'wp_user-settings', 'editor=html'),
(333, 22, 'wp_user-settings-time', '1601880650'),
(334, 22, 'syntax_highlighting', 'true'),
(335, 22, 'locale', ''),
(281, 22, 'dismissed_wp_pointers', 'wp360_locks,wp390_widgets'),
(280, 22, 'wp_user_level', '10'),
(279, 22, 'wp_capabilities', 'a:1:{s:13:\"administrator\";b:1;}'),
(278, 22, 'show_admin_bar_front', 'true'),
(277, 22, 'use_ssl', '0'),
(276, 22, 'admin_color', 'fresh'),
(275, 22, 'comment_shortcuts', 'false'),
(274, 22, 'rich_editing', 'true'),
(273, 22, 'description', ''),
(272, 22, 'last_name', 'Lejon'),
(271, 22, 'first_name', 'Jonas'),
(270, 22, 'nickname', 'Jonas'),
(322, 22, 'aim', ''),
(323, 22, 'yim', ''),
(324, 22, 'jabber', ''),
(326, 22, 'default_password_nag', ''),
(327, 22, 'session_tokens', 'a:1:{s:64:\"f19f2b1a8a5af6a6fe2a0d12e566c824d6f54b9bdee470d0b943f32f55b5aa9e\";a:4:{s:10:\"expiration\";i:1625152702;s:2:\"ip\";s:15:\"185.213.152.174\";s:2:\"ua\";s:121:\"Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/91.0.4472.101 Safari/537.36\";s:5:\"login\";i:1623943102;}}'),
(328, 22, 'wp_dashboard_quick_press_last_post_id', '1018'),
(331, 22, 'community-events-location', 'a:1:{s:2:\"ip\";s:13:\"185.213.152.0\";}');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_users`
--

CREATE TABLE `wp_users` (
  `ID` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL,
  `user_login` varchar(60) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `user_pass` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `user_nicename` varchar(50) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `user_email` varchar(100) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `user_url` varchar(100) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `user_registered` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `user_activation_key` varchar(255) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT '',
  `user_status` int(11) NOT NULL DEFAULT 0,
  `display_name` varchar(250) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL DEFAULT ''
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

--
-- Dumping data for table `wp_users`
--

INSERT INTO `wp_users` (`ID`, `user_login`, `user_pass`, `user_nicename`, `user_email`, `user_url`, `user_registered`, `user_activation_key`, `user_status`, `display_name`) VALUES
(22, 'Jonas', '$P$BihYZw597sAPeMZNBkJONu3OP.wWxj.', 'jonas', 'jonas@triop.se', '', '2015-05-04 15:22:07', '', 0, 'Jonas Lejon');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_wfcm_file_events`
--

CREATE TABLE `wp_wfcm_file_events` (
  `event_id` int(11) NOT NULL,
  `event_date` datetime NOT NULL DEFAULT '0000-00-00 00:00:00',
  `event_file_path` text COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `event_type` varchar(20) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `event_context` varchar(50) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `event_content` text COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `event_content_type` varchar(10) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `event_origin` text COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL,
  `event_read_status` varchar(10) COLLATE utf8mb4_unicode_ci NOT NULL
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4 COLLATE=utf8mb4_unicode_ci;

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_wsal_metadata`
--

CREATE TABLE `wp_wsal_metadata` (
  `id` bigint(20) NOT NULL,
  `occurrence_id` bigint(20) NOT NULL,
  `name` varchar(100) NOT NULL,
  `value` longtext NOT NULL
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4;

--
-- Dumping data for table `wp_wsal_metadata`
--

INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(1, 1, 'PluginFile', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php'),
(2, 1, 'PluginData', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:4:\"Name\";s:15:\"WP Activity Log\";s:9:\"PluginURI\";s:25:\"http://wpactivitylog.com/\";s:7:\"Version\";s:5:\"4.1.0\";s:6:\"Author\";s:17:\"WP White Security\";s:7:\"Network\";s:5:\"False\";}'),
(3, 1, 'ClientIP', '185.213.154.225'),
(4, 1, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_5) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/83.0.4103.61 Safari/537.36'),
(5, 1, 'CurrentUserID', '22'),
(6, 1, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(7, 1, 'Severity', '6'),
(8, 1, 'Object', 'plugin'),
(9, 1, 'EventType', 'activated'),
(10, 2, 'OldVersion', '5.4.1'),
(11, 2, 'NewVersion', '5.4.2 (auto update)'),
(12, 2, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(13, 2, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.1; https://isoc.se/blogg'),
(14, 2, 'Severity', '10'),
(15, 2, 'Object', 'system'),
(16, 2, 'EventType', 'updated'),
(17, 3, 'CurrentUserID', '0'),
(18, 3, 'ScanStatus', 'started'),
(19, 3, 'EventType', 'started'),
(20, 3, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(21, 3, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(22, 3, 'Severity', '20'),
(23, 3, 'Object', 'system'),
(24, 4, 'CurrentUserID', '0'),
(25, 4, 'ScanStatus', 'stopped'),
(26, 4, 'EventType', 'stopped'),
(27, 4, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(28, 4, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(29, 4, 'Severity', '20'),
(30, 4, 'Object', 'system'),
(31, 5, 'CurrentUserID', '0'),
(32, 5, 'ScanStatus', 'started'),
(33, 5, 'EventType', 'started'),
(34, 5, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(35, 5, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(36, 5, 'Severity', '20'),
(37, 5, 'Object', 'system'),
(38, 6, 'File', 'nl_NL-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(39, 6, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(40, 6, 'FileHash', 'd765fd071533be200e149b27425fcd1d'),
(41, 6, 'CurrentUserID', '0'),
(42, 6, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(43, 6, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(44, 6, 'Severity', '6'),
(45, 6, 'Object', 'file'),
(46, 6, 'EventType', 'modified'),
(47, 7, 'File', 'nb_NO-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(48, 7, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(49, 7, 'FileHash', 'b8c3cc9667cf3d1479976d472c5c0e7a'),
(50, 7, 'CurrentUserID', '0'),
(51, 7, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(52, 7, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(53, 7, 'Severity', '6'),
(54, 7, 'Object', 'file'),
(55, 7, 'EventType', 'modified'),
(56, 8, 'File', 'sv_SE-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(57, 8, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(58, 8, 'FileHash', '50c917d8a2c837b1950aef5aa18faa22'),
(59, 8, 'CurrentUserID', '0'),
(60, 8, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(61, 8, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(62, 8, 'Severity', '6'),
(63, 8, 'Object', 'file'),
(64, 8, 'EventType', 'modified'),
(65, 9, 'File', 'nl_NL-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(66, 9, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(67, 9, 'FileHash', 'b68e6039f2ccb8914f7f0a42706df4cf'),
(68, 9, 'CurrentUserID', '0'),
(69, 9, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(70, 9, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(71, 9, 'Severity', '6'),
(72, 9, 'Object', 'file'),
(73, 9, 'EventType', 'modified'),
(74, 10, 'File', 'nl_NL-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(75, 10, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(76, 10, 'FileHash', '418f78d857c9521dede76fec952fa8ac'),
(77, 10, 'CurrentUserID', '0'),
(78, 10, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(79, 10, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(80, 10, 'Severity', '6'),
(81, 10, 'Object', 'file'),
(82, 10, 'EventType', 'modified'),
(83, 11, 'File', 'sv_SE-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(84, 11, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(85, 11, 'FileHash', '642489428f36ff1f26ec4614658931fd'),
(86, 11, 'CurrentUserID', '0'),
(87, 11, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(88, 11, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(89, 11, 'Severity', '6'),
(90, 11, 'Object', 'file'),
(91, 11, 'EventType', 'modified'),
(92, 12, 'File', 'sv_SE-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(93, 12, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(94, 12, 'FileHash', 'c8c329dcb8b5fd40e52f9e1afe989f28'),
(95, 12, 'CurrentUserID', '0'),
(96, 12, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(97, 12, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(98, 12, 'Severity', '6'),
(99, 12, 'Object', 'file'),
(100, 12, 'EventType', 'modified'),
(101, 13, 'File', 'nl_NL-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(102, 13, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(103, 13, 'FileHash', 'c469603f3d28e6bf2d06d5380ff0ea92'),
(104, 13, 'CurrentUserID', '0'),
(105, 13, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(106, 13, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(107, 13, 'Severity', '6'),
(108, 13, 'Object', 'file'),
(109, 13, 'EventType', 'modified'),
(110, 14, 'File', 'nb_NO-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(111, 14, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(112, 14, 'FileHash', '03f8a38e46d843bd54c6a633312ecd4c'),
(113, 14, 'CurrentUserID', '0'),
(114, 14, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(115, 14, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(116, 14, 'Severity', '6'),
(117, 14, 'Object', 'file'),
(118, 14, 'EventType', 'modified'),
(119, 15, 'File', 'nl_NL-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(120, 15, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(121, 15, 'FileHash', '0e566e306ec05e156136e456c10da3c8'),
(122, 15, 'CurrentUserID', '0'),
(123, 15, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(124, 15, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(125, 15, 'Severity', '6'),
(126, 15, 'Object', 'file'),
(127, 15, 'EventType', 'modified'),
(128, 16, 'File', 'nb_NO-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(129, 16, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(130, 16, 'FileHash', 'b8b8bdf1435085d96330293c675630e0'),
(131, 16, 'CurrentUserID', '0'),
(132, 16, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(133, 16, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(134, 16, 'Severity', '6'),
(135, 16, 'Object', 'file'),
(136, 16, 'EventType', 'modified'),
(137, 17, 'File', 'nl_NL-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(138, 17, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(139, 17, 'FileHash', 'b7e5571abac85d1279e9c42b931bcba6'),
(140, 17, 'CurrentUserID', '0'),
(141, 17, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(142, 17, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(143, 17, 'Severity', '6'),
(144, 17, 'Object', 'file'),
(145, 17, 'EventType', 'modified'),
(146, 18, 'File', 'nb_NO-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(147, 18, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(148, 18, 'FileHash', 'd5c417a814109bb120138eec40c685d3'),
(149, 18, 'CurrentUserID', '0'),
(150, 18, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(151, 18, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(152, 18, 'Severity', '6'),
(153, 18, 'Object', 'file'),
(154, 18, 'EventType', 'modified'),
(155, 19, 'File', 'sv_SE-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(156, 19, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(157, 19, 'FileHash', '3cf6189cf229d225505634fb93c9ee76'),
(158, 19, 'CurrentUserID', '0'),
(159, 19, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(160, 19, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(161, 19, 'Severity', '6'),
(162, 19, 'Object', 'file'),
(163, 19, 'EventType', 'modified'),
(164, 20, 'File', 'sv_SE-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(165, 20, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(166, 20, 'FileHash', 'eb7f0aa0fe68e45ec6bb091ad5e5bc64'),
(167, 20, 'CurrentUserID', '0'),
(168, 20, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(169, 20, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(170, 20, 'Severity', '6'),
(171, 20, 'Object', 'file'),
(172, 20, 'EventType', 'modified'),
(173, 21, 'File', 'nl_NL-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(174, 21, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(175, 21, 'FileHash', '95b590ba86c57aeed8e6513fdfe00b7e'),
(176, 21, 'CurrentUserID', '0'),
(177, 21, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(178, 21, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(179, 21, 'Severity', '6'),
(180, 21, 'Object', 'file'),
(181, 21, 'EventType', 'modified'),
(182, 22, 'File', 'nb_NO-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(183, 22, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(184, 22, 'FileHash', '704189290d98437183269d8316336041'),
(185, 22, 'CurrentUserID', '0'),
(186, 22, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(187, 22, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(188, 22, 'Severity', '6'),
(189, 22, 'Object', 'file'),
(190, 22, 'EventType', 'modified'),
(191, 23, 'File', 'sv_SE-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(192, 23, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(193, 23, 'FileHash', '05ad5e582405d48ed045c85ec6734426'),
(194, 23, 'CurrentUserID', '0'),
(195, 23, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(196, 23, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(197, 23, 'Severity', '6'),
(198, 23, 'Object', 'file'),
(199, 23, 'EventType', 'modified'),
(200, 24, 'File', 'nb_NO-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(201, 24, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(202, 24, 'FileHash', '4fa3b8969cf8ea6fa9b903ca15a89e7c'),
(203, 24, 'CurrentUserID', '0'),
(204, 24, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(205, 24, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(206, 24, 'Severity', '6'),
(207, 24, 'Object', 'file'),
(208, 24, 'EventType', 'modified'),
(209, 25, 'File', 'nl_NL-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(210, 25, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(211, 25, 'FileHash', 'f75d4b091ddd946009a6af063ead881b'),
(212, 25, 'CurrentUserID', '0'),
(213, 25, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(214, 25, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(215, 25, 'Severity', '6'),
(216, 25, 'Object', 'file'),
(217, 25, 'EventType', 'modified'),
(218, 26, 'File', 'nl_NL-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(219, 26, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(220, 26, 'FileHash', '26ef720e2d7f935dfd354b0e4e5b225e'),
(221, 26, 'CurrentUserID', '0'),
(222, 26, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(223, 26, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(224, 26, 'Severity', '6'),
(225, 26, 'Object', 'file'),
(226, 26, 'EventType', 'modified'),
(227, 27, 'File', 'nl_NL-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(228, 27, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(229, 27, 'FileHash', '3b2e1112861b2eae74786bed7ecf0d7d'),
(230, 27, 'CurrentUserID', '0'),
(231, 27, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(232, 27, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(233, 27, 'Severity', '6'),
(234, 27, 'Object', 'file'),
(235, 27, 'EventType', 'modified'),
(236, 28, 'File', 'nb_NO-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(237, 28, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(238, 28, 'FileHash', 'fc80889c5e790c87bef1a33c2074bbbc'),
(239, 28, 'CurrentUserID', '0'),
(240, 28, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(241, 28, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(242, 28, 'Severity', '6'),
(243, 28, 'Object', 'file'),
(244, 28, 'EventType', 'modified'),
(245, 29, 'File', 'nb_NO-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(246, 29, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(247, 29, 'FileHash', 'c441a676e15788cde0b27443db8a276a'),
(248, 29, 'CurrentUserID', '0'),
(249, 29, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(250, 29, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(251, 29, 'Severity', '6'),
(252, 29, 'Object', 'file'),
(253, 29, 'EventType', 'modified'),
(254, 30, 'File', 'nl_NL-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(255, 30, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(256, 30, 'FileHash', '8be24de96836c7b001dba2ee64c8a064'),
(257, 30, 'CurrentUserID', '0'),
(258, 30, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(259, 30, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(260, 30, 'Severity', '6'),
(261, 30, 'Object', 'file'),
(262, 30, 'EventType', 'modified'),
(263, 31, 'File', 'sv_SE-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(264, 31, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(265, 31, 'FileHash', '6e14af613d91ee40bddeaeb378610f28'),
(266, 31, 'CurrentUserID', '0'),
(267, 31, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(268, 31, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(269, 31, 'Severity', '6'),
(270, 31, 'Object', 'file'),
(271, 31, 'EventType', 'modified'),
(272, 32, 'File', 'sv_SE-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(273, 32, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(274, 32, 'FileHash', '4cd16d3e4c21ec25f0426e0c4681d247'),
(275, 32, 'CurrentUserID', '0'),
(276, 32, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(277, 32, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(278, 32, 'Severity', '6'),
(279, 32, 'Object', 'file'),
(280, 32, 'EventType', 'modified'),
(281, 33, 'File', 'nl_NL-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(282, 33, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(283, 33, 'FileHash', '10517777e14f3711409bc0f6d875c65a'),
(284, 33, 'CurrentUserID', '0'),
(285, 33, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(286, 33, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(287, 33, 'Severity', '6'),
(288, 33, 'Object', 'file'),
(289, 33, 'EventType', 'modified'),
(290, 34, 'File', 'nb_NO-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(291, 34, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(292, 34, 'FileHash', '700a9cbb2e6025643f989d4c9dcee908'),
(293, 34, 'CurrentUserID', '0'),
(294, 34, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(295, 34, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(296, 34, 'Severity', '6'),
(297, 34, 'Object', 'file'),
(298, 34, 'EventType', 'modified'),
(299, 35, 'File', 'sv_SE-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(300, 35, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(301, 35, 'FileHash', '3bfe390f0ecdd1b39cc6025ed160e0c7'),
(302, 35, 'CurrentUserID', '0'),
(303, 35, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(304, 35, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(305, 35, 'Severity', '6'),
(306, 35, 'Object', 'file'),
(307, 35, 'EventType', 'modified'),
(308, 36, 'File', 'sv_SE-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(309, 36, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(310, 36, 'FileHash', '410adcede4fa681a17ab4cc12735c55f'),
(311, 36, 'CurrentUserID', '0'),
(312, 36, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(313, 36, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(314, 36, 'Severity', '6'),
(315, 36, 'Object', 'file'),
(316, 36, 'EventType', 'modified'),
(317, 37, 'File', 'nl_NL-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(318, 37, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(319, 37, 'FileHash', '2229b2f946c54ca1856831b947513aa1'),
(320, 37, 'CurrentUserID', '0'),
(321, 37, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(322, 37, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(323, 37, 'Severity', '6'),
(324, 37, 'Object', 'file'),
(325, 37, 'EventType', 'modified'),
(326, 38, 'File', 'sv_SE-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(327, 38, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(328, 38, 'FileHash', 'dab73ac31109ab005cefbc2beb6b54d7'),
(329, 38, 'CurrentUserID', '0'),
(330, 38, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(331, 38, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(332, 38, 'Severity', '6'),
(333, 38, 'Object', 'file'),
(334, 38, 'EventType', 'modified'),
(335, 39, 'File', 'sv_SE-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(336, 39, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(337, 39, 'FileHash', '3344dfe0999e6b137a5fe425e693c4cf'),
(338, 39, 'CurrentUserID', '0'),
(339, 39, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(340, 39, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(341, 39, 'Severity', '6'),
(342, 39, 'Object', 'file'),
(343, 39, 'EventType', 'modified'),
(344, 40, 'File', 'sv_SE-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(345, 40, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(346, 40, 'FileHash', 'f8f8d287ccaf80ed7db87f2a772b8456'),
(347, 40, 'CurrentUserID', '0'),
(348, 40, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(349, 40, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(350, 40, 'Severity', '6'),
(351, 40, 'Object', 'file'),
(352, 40, 'EventType', 'modified'),
(353, 41, 'File', 'nl_NL-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(354, 41, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(355, 41, 'FileHash', 'fa09b2614c5fb8ae8076d648bb114771'),
(356, 41, 'CurrentUserID', '0'),
(357, 41, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(358, 41, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(359, 41, 'Severity', '6'),
(360, 41, 'Object', 'file'),
(361, 41, 'EventType', 'modified'),
(362, 42, 'File', 'sv_SE-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(363, 42, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(364, 42, 'FileHash', '5d17f0da7f1dad70a2c50acd3ef39e20'),
(365, 42, 'CurrentUserID', '0'),
(366, 42, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(367, 42, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(368, 42, 'Severity', '6'),
(369, 42, 'Object', 'file'),
(370, 42, 'EventType', 'modified'),
(371, 43, 'File', 'sv_SE-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(372, 43, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(373, 43, 'FileHash', '7c64d928ecab462eeb9edebbf66f0596'),
(374, 43, 'CurrentUserID', '0'),
(375, 43, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(376, 43, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(377, 43, 'Severity', '6'),
(378, 43, 'Object', 'file'),
(379, 43, 'EventType', 'modified'),
(380, 44, 'File', 'nl_NL-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(381, 44, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(382, 44, 'FileHash', 'afea1c0ea6a3e293ad04f39acac3383c'),
(383, 44, 'CurrentUserID', '0'),
(384, 44, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(385, 44, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(386, 44, 'Severity', '6'),
(387, 44, 'Object', 'file'),
(388, 44, 'EventType', 'modified'),
(389, 45, 'File', 'nl_NL-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(390, 45, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(391, 45, 'FileHash', '7f75727ea0673f9596a8316d076beda8'),
(392, 45, 'CurrentUserID', '0'),
(393, 45, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(394, 45, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(395, 45, 'Severity', '6'),
(396, 45, 'Object', 'file'),
(397, 45, 'EventType', 'modified'),
(398, 46, 'File', 'sv_SE-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(399, 46, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(400, 46, 'FileHash', '80c2fb7a1916e0b092f7b033cca40473'),
(401, 46, 'CurrentUserID', '0'),
(402, 46, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(403, 46, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(404, 46, 'Severity', '6'),
(405, 46, 'Object', 'file'),
(406, 46, 'EventType', 'modified'),
(407, 47, 'File', 'nb_NO-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(408, 47, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(409, 47, 'FileHash', '5e32b2a8ebcce4d36da757e7e3efd0df'),
(410, 47, 'CurrentUserID', '0'),
(411, 47, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(412, 47, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(413, 47, 'Severity', '6'),
(414, 47, 'Object', 'file'),
(415, 47, 'EventType', 'modified'),
(416, 48, 'File', 'nb_NO-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(417, 48, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(418, 48, 'FileHash', '993179b325577abb649f404752d71a8a'),
(419, 48, 'CurrentUserID', '0'),
(420, 48, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(421, 48, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(422, 48, 'Severity', '6'),
(423, 48, 'Object', 'file'),
(424, 48, 'EventType', 'modified'),
(425, 49, 'File', 'nl_NL-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(426, 49, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(427, 49, 'FileHash', '7c789ca629e75649652dfd8ef9816304'),
(428, 49, 'CurrentUserID', '0'),
(429, 49, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(430, 49, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(431, 49, 'Severity', '6'),
(432, 49, 'Object', 'file'),
(433, 49, 'EventType', 'modified'),
(434, 50, 'File', 'nb_NO-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(435, 50, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(436, 50, 'FileHash', '94e58e7863b7f16132869005bf033753'),
(437, 50, 'CurrentUserID', '0'),
(438, 50, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(439, 50, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(440, 50, 'Severity', '6'),
(441, 50, 'Object', 'file'),
(442, 50, 'EventType', 'modified'),
(443, 51, 'File', 'sv_SE-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(444, 51, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(445, 51, 'FileHash', '624e821c8052f2facba64bf92147b56d'),
(446, 51, 'CurrentUserID', '0'),
(447, 51, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(448, 51, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(449, 51, 'Severity', '6'),
(450, 51, 'Object', 'file'),
(451, 51, 'EventType', 'modified'),
(452, 52, 'CurrentUserID', '0'),
(453, 52, 'ScanStatus', 'stopped'),
(454, 52, 'EventType', 'stopped'),
(455, 52, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(456, 52, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(457, 52, 'Severity', '20'),
(458, 52, 'Object', 'system'),
(459, 53, 'CurrentUserID', '0'),
(460, 53, 'ScanStatus', 'started'),
(461, 53, 'EventType', 'started'),
(462, 53, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(463, 53, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(464, 53, 'Severity', '20'),
(465, 53, 'Object', 'system'),
(466, 54, 'File', 'nl_NL-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(467, 54, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(468, 54, 'FileHash', 'c974ad42141b84c7c85b87146ff212fb'),
(469, 54, 'CurrentUserID', '0'),
(470, 54, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(471, 54, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(472, 54, 'Severity', '6'),
(473, 54, 'Object', 'file'),
(474, 54, 'EventType', 'modified'),
(475, 55, 'File', 'sv_SE-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(476, 55, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(477, 55, 'FileHash', 'be60cc5e1c486aa5283ba8244e435c23'),
(478, 55, 'CurrentUserID', '0'),
(479, 55, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(480, 55, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(481, 55, 'Severity', '6'),
(482, 55, 'Object', 'file'),
(483, 55, 'EventType', 'modified'),
(484, 56, 'File', 'nl_NL-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(485, 56, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(486, 56, 'FileHash', '55cd4858ea5fba718f1d5802629bba62'),
(487, 56, 'CurrentUserID', '0'),
(488, 56, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(489, 56, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(490, 56, 'Severity', '6'),
(491, 56, 'Object', 'file'),
(492, 56, 'EventType', 'modified'),
(493, 57, 'File', 'ar-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(494, 57, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(495, 57, 'FileHash', 'f3bd49e56f8d88c7611941ce53dc8862'),
(496, 57, 'CurrentUserID', '0'),
(497, 57, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(498, 57, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(499, 57, 'Severity', '6'),
(500, 57, 'Object', 'file'),
(501, 57, 'EventType', 'modified'),
(502, 58, 'File', 'ar-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(503, 58, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(504, 58, 'FileHash', '33798979b1343634219367be332ade65'),
(505, 58, 'CurrentUserID', '0'),
(506, 58, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(507, 58, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(508, 58, 'Severity', '6'),
(509, 58, 'Object', 'file'),
(510, 58, 'EventType', 'modified'),
(511, 59, 'File', 'ar-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(512, 59, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(513, 59, 'FileHash', 'd7bbbb7c9d022f8f9a6ca79173f1705b'),
(514, 59, 'CurrentUserID', '0'),
(515, 59, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(516, 59, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(517, 59, 'Severity', '6'),
(518, 59, 'Object', 'file'),
(519, 59, 'EventType', 'modified'),
(520, 60, 'File', 'ar-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(521, 60, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(522, 60, 'FileHash', '918057fdadec960e03b75eadf3d546c0'),
(523, 60, 'CurrentUserID', '0'),
(524, 60, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(525, 60, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(526, 60, 'Severity', '6'),
(527, 60, 'Object', 'file'),
(528, 60, 'EventType', 'modified'),
(529, 61, 'File', 'nl_NL-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(530, 61, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(531, 61, 'FileHash', '7fc7ff9d03948bfb37e269d46256fc38'),
(532, 61, 'CurrentUserID', '0'),
(533, 61, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(534, 61, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(535, 61, 'Severity', '6'),
(536, 61, 'Object', 'file'),
(537, 61, 'EventType', 'modified'),
(538, 62, 'File', 'sv_SE-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(539, 62, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(540, 62, 'FileHash', '0c5df02f41dcd857ca4eddaf145f387b'),
(541, 62, 'CurrentUserID', '0'),
(542, 62, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(543, 62, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(544, 62, 'Severity', '6'),
(545, 62, 'Object', 'file'),
(546, 62, 'EventType', 'modified'),
(547, 63, 'File', 'sv_SE-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(548, 63, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(549, 63, 'FileHash', '8d48e1478c49b59b20552d815445add7'),
(550, 63, 'CurrentUserID', '0'),
(551, 63, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(552, 63, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(553, 63, 'Severity', '6'),
(554, 63, 'Object', 'file'),
(555, 63, 'EventType', 'modified'),
(556, 64, 'File', 'nl_NL-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(557, 64, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(558, 64, 'FileHash', 'faa3d47c2fdbd339ebff92b1ea7f315b'),
(559, 64, 'CurrentUserID', '0'),
(560, 64, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(561, 64, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(562, 64, 'Severity', '6'),
(563, 64, 'Object', 'file'),
(564, 64, 'EventType', 'modified'),
(565, 65, 'File', 'nl_NL-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(566, 65, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(567, 65, 'FileHash', '6ca9c06cede068826e5911e36a81c9ad'),
(568, 65, 'CurrentUserID', '0'),
(569, 65, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(570, 65, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(571, 65, 'Severity', '6'),
(572, 65, 'Object', 'file'),
(573, 65, 'EventType', 'modified'),
(574, 66, 'File', 'nl_NL-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(575, 66, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(576, 66, 'FileHash', '09d80bb28facc9568f02fea934cf8abb'),
(577, 66, 'CurrentUserID', '0'),
(578, 66, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(579, 66, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(580, 66, 'Severity', '6'),
(581, 66, 'Object', 'file'),
(582, 66, 'EventType', 'modified'),
(583, 67, 'File', 'sv_SE-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(584, 67, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(585, 67, 'FileHash', '4b40e14029e7f1f7949d826675335a2a'),
(586, 67, 'CurrentUserID', '0'),
(587, 67, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(588, 67, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(589, 67, 'Severity', '6'),
(590, 67, 'Object', 'file'),
(591, 67, 'EventType', 'modified'),
(592, 68, 'File', 'sv_SE-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(593, 68, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(594, 68, 'FileHash', '8b2a68bf2590f00bba8bbcb4b19a733d'),
(595, 68, 'CurrentUserID', '0'),
(596, 68, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(597, 68, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(598, 68, 'Severity', '6'),
(599, 68, 'Object', 'file'),
(600, 68, 'EventType', 'modified'),
(601, 69, 'File', 'ar-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(602, 69, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(603, 69, 'FileHash', 'a08dbc52815436b4216fa9836e8555db'),
(604, 69, 'CurrentUserID', '0'),
(605, 69, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(606, 69, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(607, 69, 'Severity', '6'),
(608, 69, 'Object', 'file'),
(609, 69, 'EventType', 'modified'),
(610, 70, 'File', 'nl_NL-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(611, 70, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(612, 70, 'FileHash', '1f452d6d7480ae5aeb3218e470dc9bff'),
(613, 70, 'CurrentUserID', '0'),
(614, 70, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(615, 70, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(616, 70, 'Severity', '6'),
(617, 70, 'Object', 'file'),
(618, 70, 'EventType', 'modified'),
(619, 71, 'File', 'ar-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(620, 71, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(621, 71, 'FileHash', '55500cdccb0398f053347d1e0eacdf26'),
(622, 71, 'CurrentUserID', '0'),
(623, 71, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(624, 71, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(625, 71, 'Severity', '6'),
(626, 71, 'Object', 'file'),
(627, 71, 'EventType', 'modified'),
(628, 72, 'File', 'ar-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(629, 72, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(630, 72, 'FileHash', '1f7bd9acb62127768a357ce053016db0'),
(631, 72, 'CurrentUserID', '0'),
(632, 72, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(633, 72, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(634, 72, 'Severity', '6'),
(635, 72, 'Object', 'file'),
(636, 72, 'EventType', 'modified'),
(637, 73, 'File', 'sv_SE-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(638, 73, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(639, 73, 'FileHash', 'b8aacfbb68678766f4abb6fa5fefb436'),
(640, 73, 'CurrentUserID', '0'),
(641, 73, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(642, 73, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(643, 73, 'Severity', '6'),
(644, 73, 'Object', 'file'),
(645, 73, 'EventType', 'modified'),
(646, 74, 'File', 'nl_NL-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(647, 74, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(648, 74, 'FileHash', 'd02ecc1332a1656186eb99a600699e48'),
(649, 74, 'CurrentUserID', '0'),
(650, 74, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(651, 74, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(652, 74, 'Severity', '6'),
(653, 74, 'Object', 'file'),
(654, 74, 'EventType', 'modified'),
(655, 75, 'File', 'nl_NL-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(656, 75, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(657, 75, 'FileHash', '20506c3bf6275da1faca963a60c9890e'),
(658, 75, 'CurrentUserID', '0'),
(659, 75, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(660, 75, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(661, 75, 'Severity', '6'),
(662, 75, 'Object', 'file'),
(663, 75, 'EventType', 'modified'),
(664, 76, 'File', 'ar-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(665, 76, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(666, 76, 'FileHash', '6c1085631f48dd2cdc2ac900927a31a8'),
(667, 76, 'CurrentUserID', '0'),
(668, 76, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(669, 76, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(670, 76, 'Severity', '6'),
(671, 76, 'Object', 'file'),
(672, 76, 'EventType', 'modified'),
(673, 77, 'File', 'nl_NL-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(674, 77, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(675, 77, 'FileHash', '8447d194ff710a6b91a753acda27b243'),
(676, 77, 'CurrentUserID', '0'),
(677, 77, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(678, 77, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(679, 77, 'Severity', '6'),
(680, 77, 'Object', 'file'),
(681, 77, 'EventType', 'modified'),
(682, 78, 'File', 'nl_NL-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(683, 78, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(684, 78, 'FileHash', 'cbeae7404a52e683772307658473fe5e'),
(685, 78, 'CurrentUserID', '0'),
(686, 78, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(687, 78, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(688, 78, 'Severity', '6'),
(689, 78, 'Object', 'file'),
(690, 78, 'EventType', 'modified'),
(691, 79, 'File', 'sv_SE-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(692, 79, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(693, 79, 'FileHash', '204afce14536b5973efcc8ab37dd92f5'),
(694, 79, 'CurrentUserID', '0'),
(695, 79, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(696, 79, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(697, 79, 'Severity', '6'),
(698, 79, 'Object', 'file'),
(699, 79, 'EventType', 'modified'),
(700, 80, 'File', 'ar-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(701, 80, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(702, 80, 'FileHash', 'ccdfc05bc673ed74214eb067e017cb5a'),
(703, 80, 'CurrentUserID', '0'),
(704, 80, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(705, 80, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(706, 80, 'Severity', '6'),
(707, 80, 'Object', 'file'),
(708, 80, 'EventType', 'modified'),
(709, 81, 'File', 'sv_SE-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(710, 81, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(711, 81, 'FileHash', 'a140cb783e35bc2bd91e829b88478034'),
(712, 81, 'CurrentUserID', '0'),
(713, 81, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(714, 81, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(715, 81, 'Severity', '6'),
(716, 81, 'Object', 'file'),
(717, 81, 'EventType', 'modified'),
(718, 82, 'File', 'nl_NL-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(719, 82, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(720, 82, 'FileHash', 'b21efa6e9b04eed805767e1f3afaecf1'),
(721, 82, 'CurrentUserID', '0'),
(722, 82, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(723, 82, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(724, 82, 'Severity', '6'),
(725, 82, 'Object', 'file'),
(726, 82, 'EventType', 'modified'),
(727, 83, 'File', 'sv_SE-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(728, 83, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(729, 83, 'FileHash', '992498c27e10af30294ecc72a1e0895d'),
(730, 83, 'CurrentUserID', '0'),
(731, 83, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(732, 83, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(733, 83, 'Severity', '6'),
(734, 83, 'Object', 'file'),
(735, 83, 'EventType', 'modified'),
(736, 84, 'File', 'sv_SE-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(737, 84, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(738, 84, 'FileHash', '54002a7f11a34a76f85009e0ac8bdfab'),
(739, 84, 'CurrentUserID', '0'),
(740, 84, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(741, 84, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(742, 84, 'Severity', '6'),
(743, 84, 'Object', 'file'),
(744, 84, 'EventType', 'modified'),
(745, 85, 'File', 'nl_NL-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(746, 85, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(747, 85, 'FileHash', '84e2525b524e075c8b687b61766ff9b7'),
(748, 85, 'CurrentUserID', '0'),
(749, 85, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(750, 85, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(751, 85, 'Severity', '6'),
(752, 85, 'Object', 'file'),
(753, 85, 'EventType', 'modified'),
(754, 86, 'File', 'ar-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(755, 86, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(756, 86, 'FileHash', 'b73f59e49518b613610052a22e23406f'),
(757, 86, 'CurrentUserID', '0'),
(758, 86, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(759, 86, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(760, 86, 'Severity', '6'),
(761, 86, 'Object', 'file'),
(762, 86, 'EventType', 'modified'),
(763, 87, 'File', 'sv_SE-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(764, 87, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(765, 87, 'FileHash', '52c632e377ab078c8dfea7c365f8cf25'),
(766, 87, 'CurrentUserID', '0'),
(767, 87, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(768, 87, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(769, 87, 'Severity', '6'),
(770, 87, 'Object', 'file'),
(771, 87, 'EventType', 'modified'),
(772, 88, 'File', 'sv_SE-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(773, 88, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(774, 88, 'FileHash', '9d50eaf69e3921bb093412622126f945'),
(775, 88, 'CurrentUserID', '0'),
(776, 88, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(777, 88, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(778, 88, 'Severity', '6'),
(779, 88, 'Object', 'file'),
(780, 88, 'EventType', 'modified'),
(781, 89, 'File', 'sv_SE-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(782, 89, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(783, 89, 'FileHash', 'add48f5d90086af3f9695f9fad662237'),
(784, 89, 'CurrentUserID', '0'),
(785, 89, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(786, 89, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(787, 89, 'Severity', '6'),
(788, 89, 'Object', 'file'),
(789, 89, 'EventType', 'modified'),
(790, 90, 'File', 'nl_NL-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(791, 90, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(792, 90, 'FileHash', '21d8a1fa263a23ab9fa104cd81f37ca2'),
(793, 90, 'CurrentUserID', '0'),
(794, 90, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(795, 90, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(796, 90, 'Severity', '6'),
(797, 90, 'Object', 'file'),
(798, 90, 'EventType', 'modified'),
(799, 91, 'File', 'sv_SE-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(800, 91, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(801, 91, 'FileHash', 'd8bffeaccb6114f4784bd07593489a11'),
(802, 91, 'CurrentUserID', '0'),
(803, 91, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(804, 91, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(805, 91, 'Severity', '6'),
(806, 91, 'Object', 'file'),
(807, 91, 'EventType', 'modified'),
(808, 92, 'File', 'sv_SE-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(809, 92, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(810, 92, 'FileHash', '150348ef7702b32afd31d005872e1343'),
(811, 92, 'CurrentUserID', '0'),
(812, 92, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(813, 92, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(814, 92, 'Severity', '6'),
(815, 92, 'Object', 'file'),
(816, 92, 'EventType', 'modified'),
(817, 93, 'File', 'ar-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(818, 93, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(819, 93, 'FileHash', '9d7e786f9958a79b05e93907142ab432'),
(820, 93, 'CurrentUserID', '0'),
(821, 93, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(822, 93, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(823, 93, 'Severity', '6'),
(824, 93, 'Object', 'file'),
(825, 93, 'EventType', 'modified'),
(826, 94, 'File', 'ar-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(827, 94, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(828, 94, 'FileHash', 'd0136c203d98ca12e0374a1e0dab23bd'),
(829, 94, 'CurrentUserID', '0'),
(830, 94, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(831, 94, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(832, 94, 'Severity', '6'),
(833, 94, 'Object', 'file'),
(834, 94, 'EventType', 'modified'),
(835, 95, 'File', 'ar-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(836, 95, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(837, 95, 'FileHash', '6c5fac3052c2a88f2415845f9c05dd02'),
(838, 95, 'CurrentUserID', '0'),
(839, 95, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(840, 95, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(841, 95, 'Severity', '6'),
(842, 95, 'Object', 'file'),
(843, 95, 'EventType', 'modified'),
(844, 96, 'File', 'ar-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(845, 96, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(846, 96, 'FileHash', 'a9fc28cd49c7107436a2d542a0319501'),
(847, 96, 'CurrentUserID', '0'),
(848, 96, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(849, 96, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(850, 96, 'Severity', '6'),
(851, 96, 'Object', 'file'),
(852, 96, 'EventType', 'modified'),
(853, 97, 'File', 'nl_NL-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(854, 97, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(855, 97, 'FileHash', 'c3e84f21e0b0fe64636b1a17662ee12a'),
(856, 97, 'CurrentUserID', '0'),
(857, 97, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(858, 97, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(859, 97, 'Severity', '6'),
(860, 97, 'Object', 'file'),
(861, 97, 'EventType', 'modified'),
(862, 98, 'File', 'ar-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(863, 98, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(864, 98, 'FileHash', '0a4d2cfd0da8e287f69886dbfa23c720'),
(865, 98, 'CurrentUserID', '0'),
(866, 98, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(867, 98, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(868, 98, 'Severity', '6'),
(869, 98, 'Object', 'file'),
(870, 98, 'EventType', 'modified'),
(871, 99, 'File', 'nl_NL-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(872, 99, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(873, 99, 'FileHash', 'ef343c0ae392f2aba6dd08802ab29827'),
(874, 99, 'CurrentUserID', '0'),
(875, 99, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(876, 99, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(877, 99, 'Severity', '6'),
(878, 99, 'Object', 'file'),
(879, 99, 'EventType', 'modified'),
(880, 100, 'File', 'sv_SE-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(881, 100, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(882, 100, 'FileHash', 'eb2de55d0c031480d67fa5ba5ae7be48'),
(883, 100, 'CurrentUserID', '0'),
(884, 100, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(885, 100, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(886, 100, 'Severity', '6'),
(887, 100, 'Object', 'file'),
(888, 100, 'EventType', 'modified'),
(889, 101, 'File', 'ar-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(890, 101, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(891, 101, 'FileHash', '89a4aad113d4f5fb4db2d86b56270e21'),
(892, 101, 'CurrentUserID', '0'),
(893, 101, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(894, 101, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(895, 101, 'Severity', '6'),
(896, 101, 'Object', 'file'),
(897, 101, 'EventType', 'modified'),
(898, 102, 'File', 'ar-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(899, 102, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(900, 102, 'FileHash', '04cda097aabe0dac290a5d90a00d3a83'),
(901, 102, 'CurrentUserID', '0'),
(902, 102, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(903, 102, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(904, 102, 'Severity', '6'),
(905, 102, 'Object', 'file'),
(906, 102, 'EventType', 'modified'),
(907, 103, 'File', 'nl_NL-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(908, 103, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(909, 103, 'FileHash', 'fce20d8a9a72cdce68543b07bec9d07a'),
(910, 103, 'CurrentUserID', '0'),
(911, 103, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(912, 103, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(913, 103, 'Severity', '6'),
(914, 103, 'Object', 'file'),
(915, 103, 'EventType', 'modified'),
(916, 104, 'File', 'sv_SE-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(917, 104, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(918, 104, 'FileHash', '3fe676413ef0a79fd7bd79508c04f5ab'),
(919, 104, 'CurrentUserID', '0'),
(920, 104, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(921, 104, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(922, 104, 'Severity', '6'),
(923, 104, 'Object', 'file'),
(924, 104, 'EventType', 'modified'),
(925, 105, 'CurrentUserID', '0'),
(926, 105, 'ScanStatus', 'stopped'),
(927, 105, 'EventType', 'stopped'),
(928, 105, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(929, 105, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(930, 105, 'Severity', '20'),
(931, 105, 'Object', 'system'),
(932, 106, 'CurrentUserID', '0'),
(933, 106, 'ScanStatus', 'started'),
(934, 106, 'EventType', 'started'),
(935, 106, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(936, 106, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(937, 106, 'Severity', '20'),
(938, 106, 'Object', 'system'),
(939, 107, 'File', 'pt_PT-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(940, 107, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(941, 107, 'FileHash', '4a95957e0ca36ae6826798cad3d23366'),
(942, 107, 'CurrentUserID', '0'),
(943, 107, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(944, 107, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(945, 107, 'Severity', '6'),
(946, 107, 'Object', 'file'),
(947, 107, 'EventType', 'modified'),
(948, 108, 'File', 'zh_TW-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(949, 108, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(950, 108, 'FileHash', '765146161550a618d859853be17adb23'),
(951, 108, 'CurrentUserID', '0'),
(952, 108, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(953, 108, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(954, 108, 'Severity', '6'),
(955, 108, 'Object', 'file'),
(956, 108, 'EventType', 'modified'),
(957, 109, 'File', 'nl_NL-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(958, 109, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(959, 109, 'FileHash', 'db3fd1a772d8e2a2c5293fd910f1d15d'),
(960, 109, 'CurrentUserID', '0'),
(961, 109, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(962, 109, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(963, 109, 'Severity', '6'),
(964, 109, 'Object', 'file'),
(965, 109, 'EventType', 'modified'),
(966, 110, 'File', 'nb_NO-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(967, 110, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(968, 110, 'FileHash', '94a258d7eb5d914d14774cffcba4d9af'),
(969, 110, 'CurrentUserID', '0'),
(970, 110, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(971, 110, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(972, 110, 'Severity', '6'),
(973, 110, 'Object', 'file'),
(974, 110, 'EventType', 'modified'),
(975, 111, 'File', 'zh_TW-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(976, 111, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(977, 111, 'FileHash', '7ef4f454d274273f3d37f87a51cda124'),
(978, 111, 'CurrentUserID', '0'),
(979, 111, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(980, 111, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(981, 111, 'Severity', '6'),
(982, 111, 'Object', 'file'),
(983, 111, 'EventType', 'modified'),
(984, 112, 'File', 'el-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(985, 112, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(986, 112, 'FileHash', '4b42136a7dd7560ea9cb5f4ec39c552a'),
(987, 112, 'CurrentUserID', '0'),
(988, 112, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(989, 112, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(990, 112, 'Severity', '6'),
(991, 112, 'Object', 'file'),
(992, 112, 'EventType', 'modified'),
(993, 113, 'File', 'sv_SE-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(994, 113, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(995, 113, 'FileHash', '942125edd936d59c54696a108e6ce226'),
(996, 113, 'CurrentUserID', '0'),
(997, 113, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(998, 113, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(999, 113, 'Severity', '6'),
(1000, 113, 'Object', 'file'),
(1001, 113, 'EventType', 'modified'),
(1002, 114, 'File', 'nl_NL-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(1003, 114, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1004, 114, 'FileHash', '1b95d5e86d912aaf8a02a7be7af49a05'),
(1005, 114, 'CurrentUserID', '0'),
(1006, 114, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1007, 114, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1008, 114, 'Severity', '6'),
(1009, 114, 'Object', 'file'),
(1010, 114, 'EventType', 'modified'),
(1011, 115, 'File', 'de_DE-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(1012, 115, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1013, 115, 'FileHash', '3bfecb7db1d197fb83b88616d863b7cf'),
(1014, 115, 'CurrentUserID', '0'),
(1015, 115, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1016, 115, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1017, 115, 'Severity', '6'),
(1018, 115, 'Object', 'file'),
(1019, 115, 'EventType', 'modified'),
(1020, 116, 'File', 'el-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(1021, 116, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1022, 116, 'FileHash', 'dc09ad5d154245a9f0dd18489e61beba'),
(1023, 116, 'CurrentUserID', '0'),
(1024, 116, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1025, 116, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1026, 116, 'Severity', '6'),
(1027, 116, 'Object', 'file'),
(1028, 116, 'EventType', 'modified'),
(1029, 117, 'File', 'ar-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(1030, 117, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1031, 117, 'FileHash', '2675cfc89dc24a7f91e9402cae909def'),
(1032, 117, 'CurrentUserID', '0'),
(1033, 117, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1034, 117, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1035, 117, 'Severity', '6'),
(1036, 117, 'Object', 'file'),
(1037, 117, 'EventType', 'modified'),
(1038, 118, 'File', 'zh_TW-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(1039, 118, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1040, 118, 'FileHash', '5f9f718eff63789c3b094115f635b977'),
(1041, 118, 'CurrentUserID', '0'),
(1042, 118, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1043, 118, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1044, 118, 'Severity', '6'),
(1045, 118, 'Object', 'file'),
(1046, 118, 'EventType', 'modified'),
(1047, 119, 'File', 'zh_TW-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(1048, 119, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1049, 119, 'FileHash', '211ee0599a1e3c56a62e1fdc6a607803'),
(1050, 119, 'CurrentUserID', '0'),
(1051, 119, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1052, 119, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1053, 119, 'Severity', '6'),
(1054, 119, 'Object', 'file'),
(1055, 119, 'EventType', 'modified'),
(1056, 120, 'File', 'zh_TW-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1057, 120, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1058, 120, 'FileHash', '1961ed2c465274db2b2c53cdfa0492f5'),
(1059, 120, 'CurrentUserID', '0'),
(1060, 120, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(1061, 120, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1062, 120, 'Severity', '6'),
(1063, 120, 'Object', 'file'),
(1064, 120, 'EventType', 'modified'),
(1065, 121, 'File', 'el-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(1066, 121, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1067, 121, 'FileHash', '8966f15e5659489faf4e3a4a6ba41f70'),
(1068, 121, 'CurrentUserID', '0'),
(1069, 121, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1070, 121, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1071, 121, 'Severity', '6'),
(1072, 121, 'Object', 'file'),
(1073, 121, 'EventType', 'modified'),
(1074, 122, 'File', 'el-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(1075, 122, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1076, 122, 'FileHash', '8dbf19376725704395261a9f186f281e'),
(1077, 122, 'CurrentUserID', '0'),
(1078, 122, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1079, 122, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1080, 122, 'Severity', '6'),
(1081, 122, 'Object', 'file'),
(1082, 122, 'EventType', 'modified'),
(1083, 123, 'File', 'uk-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(1084, 123, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1085, 123, 'FileHash', '7fca47f89acad0b0b2bdba597a5b5bda'),
(1086, 123, 'CurrentUserID', '0'),
(1087, 123, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1088, 123, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1089, 123, 'Severity', '6'),
(1090, 123, 'Object', 'file'),
(1091, 123, 'EventType', 'modified'),
(1092, 124, 'File', 'uk-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(1093, 124, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1094, 124, 'FileHash', '2bdcbf21123fb645d733b31b764f5867'),
(1095, 124, 'CurrentUserID', '0'),
(1096, 124, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1097, 124, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1098, 124, 'Severity', '6'),
(1099, 124, 'Object', 'file'),
(1100, 124, 'EventType', 'modified'),
(1101, 125, 'File', 'pt_BR-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(1102, 125, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1103, 125, 'FileHash', 'd8785f15895cdb9be807b7218231715d'),
(1104, 125, 'CurrentUserID', '0'),
(1105, 125, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1106, 125, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1107, 125, 'Severity', '6'),
(1108, 125, 'Object', 'file'),
(1109, 125, 'EventType', 'modified'),
(1110, 126, 'File', 'de_DE-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1111, 126, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1112, 126, 'FileHash', '567fd5b732ad7db8c225f068a374447d'),
(1113, 126, 'CurrentUserID', '0'),
(1114, 126, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1115, 126, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1116, 126, 'Severity', '6'),
(1117, 126, 'Object', 'file'),
(1118, 126, 'EventType', 'modified'),
(1119, 127, 'File', 'ar-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1120, 127, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1121, 127, 'FileHash', '438958098536aa1a42417ea0769471f0'),
(1122, 127, 'CurrentUserID', '0'),
(1123, 127, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1124, 127, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1125, 127, 'Severity', '6'),
(1126, 127, 'Object', 'file'),
(1127, 127, 'EventType', 'modified'),
(1128, 128, 'File', 'es_ES-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(1129, 128, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1130, 128, 'FileHash', 'afe1f96574b347b80a142379e2c3ae1c'),
(1131, 128, 'CurrentUserID', '0'),
(1132, 128, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1133, 128, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1134, 128, 'Severity', '6'),
(1135, 128, 'Object', 'file'),
(1136, 128, 'EventType', 'modified'),
(1137, 129, 'File', 'pt_PT-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(1138, 129, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1139, 129, 'FileHash', '4cae8e3964bf5a7080ff9cc6a239ea5e'),
(1140, 129, 'CurrentUserID', '0'),
(1141, 129, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1142, 129, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1143, 129, 'Severity', '6'),
(1144, 129, 'Object', 'file'),
(1145, 129, 'EventType', 'modified'),
(1146, 130, 'File', 'tr_TR-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(1147, 130, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1148, 130, 'FileHash', '86cd9c80c470e7d72c59ea32865ae6ae'),
(1149, 130, 'CurrentUserID', '0'),
(1150, 130, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1151, 130, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1152, 130, 'Severity', '6'),
(1153, 130, 'Object', 'file'),
(1154, 130, 'EventType', 'modified'),
(1155, 131, 'File', 'it_IT-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(1156, 131, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1157, 131, 'FileHash', '95d9bb976f2f5c924659c5550a081be7'),
(1158, 131, 'CurrentUserID', '0'),
(1159, 131, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1160, 131, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1161, 131, 'Severity', '6'),
(1162, 131, 'Object', 'file'),
(1163, 131, 'EventType', 'modified'),
(1164, 132, 'File', 'es_ES-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1165, 132, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1166, 132, 'FileHash', '465f81f9a6130409eef971582ca22ccc'),
(1167, 132, 'CurrentUserID', '0'),
(1168, 132, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1169, 132, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1170, 132, 'Severity', '6'),
(1171, 132, 'Object', 'file'),
(1172, 132, 'EventType', 'modified'),
(1173, 133, 'File', 'fr_FR-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(1174, 133, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1175, 133, 'FileHash', '5284ed16e87774f513388411a31fe967'),
(1176, 133, 'CurrentUserID', '0'),
(1177, 133, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1178, 133, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1179, 133, 'Severity', '6'),
(1180, 133, 'Object', 'file'),
(1181, 133, 'EventType', 'modified'),
(1182, 134, 'File', 'ar-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(1183, 134, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1184, 134, 'FileHash', '6614d2933b43719c3f4d34e836bbce88'),
(1185, 134, 'CurrentUserID', '0'),
(1186, 134, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1187, 134, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1188, 134, 'Severity', '6'),
(1189, 134, 'Object', 'file'),
(1190, 134, 'EventType', 'modified'),
(1191, 135, 'File', 'ar-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1192, 135, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1193, 135, 'FileHash', 'fea183dd4e18be0056aad29aab0fefd5'),
(1194, 135, 'CurrentUserID', '0'),
(1195, 135, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1196, 135, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1197, 135, 'Severity', '6'),
(1198, 135, 'Object', 'file'),
(1199, 135, 'EventType', 'modified'),
(1200, 136, 'File', 'uk-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(1201, 136, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1202, 136, 'FileHash', '997c92142332a0f8bccfba102c791da1'),
(1203, 136, 'CurrentUserID', '0'),
(1204, 136, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1205, 136, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1206, 136, 'Severity', '6'),
(1207, 136, 'Object', 'file'),
(1208, 136, 'EventType', 'modified'),
(1209, 137, 'File', 'pt_PT-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(1210, 137, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1211, 137, 'FileHash', '927d8dbd7b3b33f56e7198c8c40afd0a'),
(1212, 137, 'CurrentUserID', '0'),
(1213, 137, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1214, 137, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1215, 137, 'Severity', '6'),
(1216, 137, 'Object', 'file'),
(1217, 137, 'EventType', 'modified'),
(1218, 138, 'File', 'ru_RU-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(1219, 138, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1220, 138, 'FileHash', '08bd633a5ff772049ce7b0bc2ce38ef2'),
(1221, 138, 'CurrentUserID', '0'),
(1222, 138, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1223, 138, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1224, 138, 'Severity', '6'),
(1225, 138, 'Object', 'file'),
(1226, 138, 'EventType', 'modified'),
(1227, 139, 'File', 'nl_NL-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(1228, 139, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1229, 139, 'FileHash', '2354d93e6ea5fa7449e2bc3d6b7aee22'),
(1230, 139, 'CurrentUserID', '0'),
(1231, 139, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1232, 139, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1233, 139, 'Severity', '6'),
(1234, 139, 'Object', 'file'),
(1235, 139, 'EventType', 'modified'),
(1236, 140, 'File', 'tr_TR-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(1237, 140, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1238, 140, 'FileHash', '551b25b1ed385f960798d9c6ea2fc689'),
(1239, 140, 'CurrentUserID', '0'),
(1240, 140, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1241, 140, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1242, 140, 'Severity', '6'),
(1243, 140, 'Object', 'file'),
(1244, 140, 'EventType', 'modified'),
(1245, 141, 'File', 'ru_RU-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1246, 141, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1247, 141, 'FileHash', '312bd62f35cdc7af9322fa9a134d5703'),
(1248, 141, 'CurrentUserID', '0'),
(1249, 141, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1250, 141, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1251, 141, 'Severity', '6'),
(1252, 141, 'Object', 'file'),
(1253, 141, 'EventType', 'modified'),
(1254, 142, 'File', 'uk-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(1255, 142, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1256, 142, 'FileHash', '4e2e72e942f30aa05352c25c10539170'),
(1257, 142, 'CurrentUserID', '0'),
(1258, 142, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1259, 142, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1260, 142, 'Severity', '6'),
(1261, 142, 'Object', 'file'),
(1262, 142, 'EventType', 'modified'),
(1263, 143, 'File', 'el-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(1264, 143, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1265, 143, 'FileHash', 'd182c54abae6ebbdd70aa7b1aad422be'),
(1266, 143, 'CurrentUserID', '0'),
(1267, 143, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1268, 143, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1269, 143, 'Severity', '6'),
(1270, 143, 'Object', 'file'),
(1271, 143, 'EventType', 'modified'),
(1272, 144, 'File', 'pt_BR-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(1273, 144, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1274, 144, 'FileHash', 'e06852b7e5598b8de6132b9c112c0934'),
(1275, 144, 'CurrentUserID', '0'),
(1276, 144, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1277, 144, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1278, 144, 'Severity', '6'),
(1279, 144, 'Object', 'file'),
(1280, 144, 'EventType', 'modified'),
(1281, 145, 'File', 'sv_SE-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(1282, 145, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1283, 145, 'FileHash', 'ef5948eb17176557a68c60fc66d897ad'),
(1284, 145, 'CurrentUserID', '0'),
(1285, 145, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1286, 145, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1287, 145, 'Severity', '6'),
(1288, 145, 'Object', 'file'),
(1289, 145, 'EventType', 'modified'),
(1290, 146, 'File', 'sv_SE-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(1291, 146, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1292, 146, 'FileHash', '45f25e7c20f0002ae7a1b5f250ea8023'),
(1293, 146, 'CurrentUserID', '0'),
(1294, 146, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1295, 146, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1296, 146, 'Severity', '6'),
(1297, 146, 'Object', 'file'),
(1298, 146, 'EventType', 'modified'),
(1299, 147, 'File', 'uk-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(1300, 147, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1301, 147, 'FileHash', '269d58f5e4df54d6cc63d3b42d34ebf0'),
(1302, 147, 'CurrentUserID', '0'),
(1303, 147, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1304, 147, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1305, 147, 'Severity', '6'),
(1306, 147, 'Object', 'file'),
(1307, 147, 'EventType', 'modified'),
(1308, 148, 'File', 'fr_FR-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1309, 148, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1310, 148, 'FileHash', '2faf78ed317dcaf090ba152c576a0a11'),
(1311, 148, 'CurrentUserID', '0'),
(1312, 148, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1313, 148, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1314, 148, 'Severity', '6'),
(1315, 148, 'Object', 'file'),
(1316, 148, 'EventType', 'modified'),
(1317, 149, 'File', 'ja-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1318, 149, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1319, 149, 'FileHash', '4fa8439eaf19b300335be717267d48ee'),
(1320, 149, 'CurrentUserID', '0'),
(1321, 149, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1322, 149, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1323, 149, 'Severity', '6'),
(1324, 149, 'Object', 'file'),
(1325, 149, 'EventType', 'modified'),
(1326, 150, 'File', 'pt_PT-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1327, 150, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1328, 150, 'FileHash', '96880497c4b568be4342653b58bedda4'),
(1329, 150, 'CurrentUserID', '0'),
(1330, 150, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1331, 150, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1332, 150, 'Severity', '6'),
(1333, 150, 'Object', 'file'),
(1334, 150, 'EventType', 'modified'),
(1335, 151, 'File', 'nl_NL-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(1336, 151, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1337, 151, 'FileHash', 'f4f5bf4c35dd2d9181a56a5214195062'),
(1338, 151, 'CurrentUserID', '0'),
(1339, 151, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1340, 151, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1341, 151, 'Severity', '6'),
(1342, 151, 'Object', 'file'),
(1343, 151, 'EventType', 'modified'),
(1344, 152, 'File', 'nb_NO-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1345, 152, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1346, 152, 'FileHash', 'e0bbc096547cbdb802d355926098aaae'),
(1347, 152, 'CurrentUserID', '0'),
(1348, 152, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1349, 152, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1350, 152, 'Severity', '6'),
(1351, 152, 'Object', 'file'),
(1352, 152, 'EventType', 'modified'),
(1353, 153, 'File', 'nl_NL-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(1354, 153, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1355, 153, 'FileHash', '3b9e0bee35723f74cc33480ed3d22b3d'),
(1356, 153, 'CurrentUserID', '0'),
(1357, 153, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1358, 153, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1359, 153, 'Severity', '6'),
(1360, 153, 'Object', 'file'),
(1361, 153, 'EventType', 'modified'),
(1362, 154, 'File', 'nb_NO-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(1363, 154, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1364, 154, 'FileHash', '833bd81a952ace0080d4be90434a98a2'),
(1365, 154, 'CurrentUserID', '0'),
(1366, 154, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1367, 154, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1368, 154, 'Severity', '6'),
(1369, 154, 'Object', 'file'),
(1370, 154, 'EventType', 'modified'),
(1371, 155, 'File', 'nl_NL-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(1372, 155, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1373, 155, 'FileHash', '2f4f26c6b996b3676f1b3b91ffd82659'),
(1374, 155, 'CurrentUserID', '0'),
(1375, 155, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1376, 155, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1377, 155, 'Severity', '6'),
(1378, 155, 'Object', 'file'),
(1379, 155, 'EventType', 'modified'),
(1380, 156, 'File', 'uk-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(1381, 156, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1382, 156, 'FileHash', 'ac87a511cef0918f9a37255eb54f4b4b'),
(1383, 156, 'CurrentUserID', '0'),
(1384, 156, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1385, 156, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1386, 156, 'Severity', '6'),
(1387, 156, 'Object', 'file'),
(1388, 156, 'EventType', 'modified'),
(1389, 157, 'File', 'ja-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(1390, 157, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1391, 157, 'FileHash', '4c25406fabcffa5592574d5c871a61cf'),
(1392, 157, 'CurrentUserID', '0'),
(1393, 157, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1394, 157, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1395, 157, 'Severity', '6'),
(1396, 157, 'Object', 'file'),
(1397, 157, 'EventType', 'modified'),
(1398, 158, 'File', 'ru_RU-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(1399, 158, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1400, 158, 'FileHash', 'cabf5b6ba693818dcfb9943d57841638'),
(1401, 158, 'CurrentUserID', '0'),
(1402, 158, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1403, 158, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1404, 158, 'Severity', '6'),
(1405, 158, 'Object', 'file'),
(1406, 158, 'EventType', 'modified'),
(1407, 159, 'File', 'fr_FR-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(1408, 159, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1409, 159, 'FileHash', '5c0e4eae4b00277267ac918a385aea89'),
(1410, 159, 'CurrentUserID', '0'),
(1411, 159, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1412, 159, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1413, 159, 'Severity', '6'),
(1414, 159, 'Object', 'file'),
(1415, 159, 'EventType', 'modified'),
(1416, 160, 'File', 'nb_NO-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(1417, 160, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1418, 160, 'FileHash', '35547b2c8b39f0b96bb27a9bf851f4c1'),
(1419, 160, 'CurrentUserID', '0'),
(1420, 160, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1421, 160, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1422, 160, 'Severity', '6'),
(1423, 160, 'Object', 'file'),
(1424, 160, 'EventType', 'modified'),
(1425, 161, 'File', 'de_DE-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1426, 161, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1427, 161, 'FileHash', '38d191db18632e9ae0abcf951ee284d0'),
(1428, 161, 'CurrentUserID', '0'),
(1429, 161, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1430, 161, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1431, 161, 'Severity', '6'),
(1432, 161, 'Object', 'file'),
(1433, 161, 'EventType', 'modified'),
(1434, 162, 'File', 'ja-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(1435, 162, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1436, 162, 'FileHash', '5ec65321669a205f012890629d07163a'),
(1437, 162, 'CurrentUserID', '0'),
(1438, 162, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1439, 162, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1440, 162, 'Severity', '6'),
(1441, 162, 'Object', 'file'),
(1442, 162, 'EventType', 'modified'),
(1443, 163, 'File', 'sv_SE-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(1444, 163, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1445, 163, 'FileHash', '2aaf3187d88f5666bf4b87281d764d17'),
(1446, 163, 'CurrentUserID', '0'),
(1447, 163, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1448, 163, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1449, 163, 'Severity', '6'),
(1450, 163, 'Object', 'file'),
(1451, 163, 'EventType', 'modified'),
(1452, 164, 'File', 'nb_NO-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(1453, 164, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1454, 164, 'FileHash', 'e712f9c5ca89959a7885b40e4cd08863'),
(1455, 164, 'CurrentUserID', '0'),
(1456, 164, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1457, 164, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1458, 164, 'Severity', '6'),
(1459, 164, 'Object', 'file'),
(1460, 164, 'EventType', 'modified'),
(1461, 165, 'File', 'de_DE-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(1462, 165, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1463, 165, 'FileHash', 'c90d6c8ab2b3d590c9761fc1ec35f965'),
(1464, 165, 'CurrentUserID', '0'),
(1465, 165, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1466, 165, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1467, 165, 'Severity', '6'),
(1468, 165, 'Object', 'file'),
(1469, 165, 'EventType', 'modified'),
(1470, 166, 'File', 'sv_SE-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(1471, 166, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1472, 166, 'FileHash', '0b9f45ac9d5bc4177e2953a87a6c5343'),
(1473, 166, 'CurrentUserID', '0'),
(1474, 166, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1475, 166, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1476, 166, 'Severity', '6'),
(1477, 166, 'Object', 'file'),
(1478, 166, 'EventType', 'modified'),
(1479, 167, 'File', 'ru_RU-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(1480, 167, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1481, 167, 'FileHash', '8c4e2f008553a7455f48df9b8ffec73b'),
(1482, 167, 'CurrentUserID', '0'),
(1483, 167, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1484, 167, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1485, 167, 'Severity', '6'),
(1486, 167, 'Object', 'file'),
(1487, 167, 'EventType', 'modified'),
(1488, 168, 'File', 'ru_RU-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(1489, 168, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1490, 168, 'FileHash', '0782cce032dd98b90a3da50a0016a86e'),
(1491, 168, 'CurrentUserID', '0'),
(1492, 168, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1493, 168, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1494, 168, 'Severity', '6'),
(1495, 168, 'Object', 'file'),
(1496, 168, 'EventType', 'modified'),
(1497, 169, 'File', 'pt_BR-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(1498, 169, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1499, 169, 'FileHash', 'a79407a1961c7fdb9d198368d7aa55b0'),
(1500, 169, 'CurrentUserID', '0'),
(1501, 169, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1502, 169, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1503, 169, 'Severity', '6'),
(1504, 169, 'Object', 'file'),
(1505, 169, 'EventType', 'modified'),
(1506, 170, 'File', 'pt_PT-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(1507, 170, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1508, 170, 'FileHash', '7385184e6edb3ebe14556f381fc49ec0'),
(1509, 170, 'CurrentUserID', '0'),
(1510, 170, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1511, 170, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1512, 170, 'Severity', '6'),
(1513, 170, 'Object', 'file'),
(1514, 170, 'EventType', 'modified'),
(1515, 171, 'File', 'ar-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(1516, 171, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1517, 171, 'FileHash', 'bf8ed332f3175b97a38e21f8f0b90b15'),
(1518, 171, 'CurrentUserID', '0'),
(1519, 171, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1520, 171, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1521, 171, 'Severity', '6'),
(1522, 171, 'Object', 'file'),
(1523, 171, 'EventType', 'modified'),
(1524, 172, 'File', 'es_ES-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(1525, 172, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1526, 172, 'FileHash', 'd5958095b71bcea598e4f824eb00313e'),
(1527, 172, 'CurrentUserID', '0'),
(1528, 172, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1529, 172, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1530, 172, 'Severity', '6'),
(1531, 172, 'Object', 'file'),
(1532, 172, 'EventType', 'modified'),
(1533, 173, 'File', 'pt_BR-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1534, 173, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1535, 173, 'FileHash', 'bbacbab2941cb888023a20d6ffbee56c'),
(1536, 173, 'CurrentUserID', '0'),
(1537, 173, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1538, 173, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1539, 173, 'Severity', '6'),
(1540, 173, 'Object', 'file'),
(1541, 173, 'EventType', 'modified'),
(1542, 174, 'File', 'uk-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1543, 174, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1544, 174, 'FileHash', 'b1cbe0979800c8e155d18c10c33b670a'),
(1545, 174, 'CurrentUserID', '0'),
(1546, 174, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1547, 174, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1548, 174, 'Severity', '6'),
(1549, 174, 'Object', 'file'),
(1550, 174, 'EventType', 'modified'),
(1551, 175, 'File', 'zh_TW-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(1552, 175, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1553, 175, 'FileHash', '1b7d595f1858457d7af31badbab9a055'),
(1554, 175, 'CurrentUserID', '0'),
(1555, 175, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1556, 175, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1557, 175, 'Severity', '6'),
(1558, 175, 'Object', 'file'),
(1559, 175, 'EventType', 'modified'),
(1560, 176, 'File', 'el-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1561, 176, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1562, 176, 'FileHash', '8571143505633d298d9f9f52c82170b2'),
(1563, 176, 'CurrentUserID', '0'),
(1564, 176, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1565, 176, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1566, 176, 'Severity', '6'),
(1567, 176, 'Object', 'file'),
(1568, 176, 'EventType', 'modified'),
(1569, 177, 'File', 'it_IT-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(1570, 177, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1571, 177, 'FileHash', 'e8efb3d75ac2350b1577f9290aeb2a73'),
(1572, 177, 'CurrentUserID', '0'),
(1573, 177, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1574, 177, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1575, 177, 'Severity', '6'),
(1576, 177, 'Object', 'file'),
(1577, 177, 'EventType', 'modified'),
(1578, 178, 'File', 'nl_NL-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(1579, 178, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1580, 178, 'FileHash', '5976e0e81b619878f31543c14dc8e8de'),
(1581, 178, 'CurrentUserID', '0'),
(1582, 178, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1583, 178, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1584, 178, 'Severity', '6'),
(1585, 178, 'Object', 'file'),
(1586, 178, 'EventType', 'modified'),
(1587, 179, 'File', 'ar-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(1588, 179, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1589, 179, 'FileHash', '7fcfb31feeeb9feda86226ade0446409'),
(1590, 179, 'CurrentUserID', '0'),
(1591, 179, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1592, 179, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1593, 179, 'Severity', '6'),
(1594, 179, 'Object', 'file'),
(1595, 179, 'EventType', 'modified'),
(1596, 180, 'File', 'nb_NO-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(1597, 180, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1598, 180, 'FileHash', 'bb8beb97bb38ad69bf22d92af2a8b73f'),
(1599, 180, 'CurrentUserID', '0'),
(1600, 180, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1601, 180, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1602, 180, 'Severity', '6'),
(1603, 180, 'Object', 'file'),
(1604, 180, 'EventType', 'modified'),
(1605, 181, 'File', 'es_ES-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(1606, 181, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1607, 181, 'FileHash', '4d0b9f4f4462192805720e0570f40011'),
(1608, 181, 'CurrentUserID', '0'),
(1609, 181, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1610, 181, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1611, 181, 'Severity', '6'),
(1612, 181, 'Object', 'file'),
(1613, 181, 'EventType', 'modified'),
(1614, 182, 'File', 'ru_RU-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(1615, 182, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1616, 182, 'FileHash', '08f55e8191de04a8a9f73203085105a5'),
(1617, 182, 'CurrentUserID', '0'),
(1618, 182, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1619, 182, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1620, 182, 'Severity', '6'),
(1621, 182, 'Object', 'file'),
(1622, 182, 'EventType', 'modified'),
(1623, 183, 'File', 'pt_PT-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(1624, 183, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1625, 183, 'FileHash', '4a52e516fb938d262af3f7b639d51134'),
(1626, 183, 'CurrentUserID', '0'),
(1627, 183, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1628, 183, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1629, 183, 'Severity', '6'),
(1630, 183, 'Object', 'file'),
(1631, 183, 'EventType', 'modified'),
(1632, 184, 'File', 'pt_BR-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(1633, 184, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1634, 184, 'FileHash', 'bf27fa0936c5f14798b3c5b3d410f1c5'),
(1635, 184, 'CurrentUserID', '0'),
(1636, 184, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1637, 184, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1638, 184, 'Severity', '6'),
(1639, 184, 'Object', 'file'),
(1640, 184, 'EventType', 'modified'),
(1641, 185, 'File', 'ja-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(1642, 185, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1643, 185, 'FileHash', 'e6384c81c505bc6df5873520c9139a8c'),
(1644, 185, 'CurrentUserID', '0'),
(1645, 185, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1646, 185, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1647, 185, 'Severity', '6'),
(1648, 185, 'Object', 'file'),
(1649, 185, 'EventType', 'modified'),
(1650, 186, 'File', 'zh_TW-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(1651, 186, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1652, 186, 'FileHash', 'c2cc36eb64d2a3f20d4be4579f6925e3'),
(1653, 186, 'CurrentUserID', '0'),
(1654, 186, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1655, 186, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1656, 186, 'Severity', '6'),
(1657, 186, 'Object', 'file'),
(1658, 186, 'EventType', 'modified'),
(1659, 187, 'File', 'it_IT-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1660, 187, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1661, 187, 'FileHash', '1283314bc415c42c424a9341516099a6'),
(1662, 187, 'CurrentUserID', '0'),
(1663, 187, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1664, 187, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1665, 187, 'Severity', '6'),
(1666, 187, 'Object', 'file'),
(1667, 187, 'EventType', 'modified'),
(1668, 188, 'File', 'ar-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(1669, 188, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1670, 188, 'FileHash', '2631730d791fef04ae6e9a1b34754b0d'),
(1671, 188, 'CurrentUserID', '0'),
(1672, 188, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1673, 188, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1674, 188, 'Severity', '6'),
(1675, 188, 'Object', 'file'),
(1676, 188, 'EventType', 'modified'),
(1677, 189, 'File', 'zh_TW-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(1678, 189, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1679, 189, 'FileHash', '35baf9922130bfbebc396f4b785ed4c0'),
(1680, 189, 'CurrentUserID', '0'),
(1681, 189, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1682, 189, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1683, 189, 'Severity', '6'),
(1684, 189, 'Object', 'file'),
(1685, 189, 'EventType', 'modified'),
(1686, 190, 'File', 'tr_TR-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(1687, 190, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1688, 190, 'FileHash', '980d9a77b3b3c4498f26475539af0a20'),
(1689, 190, 'CurrentUserID', '0'),
(1690, 190, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1691, 190, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1692, 190, 'Severity', '6'),
(1693, 190, 'Object', 'file'),
(1694, 190, 'EventType', 'modified'),
(1695, 191, 'File', 'pt_BR-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(1696, 191, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1697, 191, 'FileHash', '4e46acedc97bf5c154e6bff9b4af352d'),
(1698, 191, 'CurrentUserID', '0'),
(1699, 191, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1700, 191, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1701, 191, 'Severity', '6'),
(1702, 191, 'Object', 'file'),
(1703, 191, 'EventType', 'modified'),
(1704, 192, 'File', 'pt_BR-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(1705, 192, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1706, 192, 'FileHash', '452e02f99327315b7dcab86ef5d700ec'),
(1707, 192, 'CurrentUserID', '0'),
(1708, 192, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1709, 192, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1710, 192, 'Severity', '6'),
(1711, 192, 'Object', 'file'),
(1712, 192, 'EventType', 'modified'),
(1713, 193, 'File', 'sv_SE-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(1714, 193, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1715, 193, 'FileHash', 'ecefcf1d53bc42e621c21aa2a750d7b4'),
(1716, 193, 'CurrentUserID', '0'),
(1717, 193, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1718, 193, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1719, 193, 'Severity', '6'),
(1720, 193, 'Object', 'file'),
(1721, 193, 'EventType', 'modified'),
(1722, 194, 'File', 'es_ES-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(1723, 194, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1724, 194, 'FileHash', 'a860e6e846c97ed6ed72c19a58167e3c'),
(1725, 194, 'CurrentUserID', '0'),
(1726, 194, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1727, 194, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1728, 194, 'Severity', '6'),
(1729, 194, 'Object', 'file'),
(1730, 194, 'EventType', 'modified'),
(1731, 195, 'File', 'it_IT-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(1732, 195, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1733, 195, 'FileHash', '96951b7e2bf5408a77baa58b508ed837'),
(1734, 195, 'CurrentUserID', '0'),
(1735, 195, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1736, 195, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1737, 195, 'Severity', '6'),
(1738, 195, 'Object', 'file'),
(1739, 195, 'EventType', 'modified'),
(1740, 196, 'File', 'pt_PT-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(1741, 196, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1742, 196, 'FileHash', 'fcfe71f50096c5badbc4898a9741676f'),
(1743, 196, 'CurrentUserID', '0'),
(1744, 196, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1745, 196, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1746, 196, 'Severity', '6'),
(1747, 196, 'Object', 'file'),
(1748, 196, 'EventType', 'modified'),
(1749, 197, 'File', 'ja-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(1750, 197, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1751, 197, 'FileHash', 'a2d2111514fdba79b51cd6ba8bc9d443'),
(1752, 197, 'CurrentUserID', '0'),
(1753, 197, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1754, 197, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1755, 197, 'Severity', '6'),
(1756, 197, 'Object', 'file'),
(1757, 197, 'EventType', 'modified'),
(1758, 198, 'File', 'de_DE-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(1759, 198, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1760, 198, 'FileHash', 'e2c91b2f8dbcb3ceeea3b4f901248be3'),
(1761, 198, 'CurrentUserID', '0'),
(1762, 198, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1763, 198, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1764, 198, 'Severity', '6'),
(1765, 198, 'Object', 'file'),
(1766, 198, 'EventType', 'modified'),
(1767, 199, 'File', 'it_IT-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1768, 199, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1769, 199, 'FileHash', '3a8a3f466063a64144d8db68d8088341'),
(1770, 199, 'CurrentUserID', '0'),
(1771, 199, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1772, 199, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1773, 199, 'Severity', '6'),
(1774, 199, 'Object', 'file'),
(1775, 199, 'EventType', 'modified'),
(1776, 200, 'File', 'nb_NO-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(1777, 200, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1778, 200, 'FileHash', 'e7320c7518efa6385d6413299e8ef6d7'),
(1779, 200, 'CurrentUserID', '0'),
(1780, 200, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1781, 200, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1782, 200, 'Severity', '6'),
(1783, 200, 'Object', 'file'),
(1784, 200, 'EventType', 'modified'),
(1785, 201, 'File', 'ru_RU-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(1786, 201, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1787, 201, 'FileHash', 'b56c033b6540c2abb5c3c772dea2310b'),
(1788, 201, 'CurrentUserID', '0'),
(1789, 201, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1790, 201, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1791, 201, 'Severity', '6'),
(1792, 201, 'Object', 'file'),
(1793, 201, 'EventType', 'modified'),
(1794, 202, 'File', 'pt_BR-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(1795, 202, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1796, 202, 'FileHash', 'e4c48be52a698c752d6263aa78d7ed8e'),
(1797, 202, 'CurrentUserID', '0'),
(1798, 202, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1799, 202, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1800, 202, 'Severity', '6'),
(1801, 202, 'Object', 'file'),
(1802, 202, 'EventType', 'modified'),
(1803, 203, 'File', 'de_DE-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(1804, 203, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1805, 203, 'FileHash', 'ac2d19d60c9ffce986de6548c7df7764'),
(1806, 203, 'CurrentUserID', '0'),
(1807, 203, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1808, 203, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1809, 203, 'Severity', '6'),
(1810, 203, 'Object', 'file'),
(1811, 203, 'EventType', 'modified'),
(1812, 204, 'File', 'nl_NL-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1813, 204, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1814, 204, 'FileHash', '7fd68ede25df16d26a13c750ac8f02ca'),
(1815, 204, 'CurrentUserID', '0'),
(1816, 204, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1817, 204, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1818, 204, 'Severity', '6'),
(1819, 204, 'Object', 'file'),
(1820, 204, 'EventType', 'modified'),
(1821, 205, 'File', 'pt_PT-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1822, 205, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1823, 205, 'FileHash', '302c9d6a3cb256b8bd63e7e559dcb2f3'),
(1824, 205, 'CurrentUserID', '0'),
(1825, 205, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1826, 205, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1827, 205, 'Severity', '6'),
(1828, 205, 'Object', 'file'),
(1829, 205, 'EventType', 'modified'),
(1830, 206, 'File', 'it_IT-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(1831, 206, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1832, 206, 'FileHash', 'cc9771f92a561d19368a1df2f04d3fba'),
(1833, 206, 'CurrentUserID', '0'),
(1834, 206, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1835, 206, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1836, 206, 'Severity', '6'),
(1837, 206, 'Object', 'file'),
(1838, 206, 'EventType', 'modified'),
(1839, 207, 'File', 'tr_TR-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(1840, 207, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1841, 207, 'FileHash', 'ec0fa82d9e59f8d50a7c64f893f65c43'),
(1842, 207, 'CurrentUserID', '0'),
(1843, 207, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1844, 207, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1845, 207, 'Severity', '6'),
(1846, 207, 'Object', 'file'),
(1847, 207, 'EventType', 'modified'),
(1848, 208, 'File', 'pt_BR-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(1849, 208, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1850, 208, 'FileHash', 'c8ff81b0545b45d6c6eb68052a350598'),
(1851, 208, 'CurrentUserID', '0'),
(1852, 208, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1853, 208, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1854, 208, 'Severity', '6'),
(1855, 208, 'Object', 'file'),
(1856, 208, 'EventType', 'modified'),
(1857, 209, 'File', 'ja-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(1858, 209, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1859, 209, 'FileHash', 'f3ae1337d5bd6cc5e5124631598234d1'),
(1860, 209, 'CurrentUserID', '0'),
(1861, 209, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1862, 209, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1863, 209, 'Severity', '6'),
(1864, 209, 'Object', 'file'),
(1865, 209, 'EventType', 'modified'),
(1866, 210, 'File', 'uk-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(1867, 210, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1868, 210, 'FileHash', '8c8875e963bc65042e7798949ca1505f'),
(1869, 210, 'CurrentUserID', '0'),
(1870, 210, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1871, 210, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1872, 210, 'Severity', '6'),
(1873, 210, 'Object', 'file'),
(1874, 210, 'EventType', 'modified'),
(1875, 211, 'File', 'nl_NL-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(1876, 211, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1877, 211, 'FileHash', 'd57bee49227723004f6f940ef6fa4ed6'),
(1878, 211, 'CurrentUserID', '0'),
(1879, 211, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1880, 211, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1881, 211, 'Severity', '6'),
(1882, 211, 'Object', 'file'),
(1883, 211, 'EventType', 'modified'),
(1884, 212, 'File', 'uk-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(1885, 212, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1886, 212, 'FileHash', 'c2fab1b0d3e411f650f4f8c48febf343'),
(1887, 212, 'CurrentUserID', '0'),
(1888, 212, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1889, 212, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1890, 212, 'Severity', '6'),
(1891, 212, 'Object', 'file'),
(1892, 212, 'EventType', 'modified'),
(1893, 213, 'File', 'de_DE-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(1894, 213, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1895, 213, 'FileHash', '3bcab084203a7c00bf1a56b5945a7ddc'),
(1896, 213, 'CurrentUserID', '0'),
(1897, 213, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1898, 213, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1899, 213, 'Severity', '6'),
(1900, 213, 'Object', 'file'),
(1901, 213, 'EventType', 'modified'),
(1902, 214, 'File', 'pt_BR-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(1903, 214, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1904, 214, 'FileHash', '358a8c02b4e83c64f5983ceea9e2fbf5'),
(1905, 214, 'CurrentUserID', '0'),
(1906, 214, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1907, 214, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1908, 214, 'Severity', '6'),
(1909, 214, 'Object', 'file'),
(1910, 214, 'EventType', 'modified'),
(1911, 215, 'File', 'ru_RU-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(1912, 215, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1913, 215, 'FileHash', '7c66a31ec0d27fc1dd1cfec18bd2dd46'),
(1914, 215, 'CurrentUserID', '0'),
(1915, 215, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1916, 215, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1917, 215, 'Severity', '6'),
(1918, 215, 'Object', 'file'),
(1919, 215, 'EventType', 'modified'),
(1920, 216, 'File', 'ru_RU-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(1921, 216, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1922, 216, 'FileHash', 'd3f6c8e529876fb87f318627d7862718'),
(1923, 216, 'CurrentUserID', '0'),
(1924, 216, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1925, 216, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1926, 216, 'Severity', '6'),
(1927, 216, 'Object', 'file'),
(1928, 216, 'EventType', 'modified'),
(1929, 217, 'File', 'it_IT-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(1930, 217, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1931, 217, 'FileHash', '5ab3a7e7c64cfd327daa8638dc86c463'),
(1932, 217, 'CurrentUserID', '0'),
(1933, 217, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1934, 217, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1935, 217, 'Severity', '6'),
(1936, 217, 'Object', 'file'),
(1937, 217, 'EventType', 'modified'),
(1938, 218, 'File', 'ar-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(1939, 218, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1940, 218, 'FileHash', 'c830dad245e7939cc6a0ce0e07475bd9'),
(1941, 218, 'CurrentUserID', '0'),
(1942, 218, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1943, 218, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1944, 218, 'Severity', '6'),
(1945, 218, 'Object', 'file'),
(1946, 218, 'EventType', 'modified'),
(1947, 219, 'File', 'ru_RU-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(1948, 219, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1949, 219, 'FileHash', '22336ab6b202c701878a9af8120a3845'),
(1950, 219, 'CurrentUserID', '0'),
(1951, 219, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1952, 219, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1953, 219, 'Severity', '6'),
(1954, 219, 'Object', 'file'),
(1955, 219, 'EventType', 'modified'),
(1956, 220, 'File', 'fr_FR-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(1957, 220, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1958, 220, 'FileHash', 'e0eca3944c7364b204e8df5e1a06aa51'),
(1959, 220, 'CurrentUserID', '0'),
(1960, 220, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1961, 220, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1962, 220, 'Severity', '6'),
(1963, 220, 'Object', 'file'),
(1964, 220, 'EventType', 'modified'),
(1965, 221, 'File', 'pt_PT-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(1966, 221, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1967, 221, 'FileHash', '92e39f2699ab287819c3faec3e623ac3'),
(1968, 221, 'CurrentUserID', '0'),
(1969, 221, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1970, 221, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1971, 221, 'Severity', '6'),
(1972, 221, 'Object', 'file'),
(1973, 221, 'EventType', 'modified'),
(1974, 222, 'File', 'nb_NO-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(1975, 222, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1976, 222, 'FileHash', 'cea38e9fb70968657fea0e42b07df994'),
(1977, 222, 'CurrentUserID', '0'),
(1978, 222, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1979, 222, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1980, 222, 'Severity', '6'),
(1981, 222, 'Object', 'file'),
(1982, 222, 'EventType', 'modified'),
(1983, 223, 'File', 'ru_RU-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(1984, 223, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1985, 223, 'FileHash', '95920ce2757957932791f7e97a78a159'),
(1986, 223, 'CurrentUserID', '0'),
(1987, 223, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1988, 223, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1989, 223, 'Severity', '6'),
(1990, 223, 'Object', 'file'),
(1991, 223, 'EventType', 'modified'),
(1992, 224, 'File', 'nl_NL-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(1993, 224, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(1994, 224, 'FileHash', 'ed817dab2eccf8ca7f3a62b62b649b10'),
(1995, 224, 'CurrentUserID', '0'),
(1996, 224, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(1997, 224, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(1998, 224, 'Severity', '6'),
(1999, 224, 'Object', 'file'),
(2000, 224, 'EventType', 'modified'),
(2001, 225, 'File', 'tr_TR-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(2002, 225, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2003, 225, 'FileHash', '8b27c4842f9c4cc5a903135da4ad37d6'),
(2004, 225, 'CurrentUserID', '0'),
(2005, 225, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2006, 225, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2007, 225, 'Severity', '6'),
(2008, 225, 'Object', 'file'),
(2009, 225, 'EventType', 'modified'),
(2010, 226, 'File', 'de_DE-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2011, 226, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2012, 226, 'FileHash', '760babd4e96051eead2bbcd014a5acbb'),
(2013, 226, 'CurrentUserID', '0'),
(2014, 226, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2015, 226, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2016, 226, 'Severity', '6'),
(2017, 226, 'Object', 'file'),
(2018, 226, 'EventType', 'modified'),
(2019, 227, 'File', 'nb_NO-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(2020, 227, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2021, 227, 'FileHash', 'f024977f55decab2ee5e74d952aae024'),
(2022, 227, 'CurrentUserID', '0'),
(2023, 227, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2024, 227, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2025, 227, 'Severity', '6'),
(2026, 227, 'Object', 'file'),
(2027, 227, 'EventType', 'modified'),
(2028, 228, 'File', 'uk-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2029, 228, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2030, 228, 'FileHash', '5782eedeecbb20b37f3884b02cdebd69'),
(2031, 228, 'CurrentUserID', '0'),
(2032, 228, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2033, 228, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2034, 228, 'Severity', '6'),
(2035, 228, 'Object', 'file'),
(2036, 228, 'EventType', 'modified'),
(2037, 229, 'File', 'ja-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(2038, 229, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2039, 229, 'FileHash', '5dff792984516af7dd6c1409d15f1cf5'),
(2040, 229, 'CurrentUserID', '0'),
(2041, 229, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2042, 229, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2043, 229, 'Severity', '6'),
(2044, 229, 'Object', 'file'),
(2045, 229, 'EventType', 'modified'),
(2046, 230, 'File', 'fr_FR-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(2047, 230, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2048, 230, 'FileHash', '9ae5a4d3688cdd07de386b5df44eff2f'),
(2049, 230, 'CurrentUserID', '0'),
(2050, 230, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2051, 230, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2052, 230, 'Severity', '6'),
(2053, 230, 'Object', 'file'),
(2054, 230, 'EventType', 'modified'),
(2055, 231, 'File', 'fr_FR-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(2056, 231, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2057, 231, 'FileHash', '5e499075cbeb88c5a99e3778f476e570'),
(2058, 231, 'CurrentUserID', '0'),
(2059, 231, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2060, 231, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2061, 231, 'Severity', '6'),
(2062, 231, 'Object', 'file'),
(2063, 231, 'EventType', 'modified'),
(2064, 232, 'File', 'nb_NO-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(2065, 232, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2066, 232, 'FileHash', '20c13f79eddce3352bb8fd207425fc74'),
(2067, 232, 'CurrentUserID', '0'),
(2068, 232, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2069, 232, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2070, 232, 'Severity', '6'),
(2071, 232, 'Object', 'file'),
(2072, 232, 'EventType', 'modified'),
(2073, 233, 'File', 'ja-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2074, 233, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2075, 233, 'FileHash', '38e725d365f317f6b4df76dd2a4a6e63');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(2076, 233, 'CurrentUserID', '0'),
(2077, 233, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2078, 233, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2079, 233, 'Severity', '6'),
(2080, 233, 'Object', 'file'),
(2081, 233, 'EventType', 'modified'),
(2082, 234, 'File', 'ja-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2083, 234, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2084, 234, 'FileHash', 'efad99b3ad5d75170ef0df15f35a2e87'),
(2085, 234, 'CurrentUserID', '0'),
(2086, 234, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2087, 234, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2088, 234, 'Severity', '6'),
(2089, 234, 'Object', 'file'),
(2090, 234, 'EventType', 'modified'),
(2091, 235, 'File', 'tr_TR-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(2092, 235, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2093, 235, 'FileHash', 'dd9fb277af47b3525248d25e1445da18'),
(2094, 235, 'CurrentUserID', '0'),
(2095, 235, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2096, 235, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2097, 235, 'Severity', '6'),
(2098, 235, 'Object', 'file'),
(2099, 235, 'EventType', 'modified'),
(2100, 236, 'File', 'nl_NL-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(2101, 236, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2102, 236, 'FileHash', '1e5aee24b17ae856c2ad1a59042b5e83'),
(2103, 236, 'CurrentUserID', '0'),
(2104, 236, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2105, 236, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2106, 236, 'Severity', '6'),
(2107, 236, 'Object', 'file'),
(2108, 236, 'EventType', 'modified'),
(2109, 237, 'File', 'fr_FR-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(2110, 237, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2111, 237, 'FileHash', 'ecbace5521c8056ac6955b2bcd83f9a8'),
(2112, 237, 'CurrentUserID', '0'),
(2113, 237, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2114, 237, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2115, 237, 'Severity', '6'),
(2116, 237, 'Object', 'file'),
(2117, 237, 'EventType', 'modified'),
(2118, 238, 'File', 'sv_SE-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2119, 238, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2120, 238, 'FileHash', 'd4f0519a28c87d8d62b2c3278c2f9728'),
(2121, 238, 'CurrentUserID', '0'),
(2122, 238, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2123, 238, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2124, 238, 'Severity', '6'),
(2125, 238, 'Object', 'file'),
(2126, 238, 'EventType', 'modified'),
(2127, 239, 'File', 'fr_FR-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2128, 239, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2129, 239, 'FileHash', '4100d962a9fd8d96227d0323e81f0623'),
(2130, 239, 'CurrentUserID', '0'),
(2131, 239, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2132, 239, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2133, 239, 'Severity', '6'),
(2134, 239, 'Object', 'file'),
(2135, 239, 'EventType', 'modified'),
(2136, 240, 'File', 'it_IT-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(2137, 240, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2138, 240, 'FileHash', 'a0b074a9511b3ed2d6a69ae0e9e5b0a7'),
(2139, 240, 'CurrentUserID', '0'),
(2140, 240, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2141, 240, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2142, 240, 'Severity', '6'),
(2143, 240, 'Object', 'file'),
(2144, 240, 'EventType', 'modified'),
(2145, 241, 'File', 'ru_RU-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(2146, 241, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2147, 241, 'FileHash', '8fd4dddd6a0b7f015c3247ef71a32dfe'),
(2148, 241, 'CurrentUserID', '0'),
(2149, 241, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2150, 241, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2151, 241, 'Severity', '6'),
(2152, 241, 'Object', 'file'),
(2153, 241, 'EventType', 'modified'),
(2154, 242, 'File', 'pt_PT-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(2155, 242, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2156, 242, 'FileHash', '7b11e5316c830a5b18016c9fcfbdc96a'),
(2157, 242, 'CurrentUserID', '0'),
(2158, 242, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2159, 242, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2160, 242, 'Severity', '6'),
(2161, 242, 'Object', 'file'),
(2162, 242, 'EventType', 'modified'),
(2163, 243, 'File', 'ar-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2164, 243, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2165, 243, 'FileHash', 'c3901923109302df367917c03c8c7135'),
(2166, 243, 'CurrentUserID', '0'),
(2167, 243, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2168, 243, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2169, 243, 'Severity', '6'),
(2170, 243, 'Object', 'file'),
(2171, 243, 'EventType', 'modified'),
(2172, 244, 'File', 'el-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(2173, 244, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2174, 244, 'FileHash', '971c8ac7987c157514b3cc40f9feb880'),
(2175, 244, 'CurrentUserID', '0'),
(2176, 244, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2177, 244, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2178, 244, 'Severity', '6'),
(2179, 244, 'Object', 'file'),
(2180, 244, 'EventType', 'modified'),
(2181, 245, 'File', 'sv_SE-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(2182, 245, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2183, 245, 'FileHash', '91c7d8a4b8e6aa83c5061ebd53049d14'),
(2184, 245, 'CurrentUserID', '0'),
(2185, 245, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2186, 245, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2187, 245, 'Severity', '6'),
(2188, 245, 'Object', 'file'),
(2189, 245, 'EventType', 'modified'),
(2190, 246, 'File', 'tr_TR-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(2191, 246, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2192, 246, 'FileHash', 'be0010f2b4482dc16289f92988858b62'),
(2193, 246, 'CurrentUserID', '0'),
(2194, 246, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2195, 246, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2196, 246, 'Severity', '6'),
(2197, 246, 'Object', 'file'),
(2198, 246, 'EventType', 'modified'),
(2199, 247, 'File', 'nl_NL-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2200, 247, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2201, 247, 'FileHash', '2b407074789e13bb6f33f6a1d90dd754'),
(2202, 247, 'CurrentUserID', '0'),
(2203, 247, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2204, 247, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2205, 247, 'Severity', '6'),
(2206, 247, 'Object', 'file'),
(2207, 247, 'EventType', 'modified'),
(2208, 248, 'File', 'nb_NO-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2209, 248, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2210, 248, 'FileHash', 'e6362cd6b28ba6e8a6d122bb7150b4a3'),
(2211, 248, 'CurrentUserID', '0'),
(2212, 248, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2213, 248, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2214, 248, 'Severity', '6'),
(2215, 248, 'Object', 'file'),
(2216, 248, 'EventType', 'modified'),
(2217, 249, 'File', 'pt_PT-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(2218, 249, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2219, 249, 'FileHash', '6bc4549bac19e45274ff34874ca95181'),
(2220, 249, 'CurrentUserID', '0'),
(2221, 249, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2222, 249, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2223, 249, 'Severity', '6'),
(2224, 249, 'Object', 'file'),
(2225, 249, 'EventType', 'modified'),
(2226, 250, 'File', 'fr_FR-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2227, 250, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2228, 250, 'FileHash', '033dfcdce0dd99e32d9e17046c5ff160'),
(2229, 250, 'CurrentUserID', '0'),
(2230, 250, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2231, 250, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2232, 250, 'Severity', '6'),
(2233, 250, 'Object', 'file'),
(2234, 250, 'EventType', 'modified'),
(2235, 251, 'File', 'fr_FR-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(2236, 251, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2237, 251, 'FileHash', '32e6c818b1c2f64bc0aaa27c4ffe0c97'),
(2238, 251, 'CurrentUserID', '0'),
(2239, 251, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2240, 251, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2241, 251, 'Severity', '6'),
(2242, 251, 'Object', 'file'),
(2243, 251, 'EventType', 'modified'),
(2244, 252, 'File', 'uk-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2245, 252, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2246, 252, 'FileHash', '3b8819400c0eac12345e7981afe28c76'),
(2247, 252, 'CurrentUserID', '0'),
(2248, 252, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2249, 252, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2250, 252, 'Severity', '6'),
(2251, 252, 'Object', 'file'),
(2252, 252, 'EventType', 'modified'),
(2253, 253, 'File', 'de_DE-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(2254, 253, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2255, 253, 'FileHash', '01b0cbe146ba92af78ab55115237c5c0'),
(2256, 253, 'CurrentUserID', '0'),
(2257, 253, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2258, 253, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2259, 253, 'Severity', '6'),
(2260, 253, 'Object', 'file'),
(2261, 253, 'EventType', 'modified'),
(2262, 254, 'File', 'el-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(2263, 254, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2264, 254, 'FileHash', '048d1d2cb6bea457710e8445ad11906a'),
(2265, 254, 'CurrentUserID', '0'),
(2266, 254, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2267, 254, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2268, 254, 'Severity', '6'),
(2269, 254, 'Object', 'file'),
(2270, 254, 'EventType', 'modified'),
(2271, 255, 'File', 'pt_PT-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(2272, 255, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2273, 255, 'FileHash', '2f87cbaf32d83c15e78d48a145c1363f'),
(2274, 255, 'CurrentUserID', '0'),
(2275, 255, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2276, 255, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2277, 255, 'Severity', '6'),
(2278, 255, 'Object', 'file'),
(2279, 255, 'EventType', 'modified'),
(2280, 256, 'File', 'el-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(2281, 256, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2282, 256, 'FileHash', 'c7ec0d32aaef95dd22fa3be103f09de1'),
(2283, 256, 'CurrentUserID', '0'),
(2284, 256, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2285, 256, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2286, 256, 'Severity', '6'),
(2287, 256, 'Object', 'file'),
(2288, 256, 'EventType', 'modified'),
(2289, 257, 'File', 'ja-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2290, 257, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2291, 257, 'FileHash', '6bca4c7ba1bad999a2cbfc660518547d'),
(2292, 257, 'CurrentUserID', '0'),
(2293, 257, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2294, 257, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2295, 257, 'Severity', '6'),
(2296, 257, 'Object', 'file'),
(2297, 257, 'EventType', 'modified'),
(2298, 258, 'File', 'ru_RU-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(2299, 258, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2300, 258, 'FileHash', '66c4333e5299266fd644aba100e2a851'),
(2301, 258, 'CurrentUserID', '0'),
(2302, 258, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2303, 258, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2304, 258, 'Severity', '6'),
(2305, 258, 'Object', 'file'),
(2306, 258, 'EventType', 'modified'),
(2307, 259, 'File', 'es_ES-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(2308, 259, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2309, 259, 'FileHash', 'b31522cf77693c75fbbbf29550fbebd1'),
(2310, 259, 'CurrentUserID', '0'),
(2311, 259, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2312, 259, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2313, 259, 'Severity', '6'),
(2314, 259, 'Object', 'file'),
(2315, 259, 'EventType', 'modified'),
(2316, 260, 'File', 'it_IT-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2317, 260, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2318, 260, 'FileHash', '67362f616b684b5ad678d22d4d7a1349'),
(2319, 260, 'CurrentUserID', '0'),
(2320, 260, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2321, 260, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2322, 260, 'Severity', '6'),
(2323, 260, 'Object', 'file'),
(2324, 260, 'EventType', 'modified'),
(2325, 261, 'File', 'tr_TR-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2326, 261, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2327, 261, 'FileHash', '2eb6efd8412e06e3239e05d8e4f34a2c'),
(2328, 261, 'CurrentUserID', '0'),
(2329, 261, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2330, 261, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2331, 261, 'Severity', '6'),
(2332, 261, 'Object', 'file'),
(2333, 261, 'EventType', 'modified'),
(2334, 262, 'File', 'es_ES-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(2335, 262, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2336, 262, 'FileHash', 'aebc61a076e2c05de3e44bbed44e0d0d'),
(2337, 262, 'CurrentUserID', '0'),
(2338, 262, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2339, 262, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2340, 262, 'Severity', '6'),
(2341, 262, 'Object', 'file'),
(2342, 262, 'EventType', 'modified'),
(2343, 263, 'File', 'ru_RU-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2344, 263, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2345, 263, 'FileHash', '409c8d58a547f9937baab028461b24dc'),
(2346, 263, 'CurrentUserID', '0'),
(2347, 263, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2348, 263, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2349, 263, 'Severity', '6'),
(2350, 263, 'Object', 'file'),
(2351, 263, 'EventType', 'modified'),
(2352, 264, 'File', 'tr_TR-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2353, 264, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2354, 264, 'FileHash', '0125ff6a7b477175c6916813729d884b'),
(2355, 264, 'CurrentUserID', '0'),
(2356, 264, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2357, 264, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2358, 264, 'Severity', '6'),
(2359, 264, 'Object', 'file'),
(2360, 264, 'EventType', 'modified'),
(2361, 265, 'File', 'fr_FR-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(2362, 265, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2363, 265, 'FileHash', 'f5cf00a927615236b0a66322e779c6dc'),
(2364, 265, 'CurrentUserID', '0'),
(2365, 265, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2366, 265, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2367, 265, 'Severity', '6'),
(2368, 265, 'Object', 'file'),
(2369, 265, 'EventType', 'modified'),
(2370, 266, 'File', 'sv_SE-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2371, 266, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2372, 266, 'FileHash', 'cc063bf5dbc5765437a5dc8c49647393'),
(2373, 266, 'CurrentUserID', '0'),
(2374, 266, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2375, 266, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2376, 266, 'Severity', '6'),
(2377, 266, 'Object', 'file'),
(2378, 266, 'EventType', 'modified'),
(2379, 267, 'File', 'tr_TR-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(2380, 267, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2381, 267, 'FileHash', 'c048ec343d885f22514ca70f0ac1bad4'),
(2382, 267, 'CurrentUserID', '0'),
(2383, 267, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2384, 267, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2385, 267, 'Severity', '6'),
(2386, 267, 'Object', 'file'),
(2387, 267, 'EventType', 'modified'),
(2388, 268, 'File', 'sv_SE-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2389, 268, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2390, 268, 'FileHash', '7da1e806963202f64e71bfe9c9dfa69f'),
(2391, 268, 'CurrentUserID', '0'),
(2392, 268, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2393, 268, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2394, 268, 'Severity', '6'),
(2395, 268, 'Object', 'file'),
(2396, 268, 'EventType', 'modified'),
(2397, 269, 'File', 'zh_TW-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2398, 269, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2399, 269, 'FileHash', '7aa0a7f59b10ab0d0377d996e69a3c73'),
(2400, 269, 'CurrentUserID', '0'),
(2401, 269, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2402, 269, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2403, 269, 'Severity', '6'),
(2404, 269, 'Object', 'file'),
(2405, 269, 'EventType', 'modified'),
(2406, 270, 'File', 'zh_TW-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2407, 270, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2408, 270, 'FileHash', 'a4fa337b5a3552b512d7cccbb20538a1'),
(2409, 270, 'CurrentUserID', '0'),
(2410, 270, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2411, 270, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2412, 270, 'Severity', '6'),
(2413, 270, 'Object', 'file'),
(2414, 270, 'EventType', 'modified'),
(2415, 271, 'File', 'nl_NL-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(2416, 271, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2417, 271, 'FileHash', '83a1a538bdb994476ff64b4a593457fc'),
(2418, 271, 'CurrentUserID', '0'),
(2419, 271, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2420, 271, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2421, 271, 'Severity', '6'),
(2422, 271, 'Object', 'file'),
(2423, 271, 'EventType', 'modified'),
(2424, 272, 'File', 'tr_TR-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(2425, 272, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2426, 272, 'FileHash', 'bcf8f19ffdb2116181f2cad81d2300e2'),
(2427, 272, 'CurrentUserID', '0'),
(2428, 272, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2429, 272, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2430, 272, 'Severity', '6'),
(2431, 272, 'Object', 'file'),
(2432, 272, 'EventType', 'modified'),
(2433, 273, 'File', 'fr_FR-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(2434, 273, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2435, 273, 'FileHash', '7dc3289fcbac57c4cd5e561ae5d5bd36'),
(2436, 273, 'CurrentUserID', '0'),
(2437, 273, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2438, 273, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2439, 273, 'Severity', '6'),
(2440, 273, 'Object', 'file'),
(2441, 273, 'EventType', 'modified'),
(2442, 274, 'File', 'pt_PT-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2443, 274, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2444, 274, 'FileHash', 'bdcf8d4bc088c132da6092c0f659d103'),
(2445, 274, 'CurrentUserID', '0'),
(2446, 274, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2447, 274, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2448, 274, 'Severity', '6'),
(2449, 274, 'Object', 'file'),
(2450, 274, 'EventType', 'modified'),
(2451, 275, 'File', 'fr_FR-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(2452, 275, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2453, 275, 'FileHash', 'f763475fe6bf2996339c52390d114aba'),
(2454, 275, 'CurrentUserID', '0'),
(2455, 275, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2456, 275, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2457, 275, 'Severity', '6'),
(2458, 275, 'Object', 'file'),
(2459, 275, 'EventType', 'modified'),
(2460, 276, 'File', 'ar-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(2461, 276, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2462, 276, 'FileHash', 'bae5900438c77dcc5538e4bc3e4b6f75'),
(2463, 276, 'CurrentUserID', '0'),
(2464, 276, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2465, 276, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2466, 276, 'Severity', '6'),
(2467, 276, 'Object', 'file'),
(2468, 276, 'EventType', 'modified'),
(2469, 277, 'File', 'es_ES-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(2470, 277, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2471, 277, 'FileHash', '66a6c7cc2636f685509a3da29d11cfde'),
(2472, 277, 'CurrentUserID', '0'),
(2473, 277, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2474, 277, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2475, 277, 'Severity', '6'),
(2476, 277, 'Object', 'file'),
(2477, 277, 'EventType', 'modified'),
(2478, 278, 'File', 'de_DE-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(2479, 278, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2480, 278, 'FileHash', 'aa9ce27d42346471dbbb8547e4d45c35'),
(2481, 278, 'CurrentUserID', '0'),
(2482, 278, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2483, 278, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2484, 278, 'Severity', '6'),
(2485, 278, 'Object', 'file'),
(2486, 278, 'EventType', 'modified'),
(2487, 279, 'File', 'nb_NO-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2488, 279, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2489, 279, 'FileHash', '25f0c2fbd8706581dd9283b83df13872'),
(2490, 279, 'CurrentUserID', '0'),
(2491, 279, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2492, 279, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2493, 279, 'Severity', '6'),
(2494, 279, 'Object', 'file'),
(2495, 279, 'EventType', 'modified'),
(2496, 280, 'File', 'zh_TW-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(2497, 280, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2498, 280, 'FileHash', 'bd2f3aa66a54fc3b6b7d7882e7ad3634'),
(2499, 280, 'CurrentUserID', '0'),
(2500, 280, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2501, 280, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2502, 280, 'Severity', '6'),
(2503, 280, 'Object', 'file'),
(2504, 280, 'EventType', 'modified'),
(2505, 281, 'File', 'zh_TW-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(2506, 281, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2507, 281, 'FileHash', '3cf8582079463ad1dc667e46785b7f03'),
(2508, 281, 'CurrentUserID', '0'),
(2509, 281, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2510, 281, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2511, 281, 'Severity', '6'),
(2512, 281, 'Object', 'file'),
(2513, 281, 'EventType', 'modified'),
(2514, 282, 'File', 'sv_SE-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(2515, 282, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2516, 282, 'FileHash', 'ac1e7ebf34bcb98c932324d68597cb86'),
(2517, 282, 'CurrentUserID', '0'),
(2518, 282, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2519, 282, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2520, 282, 'Severity', '6'),
(2521, 282, 'Object', 'file'),
(2522, 282, 'EventType', 'modified'),
(2523, 283, 'File', 'el-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(2524, 283, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2525, 283, 'FileHash', '1a3549c47d3bcc088845f84a657992e8'),
(2526, 283, 'CurrentUserID', '0'),
(2527, 283, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2528, 283, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2529, 283, 'Severity', '6'),
(2530, 283, 'Object', 'file'),
(2531, 283, 'EventType', 'modified'),
(2532, 284, 'File', 'sv_SE-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2533, 284, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2534, 284, 'FileHash', 'd9df73046a460bb7a0d37a04556d2fbb'),
(2535, 284, 'CurrentUserID', '0'),
(2536, 284, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2537, 284, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2538, 284, 'Severity', '6'),
(2539, 284, 'Object', 'file'),
(2540, 284, 'EventType', 'modified'),
(2541, 285, 'File', 'it_IT-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2542, 285, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2543, 285, 'FileHash', '69eff9ea0a5679fec639158a88f0ef5c'),
(2544, 285, 'CurrentUserID', '0'),
(2545, 285, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2546, 285, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2547, 285, 'Severity', '6'),
(2548, 285, 'Object', 'file'),
(2549, 285, 'EventType', 'modified'),
(2550, 286, 'File', 'it_IT-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2551, 286, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2552, 286, 'FileHash', '8be92bcfaa1a9e3814f7b4d3e8820f8d'),
(2553, 286, 'CurrentUserID', '0'),
(2554, 286, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2555, 286, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2556, 286, 'Severity', '6'),
(2557, 286, 'Object', 'file'),
(2558, 286, 'EventType', 'modified'),
(2559, 287, 'File', 'tr_TR-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2560, 287, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2561, 287, 'FileHash', '2a7b95cd529cbf68a89f1395439bb3b3'),
(2562, 287, 'CurrentUserID', '0'),
(2563, 287, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2564, 287, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2565, 287, 'Severity', '6'),
(2566, 287, 'Object', 'file'),
(2567, 287, 'EventType', 'modified'),
(2568, 288, 'File', 'fr_FR-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(2569, 288, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2570, 288, 'FileHash', '7624a5f829f066a379116619d1605762'),
(2571, 288, 'CurrentUserID', '0'),
(2572, 288, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2573, 288, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2574, 288, 'Severity', '6'),
(2575, 288, 'Object', 'file'),
(2576, 288, 'EventType', 'modified'),
(2577, 289, 'File', 'el-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(2578, 289, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2579, 289, 'FileHash', '5e66ab132ba2b39a8574d849ca858d86'),
(2580, 289, 'CurrentUserID', '0'),
(2581, 289, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2582, 289, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2583, 289, 'Severity', '6'),
(2584, 289, 'Object', 'file'),
(2585, 289, 'EventType', 'modified'),
(2586, 290, 'File', 'it_IT-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2587, 290, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2588, 290, 'FileHash', '7ecfcf81c0f1d98b8acdf85727c7bccf'),
(2589, 290, 'CurrentUserID', '0'),
(2590, 290, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2591, 290, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2592, 290, 'Severity', '6'),
(2593, 290, 'Object', 'file'),
(2594, 290, 'EventType', 'modified'),
(2595, 291, 'File', 'uk-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2596, 291, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2597, 291, 'FileHash', '79847abb9bc2a2e8e95b23b492050723'),
(2598, 291, 'CurrentUserID', '0'),
(2599, 291, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2600, 291, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2601, 291, 'Severity', '6'),
(2602, 291, 'Object', 'file'),
(2603, 291, 'EventType', 'modified'),
(2604, 292, 'File', 'es_ES-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(2605, 292, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2606, 292, 'FileHash', 'c900c4006d0240f25c7afcdd89bb275d'),
(2607, 292, 'CurrentUserID', '0'),
(2608, 292, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2609, 292, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2610, 292, 'Severity', '6'),
(2611, 292, 'Object', 'file'),
(2612, 292, 'EventType', 'modified'),
(2613, 293, 'File', 'fr_FR-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(2614, 293, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2615, 293, 'FileHash', '602b78b8c488b071177b50098a056607'),
(2616, 293, 'CurrentUserID', '0'),
(2617, 293, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2618, 293, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2619, 293, 'Severity', '6'),
(2620, 293, 'Object', 'file'),
(2621, 293, 'EventType', 'modified'),
(2622, 294, 'File', 'uk-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(2623, 294, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2624, 294, 'FileHash', 'e47213fe2006f552494c049943c25a1e'),
(2625, 294, 'CurrentUserID', '0'),
(2626, 294, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2627, 294, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2628, 294, 'Severity', '6'),
(2629, 294, 'Object', 'file'),
(2630, 294, 'EventType', 'modified'),
(2631, 295, 'File', 'sv_SE-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(2632, 295, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2633, 295, 'FileHash', '7d564cf0f4213a7424d9328a0f7d109c'),
(2634, 295, 'CurrentUserID', '0'),
(2635, 295, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2636, 295, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2637, 295, 'Severity', '6'),
(2638, 295, 'Object', 'file'),
(2639, 295, 'EventType', 'modified'),
(2640, 296, 'File', 'tr_TR-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(2641, 296, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2642, 296, 'FileHash', 'bafff366942167cf25018328d9a4829d'),
(2643, 296, 'CurrentUserID', '0'),
(2644, 296, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2645, 296, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2646, 296, 'Severity', '6'),
(2647, 296, 'Object', 'file'),
(2648, 296, 'EventType', 'modified'),
(2649, 297, 'File', 'zh_TW-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2650, 297, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2651, 297, 'FileHash', '0a17d1272a0278ce788d95c05475ef6d'),
(2652, 297, 'CurrentUserID', '0'),
(2653, 297, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2654, 297, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2655, 297, 'Severity', '6'),
(2656, 297, 'Object', 'file'),
(2657, 297, 'EventType', 'modified'),
(2658, 298, 'File', 'pt_PT-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(2659, 298, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2660, 298, 'FileHash', 'af46395f2a05dc7fba219e03475514c3'),
(2661, 298, 'CurrentUserID', '0'),
(2662, 298, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2663, 298, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2664, 298, 'Severity', '6'),
(2665, 298, 'Object', 'file'),
(2666, 298, 'EventType', 'modified'),
(2667, 299, 'File', 'nl_NL-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2668, 299, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2669, 299, 'FileHash', '3bc9eaa0fdf7eaa413958da3fd6e8793'),
(2670, 299, 'CurrentUserID', '0'),
(2671, 299, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2672, 299, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2673, 299, 'Severity', '6'),
(2674, 299, 'Object', 'file'),
(2675, 299, 'EventType', 'modified'),
(2676, 300, 'File', 'it_IT-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(2677, 300, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2678, 300, 'FileHash', '874ed7bbf048caf5dd2bda8f9206ad76'),
(2679, 300, 'CurrentUserID', '0'),
(2680, 300, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2681, 300, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2682, 300, 'Severity', '6'),
(2683, 300, 'Object', 'file'),
(2684, 300, 'EventType', 'modified'),
(2685, 301, 'File', 'sv_SE-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(2686, 301, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2687, 301, 'FileHash', '4965defc1917191e93959a4fcca9cd24'),
(2688, 301, 'CurrentUserID', '0'),
(2689, 301, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2690, 301, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2691, 301, 'Severity', '6'),
(2692, 301, 'Object', 'file'),
(2693, 301, 'EventType', 'modified'),
(2694, 302, 'File', 'pt_BR-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(2695, 302, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2696, 302, 'FileHash', 'b2d7f83793dc5a7d41460acefa479421'),
(2697, 302, 'CurrentUserID', '0'),
(2698, 302, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2699, 302, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2700, 302, 'Severity', '6'),
(2701, 302, 'Object', 'file'),
(2702, 302, 'EventType', 'modified'),
(2703, 303, 'File', 'pt_BR-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(2704, 303, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2705, 303, 'FileHash', 'a31808b18ea0dd7d96c7318205785154'),
(2706, 303, 'CurrentUserID', '0'),
(2707, 303, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2708, 303, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2709, 303, 'Severity', '6'),
(2710, 303, 'Object', 'file'),
(2711, 303, 'EventType', 'modified'),
(2712, 304, 'File', 'el-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(2713, 304, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2714, 304, 'FileHash', '2e2415f129a76260e7ed3f9de5570fa4'),
(2715, 304, 'CurrentUserID', '0'),
(2716, 304, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2717, 304, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2718, 304, 'Severity', '6'),
(2719, 304, 'Object', 'file'),
(2720, 304, 'EventType', 'modified'),
(2721, 305, 'File', 'es_ES-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2722, 305, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2723, 305, 'FileHash', '354cee72b0ff866fe7b6f9782cf446d4'),
(2724, 305, 'CurrentUserID', '0'),
(2725, 305, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2726, 305, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2727, 305, 'Severity', '6'),
(2728, 305, 'Object', 'file'),
(2729, 305, 'EventType', 'modified'),
(2730, 306, 'File', 'es_ES-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2731, 306, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2732, 306, 'FileHash', '50ac8d7b5bd6e17624c1fb614502907a'),
(2733, 306, 'CurrentUserID', '0'),
(2734, 306, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2735, 306, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2736, 306, 'Severity', '6'),
(2737, 306, 'Object', 'file'),
(2738, 306, 'EventType', 'modified'),
(2739, 307, 'File', 'sv_SE-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(2740, 307, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2741, 307, 'FileHash', '75616f6478b4c542819a44e1c6207a57'),
(2742, 307, 'CurrentUserID', '0'),
(2743, 307, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2744, 307, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2745, 307, 'Severity', '6'),
(2746, 307, 'Object', 'file'),
(2747, 307, 'EventType', 'modified'),
(2748, 308, 'File', 'pt_BR-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2749, 308, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2750, 308, 'FileHash', '405a0b40c12ab202f4c8a98ad3e9f0bc'),
(2751, 308, 'CurrentUserID', '0'),
(2752, 308, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2753, 308, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2754, 308, 'Severity', '6'),
(2755, 308, 'Object', 'file'),
(2756, 308, 'EventType', 'modified'),
(2757, 309, 'File', 'ar-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2758, 309, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2759, 309, 'FileHash', '2807551fc0f403ab1e358ce10bb9c9f2'),
(2760, 309, 'CurrentUserID', '0'),
(2761, 309, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2762, 309, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2763, 309, 'Severity', '6'),
(2764, 309, 'Object', 'file'),
(2765, 309, 'EventType', 'modified'),
(2766, 310, 'File', 'el-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2767, 310, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2768, 310, 'FileHash', 'f62062230c08d52ac05a45934e2fe6cb'),
(2769, 310, 'CurrentUserID', '0'),
(2770, 310, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2771, 310, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2772, 310, 'Severity', '6'),
(2773, 310, 'Object', 'file'),
(2774, 310, 'EventType', 'modified'),
(2775, 311, 'File', 'uk-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(2776, 311, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2777, 311, 'FileHash', '57cea76400af940f88974480d2911704'),
(2778, 311, 'CurrentUserID', '0'),
(2779, 311, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2780, 311, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2781, 311, 'Severity', '6'),
(2782, 311, 'Object', 'file'),
(2783, 311, 'EventType', 'modified'),
(2784, 312, 'File', 'it_IT-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(2785, 312, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2786, 312, 'FileHash', '9e34e0af55c815bf90b0ee5509b77a77'),
(2787, 312, 'CurrentUserID', '0'),
(2788, 312, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2789, 312, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2790, 312, 'Severity', '6'),
(2791, 312, 'Object', 'file'),
(2792, 312, 'EventType', 'modified'),
(2793, 313, 'File', 'uk-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(2794, 313, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2795, 313, 'FileHash', '4bac72a961eac3fe57075c4f5221ea6a'),
(2796, 313, 'CurrentUserID', '0'),
(2797, 313, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2798, 313, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2799, 313, 'Severity', '6'),
(2800, 313, 'Object', 'file'),
(2801, 313, 'EventType', 'modified'),
(2802, 314, 'File', 'es_ES-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2803, 314, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2804, 314, 'FileHash', 'ef8abbc60c7d6b34d957479e929a7a19'),
(2805, 314, 'CurrentUserID', '0'),
(2806, 314, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2807, 314, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2808, 314, 'Severity', '6'),
(2809, 314, 'Object', 'file'),
(2810, 314, 'EventType', 'modified'),
(2811, 315, 'File', 'ar-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2812, 315, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2813, 315, 'FileHash', 'd2bd7ad141fdc1a06a109d698845cebf'),
(2814, 315, 'CurrentUserID', '0'),
(2815, 315, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2816, 315, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2817, 315, 'Severity', '6'),
(2818, 315, 'Object', 'file'),
(2819, 315, 'EventType', 'modified'),
(2820, 316, 'File', 'ar-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2821, 316, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2822, 316, 'FileHash', '098d72a658f004577bff6e13b72fec7a'),
(2823, 316, 'CurrentUserID', '0'),
(2824, 316, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2825, 316, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2826, 316, 'Severity', '6'),
(2827, 316, 'Object', 'file'),
(2828, 316, 'EventType', 'modified'),
(2829, 317, 'File', 'ar-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(2830, 317, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2831, 317, 'FileHash', '2768e8f5906ff5982e5fc21c7eccb0d6'),
(2832, 317, 'CurrentUserID', '0'),
(2833, 317, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2834, 317, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2835, 317, 'Severity', '6'),
(2836, 317, 'Object', 'file'),
(2837, 317, 'EventType', 'modified'),
(2838, 318, 'File', 'de_DE-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(2839, 318, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2840, 318, 'FileHash', '66f755d8385c7d0bb188e4221d4631af'),
(2841, 318, 'CurrentUserID', '0'),
(2842, 318, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2843, 318, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2844, 318, 'Severity', '6'),
(2845, 318, 'Object', 'file'),
(2846, 318, 'EventType', 'modified'),
(2847, 319, 'File', 'fr_FR-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(2848, 319, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2849, 319, 'FileHash', '45a41dbcaa8bf0207b84520c3f1f770f'),
(2850, 319, 'CurrentUserID', '0'),
(2851, 319, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2852, 319, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2853, 319, 'Severity', '6'),
(2854, 319, 'Object', 'file'),
(2855, 319, 'EventType', 'modified'),
(2856, 320, 'File', 'nl_NL-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2857, 320, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2858, 320, 'FileHash', '909b610e8bbec38cf3a9822c3af70f85'),
(2859, 320, 'CurrentUserID', '0'),
(2860, 320, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2861, 320, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2862, 320, 'Severity', '6'),
(2863, 320, 'Object', 'file'),
(2864, 320, 'EventType', 'modified'),
(2865, 321, 'File', 'de_DE-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(2866, 321, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2867, 321, 'FileHash', '46bf858dba000a9677f0e5d9442f7ba4'),
(2868, 321, 'CurrentUserID', '0'),
(2869, 321, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2870, 321, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2871, 321, 'Severity', '6'),
(2872, 321, 'Object', 'file'),
(2873, 321, 'EventType', 'modified'),
(2874, 322, 'File', 'ja-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(2875, 322, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2876, 322, 'FileHash', 'e135a4a6de1cae9cb95ee98352ca96f2'),
(2877, 322, 'CurrentUserID', '0'),
(2878, 322, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2879, 322, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2880, 322, 'Severity', '6'),
(2881, 322, 'Object', 'file'),
(2882, 322, 'EventType', 'modified'),
(2883, 323, 'File', 'ja-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(2884, 323, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2885, 323, 'FileHash', '95ec8911bed600ac964ca3f0b837c8c5'),
(2886, 323, 'CurrentUserID', '0'),
(2887, 323, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2888, 323, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2889, 323, 'Severity', '6'),
(2890, 323, 'Object', 'file'),
(2891, 323, 'EventType', 'modified'),
(2892, 324, 'File', 'ar-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(2893, 324, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2894, 324, 'FileHash', 'e63384d4188575b1e10eade2ea81fb4a'),
(2895, 324, 'CurrentUserID', '0'),
(2896, 324, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2897, 324, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2898, 324, 'Severity', '6'),
(2899, 324, 'Object', 'file'),
(2900, 324, 'EventType', 'modified'),
(2901, 325, 'File', 'de_DE-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(2902, 325, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2903, 325, 'FileHash', 'adb1ba61d575866de074f09b98e55ea4'),
(2904, 325, 'CurrentUserID', '0'),
(2905, 325, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2906, 325, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2907, 325, 'Severity', '6'),
(2908, 325, 'Object', 'file'),
(2909, 325, 'EventType', 'modified'),
(2910, 326, 'File', 'tr_TR-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(2911, 326, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2912, 326, 'FileHash', 'c0bfdbf3fabe2ea1a4aa885e4501ffe5'),
(2913, 326, 'CurrentUserID', '0'),
(2914, 326, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2915, 326, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2916, 326, 'Severity', '6'),
(2917, 326, 'Object', 'file'),
(2918, 326, 'EventType', 'modified'),
(2919, 327, 'File', 'nl_NL-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(2920, 327, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2921, 327, 'FileHash', '3a8e09699dbf75966a0c1296611f84e2'),
(2922, 327, 'CurrentUserID', '0'),
(2923, 327, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2924, 327, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2925, 327, 'Severity', '6'),
(2926, 327, 'Object', 'file'),
(2927, 327, 'EventType', 'modified'),
(2928, 328, 'File', 'ja-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(2929, 328, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2930, 328, 'FileHash', '54aa73dbc1fd6a8c39c470882460830a'),
(2931, 328, 'CurrentUserID', '0'),
(2932, 328, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2933, 328, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2934, 328, 'Severity', '6'),
(2935, 328, 'Object', 'file'),
(2936, 328, 'EventType', 'modified'),
(2937, 329, 'File', 'pt_PT-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2938, 329, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2939, 329, 'FileHash', '9c30c7676426c11397a80bef903a3ce3'),
(2940, 329, 'CurrentUserID', '0'),
(2941, 329, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2942, 329, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2943, 329, 'Severity', '6'),
(2944, 329, 'Object', 'file'),
(2945, 329, 'EventType', 'modified'),
(2946, 330, 'File', 'ja-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(2947, 330, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2948, 330, 'FileHash', 'f3b9b8981f3b0e3fa5d504d4b68a3e57'),
(2949, 330, 'CurrentUserID', '0'),
(2950, 330, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2951, 330, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2952, 330, 'Severity', '6'),
(2953, 330, 'Object', 'file'),
(2954, 330, 'EventType', 'modified'),
(2955, 331, 'File', 'de_DE-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(2956, 331, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2957, 331, 'FileHash', '54b04708e41c3d158226e065ae06fa98'),
(2958, 331, 'CurrentUserID', '0'),
(2959, 331, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2960, 331, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2961, 331, 'Severity', '6'),
(2962, 331, 'Object', 'file'),
(2963, 331, 'EventType', 'modified'),
(2964, 332, 'File', 'pt_BR-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(2965, 332, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2966, 332, 'FileHash', '7d8d621adf22f568ff556960db2a9a11'),
(2967, 332, 'CurrentUserID', '0'),
(2968, 332, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2969, 332, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2970, 332, 'Severity', '6'),
(2971, 332, 'Object', 'file'),
(2972, 332, 'EventType', 'modified'),
(2973, 333, 'File', 'ru_RU-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2974, 333, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2975, 333, 'FileHash', '7ef1f8b80dd86b2f43d6db8958315397'),
(2976, 333, 'CurrentUserID', '0'),
(2977, 333, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2978, 333, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2979, 333, 'Severity', '6'),
(2980, 333, 'Object', 'file'),
(2981, 333, 'EventType', 'modified'),
(2982, 334, 'File', 'el-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(2983, 334, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2984, 334, 'FileHash', '33de51ccd9ccf3684954b6d59d2627c4'),
(2985, 334, 'CurrentUserID', '0'),
(2986, 334, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2987, 334, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2988, 334, 'Severity', '6'),
(2989, 334, 'Object', 'file'),
(2990, 334, 'EventType', 'modified'),
(2991, 335, 'File', 'el-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(2992, 335, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(2993, 335, 'FileHash', '4aab44ea8952735f0f5bc5c773380c17'),
(2994, 335, 'CurrentUserID', '0'),
(2995, 335, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(2996, 335, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(2997, 335, 'Severity', '6'),
(2998, 335, 'Object', 'file'),
(2999, 335, 'EventType', 'modified'),
(3000, 336, 'File', 'it_IT-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(3001, 336, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3002, 336, 'FileHash', '35e429aacfc87ee6d8164c849711b65d'),
(3003, 336, 'CurrentUserID', '0'),
(3004, 336, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3005, 336, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3006, 336, 'Severity', '6'),
(3007, 336, 'Object', 'file'),
(3008, 336, 'EventType', 'modified'),
(3009, 337, 'File', 'tr_TR-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(3010, 337, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3011, 337, 'FileHash', '6a8cddd59c6fcfdd9e26669cb8be50db'),
(3012, 337, 'CurrentUserID', '0'),
(3013, 337, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3014, 337, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3015, 337, 'Severity', '6'),
(3016, 337, 'Object', 'file'),
(3017, 337, 'EventType', 'modified'),
(3018, 338, 'File', 'el-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(3019, 338, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3020, 338, 'FileHash', 'aa3c81432fa97b5179118e9fd2c7d601'),
(3021, 338, 'CurrentUserID', '0'),
(3022, 338, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3023, 338, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3024, 338, 'Severity', '6'),
(3025, 338, 'Object', 'file'),
(3026, 338, 'EventType', 'modified'),
(3027, 339, 'File', 'zh_TW-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(3028, 339, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3029, 339, 'FileHash', '442c5e973052ff2835229485346259b5'),
(3030, 339, 'CurrentUserID', '0'),
(3031, 339, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3032, 339, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3033, 339, 'Severity', '6'),
(3034, 339, 'Object', 'file'),
(3035, 339, 'EventType', 'modified'),
(3036, 340, 'File', 'it_IT-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(3037, 340, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3038, 340, 'FileHash', '7100355a431abc6823ced70d295fc646'),
(3039, 340, 'CurrentUserID', '0'),
(3040, 340, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3041, 340, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3042, 340, 'Severity', '6'),
(3043, 340, 'Object', 'file'),
(3044, 340, 'EventType', 'modified'),
(3045, 341, 'File', 'es_ES-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(3046, 341, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3047, 341, 'FileHash', 'bcf6a4a080ea9e0b6a12f4394fde2fc8'),
(3048, 341, 'CurrentUserID', '0'),
(3049, 341, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3050, 341, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3051, 341, 'Severity', '6'),
(3052, 341, 'Object', 'file'),
(3053, 341, 'EventType', 'modified'),
(3054, 342, 'File', 'tr_TR-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(3055, 342, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3056, 342, 'FileHash', '3e50be4ad54919bd6db45e3b53cf868f'),
(3057, 342, 'CurrentUserID', '0'),
(3058, 342, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3059, 342, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3060, 342, 'Severity', '6'),
(3061, 342, 'Object', 'file'),
(3062, 342, 'EventType', 'modified'),
(3063, 343, 'File', 'es_ES-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(3064, 343, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3065, 343, 'FileHash', '1d7e23e47334e065857553a886e69f23'),
(3066, 343, 'CurrentUserID', '0'),
(3067, 343, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3068, 343, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3069, 343, 'Severity', '6'),
(3070, 343, 'Object', 'file'),
(3071, 343, 'EventType', 'modified'),
(3072, 344, 'File', 'nb_NO-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(3073, 344, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3074, 344, 'FileHash', '4488678f16291aac56c4d59f5d1f4ec1'),
(3075, 344, 'CurrentUserID', '0'),
(3076, 344, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3077, 344, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3078, 344, 'Severity', '6'),
(3079, 344, 'Object', 'file'),
(3080, 344, 'EventType', 'modified'),
(3081, 345, 'File', 'pt_PT-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(3082, 345, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3083, 345, 'FileHash', 'b5d4eaeda8d4845fa5227e860c20fc63'),
(3084, 345, 'CurrentUserID', '0'),
(3085, 345, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3086, 345, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3087, 345, 'Severity', '6'),
(3088, 345, 'Object', 'file'),
(3089, 345, 'EventType', 'modified'),
(3090, 346, 'File', 'pt_BR-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(3091, 346, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(3092, 346, 'FileHash', '52963f1bb0cb5323e84a4ec000943587'),
(3093, 346, 'CurrentUserID', '0'),
(3094, 346, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3095, 346, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3096, 346, 'Severity', '6'),
(3097, 346, 'Object', 'file'),
(3098, 346, 'EventType', 'modified'),
(3099, 347, 'File', 'sv_SE-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3100, 347, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3101, 347, 'FileHash', '77eaf2da36fbd9c44d62dfc6caa9eeaf'),
(3102, 347, 'CurrentUserID', '0'),
(3103, 347, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3104, 347, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3105, 347, 'Severity', '6'),
(3106, 347, 'Object', 'file'),
(3107, 347, 'EventType', 'modified'),
(3108, 348, 'File', 'it_IT-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(3109, 348, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3110, 348, 'FileHash', '452e4cbda1231eb1e6d49edaaebdecdd'),
(3111, 348, 'CurrentUserID', '0'),
(3112, 348, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3113, 348, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3114, 348, 'Severity', '6'),
(3115, 348, 'Object', 'file'),
(3116, 348, 'EventType', 'modified'),
(3117, 349, 'File', 'de_DE-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(3118, 349, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3119, 349, 'FileHash', '01622dfb986ad41b7031bdaba1e7dd45'),
(3120, 349, 'CurrentUserID', '0'),
(3121, 349, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3122, 349, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3123, 349, 'Severity', '6'),
(3124, 349, 'Object', 'file'),
(3125, 349, 'EventType', 'modified'),
(3126, 350, 'File', 'ja-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(3127, 350, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3128, 350, 'FileHash', '81dde9647a09acf2b6fdfee4307685ed'),
(3129, 350, 'CurrentUserID', '0'),
(3130, 350, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3131, 350, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3132, 350, 'Severity', '6'),
(3133, 350, 'Object', 'file'),
(3134, 350, 'EventType', 'modified'),
(3135, 351, 'File', 'pt_PT-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(3136, 351, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3137, 351, 'FileHash', '4d94846f06affba4f6cd1fc8a7fb259b'),
(3138, 351, 'CurrentUserID', '0'),
(3139, 351, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3140, 351, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3141, 351, 'Severity', '6'),
(3142, 351, 'Object', 'file'),
(3143, 351, 'EventType', 'modified'),
(3144, 352, 'File', 'zh_TW-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(3145, 352, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3146, 352, 'FileHash', 'fe9926d74542a0cfce87e133732ce3c9'),
(3147, 352, 'CurrentUserID', '0'),
(3148, 352, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3149, 352, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3150, 352, 'Severity', '6'),
(3151, 352, 'Object', 'file'),
(3152, 352, 'EventType', 'modified'),
(3153, 353, 'File', 'zh_TW-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(3154, 353, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3155, 353, 'FileHash', 'a2e5968c01f497462973b6ff4ab33743'),
(3156, 353, 'CurrentUserID', '0'),
(3157, 353, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3158, 353, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3159, 353, 'Severity', '6'),
(3160, 353, 'Object', 'file'),
(3161, 353, 'EventType', 'modified'),
(3162, 354, 'File', 'nb_NO-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(3163, 354, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3164, 354, 'FileHash', '440300a7daabeeba03222f9ebf048eec'),
(3165, 354, 'CurrentUserID', '0'),
(3166, 354, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3167, 354, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3168, 354, 'Severity', '6'),
(3169, 354, 'Object', 'file'),
(3170, 354, 'EventType', 'modified'),
(3171, 355, 'File', 'el-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(3172, 355, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3173, 355, 'FileHash', '9491122ee158865584ecd2de712ac9e7'),
(3174, 355, 'CurrentUserID', '0'),
(3175, 355, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3176, 355, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3177, 355, 'Severity', '6'),
(3178, 355, 'Object', 'file'),
(3179, 355, 'EventType', 'modified'),
(3180, 356, 'File', 'pt_BR-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(3181, 356, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3182, 356, 'FileHash', '3be6a704554871aad563925cbadbcc62'),
(3183, 356, 'CurrentUserID', '0'),
(3184, 356, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3185, 356, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3186, 356, 'Severity', '6'),
(3187, 356, 'Object', 'file'),
(3188, 356, 'EventType', 'modified'),
(3189, 357, 'File', 'pt_BR-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(3190, 357, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3191, 357, 'FileHash', '4c4b303c115a5b99543981dff3b0af67'),
(3192, 357, 'CurrentUserID', '0'),
(3193, 357, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3194, 357, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3195, 357, 'Severity', '6'),
(3196, 357, 'Object', 'file'),
(3197, 357, 'EventType', 'modified'),
(3198, 358, 'File', 'de_DE-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(3199, 358, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3200, 358, 'FileHash', '25ea8f75522970be5926a078c8f28ace'),
(3201, 358, 'CurrentUserID', '0'),
(3202, 358, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3203, 358, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3204, 358, 'Severity', '6'),
(3205, 358, 'Object', 'file'),
(3206, 358, 'EventType', 'modified'),
(3207, 359, 'File', 'ar-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3208, 359, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3209, 359, 'FileHash', '0543c871314c6d5189f22024890f2be7'),
(3210, 359, 'CurrentUserID', '0'),
(3211, 359, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3212, 359, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3213, 359, 'Severity', '6'),
(3214, 359, 'Object', 'file'),
(3215, 359, 'EventType', 'modified'),
(3216, 360, 'File', 'es_ES-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(3217, 360, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3218, 360, 'FileHash', '487cbcd1ae5bc62c3d03a0833ab0350f'),
(3219, 360, 'CurrentUserID', '0'),
(3220, 360, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3221, 360, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3222, 360, 'Severity', '6'),
(3223, 360, 'Object', 'file'),
(3224, 360, 'EventType', 'modified'),
(3225, 361, 'File', 'ru_RU-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(3226, 361, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3227, 361, 'FileHash', 'fc1f005bec9b35681c34417478e53559'),
(3228, 361, 'CurrentUserID', '0'),
(3229, 361, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3230, 361, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3231, 361, 'Severity', '6'),
(3232, 361, 'Object', 'file'),
(3233, 361, 'EventType', 'modified'),
(3234, 362, 'File', 'ar-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(3235, 362, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3236, 362, 'FileHash', '17fc104fe8895a49ba3eb2d39ba6f3b1'),
(3237, 362, 'CurrentUserID', '0'),
(3238, 362, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3239, 362, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3240, 362, 'Severity', '6'),
(3241, 362, 'Object', 'file'),
(3242, 362, 'EventType', 'modified'),
(3243, 363, 'File', 'nb_NO-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(3244, 363, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3245, 363, 'FileHash', '6f2b20c007643a3cdb388b6b74318f4b'),
(3246, 363, 'CurrentUserID', '0'),
(3247, 363, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3248, 363, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3249, 363, 'Severity', '6'),
(3250, 363, 'Object', 'file'),
(3251, 363, 'EventType', 'modified'),
(3252, 364, 'File', 'nb_NO-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(3253, 364, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3254, 364, 'FileHash', '9fc29b368c29fdc84ee1e273074f28ca'),
(3255, 364, 'CurrentUserID', '0'),
(3256, 364, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3257, 364, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3258, 364, 'Severity', '6'),
(3259, 364, 'Object', 'file'),
(3260, 364, 'EventType', 'modified'),
(3261, 365, 'File', 'nl_NL-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(3262, 365, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3263, 365, 'FileHash', 'aabe193f312ac2904c63486a5e92ff0c'),
(3264, 365, 'CurrentUserID', '0'),
(3265, 365, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3266, 365, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3267, 365, 'Severity', '6'),
(3268, 365, 'Object', 'file'),
(3269, 365, 'EventType', 'modified'),
(3270, 366, 'File', 'ja-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(3271, 366, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3272, 366, 'FileHash', 'fa621f0df9ba5f922551cc83677a77fd'),
(3273, 366, 'CurrentUserID', '0'),
(3274, 366, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3275, 366, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3276, 366, 'Severity', '6'),
(3277, 366, 'Object', 'file'),
(3278, 366, 'EventType', 'modified'),
(3279, 367, 'File', 'de_DE-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(3280, 367, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3281, 367, 'FileHash', '28db19ef8430fb69a71bde4aaf21ace9'),
(3282, 367, 'CurrentUserID', '0'),
(3283, 367, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3284, 367, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3285, 367, 'Severity', '6'),
(3286, 367, 'Object', 'file'),
(3287, 367, 'EventType', 'modified'),
(3288, 368, 'File', 'nb_NO-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(3289, 368, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3290, 368, 'FileHash', 'ee75f9db839fdd0254a675123a5d25d6'),
(3291, 368, 'CurrentUserID', '0'),
(3292, 368, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3293, 368, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3294, 368, 'Severity', '6'),
(3295, 368, 'Object', 'file'),
(3296, 368, 'EventType', 'modified'),
(3297, 369, 'File', 'zh_TW-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3298, 369, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3299, 369, 'FileHash', '7b49bf2dc8f49441650f13ee79fc05aa'),
(3300, 369, 'CurrentUserID', '0'),
(3301, 369, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3302, 369, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3303, 369, 'Severity', '6'),
(3304, 369, 'Object', 'file'),
(3305, 369, 'EventType', 'modified'),
(3306, 370, 'File', 'es_ES-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(3307, 370, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3308, 370, 'FileHash', '3600cda89f9e21e558a4491700ef9427'),
(3309, 370, 'CurrentUserID', '0'),
(3310, 370, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3311, 370, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3312, 370, 'Severity', '6'),
(3313, 370, 'Object', 'file'),
(3314, 370, 'EventType', 'modified'),
(3315, 371, 'File', 'es_ES-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3316, 371, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3317, 371, 'FileHash', '9cd6e13e475fbec0874072ce1427c7a7'),
(3318, 371, 'CurrentUserID', '0'),
(3319, 371, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3320, 371, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3321, 371, 'Severity', '6'),
(3322, 371, 'Object', 'file'),
(3323, 371, 'EventType', 'modified'),
(3324, 372, 'File', 'fr_FR-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(3325, 372, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3326, 372, 'FileHash', '6f5045b67cd75a7c6a4607f7728285dd'),
(3327, 372, 'CurrentUserID', '0'),
(3328, 372, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3329, 372, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3330, 372, 'Severity', '6'),
(3331, 372, 'Object', 'file'),
(3332, 372, 'EventType', 'modified'),
(3333, 373, 'File', 'uk-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(3334, 373, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3335, 373, 'FileHash', '19d4217995561a0ba0825584d0a98c46'),
(3336, 373, 'CurrentUserID', '0'),
(3337, 373, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3338, 373, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3339, 373, 'Severity', '6'),
(3340, 373, 'Object', 'file'),
(3341, 373, 'EventType', 'modified'),
(3342, 374, 'File', 'tr_TR-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(3343, 374, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3344, 374, 'FileHash', '6804fec85a6a8e1dac44888e564ba569'),
(3345, 374, 'CurrentUserID', '0'),
(3346, 374, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3347, 374, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3348, 374, 'Severity', '6'),
(3349, 374, 'Object', 'file'),
(3350, 374, 'EventType', 'modified'),
(3351, 375, 'File', 'sv_SE-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(3352, 375, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3353, 375, 'FileHash', '686d96957d5c1d37b1c641a62ea4553e'),
(3354, 375, 'CurrentUserID', '0'),
(3355, 375, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3356, 375, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3357, 375, 'Severity', '6'),
(3358, 375, 'Object', 'file'),
(3359, 375, 'EventType', 'modified'),
(3360, 376, 'File', 'ja-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(3361, 376, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3362, 376, 'FileHash', '8a7027aba8e7182007c0629a2bb6f1f1'),
(3363, 376, 'CurrentUserID', '0'),
(3364, 376, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3365, 376, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3366, 376, 'Severity', '6'),
(3367, 376, 'Object', 'file'),
(3368, 376, 'EventType', 'modified'),
(3369, 377, 'File', 'uk-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3370, 377, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3371, 377, 'FileHash', '0b28131ebfce14fc727dc5ac33107c87'),
(3372, 377, 'CurrentUserID', '0'),
(3373, 377, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3374, 377, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3375, 377, 'Severity', '6'),
(3376, 377, 'Object', 'file'),
(3377, 377, 'EventType', 'modified'),
(3378, 378, 'File', 'ru_RU-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(3379, 378, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3380, 378, 'FileHash', '3814f550775492e690e1e569452801db'),
(3381, 378, 'CurrentUserID', '0'),
(3382, 378, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3383, 378, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3384, 378, 'Severity', '6'),
(3385, 378, 'Object', 'file'),
(3386, 378, 'EventType', 'modified'),
(3387, 379, 'CurrentUserID', '0'),
(3388, 379, 'ScanStatus', 'stopped'),
(3389, 379, 'EventType', 'stopped'),
(3390, 379, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3391, 379, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3392, 379, 'Severity', '20'),
(3393, 379, 'Object', 'system'),
(3394, 380, 'CurrentUserID', '0'),
(3395, 380, 'ScanStatus', 'started'),
(3396, 380, 'EventType', 'started'),
(3397, 380, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3398, 380, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3399, 380, 'Severity', '20'),
(3400, 380, 'Object', 'system'),
(3401, 381, 'File', 'pt_PT-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(3402, 381, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3403, 381, 'FileHash', '4b2f2988a20711e27428a7530896c275'),
(3404, 381, 'CurrentUserID', '0'),
(3405, 381, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3406, 381, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3407, 381, 'Severity', '6'),
(3408, 381, 'Object', 'file'),
(3409, 381, 'EventType', 'modified'),
(3410, 382, 'File', 'zh_TW-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(3411, 382, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3412, 382, 'FileHash', '2a216a50f6b9316abe2d25051a2c37dc'),
(3413, 382, 'CurrentUserID', '0'),
(3414, 382, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3415, 382, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3416, 382, 'Severity', '6'),
(3417, 382, 'Object', 'file'),
(3418, 382, 'EventType', 'modified'),
(3419, 383, 'File', 'nl_NL-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(3420, 383, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3421, 383, 'FileHash', '3f3976f57d61278d628ef89e835f80e8'),
(3422, 383, 'CurrentUserID', '0'),
(3423, 383, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3424, 383, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3425, 383, 'Severity', '6'),
(3426, 383, 'Object', 'file'),
(3427, 383, 'EventType', 'modified'),
(3428, 384, 'File', 'zh_TW-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(3429, 384, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3430, 384, 'FileHash', 'acb23537139723b1ba92f7f81915b8b0'),
(3431, 384, 'CurrentUserID', '0'),
(3432, 384, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3433, 384, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3434, 384, 'Severity', '6'),
(3435, 384, 'Object', 'file'),
(3436, 384, 'EventType', 'modified'),
(3437, 385, 'File', 'sv_SE-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3438, 385, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3439, 385, 'FileHash', 'd4664fa384834e5c940dac4148b17716'),
(3440, 385, 'CurrentUserID', '0'),
(3441, 385, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3442, 385, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3443, 385, 'Severity', '6'),
(3444, 385, 'Object', 'file'),
(3445, 385, 'EventType', 'modified'),
(3446, 386, 'File', 'nl_NL-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(3447, 386, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3448, 386, 'FileHash', '364cef95bfcb3caa56b2df9a6d658f84'),
(3449, 386, 'CurrentUserID', '0'),
(3450, 386, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3451, 386, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3452, 386, 'Severity', '6'),
(3453, 386, 'Object', 'file'),
(3454, 386, 'EventType', 'modified'),
(3455, 387, 'File', 'ar-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(3456, 387, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3457, 387, 'FileHash', '89408541f52eca67bc62c932ffd52fb8'),
(3458, 387, 'CurrentUserID', '0'),
(3459, 387, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3460, 387, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3461, 387, 'Severity', '6'),
(3462, 387, 'Object', 'file'),
(3463, 387, 'EventType', 'modified'),
(3464, 388, 'File', 'zh_TW-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3465, 388, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3466, 388, 'FileHash', '0554487bc16b05e0d16770a22c2ff89c'),
(3467, 388, 'CurrentUserID', '0'),
(3468, 388, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3469, 388, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3470, 388, 'Severity', '6'),
(3471, 388, 'Object', 'file'),
(3472, 388, 'EventType', 'modified'),
(3473, 389, 'File', 'zh_TW-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(3474, 389, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3475, 389, 'FileHash', '0684df2eb2bb88698227af43a7116727'),
(3476, 389, 'CurrentUserID', '0'),
(3477, 389, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3478, 389, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3479, 389, 'Severity', '6'),
(3480, 389, 'Object', 'file'),
(3481, 389, 'EventType', 'modified'),
(3482, 390, 'File', 'zh_TW-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(3483, 390, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3484, 390, 'FileHash', 'f4802c35f5619c8f95bdcd35954a72fc'),
(3485, 390, 'CurrentUserID', '0'),
(3486, 390, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3487, 390, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3488, 390, 'Severity', '6'),
(3489, 390, 'Object', 'file'),
(3490, 390, 'EventType', 'modified'),
(3491, 391, 'File', 'ar-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(3492, 391, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3493, 391, 'FileHash', '90b5181ce5162ba817334ff5e342fb60'),
(3494, 391, 'CurrentUserID', '0'),
(3495, 391, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3496, 391, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3497, 391, 'Severity', '6'),
(3498, 391, 'Object', 'file'),
(3499, 391, 'EventType', 'modified'),
(3500, 392, 'File', 'es_ES-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(3501, 392, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3502, 392, 'FileHash', '1e02fcc8e5cf11ffba47f9f7b3dbccfb'),
(3503, 392, 'CurrentUserID', '0'),
(3504, 392, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3505, 392, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3506, 392, 'Severity', '6'),
(3507, 392, 'Object', 'file'),
(3508, 392, 'EventType', 'modified'),
(3509, 393, 'File', 'pt_PT-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(3510, 393, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3511, 393, 'FileHash', '3881e019859715b65cfcec8734595e92'),
(3512, 393, 'CurrentUserID', '0'),
(3513, 393, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3514, 393, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3515, 393, 'Severity', '6'),
(3516, 393, 'Object', 'file'),
(3517, 393, 'EventType', 'modified'),
(3518, 394, 'File', 'it_IT-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3519, 394, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3520, 394, 'FileHash', 'a302732dd166f1804215668de4c490b1'),
(3521, 394, 'CurrentUserID', '0'),
(3522, 394, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3523, 394, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3524, 394, 'Severity', '6'),
(3525, 394, 'Object', 'file'),
(3526, 394, 'EventType', 'modified'),
(3527, 395, 'File', 'es_ES-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3528, 395, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3529, 395, 'FileHash', '479a1dd8c17383488aa38b1c0c1eb03a'),
(3530, 395, 'CurrentUserID', '0'),
(3531, 395, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3532, 395, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3533, 395, 'Severity', '6'),
(3534, 395, 'Object', 'file'),
(3535, 395, 'EventType', 'modified'),
(3536, 396, 'File', 'fr_FR-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(3537, 396, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3538, 396, 'FileHash', '9f0aa4e2847e347944479070f6b20701'),
(3539, 396, 'CurrentUserID', '0'),
(3540, 396, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3541, 396, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3542, 396, 'Severity', '6'),
(3543, 396, 'Object', 'file'),
(3544, 396, 'EventType', 'modified'),
(3545, 397, 'File', 'ar-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(3546, 397, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3547, 397, 'FileHash', '3552608968ad126bf2df5913c0271e5c'),
(3548, 397, 'CurrentUserID', '0'),
(3549, 397, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3550, 397, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3551, 397, 'Severity', '6'),
(3552, 397, 'Object', 'file'),
(3553, 397, 'EventType', 'modified'),
(3554, 398, 'File', 'ar-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3555, 398, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3556, 398, 'FileHash', '51b7b6ad39b60f67dc47597795dfe6da'),
(3557, 398, 'CurrentUserID', '0'),
(3558, 398, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3559, 398, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3560, 398, 'Severity', '6'),
(3561, 398, 'Object', 'file'),
(3562, 398, 'EventType', 'modified'),
(3563, 399, 'File', 'pt_PT-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(3564, 399, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3565, 399, 'FileHash', '832704232bed3010c3f9afb831eeafac'),
(3566, 399, 'CurrentUserID', '0'),
(3567, 399, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3568, 399, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3569, 399, 'Severity', '6'),
(3570, 399, 'Object', 'file'),
(3571, 399, 'EventType', 'modified'),
(3572, 400, 'File', 'ru_RU-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3573, 400, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3574, 400, 'FileHash', 'f9677f38cee27ec8f181ed4f44296bc9'),
(3575, 400, 'CurrentUserID', '0'),
(3576, 400, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3577, 400, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3578, 400, 'Severity', '6'),
(3579, 400, 'Object', 'file'),
(3580, 400, 'EventType', 'modified'),
(3581, 401, 'File', 'nl_NL-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3582, 401, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3583, 401, 'FileHash', '2c75b45fb975b916acd0e75e6e100fd6'),
(3584, 401, 'CurrentUserID', '0'),
(3585, 401, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3586, 401, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3587, 401, 'Severity', '6'),
(3588, 401, 'Object', 'file'),
(3589, 401, 'EventType', 'modified'),
(3590, 402, 'File', 'ru_RU-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(3591, 402, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3592, 402, 'FileHash', '8ab92b9f3efa70136d38acb548406085'),
(3593, 402, 'CurrentUserID', '0'),
(3594, 402, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3595, 402, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3596, 402, 'Severity', '6'),
(3597, 402, 'Object', 'file'),
(3598, 402, 'EventType', 'modified'),
(3599, 403, 'File', 'sv_SE-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(3600, 403, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3601, 403, 'FileHash', '9ac5ec543c9712881370a4fc0954503b'),
(3602, 403, 'CurrentUserID', '0'),
(3603, 403, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3604, 403, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3605, 403, 'Severity', '6'),
(3606, 403, 'Object', 'file'),
(3607, 403, 'EventType', 'modified'),
(3608, 404, 'File', 'sv_SE-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(3609, 404, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3610, 404, 'FileHash', '86916424ec055e9f5b68f3cfbfe11faf'),
(3611, 404, 'CurrentUserID', '0'),
(3612, 404, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3613, 404, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3614, 404, 'Severity', '6'),
(3615, 404, 'Object', 'file'),
(3616, 404, 'EventType', 'modified'),
(3617, 405, 'File', 'fr_FR-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(3618, 405, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3619, 405, 'FileHash', '15ef4e7d10835eabc2fd6939ab1ee3be'),
(3620, 405, 'CurrentUserID', '0'),
(3621, 405, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3622, 405, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3623, 405, 'Severity', '6'),
(3624, 405, 'Object', 'file'),
(3625, 405, 'EventType', 'modified'),
(3626, 406, 'File', 'pt_PT-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3627, 406, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3628, 406, 'FileHash', '96827362e9230a8e8223e0d492f59b62'),
(3629, 406, 'CurrentUserID', '0'),
(3630, 406, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3631, 406, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3632, 406, 'Severity', '6'),
(3633, 406, 'Object', 'file'),
(3634, 406, 'EventType', 'modified'),
(3635, 407, 'File', 'nl_NL-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(3636, 407, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3637, 407, 'FileHash', '01f91bc6d7f4961a618eb28823e69ba4'),
(3638, 407, 'CurrentUserID', '0'),
(3639, 407, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3640, 407, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3641, 407, 'Severity', '6'),
(3642, 407, 'Object', 'file'),
(3643, 407, 'EventType', 'modified'),
(3644, 408, 'File', 'nl_NL-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(3645, 408, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3646, 408, 'FileHash', 'b9ad35132192a3545d9b8f3e17667f0a'),
(3647, 408, 'CurrentUserID', '0'),
(3648, 408, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3649, 408, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3650, 408, 'Severity', '6'),
(3651, 408, 'Object', 'file'),
(3652, 408, 'EventType', 'modified'),
(3653, 409, 'File', 'nl_NL-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(3654, 409, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3655, 409, 'FileHash', '91842df408eb3074f9322e264ccdb0c7'),
(3656, 409, 'CurrentUserID', '0'),
(3657, 409, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3658, 409, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3659, 409, 'Severity', '6'),
(3660, 409, 'Object', 'file'),
(3661, 409, 'EventType', 'modified'),
(3662, 410, 'File', 'ru_RU-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(3663, 410, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3664, 410, 'FileHash', '661c20061b4be859fd20bb7de1a1bfa2'),
(3665, 410, 'CurrentUserID', '0'),
(3666, 410, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3667, 410, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3668, 410, 'Severity', '6'),
(3669, 410, 'Object', 'file'),
(3670, 410, 'EventType', 'modified'),
(3671, 411, 'File', 'fr_FR-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3672, 411, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3673, 411, 'FileHash', '4a85afe8d16e93e8e5314b30063912e3'),
(3674, 411, 'CurrentUserID', '0'),
(3675, 411, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3676, 411, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3677, 411, 'Severity', '6'),
(3678, 411, 'Object', 'file'),
(3679, 411, 'EventType', 'modified'),
(3680, 412, 'File', 'sv_SE-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(3681, 412, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3682, 412, 'FileHash', '3a9e0ae250381e8a2bf1ae0bbca2cd91'),
(3683, 412, 'CurrentUserID', '0'),
(3684, 412, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3685, 412, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3686, 412, 'Severity', '6'),
(3687, 412, 'Object', 'file'),
(3688, 412, 'EventType', 'modified'),
(3689, 413, 'File', 'sv_SE-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(3690, 413, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3691, 413, 'FileHash', '2c2760e5a693f02e797e680b8614ac11'),
(3692, 413, 'CurrentUserID', '0'),
(3693, 413, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3694, 413, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3695, 413, 'Severity', '6'),
(3696, 413, 'Object', 'file'),
(3697, 413, 'EventType', 'modified'),
(3698, 414, 'File', 'ru_RU-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(3699, 414, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3700, 414, 'FileHash', 'c79a3072de7075749f07d9060478d355'),
(3701, 414, 'CurrentUserID', '0'),
(3702, 414, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3703, 414, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3704, 414, 'Severity', '6'),
(3705, 414, 'Object', 'file'),
(3706, 414, 'EventType', 'modified'),
(3707, 415, 'File', 'pt_PT-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(3708, 415, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3709, 415, 'FileHash', '00f479602bf3eb9c2e28e055d8f5f6b0'),
(3710, 415, 'CurrentUserID', '0'),
(3711, 415, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3712, 415, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3713, 415, 'Severity', '6'),
(3714, 415, 'Object', 'file'),
(3715, 415, 'EventType', 'modified'),
(3716, 416, 'File', 'ar-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(3717, 416, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3718, 416, 'FileHash', '6861f0e343130f9077f540ca805cf9c1'),
(3719, 416, 'CurrentUserID', '0'),
(3720, 416, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3721, 416, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3722, 416, 'Severity', '6'),
(3723, 416, 'Object', 'file'),
(3724, 416, 'EventType', 'modified'),
(3725, 417, 'File', 'es_ES-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(3726, 417, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3727, 417, 'FileHash', 'aeff4e7fac8812075ceca41642115170'),
(3728, 417, 'CurrentUserID', '0'),
(3729, 417, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3730, 417, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3731, 417, 'Severity', '6'),
(3732, 417, 'Object', 'file'),
(3733, 417, 'EventType', 'modified'),
(3734, 418, 'File', 'zh_TW-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(3735, 418, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3736, 418, 'FileHash', 'bd8d742ec945f2b08e27b93f356bea02'),
(3737, 418, 'CurrentUserID', '0'),
(3738, 418, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3739, 418, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3740, 418, 'Severity', '6'),
(3741, 418, 'Object', 'file'),
(3742, 418, 'EventType', 'modified'),
(3743, 419, 'File', 'it_IT-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(3744, 419, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3745, 419, 'FileHash', 'e27bd482f7890401ec7666ac0c5c2535'),
(3746, 419, 'CurrentUserID', '0'),
(3747, 419, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3748, 419, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3749, 419, 'Severity', '6'),
(3750, 419, 'Object', 'file'),
(3751, 419, 'EventType', 'modified'),
(3752, 420, 'File', 'nl_NL-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(3753, 420, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3754, 420, 'FileHash', '4f1102c9e86ddabf330638006dac9a9e'),
(3755, 420, 'CurrentUserID', '0'),
(3756, 420, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3757, 420, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3758, 420, 'Severity', '6'),
(3759, 420, 'Object', 'file'),
(3760, 420, 'EventType', 'modified'),
(3761, 421, 'File', 'ar-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(3762, 421, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3763, 421, 'FileHash', '2619e8ee7fc73111c0474bacda5b4812'),
(3764, 421, 'CurrentUserID', '0'),
(3765, 421, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3766, 421, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3767, 421, 'Severity', '6'),
(3768, 421, 'Object', 'file'),
(3769, 421, 'EventType', 'modified'),
(3770, 422, 'File', 'es_ES-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(3771, 422, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3772, 422, 'FileHash', 'b2a1b29a305154705b2908f69aa3907a'),
(3773, 422, 'CurrentUserID', '0'),
(3774, 422, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3775, 422, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3776, 422, 'Severity', '6'),
(3777, 422, 'Object', 'file'),
(3778, 422, 'EventType', 'modified'),
(3779, 423, 'File', 'ru_RU-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(3780, 423, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3781, 423, 'FileHash', '8b773a7585c3a2bdf2f51d4f83e567a4'),
(3782, 423, 'CurrentUserID', '0'),
(3783, 423, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3784, 423, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3785, 423, 'Severity', '6'),
(3786, 423, 'Object', 'file'),
(3787, 423, 'EventType', 'modified'),
(3788, 424, 'File', 'pt_PT-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(3789, 424, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3790, 424, 'FileHash', '1b1538ab2fab4994dd63e7d805b9719f'),
(3791, 424, 'CurrentUserID', '0'),
(3792, 424, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3793, 424, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3794, 424, 'Severity', '6'),
(3795, 424, 'Object', 'file'),
(3796, 424, 'EventType', 'modified'),
(3797, 425, 'File', 'zh_TW-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(3798, 425, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3799, 425, 'FileHash', '1ce852cb96cd6e6ab0a19ec552a2209a'),
(3800, 425, 'CurrentUserID', '0'),
(3801, 425, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3802, 425, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3803, 425, 'Severity', '6'),
(3804, 425, 'Object', 'file'),
(3805, 425, 'EventType', 'modified'),
(3806, 426, 'File', 'it_IT-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(3807, 426, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3808, 426, 'FileHash', 'a9c27074099b98a6d49218f5bd82e09c'),
(3809, 426, 'CurrentUserID', '0'),
(3810, 426, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3811, 426, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3812, 426, 'Severity', '6'),
(3813, 426, 'Object', 'file'),
(3814, 426, 'EventType', 'modified'),
(3815, 427, 'File', 'ar-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(3816, 427, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3817, 427, 'FileHash', '1ecbeb2182a06cd21e88bcf6bdeeee17'),
(3818, 427, 'CurrentUserID', '0'),
(3819, 427, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3820, 427, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3821, 427, 'Severity', '6'),
(3822, 427, 'Object', 'file'),
(3823, 427, 'EventType', 'modified'),
(3824, 428, 'File', 'zh_TW-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(3825, 428, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3826, 428, 'FileHash', '37995306e2ca04712ab1c1ff8042ee5a'),
(3827, 428, 'CurrentUserID', '0'),
(3828, 428, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3829, 428, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3830, 428, 'Severity', '6'),
(3831, 428, 'Object', 'file'),
(3832, 428, 'EventType', 'modified'),
(3833, 429, 'File', 'sv_SE-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(3834, 429, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3835, 429, 'FileHash', 'ed99d7d9b3473ba4b4602b3b25185f12'),
(3836, 429, 'CurrentUserID', '0'),
(3837, 429, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3838, 429, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3839, 429, 'Severity', '6'),
(3840, 429, 'Object', 'file'),
(3841, 429, 'EventType', 'modified'),
(3842, 430, 'File', 'es_ES-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(3843, 430, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3844, 430, 'FileHash', 'de4cc269208253cc57993596d968656c'),
(3845, 430, 'CurrentUserID', '0'),
(3846, 430, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3847, 430, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3848, 430, 'Severity', '6'),
(3849, 430, 'Object', 'file'),
(3850, 430, 'EventType', 'modified'),
(3851, 431, 'File', 'it_IT-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(3852, 431, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3853, 431, 'FileHash', 'e6e9d40898a8bb75c95cc36867cf0612'),
(3854, 431, 'CurrentUserID', '0'),
(3855, 431, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3856, 431, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3857, 431, 'Severity', '6'),
(3858, 431, 'Object', 'file'),
(3859, 431, 'EventType', 'modified'),
(3860, 432, 'File', 'pt_PT-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(3861, 432, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3862, 432, 'FileHash', 'e15343a07e132fc71f53438d28a0375a'),
(3863, 432, 'CurrentUserID', '0'),
(3864, 432, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3865, 432, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3866, 432, 'Severity', '6'),
(3867, 432, 'Object', 'file'),
(3868, 432, 'EventType', 'modified'),
(3869, 433, 'File', 'it_IT-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3870, 433, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3871, 433, 'FileHash', '8d35c194ab0cddf7bda30850ee16bde9'),
(3872, 433, 'CurrentUserID', '0'),
(3873, 433, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3874, 433, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3875, 433, 'Severity', '6'),
(3876, 433, 'Object', 'file'),
(3877, 433, 'EventType', 'modified'),
(3878, 434, 'File', 'ru_RU-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(3879, 434, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3880, 434, 'FileHash', 'f1cdb2459da7a2dce4cc380fdb69f0a2'),
(3881, 434, 'CurrentUserID', '0'),
(3882, 434, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3883, 434, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3884, 434, 'Severity', '6'),
(3885, 434, 'Object', 'file'),
(3886, 434, 'EventType', 'modified'),
(3887, 435, 'File', 'nl_NL-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3888, 435, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3889, 435, 'FileHash', 'fdbdcbd156b398d124f128e7e58de663'),
(3890, 435, 'CurrentUserID', '0'),
(3891, 435, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3892, 435, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3893, 435, 'Severity', '6'),
(3894, 435, 'Object', 'file'),
(3895, 435, 'EventType', 'modified'),
(3896, 436, 'File', 'pt_PT-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(3897, 436, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3898, 436, 'FileHash', 'ed54319b00770ed62e4166feafd70c4b'),
(3899, 436, 'CurrentUserID', '0'),
(3900, 436, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3901, 436, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3902, 436, 'Severity', '6'),
(3903, 436, 'Object', 'file'),
(3904, 436, 'EventType', 'modified'),
(3905, 437, 'File', 'it_IT-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(3906, 437, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3907, 437, 'FileHash', '543f1f411d2559cab50c94e853b7edec'),
(3908, 437, 'CurrentUserID', '0'),
(3909, 437, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3910, 437, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3911, 437, 'Severity', '6'),
(3912, 437, 'Object', 'file'),
(3913, 437, 'EventType', 'modified'),
(3914, 438, 'File', 'nl_NL-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(3915, 438, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3916, 438, 'FileHash', 'dc5dd6b18ba95402205713d6e71d0531'),
(3917, 438, 'CurrentUserID', '0'),
(3918, 438, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3919, 438, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3920, 438, 'Severity', '6'),
(3921, 438, 'Object', 'file'),
(3922, 438, 'EventType', 'modified'),
(3923, 439, 'File', 'ru_RU-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(3924, 439, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3925, 439, 'FileHash', 'af5c2816b6abf5a2fc878568925beb58'),
(3926, 439, 'CurrentUserID', '0'),
(3927, 439, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3928, 439, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3929, 439, 'Severity', '6'),
(3930, 439, 'Object', 'file'),
(3931, 439, 'EventType', 'modified'),
(3932, 440, 'File', 'ru_RU-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(3933, 440, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3934, 440, 'FileHash', 'ec07d09d1a53dcf7647b0cdcbcce3f6f'),
(3935, 440, 'CurrentUserID', '0'),
(3936, 440, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3937, 440, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3938, 440, 'Severity', '6'),
(3939, 440, 'Object', 'file'),
(3940, 440, 'EventType', 'modified'),
(3941, 441, 'File', 'it_IT-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(3942, 441, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3943, 441, 'FileHash', '4f3733ceff0e56b0241771f11814bffe'),
(3944, 441, 'CurrentUserID', '0'),
(3945, 441, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3946, 441, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3947, 441, 'Severity', '6'),
(3948, 441, 'Object', 'file'),
(3949, 441, 'EventType', 'modified'),
(3950, 442, 'File', 'ar-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(3951, 442, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3952, 442, 'FileHash', '5ce65c466bd889584ed9d67a020f4900'),
(3953, 442, 'CurrentUserID', '0'),
(3954, 442, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3955, 442, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3956, 442, 'Severity', '6'),
(3957, 442, 'Object', 'file'),
(3958, 442, 'EventType', 'modified'),
(3959, 443, 'File', 'ru_RU-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(3960, 443, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3961, 443, 'FileHash', 'c17638ebefc105c2d9b46f1fe73b6c02'),
(3962, 443, 'CurrentUserID', '0'),
(3963, 443, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3964, 443, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3965, 443, 'Severity', '6'),
(3966, 443, 'Object', 'file'),
(3967, 443, 'EventType', 'modified'),
(3968, 444, 'File', 'fr_FR-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(3969, 444, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3970, 444, 'FileHash', 'f0096f67f3dfcfe31d6347c0a9a84701'),
(3971, 444, 'CurrentUserID', '0'),
(3972, 444, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3973, 444, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3974, 444, 'Severity', '6'),
(3975, 444, 'Object', 'file'),
(3976, 444, 'EventType', 'modified'),
(3977, 445, 'File', 'pt_PT-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(3978, 445, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3979, 445, 'FileHash', 'f9dc30a8461e02f325d28c1cd3df4a2b'),
(3980, 445, 'CurrentUserID', '0'),
(3981, 445, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3982, 445, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3983, 445, 'Severity', '6'),
(3984, 445, 'Object', 'file'),
(3985, 445, 'EventType', 'modified'),
(3986, 446, 'File', 'nl_NL-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(3987, 446, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3988, 446, 'FileHash', 'f33dbcb75c8fefd52ffa3dcee813a806'),
(3989, 446, 'CurrentUserID', '0'),
(3990, 446, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(3991, 446, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(3992, 446, 'Severity', '6'),
(3993, 446, 'Object', 'file'),
(3994, 446, 'EventType', 'modified'),
(3995, 447, 'File', 'fr_FR-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(3996, 447, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(3997, 447, 'FileHash', '1dab4cc8acf07b353b4d9ba6f98d1de1'),
(3998, 447, 'CurrentUserID', '0'),
(3999, 447, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4000, 447, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4001, 447, 'Severity', '6'),
(4002, 447, 'Object', 'file'),
(4003, 447, 'EventType', 'modified'),
(4004, 448, 'File', 'fr_FR-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(4005, 448, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4006, 448, 'FileHash', '5d74d67053e4432a885a483b4f31f4b9'),
(4007, 448, 'CurrentUserID', '0'),
(4008, 448, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4009, 448, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4010, 448, 'Severity', '6'),
(4011, 448, 'Object', 'file'),
(4012, 448, 'EventType', 'modified'),
(4013, 449, 'File', 'nl_NL-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(4014, 449, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4015, 449, 'FileHash', '2fbff77ba60f160affd331bd29a6cb68'),
(4016, 449, 'CurrentUserID', '0'),
(4017, 449, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4018, 449, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4019, 449, 'Severity', '6'),
(4020, 449, 'Object', 'file'),
(4021, 449, 'EventType', 'modified'),
(4022, 450, 'File', 'fr_FR-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(4023, 450, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4024, 450, 'FileHash', 'b1a1e22d09afb7ce83263270d2b75ba6'),
(4025, 450, 'CurrentUserID', '0'),
(4026, 450, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4027, 450, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4028, 450, 'Severity', '6'),
(4029, 450, 'Object', 'file'),
(4030, 450, 'EventType', 'modified'),
(4031, 451, 'File', 'sv_SE-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(4032, 451, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4033, 451, 'FileHash', 'd758400581fe91fc2c98f11ec52bc46c'),
(4034, 451, 'CurrentUserID', '0'),
(4035, 451, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4036, 451, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4037, 451, 'Severity', '6'),
(4038, 451, 'Object', 'file'),
(4039, 451, 'EventType', 'modified'),
(4040, 452, 'File', 'fr_FR-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(4041, 452, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4042, 452, 'FileHash', 'c92eaa177f858a76959e399a62346c01'),
(4043, 452, 'CurrentUserID', '0'),
(4044, 452, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4045, 452, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4046, 452, 'Severity', '6'),
(4047, 452, 'Object', 'file'),
(4048, 452, 'EventType', 'modified'),
(4049, 453, 'File', 'it_IT-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(4050, 453, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4051, 453, 'FileHash', '392ebbf8ec8ee93d606c949113e5529c'),
(4052, 453, 'CurrentUserID', '0'),
(4053, 453, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4054, 453, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4055, 453, 'Severity', '6'),
(4056, 453, 'Object', 'file'),
(4057, 453, 'EventType', 'modified'),
(4058, 454, 'File', 'pt_PT-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(4059, 454, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4060, 454, 'FileHash', '7379bc77a9acf32583e9344f221925be'),
(4061, 454, 'CurrentUserID', '0'),
(4062, 454, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4063, 454, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4064, 454, 'Severity', '6'),
(4065, 454, 'Object', 'file'),
(4066, 454, 'EventType', 'modified'),
(4067, 455, 'File', 'ar-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(4068, 455, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4069, 455, 'FileHash', '2ac12672603234753f992e1ee608bc23'),
(4070, 455, 'CurrentUserID', '0'),
(4071, 455, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4072, 455, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4073, 455, 'Severity', '6'),
(4074, 455, 'Object', 'file'),
(4075, 455, 'EventType', 'modified'),
(4076, 456, 'File', 'sv_SE-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(4077, 456, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4078, 456, 'FileHash', '0661b4551c3db55c9e845ab752993b50'),
(4079, 456, 'CurrentUserID', '0'),
(4080, 456, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4081, 456, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4082, 456, 'Severity', '6'),
(4083, 456, 'Object', 'file'),
(4084, 456, 'EventType', 'modified'),
(4085, 457, 'File', 'nl_NL-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(4086, 457, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4087, 457, 'FileHash', '2353526ead5b4848a7d8d8d40e520b73'),
(4088, 457, 'CurrentUserID', '0'),
(4089, 457, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4090, 457, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4091, 457, 'Severity', '6'),
(4092, 457, 'Object', 'file'),
(4093, 457, 'EventType', 'modified'),
(4094, 458, 'File', 'pt_PT-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(4095, 458, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4096, 458, 'FileHash', '5c1dbe76c588afa725f9ba1c0e93e9cc'),
(4097, 458, 'CurrentUserID', '0'),
(4098, 458, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4099, 458, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4100, 458, 'Severity', '6'),
(4101, 458, 'Object', 'file'),
(4102, 458, 'EventType', 'modified'),
(4103, 459, 'File', 'fr_FR-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4104, 459, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4105, 459, 'FileHash', '0dc45298cd642949d7fc805c67069cb8'),
(4106, 459, 'CurrentUserID', '0'),
(4107, 459, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4108, 459, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4109, 459, 'Severity', '6'),
(4110, 459, 'Object', 'file');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(4111, 459, 'EventType', 'modified'),
(4112, 460, 'File', 'fr_FR-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(4113, 460, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4114, 460, 'FileHash', '7434677e8caaecfdc432a7c967d07da0'),
(4115, 460, 'CurrentUserID', '0'),
(4116, 460, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4117, 460, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4118, 460, 'Severity', '6'),
(4119, 460, 'Object', 'file'),
(4120, 460, 'EventType', 'modified'),
(4121, 461, 'File', 'pt_PT-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(4122, 461, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4123, 461, 'FileHash', '60f52fc902efe5127540fd57a80e3c4e'),
(4124, 461, 'CurrentUserID', '0'),
(4125, 461, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4126, 461, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4127, 461, 'Severity', '6'),
(4128, 461, 'Object', 'file'),
(4129, 461, 'EventType', 'modified'),
(4130, 462, 'File', 'es_ES-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(4131, 462, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4132, 462, 'FileHash', 'df717fd8a2841e3b39c4787256d282af'),
(4133, 462, 'CurrentUserID', '0'),
(4134, 462, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4135, 462, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4136, 462, 'Severity', '6'),
(4137, 462, 'Object', 'file'),
(4138, 462, 'EventType', 'modified'),
(4139, 463, 'File', 'it_IT-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4140, 463, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4141, 463, 'FileHash', '5219387ab5f2090c5b523a17a590fb1b'),
(4142, 463, 'CurrentUserID', '0'),
(4143, 463, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4144, 463, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4145, 463, 'Severity', '6'),
(4146, 463, 'Object', 'file'),
(4147, 463, 'EventType', 'modified'),
(4148, 464, 'File', 'es_ES-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(4149, 464, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4150, 464, 'FileHash', '31cfeee5aa3dac3914b05728fac3a2a0'),
(4151, 464, 'CurrentUserID', '0'),
(4152, 464, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4153, 464, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4154, 464, 'Severity', '6'),
(4155, 464, 'Object', 'file'),
(4156, 464, 'EventType', 'modified'),
(4157, 465, 'File', 'ru_RU-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(4158, 465, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4159, 465, 'FileHash', '3bfbce7471ae0eeac2a28575566db3cb'),
(4160, 465, 'CurrentUserID', '0'),
(4161, 465, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4162, 465, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4163, 465, 'Severity', '6'),
(4164, 465, 'Object', 'file'),
(4165, 465, 'EventType', 'modified'),
(4166, 466, 'File', 'fr_FR-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(4167, 466, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4168, 466, 'FileHash', '528af9c10dbb15e1376eb4c461842975'),
(4169, 466, 'CurrentUserID', '0'),
(4170, 466, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4171, 466, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4172, 466, 'Severity', '6'),
(4173, 466, 'Object', 'file'),
(4174, 466, 'EventType', 'modified'),
(4175, 467, 'File', 'sv_SE-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(4176, 467, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4177, 467, 'FileHash', '16c63bac6158dd29124a6833dd45f0b6'),
(4178, 467, 'CurrentUserID', '0'),
(4179, 467, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4180, 467, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4181, 467, 'Severity', '6'),
(4182, 467, 'Object', 'file'),
(4183, 467, 'EventType', 'modified'),
(4184, 468, 'File', 'sv_SE-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(4185, 468, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4186, 468, 'FileHash', '54b08bff4e6248eda2d34965cb705861'),
(4187, 468, 'CurrentUserID', '0'),
(4188, 468, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4189, 468, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4190, 468, 'Severity', '6'),
(4191, 468, 'Object', 'file'),
(4192, 468, 'EventType', 'modified'),
(4193, 469, 'File', 'zh_TW-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(4194, 469, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4195, 469, 'FileHash', '7f9427a841f702d7dfb1c08a60a6cb4b'),
(4196, 469, 'CurrentUserID', '0'),
(4197, 469, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4198, 469, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4199, 469, 'Severity', '6'),
(4200, 469, 'Object', 'file'),
(4201, 469, 'EventType', 'modified'),
(4202, 470, 'File', 'zh_TW-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(4203, 470, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4204, 470, 'FileHash', '6a358f94c4e36ffaa4a45af713167729'),
(4205, 470, 'CurrentUserID', '0'),
(4206, 470, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4207, 470, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4208, 470, 'Severity', '6'),
(4209, 470, 'Object', 'file'),
(4210, 470, 'EventType', 'modified'),
(4211, 471, 'File', 'nl_NL-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(4212, 471, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4213, 471, 'FileHash', 'efcb30cf4fe07f7e14bc45266c71a174'),
(4214, 471, 'CurrentUserID', '0'),
(4215, 471, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4216, 471, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4217, 471, 'Severity', '6'),
(4218, 471, 'Object', 'file'),
(4219, 471, 'EventType', 'modified'),
(4220, 472, 'File', 'fr_FR-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(4221, 472, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4222, 472, 'FileHash', 'f2ca395d0cbdb705d6a06f99cb41d80c'),
(4223, 472, 'CurrentUserID', '0'),
(4224, 472, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4225, 472, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4226, 472, 'Severity', '6'),
(4227, 472, 'Object', 'file'),
(4228, 472, 'EventType', 'modified'),
(4229, 473, 'File', 'pt_PT-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(4230, 473, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4231, 473, 'FileHash', 'cf0edf0c9bb75380aeb80d7e52b88df5'),
(4232, 473, 'CurrentUserID', '0'),
(4233, 473, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4234, 473, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4235, 473, 'Severity', '6'),
(4236, 473, 'Object', 'file'),
(4237, 473, 'EventType', 'modified'),
(4238, 474, 'File', 'fr_FR-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(4239, 474, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4240, 474, 'FileHash', 'e4f2c27f8ca1ef47334ba5ca6cf7f323'),
(4241, 474, 'CurrentUserID', '0'),
(4242, 474, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4243, 474, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4244, 474, 'Severity', '6'),
(4245, 474, 'Object', 'file'),
(4246, 474, 'EventType', 'modified'),
(4247, 475, 'File', 'ar-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(4248, 475, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4249, 475, 'FileHash', 'eb007a003b08cf7af66ee9950ea04196'),
(4250, 475, 'CurrentUserID', '0'),
(4251, 475, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4252, 475, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4253, 475, 'Severity', '6'),
(4254, 475, 'Object', 'file'),
(4255, 475, 'EventType', 'modified'),
(4256, 476, 'File', 'es_ES-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(4257, 476, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4258, 476, 'FileHash', '2a1af50b5b2304fc91434746ad87e9a3'),
(4259, 476, 'CurrentUserID', '0'),
(4260, 476, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4261, 476, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4262, 476, 'Severity', '6'),
(4263, 476, 'Object', 'file'),
(4264, 476, 'EventType', 'modified'),
(4265, 477, 'File', 'zh_TW-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(4266, 477, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4267, 477, 'FileHash', '0d7b713924426d850804adae3686ee76'),
(4268, 477, 'CurrentUserID', '0'),
(4269, 477, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4270, 477, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4271, 477, 'Severity', '6'),
(4272, 477, 'Object', 'file'),
(4273, 477, 'EventType', 'modified'),
(4274, 478, 'File', 'zh_TW-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(4275, 478, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4276, 478, 'FileHash', 'be050a9a078079b0765bc039f792b3de'),
(4277, 478, 'CurrentUserID', '0'),
(4278, 478, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4279, 478, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4280, 478, 'Severity', '6'),
(4281, 478, 'Object', 'file'),
(4282, 478, 'EventType', 'modified'),
(4283, 479, 'File', 'sv_SE-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(4284, 479, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4285, 479, 'FileHash', '74172316617ea50181c8bd55632dd84d'),
(4286, 479, 'CurrentUserID', '0'),
(4287, 479, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4288, 479, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4289, 479, 'Severity', '6'),
(4290, 479, 'Object', 'file'),
(4291, 479, 'EventType', 'modified'),
(4292, 480, 'File', 'sv_SE-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4293, 480, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4294, 480, 'FileHash', '2e7c3c6338e1c601c9e107e6f38f6826'),
(4295, 480, 'CurrentUserID', '0'),
(4296, 480, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4297, 480, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4298, 480, 'Severity', '6'),
(4299, 480, 'Object', 'file'),
(4300, 480, 'EventType', 'modified'),
(4301, 481, 'File', 'it_IT-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(4302, 481, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4303, 481, 'FileHash', '4719a3a994b5b098b1f6c35f145393a6'),
(4304, 481, 'CurrentUserID', '0'),
(4305, 481, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4306, 481, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4307, 481, 'Severity', '6'),
(4308, 481, 'Object', 'file'),
(4309, 481, 'EventType', 'modified'),
(4310, 482, 'File', 'it_IT-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(4311, 482, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4312, 482, 'FileHash', 'b5069a4aa73996e42decb6e4d762e133'),
(4313, 482, 'CurrentUserID', '0'),
(4314, 482, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4315, 482, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4316, 482, 'Severity', '6'),
(4317, 482, 'Object', 'file'),
(4318, 482, 'EventType', 'modified'),
(4319, 483, 'File', 'fr_FR-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(4320, 483, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4321, 483, 'FileHash', 'c2e3957ed988bb9bbd20265cd0fe2cc8'),
(4322, 483, 'CurrentUserID', '0'),
(4323, 483, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4324, 483, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4325, 483, 'Severity', '6'),
(4326, 483, 'Object', 'file'),
(4327, 483, 'EventType', 'modified'),
(4328, 484, 'File', 'it_IT-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(4329, 484, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4330, 484, 'FileHash', 'a612344fe7c317fc2672f51f8e3c9d98'),
(4331, 484, 'CurrentUserID', '0'),
(4332, 484, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4333, 484, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4334, 484, 'Severity', '6'),
(4335, 484, 'Object', 'file'),
(4336, 484, 'EventType', 'modified'),
(4337, 485, 'File', 'es_ES-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(4338, 485, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4339, 485, 'FileHash', 'f714578dd0d2d0f38d2f8083ab514c85'),
(4340, 485, 'CurrentUserID', '0'),
(4341, 485, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4342, 485, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4343, 485, 'Severity', '6'),
(4344, 485, 'Object', 'file'),
(4345, 485, 'EventType', 'modified'),
(4346, 486, 'File', 'fr_FR-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(4347, 486, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4348, 486, 'FileHash', 'd22cb6a68c6e45456b734091611fff60'),
(4349, 486, 'CurrentUserID', '0'),
(4350, 486, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4351, 486, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4352, 486, 'Severity', '6'),
(4353, 486, 'Object', 'file'),
(4354, 486, 'EventType', 'modified'),
(4355, 487, 'File', 'sv_SE-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(4356, 487, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4357, 487, 'FileHash', '072913bcf0bd5e181dc85f7b420e1a0b'),
(4358, 487, 'CurrentUserID', '0'),
(4359, 487, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4360, 487, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4361, 487, 'Severity', '6'),
(4362, 487, 'Object', 'file'),
(4363, 487, 'EventType', 'modified'),
(4364, 488, 'File', 'zh_TW-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(4365, 488, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4366, 488, 'FileHash', '7917127c50a504be3e3e7ef460ba9923'),
(4367, 488, 'CurrentUserID', '0'),
(4368, 488, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4369, 488, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4370, 488, 'Severity', '6'),
(4371, 488, 'Object', 'file'),
(4372, 488, 'EventType', 'modified'),
(4373, 489, 'File', 'nl_NL-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(4374, 489, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4375, 489, 'FileHash', '793e729aeb8ab42577de5cd8c16272de'),
(4376, 489, 'CurrentUserID', '0'),
(4377, 489, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4378, 489, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4379, 489, 'Severity', '6'),
(4380, 489, 'Object', 'file'),
(4381, 489, 'EventType', 'modified'),
(4382, 490, 'File', 'it_IT-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(4383, 490, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4384, 490, 'FileHash', '201831a0f931a88e1ae9e3c4d8158de2'),
(4385, 490, 'CurrentUserID', '0'),
(4386, 490, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4387, 490, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4388, 490, 'Severity', '6'),
(4389, 490, 'Object', 'file'),
(4390, 490, 'EventType', 'modified'),
(4391, 491, 'File', 'sv_SE-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(4392, 491, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4393, 491, 'FileHash', '7363c01501c8166a91461f1de3f72d9e'),
(4394, 491, 'CurrentUserID', '0'),
(4395, 491, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4396, 491, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4397, 491, 'Severity', '6'),
(4398, 491, 'Object', 'file'),
(4399, 491, 'EventType', 'modified'),
(4400, 492, 'File', 'es_ES-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(4401, 492, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4402, 492, 'FileHash', '7e3d06dbaa4ed376d55ab9b95141ea7f'),
(4403, 492, 'CurrentUserID', '0'),
(4404, 492, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4405, 492, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4406, 492, 'Severity', '6'),
(4407, 492, 'Object', 'file'),
(4408, 492, 'EventType', 'modified'),
(4409, 493, 'File', 'es_ES-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(4410, 493, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4411, 493, 'FileHash', '7657d9fcf2462482ba407c3bbecabf01'),
(4412, 493, 'CurrentUserID', '0'),
(4413, 493, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4414, 493, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4415, 493, 'Severity', '6'),
(4416, 493, 'Object', 'file'),
(4417, 493, 'EventType', 'modified'),
(4418, 494, 'File', 'sv_SE-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(4419, 494, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4420, 494, 'FileHash', '6efdbd90d8ea2a6677bfd58c943b71f9'),
(4421, 494, 'CurrentUserID', '0'),
(4422, 494, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4423, 494, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4424, 494, 'Severity', '6'),
(4425, 494, 'Object', 'file'),
(4426, 494, 'EventType', 'modified'),
(4427, 495, 'File', 'ar-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(4428, 495, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4429, 495, 'FileHash', '36530043592dc698573e3225f1b2b5cc'),
(4430, 495, 'CurrentUserID', '0'),
(4431, 495, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4432, 495, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4433, 495, 'Severity', '6'),
(4434, 495, 'Object', 'file'),
(4435, 495, 'EventType', 'modified'),
(4436, 496, 'File', 'it_IT-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(4437, 496, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4438, 496, 'FileHash', '87bd57f781c011a96e2e1b4a14683f07'),
(4439, 496, 'CurrentUserID', '0'),
(4440, 496, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4441, 496, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4442, 496, 'Severity', '6'),
(4443, 496, 'Object', 'file'),
(4444, 496, 'EventType', 'modified'),
(4445, 497, 'File', 'es_ES-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(4446, 497, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4447, 497, 'FileHash', '336ea28346431c43e083e0b990059139'),
(4448, 497, 'CurrentUserID', '0'),
(4449, 497, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4450, 497, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4451, 497, 'Severity', '6'),
(4452, 497, 'Object', 'file'),
(4453, 497, 'EventType', 'modified'),
(4454, 498, 'File', 'ar-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(4455, 498, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4456, 498, 'FileHash', '0dc33b35ba0e16ff4f1af669f181c487'),
(4457, 498, 'CurrentUserID', '0'),
(4458, 498, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4459, 498, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4460, 498, 'Severity', '6'),
(4461, 498, 'Object', 'file'),
(4462, 498, 'EventType', 'modified'),
(4463, 499, 'File', 'ar-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4464, 499, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4465, 499, 'FileHash', 'acce64cfafdab9fc0e04f78fc5a189f8'),
(4466, 499, 'CurrentUserID', '0'),
(4467, 499, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4468, 499, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4469, 499, 'Severity', '6'),
(4470, 499, 'Object', 'file'),
(4471, 499, 'EventType', 'modified'),
(4472, 500, 'File', 'ar-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(4473, 500, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4474, 500, 'FileHash', '320246506c954eede5b7ae421f51ca76'),
(4475, 500, 'CurrentUserID', '0'),
(4476, 500, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4477, 500, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4478, 500, 'Severity', '6'),
(4479, 500, 'Object', 'file'),
(4480, 500, 'EventType', 'modified'),
(4481, 501, 'File', 'fr_FR-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(4482, 501, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4483, 501, 'FileHash', 'dea3d4f709ff43bf85922d9c16753fd4'),
(4484, 501, 'CurrentUserID', '0'),
(4485, 501, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4486, 501, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4487, 501, 'Severity', '6'),
(4488, 501, 'Object', 'file'),
(4489, 501, 'EventType', 'modified'),
(4490, 502, 'File', 'nl_NL-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(4491, 502, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4492, 502, 'FileHash', '01341951c05cd037d00c426773fcf3ec'),
(4493, 502, 'CurrentUserID', '0'),
(4494, 502, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4495, 502, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4496, 502, 'Severity', '6'),
(4497, 502, 'Object', 'file'),
(4498, 502, 'EventType', 'modified'),
(4499, 503, 'File', 'ar-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(4500, 503, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4501, 503, 'FileHash', '73106da66d12821db467a30c32d2679b'),
(4502, 503, 'CurrentUserID', '0'),
(4503, 503, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4504, 503, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4505, 503, 'Severity', '6'),
(4506, 503, 'Object', 'file'),
(4507, 503, 'EventType', 'modified'),
(4508, 504, 'File', 'nl_NL-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(4509, 504, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4510, 504, 'FileHash', '10c05aa8ebe87c1b92ca698ac543b951'),
(4511, 504, 'CurrentUserID', '0'),
(4512, 504, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4513, 504, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4514, 504, 'Severity', '6'),
(4515, 504, 'Object', 'file'),
(4516, 504, 'EventType', 'modified'),
(4517, 505, 'File', 'pt_PT-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4518, 505, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4519, 505, 'FileHash', '403c80c62da962d4cbd28761787f9e7f'),
(4520, 505, 'CurrentUserID', '0'),
(4521, 505, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4522, 505, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4523, 505, 'Severity', '6'),
(4524, 505, 'Object', 'file'),
(4525, 505, 'EventType', 'modified'),
(4526, 506, 'File', 'ru_RU-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4527, 506, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4528, 506, 'FileHash', '71dd421c038672306f99da24630058be'),
(4529, 506, 'CurrentUserID', '0'),
(4530, 506, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4531, 506, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4532, 506, 'Severity', '6'),
(4533, 506, 'Object', 'file'),
(4534, 506, 'EventType', 'modified'),
(4535, 507, 'File', 'it_IT-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(4536, 507, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4537, 507, 'FileHash', '6533ab72b8184fb24229cbbc6e2464f1'),
(4538, 507, 'CurrentUserID', '0'),
(4539, 507, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4540, 507, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4541, 507, 'Severity', '6'),
(4542, 507, 'Object', 'file'),
(4543, 507, 'EventType', 'modified'),
(4544, 508, 'File', 'zh_TW-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(4545, 508, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4546, 508, 'FileHash', '298da02ba64c71cdf396be27d398d7cc'),
(4547, 508, 'CurrentUserID', '0'),
(4548, 508, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4549, 508, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4550, 508, 'Severity', '6'),
(4551, 508, 'Object', 'file'),
(4552, 508, 'EventType', 'modified'),
(4553, 509, 'File', 'it_IT-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(4554, 509, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4555, 509, 'FileHash', '5c952a5f4a2b3fbfe36e0859266a1c8e'),
(4556, 509, 'CurrentUserID', '0'),
(4557, 509, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4558, 509, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4559, 509, 'Severity', '6'),
(4560, 509, 'Object', 'file'),
(4561, 509, 'EventType', 'modified'),
(4562, 510, 'File', 'es_ES-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(4563, 510, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4564, 510, 'FileHash', 'e08447fdf9d64e72aa6f65d548bc100c'),
(4565, 510, 'CurrentUserID', '0'),
(4566, 510, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4567, 510, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4568, 510, 'Severity', '6'),
(4569, 510, 'Object', 'file'),
(4570, 510, 'EventType', 'modified'),
(4571, 511, 'File', 'pt_PT-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(4572, 511, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4573, 511, 'FileHash', 'f28f23500c4c9b91a4d9dafe436fa697'),
(4574, 511, 'CurrentUserID', '0'),
(4575, 511, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4576, 511, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4577, 511, 'Severity', '6'),
(4578, 511, 'Object', 'file'),
(4579, 511, 'EventType', 'modified'),
(4580, 512, 'File', 'sv_SE-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(4581, 512, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4582, 512, 'FileHash', 'aa1304a26d66eb22ccc566b1c7b75665'),
(4583, 512, 'CurrentUserID', '0'),
(4584, 512, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4585, 512, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4586, 512, 'Severity', '6'),
(4587, 512, 'Object', 'file'),
(4588, 512, 'EventType', 'modified'),
(4589, 513, 'File', 'it_IT-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(4590, 513, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4591, 513, 'FileHash', 'fdb29344404a0011bb884253c4e9125e'),
(4592, 513, 'CurrentUserID', '0'),
(4593, 513, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4594, 513, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4595, 513, 'Severity', '6'),
(4596, 513, 'Object', 'file'),
(4597, 513, 'EventType', 'modified'),
(4598, 514, 'File', 'zh_TW-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(4599, 514, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4600, 514, 'FileHash', 'dc088edb196e3d5ca6edbdbb4d156132'),
(4601, 514, 'CurrentUserID', '0'),
(4602, 514, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4603, 514, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4604, 514, 'Severity', '6'),
(4605, 514, 'Object', 'file'),
(4606, 514, 'EventType', 'modified'),
(4607, 515, 'File', 'zh_TW-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4608, 515, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4609, 515, 'FileHash', '296a832ae9a332ad035afb9edaf4455c'),
(4610, 515, 'CurrentUserID', '0'),
(4611, 515, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4612, 515, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4613, 515, 'Severity', '6'),
(4614, 515, 'Object', 'file'),
(4615, 515, 'EventType', 'modified'),
(4616, 516, 'File', 'ar-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(4617, 516, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4618, 516, 'FileHash', '07df0d6c8d95f84cca1c9d459582c235'),
(4619, 516, 'CurrentUserID', '0'),
(4620, 516, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4621, 516, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4622, 516, 'Severity', '6'),
(4623, 516, 'Object', 'file'),
(4624, 516, 'EventType', 'modified'),
(4625, 517, 'File', 'es_ES-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(4626, 517, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4627, 517, 'FileHash', '909a45a8ddcd998b098acab83cb6d8b4'),
(4628, 517, 'CurrentUserID', '0'),
(4629, 517, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4630, 517, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4631, 517, 'Severity', '6'),
(4632, 517, 'Object', 'file'),
(4633, 517, 'EventType', 'modified'),
(4634, 518, 'File', 'ru_RU-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(4635, 518, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4636, 518, 'FileHash', '0176cb54e2c1a7c98dcc3e56b00583d9'),
(4637, 518, 'CurrentUserID', '0'),
(4638, 518, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4639, 518, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4640, 518, 'Severity', '6'),
(4641, 518, 'Object', 'file'),
(4642, 518, 'EventType', 'modified'),
(4643, 519, 'File', 'ar-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(4644, 519, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4645, 519, 'FileHash', '0ec97be469a70a356c46fc84893a17dd'),
(4646, 519, 'CurrentUserID', '0'),
(4647, 519, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4648, 519, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4649, 519, 'Severity', '6'),
(4650, 519, 'Object', 'file'),
(4651, 519, 'EventType', 'modified'),
(4652, 520, 'File', 'nl_NL-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(4653, 520, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4654, 520, 'FileHash', 'd32dc7693658c5603eeda3ce59a11596'),
(4655, 520, 'CurrentUserID', '0'),
(4656, 520, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4657, 520, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4658, 520, 'Severity', '6'),
(4659, 520, 'Object', 'file'),
(4660, 520, 'EventType', 'modified'),
(4661, 521, 'File', 'zh_TW-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(4662, 521, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4663, 521, 'FileHash', '3514ba283225239e0cd264847647c373'),
(4664, 521, 'CurrentUserID', '0'),
(4665, 521, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4666, 521, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4667, 521, 'Severity', '6'),
(4668, 521, 'Object', 'file'),
(4669, 521, 'EventType', 'modified'),
(4670, 522, 'File', 'es_ES-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(4671, 522, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4672, 522, 'FileHash', 'e104d78f58c0552145f4f25b1461d951'),
(4673, 522, 'CurrentUserID', '0'),
(4674, 522, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4675, 522, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4676, 522, 'Severity', '6'),
(4677, 522, 'Object', 'file'),
(4678, 522, 'EventType', 'modified'),
(4679, 523, 'File', 'es_ES-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(4680, 523, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4681, 523, 'FileHash', 'f6b1907ae5b97e7b05fe1ce76d62a9a1'),
(4682, 523, 'CurrentUserID', '0'),
(4683, 523, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4684, 523, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4685, 523, 'Severity', '6'),
(4686, 523, 'Object', 'file'),
(4687, 523, 'EventType', 'modified'),
(4688, 524, 'File', 'fr_FR-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(4689, 524, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4690, 524, 'FileHash', 'dc28afb64ad1f717d29b2ef4537857d6'),
(4691, 524, 'CurrentUserID', '0'),
(4692, 524, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4693, 524, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4694, 524, 'Severity', '6'),
(4695, 524, 'Object', 'file'),
(4696, 524, 'EventType', 'modified'),
(4697, 525, 'File', 'sv_SE-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(4698, 525, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4699, 525, 'FileHash', '748662d46104508f3c4c5f44861c900f'),
(4700, 525, 'CurrentUserID', '0'),
(4701, 525, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4702, 525, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4703, 525, 'Severity', '6'),
(4704, 525, 'Object', 'file'),
(4705, 525, 'EventType', 'modified'),
(4706, 526, 'File', 'ru_RU-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(4707, 526, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4708, 526, 'FileHash', 'c278e03d825ce5dfeb90571eb6860fbe'),
(4709, 526, 'CurrentUserID', '0'),
(4710, 526, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4711, 526, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4712, 526, 'Severity', '6'),
(4713, 526, 'Object', 'file'),
(4714, 526, 'EventType', 'modified'),
(4715, 527, 'CurrentUserID', '0'),
(4716, 527, 'ScanStatus', 'stopped'),
(4717, 527, 'EventType', 'stopped'),
(4718, 527, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4719, 527, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4720, 527, 'Severity', '20'),
(4721, 527, 'Object', 'system'),
(4722, 528, 'CurrentUserID', '0'),
(4723, 528, 'ScanStatus', 'started'),
(4724, 528, 'EventType', 'started'),
(4725, 528, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4726, 528, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4727, 528, 'Severity', '20'),
(4728, 528, 'Object', 'system'),
(4729, 529, 'File', 'zh_TW-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(4730, 529, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4731, 529, 'FileHash', '0473ebacc5ea30aa622f55226952cbed'),
(4732, 529, 'CurrentUserID', '0'),
(4733, 529, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4734, 529, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4735, 529, 'Severity', '6'),
(4736, 529, 'Object', 'file'),
(4737, 529, 'EventType', 'modified'),
(4738, 530, 'File', 'nl_NL-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4739, 530, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4740, 530, 'FileHash', 'b6251cdc4303b8f5b3291cb8c5a9e4df'),
(4741, 530, 'CurrentUserID', '0'),
(4742, 530, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4743, 530, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4744, 530, 'Severity', '6'),
(4745, 530, 'Object', 'file'),
(4746, 530, 'EventType', 'modified'),
(4747, 531, 'File', 'zh_TW-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(4748, 531, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4749, 531, 'FileHash', 'b25aeb41a9c419e7de34f0f90b5cf150'),
(4750, 531, 'CurrentUserID', '0'),
(4751, 531, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4752, 531, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4753, 531, 'Severity', '6'),
(4754, 531, 'Object', 'file'),
(4755, 531, 'EventType', 'modified'),
(4756, 532, 'File', 'nl_NL-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(4757, 532, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4758, 532, 'FileHash', '1bcc5fc20f101e116311ea96fc18e6eb'),
(4759, 532, 'CurrentUserID', '0'),
(4760, 532, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4761, 532, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4762, 532, 'Severity', '6'),
(4763, 532, 'Object', 'file'),
(4764, 532, 'EventType', 'modified'),
(4765, 533, 'File', 'de_DE-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(4766, 533, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4767, 533, 'FileHash', '9288ff557323fc99c1d1525906a6e809'),
(4768, 533, 'CurrentUserID', '0'),
(4769, 533, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4770, 533, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4771, 533, 'Severity', '6'),
(4772, 533, 'Object', 'file'),
(4773, 533, 'EventType', 'modified'),
(4774, 534, 'File', 'ar-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(4775, 534, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4776, 534, 'FileHash', '56bea4eff4a3c1a0fee25db0b4165ff7'),
(4777, 534, 'CurrentUserID', '0'),
(4778, 534, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4779, 534, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4780, 534, 'Severity', '6'),
(4781, 534, 'Object', 'file'),
(4782, 534, 'EventType', 'modified'),
(4783, 535, 'File', 'zh_TW-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(4784, 535, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4785, 535, 'FileHash', '271d5f8d73f7bb03bc49625b306596ee'),
(4786, 535, 'CurrentUserID', '0'),
(4787, 535, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4788, 535, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4789, 535, 'Severity', '6'),
(4790, 535, 'Object', 'file'),
(4791, 535, 'EventType', 'modified'),
(4792, 536, 'File', 'zh_TW-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(4793, 536, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4794, 536, 'FileHash', '13017f8a4aac49b4ccb6674d60de48df'),
(4795, 536, 'CurrentUserID', '0'),
(4796, 536, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4797, 536, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4798, 536, 'Severity', '6'),
(4799, 536, 'Object', 'file'),
(4800, 536, 'EventType', 'modified'),
(4801, 537, 'File', 'zh_TW-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(4802, 537, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4803, 537, 'FileHash', '0d464867d89a832bafee07d73458e86d'),
(4804, 537, 'CurrentUserID', '0'),
(4805, 537, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4806, 537, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4807, 537, 'Severity', '6'),
(4808, 537, 'Object', 'file'),
(4809, 537, 'EventType', 'modified'),
(4810, 538, 'File', 'uk-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(4811, 538, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4812, 538, 'FileHash', 'd212ae927e87e078d1a7f9ce6bd9ea3f'),
(4813, 538, 'CurrentUserID', '0'),
(4814, 538, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4815, 538, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4816, 538, 'Severity', '6'),
(4817, 538, 'Object', 'file'),
(4818, 538, 'EventType', 'modified'),
(4819, 539, 'File', 'uk-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(4820, 539, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4821, 539, 'FileHash', '478bf1ec56ad747f2ea02d4483a89b09'),
(4822, 539, 'CurrentUserID', '0'),
(4823, 539, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4824, 539, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4825, 539, 'Severity', '6'),
(4826, 539, 'Object', 'file'),
(4827, 539, 'EventType', 'modified'),
(4828, 540, 'File', 'de_DE-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(4829, 540, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4830, 540, 'FileHash', '119280ed5a922344c9948893429ce60f'),
(4831, 540, 'CurrentUserID', '0'),
(4832, 540, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4833, 540, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4834, 540, 'Severity', '6'),
(4835, 540, 'Object', 'file'),
(4836, 540, 'EventType', 'modified'),
(4837, 541, 'File', 'ar-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(4838, 541, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4839, 541, 'FileHash', 'e3853b5aedf8970c1e30e723e84564c9'),
(4840, 541, 'CurrentUserID', '0'),
(4841, 541, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4842, 541, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4843, 541, 'Severity', '6'),
(4844, 541, 'Object', 'file'),
(4845, 541, 'EventType', 'modified'),
(4846, 542, 'File', 'es_ES-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(4847, 542, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4848, 542, 'FileHash', '73cd973b4efeeb35049722ffed93dc0c'),
(4849, 542, 'CurrentUserID', '0'),
(4850, 542, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4851, 542, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4852, 542, 'Severity', '6'),
(4853, 542, 'Object', 'file'),
(4854, 542, 'EventType', 'modified'),
(4855, 543, 'File', 'pt_PT-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(4856, 543, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4857, 543, 'FileHash', 'bfb20d190ded817495dfa5e181a81c23'),
(4858, 543, 'CurrentUserID', '0'),
(4859, 543, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4860, 543, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4861, 543, 'Severity', '6'),
(4862, 543, 'Object', 'file'),
(4863, 543, 'EventType', 'modified'),
(4864, 544, 'File', 'es_ES-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(4865, 544, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4866, 544, 'FileHash', 'a4e5fd7a90fc85d004ec8e32f8c1f5a3'),
(4867, 544, 'CurrentUserID', '0'),
(4868, 544, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4869, 544, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4870, 544, 'Severity', '6'),
(4871, 544, 'Object', 'file'),
(4872, 544, 'EventType', 'modified'),
(4873, 545, 'File', 'ar-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(4874, 545, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4875, 545, 'FileHash', '7513378a1219616ff5f05953c0e4af82'),
(4876, 545, 'CurrentUserID', '0'),
(4877, 545, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4878, 545, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4879, 545, 'Severity', '6'),
(4880, 545, 'Object', 'file'),
(4881, 545, 'EventType', 'modified'),
(4882, 546, 'File', 'ar-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(4883, 546, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4884, 546, 'FileHash', '0c95c3cca66c55d247d38ec08c8aaed2'),
(4885, 546, 'CurrentUserID', '0'),
(4886, 546, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4887, 546, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4888, 546, 'Severity', '6'),
(4889, 546, 'Object', 'file'),
(4890, 546, 'EventType', 'modified'),
(4891, 547, 'File', 'uk-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(4892, 547, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4893, 547, 'FileHash', '8728ebf0604abe161479288f8e12b62c'),
(4894, 547, 'CurrentUserID', '0'),
(4895, 547, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4896, 547, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4897, 547, 'Severity', '6'),
(4898, 547, 'Object', 'file'),
(4899, 547, 'EventType', 'modified'),
(4900, 548, 'File', 'pt_PT-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(4901, 548, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4902, 548, 'FileHash', '616b9efa27d27993ba0fe5d49447bff7'),
(4903, 548, 'CurrentUserID', '0'),
(4904, 548, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4905, 548, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4906, 548, 'Severity', '6'),
(4907, 548, 'Object', 'file'),
(4908, 548, 'EventType', 'modified'),
(4909, 549, 'File', 'nl_NL-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(4910, 549, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4911, 549, 'FileHash', '631d5b5cf7dd4809e72f5eeaac210756'),
(4912, 549, 'CurrentUserID', '0'),
(4913, 549, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4914, 549, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4915, 549, 'Severity', '6'),
(4916, 549, 'Object', 'file'),
(4917, 549, 'EventType', 'modified'),
(4918, 550, 'File', 'uk-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(4919, 550, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4920, 550, 'FileHash', 'e5a7abbc67e265d12a01f53c1f5a3b02'),
(4921, 550, 'CurrentUserID', '0'),
(4922, 550, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4923, 550, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4924, 550, 'Severity', '6'),
(4925, 550, 'Object', 'file'),
(4926, 550, 'EventType', 'modified'),
(4927, 551, 'File', 'uk-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(4928, 551, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4929, 551, 'FileHash', '86ae43b74b47b0b35e368a3b1b7e47d7'),
(4930, 551, 'CurrentUserID', '0'),
(4931, 551, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4932, 551, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4933, 551, 'Severity', '6'),
(4934, 551, 'Object', 'file'),
(4935, 551, 'EventType', 'modified'),
(4936, 552, 'File', 'pt_PT-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(4937, 552, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4938, 552, 'FileHash', '85a38a88d910c62576593265eaf8ed0c'),
(4939, 552, 'CurrentUserID', '0'),
(4940, 552, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4941, 552, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4942, 552, 'Severity', '6'),
(4943, 552, 'Object', 'file'),
(4944, 552, 'EventType', 'modified'),
(4945, 553, 'File', 'nl_NL-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(4946, 553, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4947, 553, 'FileHash', '77a4f89bcecbea0396d064b0e13e2680'),
(4948, 553, 'CurrentUserID', '0'),
(4949, 553, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4950, 553, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4951, 553, 'Severity', '6'),
(4952, 553, 'Object', 'file'),
(4953, 553, 'EventType', 'modified'),
(4954, 554, 'File', 'nl_NL-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(4955, 554, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4956, 554, 'FileHash', '463c029dca3b3b4fd771b0a8773f9db5'),
(4957, 554, 'CurrentUserID', '0'),
(4958, 554, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4959, 554, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4960, 554, 'Severity', '6'),
(4961, 554, 'Object', 'file'),
(4962, 554, 'EventType', 'modified'),
(4963, 555, 'File', 'uk-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(4964, 555, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4965, 555, 'FileHash', 'cac6084c92d8d4d15d3ae5bd6f758119'),
(4966, 555, 'CurrentUserID', '0'),
(4967, 555, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4968, 555, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4969, 555, 'Severity', '6'),
(4970, 555, 'Object', 'file'),
(4971, 555, 'EventType', 'modified'),
(4972, 556, 'File', 'de_DE-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(4973, 556, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4974, 556, 'FileHash', '66852caae15076f030d6345120270eaa'),
(4975, 556, 'CurrentUserID', '0'),
(4976, 556, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4977, 556, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4978, 556, 'Severity', '6'),
(4979, 556, 'Object', 'file'),
(4980, 556, 'EventType', 'modified'),
(4981, 557, 'File', 'de_DE-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(4982, 557, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4983, 557, 'FileHash', '99e76df82cebcf255877bf811829746b'),
(4984, 557, 'CurrentUserID', '0'),
(4985, 557, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4986, 557, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4987, 557, 'Severity', '6'),
(4988, 557, 'Object', 'file'),
(4989, 557, 'EventType', 'modified'),
(4990, 558, 'File', 'pt_PT-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(4991, 558, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(4992, 558, 'FileHash', '3c011b459a1a72aacb424aa54ca393cc'),
(4993, 558, 'CurrentUserID', '0'),
(4994, 558, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(4995, 558, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(4996, 558, 'Severity', '6'),
(4997, 558, 'Object', 'file'),
(4998, 558, 'EventType', 'modified'),
(4999, 559, 'File', 'ar-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(5000, 559, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5001, 559, 'FileHash', 'c8403cb2d823620b8d80ccb5b2dcac5a'),
(5002, 559, 'CurrentUserID', '0'),
(5003, 559, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5004, 559, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5005, 559, 'Severity', '6'),
(5006, 559, 'Object', 'file'),
(5007, 559, 'EventType', 'modified'),
(5008, 560, 'File', 'es_ES-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(5009, 560, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5010, 560, 'FileHash', '490e1381f979632af07b2e963949dd2e'),
(5011, 560, 'CurrentUserID', '0'),
(5012, 560, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5013, 560, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5014, 560, 'Severity', '6'),
(5015, 560, 'Object', 'file'),
(5016, 560, 'EventType', 'modified'),
(5017, 561, 'File', 'uk-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(5018, 561, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5019, 561, 'FileHash', '265a9c78ac07f9f5cfa516cee025d98d'),
(5020, 561, 'CurrentUserID', '0'),
(5021, 561, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5022, 561, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5023, 561, 'Severity', '6'),
(5024, 561, 'Object', 'file'),
(5025, 561, 'EventType', 'modified'),
(5026, 562, 'File', 'zh_TW-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(5027, 562, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5028, 562, 'FileHash', 'c747fe01f9ebf2e9160949d7a56c9cc5'),
(5029, 562, 'CurrentUserID', '0'),
(5030, 562, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5031, 562, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5032, 562, 'Severity', '6'),
(5033, 562, 'Object', 'file'),
(5034, 562, 'EventType', 'modified'),
(5035, 563, 'File', 'ar-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(5036, 563, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5037, 563, 'FileHash', '0ca28612461a9273338f722a8b154f23'),
(5038, 563, 'CurrentUserID', '0'),
(5039, 563, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5040, 563, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5041, 563, 'Severity', '6'),
(5042, 563, 'Object', 'file'),
(5043, 563, 'EventType', 'modified'),
(5044, 564, 'File', 'es_ES-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(5045, 564, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5046, 564, 'FileHash', '6e37590dd539343820d4a9432cc95cec'),
(5047, 564, 'CurrentUserID', '0'),
(5048, 564, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5049, 564, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5050, 564, 'Severity', '6'),
(5051, 564, 'Object', 'file'),
(5052, 564, 'EventType', 'modified'),
(5053, 565, 'File', 'pt_PT-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(5054, 565, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5055, 565, 'FileHash', '827d512002e4a96b0d07f0c36fc1e129'),
(5056, 565, 'CurrentUserID', '0'),
(5057, 565, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5058, 565, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5059, 565, 'Severity', '6'),
(5060, 565, 'Object', 'file'),
(5061, 565, 'EventType', 'modified'),
(5062, 566, 'File', 'zh_TW-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(5063, 566, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5064, 566, 'FileHash', '62faf8d3dd10f7b5c4311dd988dc77b0'),
(5065, 566, 'CurrentUserID', '0'),
(5066, 566, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5067, 566, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5068, 566, 'Severity', '6'),
(5069, 566, 'Object', 'file'),
(5070, 566, 'EventType', 'modified'),
(5071, 567, 'File', 'ar-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(5072, 567, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5073, 567, 'FileHash', '8bf15acf411ab38abb2b37cbf75b35b0'),
(5074, 567, 'CurrentUserID', '0'),
(5075, 567, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5076, 567, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5077, 567, 'Severity', '6'),
(5078, 567, 'Object', 'file'),
(5079, 567, 'EventType', 'modified'),
(5080, 568, 'File', 'zh_TW-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(5081, 568, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5082, 568, 'FileHash', 'a73e4dd385224dbb790550fe389fdd0b'),
(5083, 568, 'CurrentUserID', '0'),
(5084, 568, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5085, 568, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5086, 568, 'Severity', '6'),
(5087, 568, 'Object', 'file'),
(5088, 568, 'EventType', 'modified'),
(5089, 569, 'File', 'es_ES-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(5090, 569, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5091, 569, 'FileHash', 'f0d8d053c5ec8790274dcf22d258e55b'),
(5092, 569, 'CurrentUserID', '0'),
(5093, 569, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5094, 569, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5095, 569, 'Severity', '6'),
(5096, 569, 'Object', 'file'),
(5097, 569, 'EventType', 'modified'),
(5098, 570, 'File', 'pt_PT-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(5099, 570, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5100, 570, 'FileHash', '3366930d1bbf4c92bcbef281193d7e91'),
(5101, 570, 'CurrentUserID', '0'),
(5102, 570, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5103, 570, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5104, 570, 'Severity', '6'),
(5105, 570, 'Object', 'file'),
(5106, 570, 'EventType', 'modified'),
(5107, 571, 'File', 'de_DE-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(5108, 571, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5109, 571, 'FileHash', '43bfacef65ac58e8bdfe71a3a72a7b68'),
(5110, 571, 'CurrentUserID', '0'),
(5111, 571, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5112, 571, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5113, 571, 'Severity', '6'),
(5114, 571, 'Object', 'file'),
(5115, 571, 'EventType', 'modified'),
(5116, 572, 'File', 'de_DE-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(5117, 572, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5118, 572, 'FileHash', 'de32f8ad41403fa9183da3503de56a48'),
(5119, 572, 'CurrentUserID', '0'),
(5120, 572, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5121, 572, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5122, 572, 'Severity', '6'),
(5123, 572, 'Object', 'file'),
(5124, 572, 'EventType', 'modified'),
(5125, 573, 'File', 'nl_NL-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(5126, 573, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5127, 573, 'FileHash', '33b57447f012ec70c34bafcc1048f37c');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(5128, 573, 'CurrentUserID', '0'),
(5129, 573, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5130, 573, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5131, 573, 'Severity', '6'),
(5132, 573, 'Object', 'file'),
(5133, 573, 'EventType', 'modified'),
(5134, 574, 'File', 'pt_PT-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(5135, 574, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5136, 574, 'FileHash', 'd0f2bf613bcfa39c5ebb088347ed851a'),
(5137, 574, 'CurrentUserID', '0'),
(5138, 574, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5139, 574, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5140, 574, 'Severity', '6'),
(5141, 574, 'Object', 'file'),
(5142, 574, 'EventType', 'modified'),
(5143, 575, 'File', 'uk-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(5144, 575, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5145, 575, 'FileHash', '5e767aed97a8785c5235f2ed40932b7a'),
(5146, 575, 'CurrentUserID', '0'),
(5147, 575, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5148, 575, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5149, 575, 'Severity', '6'),
(5150, 575, 'Object', 'file'),
(5151, 575, 'EventType', 'modified'),
(5152, 576, 'File', 'nl_NL-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(5153, 576, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5154, 576, 'FileHash', 'b3ad93f4d8e1a0ddb51d41a8f3ef4551'),
(5155, 576, 'CurrentUserID', '0'),
(5156, 576, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5157, 576, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5158, 576, 'Severity', '6'),
(5159, 576, 'Object', 'file'),
(5160, 576, 'EventType', 'modified'),
(5161, 577, 'File', 'uk-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(5162, 577, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5163, 577, 'FileHash', '431f78792dd1b6a0e05286f44ff92bae'),
(5164, 577, 'CurrentUserID', '0'),
(5165, 577, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5166, 577, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5167, 577, 'Severity', '6'),
(5168, 577, 'Object', 'file'),
(5169, 577, 'EventType', 'modified'),
(5170, 578, 'File', 'de_DE-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(5171, 578, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5172, 578, 'FileHash', '0f57be0cc2a3df2a6e0f5360187936be'),
(5173, 578, 'CurrentUserID', '0'),
(5174, 578, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5175, 578, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5176, 578, 'Severity', '6'),
(5177, 578, 'Object', 'file'),
(5178, 578, 'EventType', 'modified'),
(5179, 579, 'File', 'ar-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(5180, 579, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5181, 579, 'FileHash', '67305d4ad2334d8fa8c19249b3615805'),
(5182, 579, 'CurrentUserID', '0'),
(5183, 579, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5184, 579, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5185, 579, 'Severity', '6'),
(5186, 579, 'Object', 'file'),
(5187, 579, 'EventType', 'modified'),
(5188, 580, 'File', 'pt_PT-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(5189, 580, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5190, 580, 'FileHash', 'c91186fa8f7433c90ed8a076b2da7d42'),
(5191, 580, 'CurrentUserID', '0'),
(5192, 580, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5193, 580, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5194, 580, 'Severity', '6'),
(5195, 580, 'Object', 'file'),
(5196, 580, 'EventType', 'modified'),
(5197, 581, 'File', 'de_DE-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(5198, 581, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5199, 581, 'FileHash', '5ed358df8c08d953a6ae5d803620aecc'),
(5200, 581, 'CurrentUserID', '0'),
(5201, 581, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5202, 581, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5203, 581, 'Severity', '6'),
(5204, 581, 'Object', 'file'),
(5205, 581, 'EventType', 'modified'),
(5206, 582, 'File', 'uk-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(5207, 582, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5208, 582, 'FileHash', 'cf8bc1dbd4971158fb79bd50571b5622'),
(5209, 582, 'CurrentUserID', '0'),
(5210, 582, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5211, 582, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5212, 582, 'Severity', '6'),
(5213, 582, 'Object', 'file'),
(5214, 582, 'EventType', 'modified'),
(5215, 583, 'File', 'nl_NL-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(5216, 583, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5217, 583, 'FileHash', '5ef093165e2ab16d6f1ea31f92539712'),
(5218, 583, 'CurrentUserID', '0'),
(5219, 583, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5220, 583, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5221, 583, 'Severity', '6'),
(5222, 583, 'Object', 'file'),
(5223, 583, 'EventType', 'modified'),
(5224, 584, 'File', 'pt_PT-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(5225, 584, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5226, 584, 'FileHash', '700fd61917847eaf5470653a5789da11'),
(5227, 584, 'CurrentUserID', '0'),
(5228, 584, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5229, 584, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5230, 584, 'Severity', '6'),
(5231, 584, 'Object', 'file'),
(5232, 584, 'EventType', 'modified'),
(5233, 585, 'File', 'ar-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(5234, 585, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5235, 585, 'FileHash', '24d4989355043b6358ed28c414e13123'),
(5236, 585, 'CurrentUserID', '0'),
(5237, 585, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5238, 585, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5239, 585, 'Severity', '6'),
(5240, 585, 'Object', 'file'),
(5241, 585, 'EventType', 'modified'),
(5242, 586, 'File', 'nl_NL-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(5243, 586, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5244, 586, 'FileHash', '5bf11614c4276dcaa062c4cb9b2cc148'),
(5245, 586, 'CurrentUserID', '0'),
(5246, 586, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5247, 586, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5248, 586, 'Severity', '6'),
(5249, 586, 'Object', 'file'),
(5250, 586, 'EventType', 'modified'),
(5251, 587, 'File', 'pt_PT-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(5252, 587, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5253, 587, 'FileHash', '18e24548ffca6ad8be02719ac57f4fc2'),
(5254, 587, 'CurrentUserID', '0'),
(5255, 587, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5256, 587, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5257, 587, 'Severity', '6'),
(5258, 587, 'Object', 'file'),
(5259, 587, 'EventType', 'modified'),
(5260, 588, 'File', 'uk-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(5261, 588, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5262, 588, 'FileHash', '7dff564a0683452dd42f9abd41bfb91f'),
(5263, 588, 'CurrentUserID', '0'),
(5264, 588, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5265, 588, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5266, 588, 'Severity', '6'),
(5267, 588, 'Object', 'file'),
(5268, 588, 'EventType', 'modified'),
(5269, 589, 'File', 'de_DE-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(5270, 589, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5271, 589, 'FileHash', '99b7feba196892e327338d4963f1287f'),
(5272, 589, 'CurrentUserID', '0'),
(5273, 589, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5274, 589, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5275, 589, 'Severity', '6'),
(5276, 589, 'Object', 'file'),
(5277, 589, 'EventType', 'modified'),
(5278, 590, 'File', 'pt_PT-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(5279, 590, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5280, 590, 'FileHash', 'b7428e221344f0c25811bd74f0de4577'),
(5281, 590, 'CurrentUserID', '0'),
(5282, 590, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5283, 590, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5284, 590, 'Severity', '6'),
(5285, 590, 'Object', 'file'),
(5286, 590, 'EventType', 'modified'),
(5287, 591, 'File', 'es_ES-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(5288, 591, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5289, 591, 'FileHash', '9171ecf85a8f544e21cf904f3568c1a6'),
(5290, 591, 'CurrentUserID', '0'),
(5291, 591, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5292, 591, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5293, 591, 'Severity', '6'),
(5294, 591, 'Object', 'file'),
(5295, 591, 'EventType', 'modified'),
(5296, 592, 'File', 'es_ES-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(5297, 592, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5298, 592, 'FileHash', 'f501a1bbab0dd22ad0e25697b69a1f9a'),
(5299, 592, 'CurrentUserID', '0'),
(5300, 592, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5301, 592, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5302, 592, 'Severity', '6'),
(5303, 592, 'Object', 'file'),
(5304, 592, 'EventType', 'modified'),
(5305, 593, 'File', 'zh_TW-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(5306, 593, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5307, 593, 'FileHash', 'f2435d2d5bc71fa0c6f5d09b8d325d24'),
(5308, 593, 'CurrentUserID', '0'),
(5309, 593, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5310, 593, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5311, 593, 'Severity', '6'),
(5312, 593, 'Object', 'file'),
(5313, 593, 'EventType', 'modified'),
(5314, 594, 'File', 'zh_TW-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(5315, 594, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5316, 594, 'FileHash', '119a9d1fb78c59a35ba5d388c143d0ca'),
(5317, 594, 'CurrentUserID', '0'),
(5318, 594, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5319, 594, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5320, 594, 'Severity', '6'),
(5321, 594, 'Object', 'file'),
(5322, 594, 'EventType', 'modified'),
(5323, 595, 'File', 'nl_NL-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(5324, 595, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5325, 595, 'FileHash', '88cdafd84ec490b7b774887290b452d6'),
(5326, 595, 'CurrentUserID', '0'),
(5327, 595, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5328, 595, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5329, 595, 'Severity', '6'),
(5330, 595, 'Object', 'file'),
(5331, 595, 'EventType', 'modified'),
(5332, 596, 'File', 'pt_PT-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(5333, 596, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5334, 596, 'FileHash', '07b28402c6760b7ad6e3ed207ec1bbea'),
(5335, 596, 'CurrentUserID', '0'),
(5336, 596, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5337, 596, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5338, 596, 'Severity', '6'),
(5339, 596, 'Object', 'file'),
(5340, 596, 'EventType', 'modified'),
(5341, 597, 'File', 'ar-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(5342, 597, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5343, 597, 'FileHash', '161c6236dd73ec149033f1df5298bbfb'),
(5344, 597, 'CurrentUserID', '0'),
(5345, 597, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5346, 597, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5347, 597, 'Severity', '6'),
(5348, 597, 'Object', 'file'),
(5349, 597, 'EventType', 'modified'),
(5350, 598, 'File', 'es_ES-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(5351, 598, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5352, 598, 'FileHash', '16364d86b4c0e0e945379cafcead435e'),
(5353, 598, 'CurrentUserID', '0'),
(5354, 598, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5355, 598, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5356, 598, 'Severity', '6'),
(5357, 598, 'Object', 'file'),
(5358, 598, 'EventType', 'modified'),
(5359, 599, 'File', 'de_DE-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(5360, 599, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5361, 599, 'FileHash', '01df47669366487833a8cc9d4c1abb88'),
(5362, 599, 'CurrentUserID', '0'),
(5363, 599, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5364, 599, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5365, 599, 'Severity', '6'),
(5366, 599, 'Object', 'file'),
(5367, 599, 'EventType', 'modified'),
(5368, 600, 'File', 'zh_TW-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(5369, 600, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5370, 600, 'FileHash', 'a652ef6c3a05ba30217a5a55858bc00a'),
(5371, 600, 'CurrentUserID', '0'),
(5372, 600, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5373, 600, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5374, 600, 'Severity', '6'),
(5375, 600, 'Object', 'file'),
(5376, 600, 'EventType', 'modified'),
(5377, 601, 'File', 'zh_TW-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(5378, 601, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5379, 601, 'FileHash', '64857e4f8748d0415c285228f792b64f'),
(5380, 601, 'CurrentUserID', '0'),
(5381, 601, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5382, 601, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5383, 601, 'Severity', '6'),
(5384, 601, 'Object', 'file'),
(5385, 601, 'EventType', 'modified'),
(5386, 602, 'File', 'uk-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(5387, 602, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5388, 602, 'FileHash', '80d17b4a936259cddf14cb1b9d38f57c'),
(5389, 602, 'CurrentUserID', '0'),
(5390, 602, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5391, 602, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5392, 602, 'Severity', '6'),
(5393, 602, 'Object', 'file'),
(5394, 602, 'EventType', 'modified'),
(5395, 603, 'File', 'es_ES-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(5396, 603, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5397, 603, 'FileHash', '7587080c2c152a3baed080a3573b7784'),
(5398, 603, 'CurrentUserID', '0'),
(5399, 603, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5400, 603, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5401, 603, 'Severity', '6'),
(5402, 603, 'Object', 'file'),
(5403, 603, 'EventType', 'modified'),
(5404, 604, 'File', 'uk-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(5405, 604, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5406, 604, 'FileHash', 'a57083fe2485a641fe40d21fdd32ea4c'),
(5407, 604, 'CurrentUserID', '0'),
(5408, 604, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5409, 604, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5410, 604, 'Severity', '6'),
(5411, 604, 'Object', 'file'),
(5412, 604, 'EventType', 'modified'),
(5413, 605, 'File', 'zh_TW-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(5414, 605, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5415, 605, 'FileHash', 'ec67af5fc734adee45205789ce399663'),
(5416, 605, 'CurrentUserID', '0'),
(5417, 605, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5418, 605, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5419, 605, 'Severity', '6'),
(5420, 605, 'Object', 'file'),
(5421, 605, 'EventType', 'modified'),
(5422, 606, 'File', 'pt_PT-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(5423, 606, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5424, 606, 'FileHash', '1e4e0c79b80619aec53e95d5f0a50463'),
(5425, 606, 'CurrentUserID', '0'),
(5426, 606, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5427, 606, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5428, 606, 'Severity', '6'),
(5429, 606, 'Object', 'file'),
(5430, 606, 'EventType', 'modified'),
(5431, 607, 'File', 'nl_NL-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(5432, 607, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5433, 607, 'FileHash', '2907b53035f215a65c19f0b7a9e5ecfa'),
(5434, 607, 'CurrentUserID', '0'),
(5435, 607, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5436, 607, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5437, 607, 'Severity', '6'),
(5438, 607, 'Object', 'file'),
(5439, 607, 'EventType', 'modified'),
(5440, 608, 'File', 'es_ES-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(5441, 608, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5442, 608, 'FileHash', '67fe599cf15594cf6cd360210192e89a'),
(5443, 608, 'CurrentUserID', '0'),
(5444, 608, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5445, 608, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5446, 608, 'Severity', '6'),
(5447, 608, 'Object', 'file'),
(5448, 608, 'EventType', 'modified'),
(5449, 609, 'File', 'es_ES-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(5450, 609, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5451, 609, 'FileHash', '409daf9cafca7b4a52bd3f48b42c4f3c'),
(5452, 609, 'CurrentUserID', '0'),
(5453, 609, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5454, 609, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5455, 609, 'Severity', '6'),
(5456, 609, 'Object', 'file'),
(5457, 609, 'EventType', 'modified'),
(5458, 610, 'File', 'ar-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(5459, 610, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5460, 610, 'FileHash', '8e922a465c832be7f2b7f568c990594e'),
(5461, 610, 'CurrentUserID', '0'),
(5462, 610, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5463, 610, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5464, 610, 'Severity', '6'),
(5465, 610, 'Object', 'file'),
(5466, 610, 'EventType', 'modified'),
(5467, 611, 'File', 'uk-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(5468, 611, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5469, 611, 'FileHash', 'a64b0d07ff6d08566477b0ada03a2e7b'),
(5470, 611, 'CurrentUserID', '0'),
(5471, 611, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5472, 611, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5473, 611, 'Severity', '6'),
(5474, 611, 'Object', 'file'),
(5475, 611, 'EventType', 'modified'),
(5476, 612, 'File', 'uk-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(5477, 612, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5478, 612, 'FileHash', 'd29d019438ae405a247bdce832710e28'),
(5479, 612, 'CurrentUserID', '0'),
(5480, 612, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5481, 612, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5482, 612, 'Severity', '6'),
(5483, 612, 'Object', 'file'),
(5484, 612, 'EventType', 'modified'),
(5485, 613, 'File', 'es_ES-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(5486, 613, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5487, 613, 'FileHash', '8adeeda8497356d86cc4521f204e0d4e'),
(5488, 613, 'CurrentUserID', '0'),
(5489, 613, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5490, 613, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5491, 613, 'Severity', '6'),
(5492, 613, 'Object', 'file'),
(5493, 613, 'EventType', 'modified'),
(5494, 614, 'File', 'ar-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(5495, 614, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5496, 614, 'FileHash', '5a63ee55c6f5119f8a5320048b16e13d'),
(5497, 614, 'CurrentUserID', '0'),
(5498, 614, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5499, 614, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5500, 614, 'Severity', '6'),
(5501, 614, 'Object', 'file'),
(5502, 614, 'EventType', 'modified'),
(5503, 615, 'File', 'ar-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(5504, 615, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5505, 615, 'FileHash', '4805e4ff8c7d12916efa64430a801502'),
(5506, 615, 'CurrentUserID', '0'),
(5507, 615, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5508, 615, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5509, 615, 'Severity', '6'),
(5510, 615, 'Object', 'file'),
(5511, 615, 'EventType', 'modified'),
(5512, 616, 'File', 'ar-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(5513, 616, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5514, 616, 'FileHash', '195208610ecdd3ca1db9dc96a19ed999'),
(5515, 616, 'CurrentUserID', '0'),
(5516, 616, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5517, 616, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5518, 616, 'Severity', '6'),
(5519, 616, 'Object', 'file'),
(5520, 616, 'EventType', 'modified'),
(5521, 617, 'File', 'de_DE-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(5522, 617, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5523, 617, 'FileHash', '74f6f399a7ca6733ceb213a9680f38de'),
(5524, 617, 'CurrentUserID', '0'),
(5525, 617, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5526, 617, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5527, 617, 'Severity', '6'),
(5528, 617, 'Object', 'file'),
(5529, 617, 'EventType', 'modified'),
(5530, 618, 'File', 'nl_NL-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(5531, 618, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5532, 618, 'FileHash', '0795f3a4b5a961a1c4d2b3111d540543'),
(5533, 618, 'CurrentUserID', '0'),
(5534, 618, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5535, 618, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5536, 618, 'Severity', '6'),
(5537, 618, 'Object', 'file'),
(5538, 618, 'EventType', 'modified'),
(5539, 619, 'File', 'de_DE-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(5540, 619, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5541, 619, 'FileHash', 'e38049db00a1d8007bae1f866ce73972'),
(5542, 619, 'CurrentUserID', '0'),
(5543, 619, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5544, 619, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5545, 619, 'Severity', '6'),
(5546, 619, 'Object', 'file'),
(5547, 619, 'EventType', 'modified'),
(5548, 620, 'File', 'ar-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(5549, 620, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5550, 620, 'FileHash', 'e2359814e50f4d81945737746f3bdb67'),
(5551, 620, 'CurrentUserID', '0'),
(5552, 620, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5553, 620, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5554, 620, 'Severity', '6'),
(5555, 620, 'Object', 'file'),
(5556, 620, 'EventType', 'modified'),
(5557, 621, 'File', 'de_DE-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(5558, 621, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5559, 621, 'FileHash', 'eccc552bd42a471d8af8c5763801ef04'),
(5560, 621, 'CurrentUserID', '0'),
(5561, 621, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5562, 621, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5563, 621, 'Severity', '6'),
(5564, 621, 'Object', 'file'),
(5565, 621, 'EventType', 'modified'),
(5566, 622, 'File', 'nl_NL-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(5567, 622, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5568, 622, 'FileHash', '8e673483ab823825f22e312d8a8aecdc'),
(5569, 622, 'CurrentUserID', '0'),
(5570, 622, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5571, 622, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5572, 622, 'Severity', '6'),
(5573, 622, 'Object', 'file'),
(5574, 622, 'EventType', 'modified'),
(5575, 623, 'File', 'pt_PT-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(5576, 623, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5577, 623, 'FileHash', '43eb20432897ed1cf42a344febca187e'),
(5578, 623, 'CurrentUserID', '0'),
(5579, 623, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5580, 623, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5581, 623, 'Severity', '6'),
(5582, 623, 'Object', 'file'),
(5583, 623, 'EventType', 'modified'),
(5584, 624, 'File', 'de_DE-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(5585, 624, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5586, 624, 'FileHash', 'bfb090c888ed4ec8716aa56fac26f920'),
(5587, 624, 'CurrentUserID', '0'),
(5588, 624, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5589, 624, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5590, 624, 'Severity', '6'),
(5591, 624, 'Object', 'file'),
(5592, 624, 'EventType', 'modified'),
(5593, 625, 'File', 'zh_TW-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(5594, 625, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5595, 625, 'FileHash', '73bcf4234fb670ebab8021f2dabe2f6f'),
(5596, 625, 'CurrentUserID', '0'),
(5597, 625, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5598, 625, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5599, 625, 'Severity', '6'),
(5600, 625, 'Object', 'file'),
(5601, 625, 'EventType', 'modified'),
(5602, 626, 'File', 'es_ES-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(5603, 626, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5604, 626, 'FileHash', 'bfa017b3275a8aa3360e912b4c17ab0e'),
(5605, 626, 'CurrentUserID', '0'),
(5606, 626, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5607, 626, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5608, 626, 'Severity', '6'),
(5609, 626, 'Object', 'file'),
(5610, 626, 'EventType', 'modified'),
(5611, 627, 'File', 'es_ES-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(5612, 627, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5613, 627, 'FileHash', 'ae6340b583ff5cd62605d322b84339d7'),
(5614, 627, 'CurrentUserID', '0'),
(5615, 627, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5616, 627, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5617, 627, 'Severity', '6'),
(5618, 627, 'Object', 'file'),
(5619, 627, 'EventType', 'modified'),
(5620, 628, 'File', 'pt_PT-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(5621, 628, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5622, 628, 'FileHash', '862b8e313675c9980f091ccc930ae7fd'),
(5623, 628, 'CurrentUserID', '0'),
(5624, 628, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5625, 628, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5626, 628, 'Severity', '6'),
(5627, 628, 'Object', 'file'),
(5628, 628, 'EventType', 'modified'),
(5629, 629, 'File', 'de_DE-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(5630, 629, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5631, 629, 'FileHash', 'd82d87cb32ff3327d7705ebed42b3c19'),
(5632, 629, 'CurrentUserID', '0'),
(5633, 629, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5634, 629, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5635, 629, 'Severity', '6'),
(5636, 629, 'Object', 'file'),
(5637, 629, 'EventType', 'modified'),
(5638, 630, 'File', 'pt_PT-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(5639, 630, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5640, 630, 'FileHash', 'd0a07aa797d613dcd1ea2b911d88796f'),
(5641, 630, 'CurrentUserID', '0'),
(5642, 630, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5643, 630, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5644, 630, 'Severity', '6'),
(5645, 630, 'Object', 'file'),
(5646, 630, 'EventType', 'modified'),
(5647, 631, 'File', 'zh_TW-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(5648, 631, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5649, 631, 'FileHash', 'd90dae88c5958519ff16a65a827c1a25'),
(5650, 631, 'CurrentUserID', '0'),
(5651, 631, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5652, 631, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5653, 631, 'Severity', '6'),
(5654, 631, 'Object', 'file'),
(5655, 631, 'EventType', 'modified'),
(5656, 632, 'File', 'zh_TW-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(5657, 632, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5658, 632, 'FileHash', 'b361396c7a124127491741e272491a76'),
(5659, 632, 'CurrentUserID', '0'),
(5660, 632, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5661, 632, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5662, 632, 'Severity', '6'),
(5663, 632, 'Object', 'file'),
(5664, 632, 'EventType', 'modified'),
(5665, 633, 'File', 'de_DE-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(5666, 633, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5667, 633, 'FileHash', '7c2e7277b1e65a86c8816690b0bd54dd'),
(5668, 633, 'CurrentUserID', '0'),
(5669, 633, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5670, 633, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5671, 633, 'Severity', '6'),
(5672, 633, 'Object', 'file'),
(5673, 633, 'EventType', 'modified'),
(5674, 634, 'File', 'ar-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(5675, 634, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5676, 634, 'FileHash', '5c2320935e2a87669cb2676c395fd946'),
(5677, 634, 'CurrentUserID', '0'),
(5678, 634, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5679, 634, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5680, 634, 'Severity', '6'),
(5681, 634, 'Object', 'file'),
(5682, 634, 'EventType', 'modified'),
(5683, 635, 'File', 'es_ES-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(5684, 635, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5685, 635, 'FileHash', '69a11db242af9d4c98815d09b12366b3'),
(5686, 635, 'CurrentUserID', '0'),
(5687, 635, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5688, 635, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5689, 635, 'Severity', '6'),
(5690, 635, 'Object', 'file'),
(5691, 635, 'EventType', 'modified'),
(5692, 636, 'File', 'ru_RU-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(5693, 636, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5694, 636, 'FileHash', 'a07eed87f57106fa03e236c1c5fef1fa'),
(5695, 636, 'CurrentUserID', '0'),
(5696, 636, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5697, 636, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5698, 636, 'Severity', '6'),
(5699, 636, 'Object', 'file'),
(5700, 636, 'EventType', 'modified'),
(5701, 637, 'File', 'ar-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(5702, 637, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5703, 637, 'FileHash', '6ce0af2db89179c34ffb6a5d06a38647'),
(5704, 637, 'CurrentUserID', '0'),
(5705, 637, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5706, 637, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5707, 637, 'Severity', '6'),
(5708, 637, 'Object', 'file'),
(5709, 637, 'EventType', 'modified'),
(5710, 638, 'File', 'de_DE-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(5711, 638, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5712, 638, 'FileHash', '7b9dbf0e1db1a2767bdbfb13d680cd35'),
(5713, 638, 'CurrentUserID', '0'),
(5714, 638, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5715, 638, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5716, 638, 'Severity', '6'),
(5717, 638, 'Object', 'file'),
(5718, 638, 'EventType', 'modified'),
(5719, 639, 'File', 'zh_TW-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(5720, 639, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5721, 639, 'FileHash', 'f4ca5db52baea4c87f65a74ef6480508'),
(5722, 639, 'CurrentUserID', '0'),
(5723, 639, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5724, 639, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5725, 639, 'Severity', '6'),
(5726, 639, 'Object', 'file'),
(5727, 639, 'EventType', 'modified'),
(5728, 640, 'File', 'es_ES-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(5729, 640, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5730, 640, 'FileHash', 'cb7450cac9ea05a2342fe411a5ec39cd'),
(5731, 640, 'CurrentUserID', '0'),
(5732, 640, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5733, 640, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5734, 640, 'Severity', '6'),
(5735, 640, 'Object', 'file'),
(5736, 640, 'EventType', 'modified'),
(5737, 641, 'File', 'es_ES-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(5738, 641, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5739, 641, 'FileHash', '8d1681420155c9f8a30b2b7358ea39f8'),
(5740, 641, 'CurrentUserID', '0'),
(5741, 641, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5742, 641, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5743, 641, 'Severity', '6'),
(5744, 641, 'Object', 'file'),
(5745, 641, 'EventType', 'modified'),
(5746, 642, 'File', 'uk-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(5747, 642, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5748, 642, 'FileHash', '7d8d12c53e18f9e9f5296643980c0892'),
(5749, 642, 'CurrentUserID', '0'),
(5750, 642, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5751, 642, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5752, 642, 'Severity', '6'),
(5753, 642, 'Object', 'file'),
(5754, 642, 'EventType', 'modified'),
(5755, 643, 'File', 'uk-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(5756, 643, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5757, 643, 'FileHash', '851a0935bf2e175e52b7a259ff2c5d88'),
(5758, 643, 'CurrentUserID', '0'),
(5759, 643, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5760, 643, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5761, 643, 'Severity', '6'),
(5762, 643, 'Object', 'file'),
(5763, 643, 'EventType', 'modified'),
(5764, 644, 'CurrentUserID', '0'),
(5765, 644, 'ScanStatus', 'stopped'),
(5766, 644, 'EventType', 'stopped'),
(5767, 644, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5768, 644, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5769, 644, 'Severity', '20'),
(5770, 644, 'Object', 'system'),
(5771, 645, 'CurrentUserID', '0'),
(5772, 645, 'ScanStatus', 'started'),
(5773, 645, 'EventType', 'started'),
(5774, 645, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5775, 645, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5776, 645, 'Severity', '20'),
(5777, 645, 'Object', 'system'),
(5778, 646, 'File', 'zh_TW-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(5779, 646, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5780, 646, 'FileHash', 'e4a22938ebdaba41c6244930d2516c1b'),
(5781, 646, 'CurrentUserID', '0'),
(5782, 646, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5783, 646, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5784, 646, 'Severity', '6'),
(5785, 646, 'Object', 'file'),
(5786, 646, 'EventType', 'modified'),
(5787, 647, 'File', 'nl_NL-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(5788, 647, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5789, 647, 'FileHash', 'a046e9c345a9688f99e2670d34b8e4cf'),
(5790, 647, 'CurrentUserID', '0'),
(5791, 647, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5792, 647, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5793, 647, 'Severity', '6'),
(5794, 647, 'Object', 'file'),
(5795, 647, 'EventType', 'modified'),
(5796, 648, 'File', 'zh_TW-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(5797, 648, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5798, 648, 'FileHash', 'e8c9311d29dd2d2073a57f309358d2e9'),
(5799, 648, 'CurrentUserID', '0'),
(5800, 648, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5801, 648, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5802, 648, 'Severity', '6'),
(5803, 648, 'Object', 'file'),
(5804, 648, 'EventType', 'modified'),
(5805, 649, 'File', 'pl_PL-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(5806, 649, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5807, 649, 'FileHash', '9ba8556ddbfb00d255513f628840b107'),
(5808, 649, 'CurrentUserID', '0'),
(5809, 649, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5810, 649, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5811, 649, 'Severity', '6'),
(5812, 649, 'Object', 'file'),
(5813, 649, 'EventType', 'modified'),
(5814, 650, 'File', 'nl_NL-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(5815, 650, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5816, 650, 'FileHash', 'ae4b6178ce5fb7ce7a9545eb22f94c50'),
(5817, 650, 'CurrentUserID', '0'),
(5818, 650, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5819, 650, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5820, 650, 'Severity', '6'),
(5821, 650, 'Object', 'file'),
(5822, 650, 'EventType', 'modified'),
(5823, 651, 'File', 'ar-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(5824, 651, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5825, 651, 'FileHash', '077df5d44f26d36e14d53b0cb2bef551'),
(5826, 651, 'CurrentUserID', '0'),
(5827, 651, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5828, 651, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5829, 651, 'Severity', '6'),
(5830, 651, 'Object', 'file'),
(5831, 651, 'EventType', 'modified'),
(5832, 652, 'File', 'zh_TW-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(5833, 652, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5834, 652, 'FileHash', '818f6f640661afb9d11b9e4d7b8ff01f'),
(5835, 652, 'CurrentUserID', '0'),
(5836, 652, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5837, 652, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5838, 652, 'Severity', '6'),
(5839, 652, 'Object', 'file'),
(5840, 652, 'EventType', 'modified'),
(5841, 653, 'File', 'zh_TW-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(5842, 653, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5843, 653, 'FileHash', '02c960e9408e3505c1a9f867883c1db6'),
(5844, 653, 'CurrentUserID', '0'),
(5845, 653, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5846, 653, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5847, 653, 'Severity', '6'),
(5848, 653, 'Object', 'file'),
(5849, 653, 'EventType', 'modified'),
(5850, 654, 'File', 'zh_TW-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(5851, 654, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5852, 654, 'FileHash', '217440534a066f3460efd080284b5ab6'),
(5853, 654, 'CurrentUserID', '0'),
(5854, 654, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5855, 654, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5856, 654, 'Severity', '6'),
(5857, 654, 'Object', 'file'),
(5858, 654, 'EventType', 'modified'),
(5859, 655, 'File', 'pl_PL-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(5860, 655, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5861, 655, 'FileHash', '8b1a9d7afc881089774232a67c759f25'),
(5862, 655, 'CurrentUserID', '0'),
(5863, 655, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5864, 655, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5865, 655, 'Severity', '6'),
(5866, 655, 'Object', 'file'),
(5867, 655, 'EventType', 'modified'),
(5868, 656, 'File', 'uk-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(5869, 656, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5870, 656, 'FileHash', 'eb79b720c8e87b1c511bdd69de476e4f'),
(5871, 656, 'CurrentUserID', '0'),
(5872, 656, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5873, 656, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5874, 656, 'Severity', '6'),
(5875, 656, 'Object', 'file'),
(5876, 656, 'EventType', 'modified'),
(5877, 657, 'File', 'uk-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(5878, 657, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5879, 657, 'FileHash', 'f7e4405f826baf90fade83211297a02a'),
(5880, 657, 'CurrentUserID', '0'),
(5881, 657, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5882, 657, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5883, 657, 'Severity', '6'),
(5884, 657, 'Object', 'file'),
(5885, 657, 'EventType', 'modified'),
(5886, 658, 'File', 'ar-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(5887, 658, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5888, 658, 'FileHash', '3e1cceeea3c3d0887a6caec6070d0a37'),
(5889, 658, 'CurrentUserID', '0'),
(5890, 658, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5891, 658, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5892, 658, 'Severity', '6'),
(5893, 658, 'Object', 'file'),
(5894, 658, 'EventType', 'modified'),
(5895, 659, 'File', 'zh_CN-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(5896, 659, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5897, 659, 'FileHash', 'be6f1cd2bb0877c21028d1656fda2048'),
(5898, 659, 'CurrentUserID', '0'),
(5899, 659, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5900, 659, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5901, 659, 'Severity', '6'),
(5902, 659, 'Object', 'file'),
(5903, 659, 'EventType', 'modified'),
(5904, 660, 'File', 'fr_FR-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(5905, 660, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5906, 660, 'FileHash', '4b4d705171a46f7c1eaecf7643777d87'),
(5907, 660, 'CurrentUserID', '0'),
(5908, 660, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5909, 660, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5910, 660, 'Severity', '6'),
(5911, 660, 'Object', 'file'),
(5912, 660, 'EventType', 'modified'),
(5913, 661, 'File', 'ar-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(5914, 661, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5915, 661, 'FileHash', 'd986dee34f7a9146fdbf5bdf93eee226'),
(5916, 661, 'CurrentUserID', '0'),
(5917, 661, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5918, 661, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5919, 661, 'Severity', '6'),
(5920, 661, 'Object', 'file'),
(5921, 661, 'EventType', 'modified'),
(5922, 662, 'File', 'zh_CN-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(5923, 662, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5924, 662, 'FileHash', 'faff12e1eee3e580321e29008ca593c3'),
(5925, 662, 'CurrentUserID', '0'),
(5926, 662, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5927, 662, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5928, 662, 'Severity', '6'),
(5929, 662, 'Object', 'file'),
(5930, 662, 'EventType', 'modified'),
(5931, 663, 'File', 'ar-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(5932, 663, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5933, 663, 'FileHash', '743cf357ceef11ac9f3d19e419f2ae28'),
(5934, 663, 'CurrentUserID', '0'),
(5935, 663, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5936, 663, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5937, 663, 'Severity', '6'),
(5938, 663, 'Object', 'file'),
(5939, 663, 'EventType', 'modified'),
(5940, 664, 'File', 'nl_NL-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(5941, 664, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5942, 664, 'FileHash', 'd22e8d11a56b0face9d4cbbab4efdd87'),
(5943, 664, 'CurrentUserID', '0'),
(5944, 664, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5945, 664, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5946, 664, 'Severity', '6'),
(5947, 664, 'Object', 'file'),
(5948, 664, 'EventType', 'modified'),
(5949, 665, 'File', 'uk-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(5950, 665, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5951, 665, 'FileHash', '7d14cb04ec93a52bfc06520a0bbc1281'),
(5952, 665, 'CurrentUserID', '0'),
(5953, 665, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5954, 665, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5955, 665, 'Severity', '6'),
(5956, 665, 'Object', 'file'),
(5957, 665, 'EventType', 'modified'),
(5958, 666, 'File', 'uk-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(5959, 666, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5960, 666, 'FileHash', '7e82fa42dbbb2992140cc44c0cf888c7'),
(5961, 666, 'CurrentUserID', '0'),
(5962, 666, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5963, 666, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5964, 666, 'Severity', '6'),
(5965, 666, 'Object', 'file'),
(5966, 666, 'EventType', 'modified'),
(5967, 667, 'File', 'fr_FR-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(5968, 667, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5969, 667, 'FileHash', '9b1315765c8d9a8f8fc4b5281f42660d'),
(5970, 667, 'CurrentUserID', '0'),
(5971, 667, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5972, 667, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5973, 667, 'Severity', '6'),
(5974, 667, 'Object', 'file'),
(5975, 667, 'EventType', 'modified'),
(5976, 668, 'File', 'ja-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(5977, 668, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5978, 668, 'FileHash', 'a9c630f373252f8a3f81702834cc3f84'),
(5979, 668, 'CurrentUserID', '0'),
(5980, 668, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5981, 668, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5982, 668, 'Severity', '6'),
(5983, 668, 'Object', 'file'),
(5984, 668, 'EventType', 'modified'),
(5985, 669, 'File', 'nl_NL-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(5986, 669, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5987, 669, 'FileHash', 'd3d1fa8ffd2551a05324e28baa7bf6de'),
(5988, 669, 'CurrentUserID', '0'),
(5989, 669, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5990, 669, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(5991, 669, 'Severity', '6'),
(5992, 669, 'Object', 'file'),
(5993, 669, 'EventType', 'modified'),
(5994, 670, 'File', 'nl_NL-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(5995, 670, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(5996, 670, 'FileHash', '6c3f00d9c439d89780bafa0fa7bf47e6'),
(5997, 670, 'CurrentUserID', '0'),
(5998, 670, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(5999, 670, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6000, 670, 'Severity', '6'),
(6001, 670, 'Object', 'file'),
(6002, 670, 'EventType', 'modified'),
(6003, 671, 'File', 'nl_NL-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(6004, 671, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6005, 671, 'FileHash', '8b2df76f6c91b0786b7d34fcfead2233'),
(6006, 671, 'CurrentUserID', '0'),
(6007, 671, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6008, 671, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6009, 671, 'Severity', '6'),
(6010, 671, 'Object', 'file'),
(6011, 671, 'EventType', 'modified'),
(6012, 672, 'File', 'uk-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(6013, 672, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6014, 672, 'FileHash', '85763db1b4f11e8c31cd790f7b8d496a'),
(6015, 672, 'CurrentUserID', '0'),
(6016, 672, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6017, 672, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6018, 672, 'Severity', '6'),
(6019, 672, 'Object', 'file'),
(6020, 672, 'EventType', 'modified'),
(6021, 673, 'File', 'ja-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(6022, 673, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6023, 673, 'FileHash', 'd5bb35765b97adea36223d80a213b03d'),
(6024, 673, 'CurrentUserID', '0'),
(6025, 673, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6026, 673, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6027, 673, 'Severity', '6'),
(6028, 673, 'Object', 'file'),
(6029, 673, 'EventType', 'modified'),
(6030, 674, 'File', 'fr_FR-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(6031, 674, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6032, 674, 'FileHash', '8c317c0f458f33927387956aa41f62ec'),
(6033, 674, 'CurrentUserID', '0'),
(6034, 674, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6035, 674, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6036, 674, 'Severity', '6'),
(6037, 674, 'Object', 'file'),
(6038, 674, 'EventType', 'modified'),
(6039, 675, 'File', 'zh_CN-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(6040, 675, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6041, 675, 'FileHash', '839ab19abd4e0e3bc8ecb3d0b216f055'),
(6042, 675, 'CurrentUserID', '0'),
(6043, 675, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6044, 675, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6045, 675, 'Severity', '6'),
(6046, 675, 'Object', 'file'),
(6047, 675, 'EventType', 'modified'),
(6048, 676, 'File', 'zh_CN-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(6049, 676, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6050, 676, 'FileHash', 'c219fad7b4b687c1e10dce911d6ae61f'),
(6051, 676, 'CurrentUserID', '0'),
(6052, 676, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6053, 676, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6054, 676, 'Severity', '6'),
(6055, 676, 'Object', 'file'),
(6056, 676, 'EventType', 'modified'),
(6057, 677, 'File', 'ja-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(6058, 677, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6059, 677, 'FileHash', 'ff206c9569b85ee514f5c4756280becd'),
(6060, 677, 'CurrentUserID', '0'),
(6061, 677, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6062, 677, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6063, 677, 'Severity', '6'),
(6064, 677, 'Object', 'file'),
(6065, 677, 'EventType', 'modified'),
(6066, 678, 'File', 'pl_PL-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(6067, 678, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6068, 678, 'FileHash', '9332bcc3c2c8d21be7fa7ec7c504a823'),
(6069, 678, 'CurrentUserID', '0'),
(6070, 678, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6071, 678, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6072, 678, 'Severity', '6'),
(6073, 678, 'Object', 'file'),
(6074, 678, 'EventType', 'modified'),
(6075, 679, 'File', 'ar-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(6076, 679, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6077, 679, 'FileHash', '708e7ff11e4cfcd62f8183eda88121b1'),
(6078, 679, 'CurrentUserID', '0'),
(6079, 679, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6080, 679, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6081, 679, 'Severity', '6'),
(6082, 679, 'Object', 'file'),
(6083, 679, 'EventType', 'modified'),
(6084, 680, 'File', 'uk-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(6085, 680, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6086, 680, 'FileHash', 'dfca4763c0ab08939c4db1ad6e4d1f5a'),
(6087, 680, 'CurrentUserID', '0'),
(6088, 680, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6089, 680, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6090, 680, 'Severity', '6'),
(6091, 680, 'Object', 'file'),
(6092, 680, 'EventType', 'modified'),
(6093, 681, 'File', 'zh_TW-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6094, 681, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6095, 681, 'FileHash', '68edf300155d0389817cae8f5e0ee04a'),
(6096, 681, 'CurrentUserID', '0'),
(6097, 681, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6098, 681, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6099, 681, 'Severity', '6'),
(6100, 681, 'Object', 'file'),
(6101, 681, 'EventType', 'modified'),
(6102, 682, 'File', 'zh_CN-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6103, 682, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6104, 682, 'FileHash', '1f7c1cb691bfb327c2bf0a5f2c18e8f4'),
(6105, 682, 'CurrentUserID', '0'),
(6106, 682, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6107, 682, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6108, 682, 'Severity', '6'),
(6109, 682, 'Object', 'file'),
(6110, 682, 'EventType', 'modified'),
(6111, 683, 'File', 'nl_NL-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(6112, 683, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6113, 683, 'FileHash', 'b978532aade369c8b44359ce86e9b3fd'),
(6114, 683, 'CurrentUserID', '0'),
(6115, 683, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6116, 683, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6117, 683, 'Severity', '6'),
(6118, 683, 'Object', 'file'),
(6119, 683, 'EventType', 'modified'),
(6120, 684, 'File', 'pl_PL-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(6121, 684, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6122, 684, 'FileHash', '48ff1988d6e1768a0248882137cad618'),
(6123, 684, 'CurrentUserID', '0'),
(6124, 684, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6125, 684, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6126, 684, 'Severity', '6'),
(6127, 684, 'Object', 'file'),
(6128, 684, 'EventType', 'modified'),
(6129, 685, 'File', 'ar-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6130, 685, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6131, 685, 'FileHash', '80620351b4b702582b4cec7234a1a228'),
(6132, 685, 'CurrentUserID', '0'),
(6133, 685, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6134, 685, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6135, 685, 'Severity', '6'),
(6136, 685, 'Object', 'file'),
(6137, 685, 'EventType', 'modified'),
(6138, 686, 'File', 'pl_PL-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(6139, 686, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6140, 686, 'FileHash', '7cc256f4775a4e8c19402aca0c0749b5'),
(6141, 686, 'CurrentUserID', '0'),
(6142, 686, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6143, 686, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6144, 686, 'Severity', '6'),
(6145, 686, 'Object', 'file'),
(6146, 686, 'EventType', 'modified'),
(6147, 687, 'File', 'zh_CN-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(6148, 687, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6149, 687, 'FileHash', '28b48ccfbebbd5a375748b2311fe0287'),
(6150, 687, 'CurrentUserID', '0'),
(6151, 687, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6152, 687, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6153, 687, 'Severity', '6'),
(6154, 687, 'Object', 'file'),
(6155, 687, 'EventType', 'modified'),
(6156, 688, 'File', 'ja-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(6157, 688, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6158, 688, 'FileHash', 'a149e67b93af3c13c14550909e211372'),
(6159, 688, 'CurrentUserID', '0'),
(6160, 688, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6161, 688, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6162, 688, 'Severity', '6'),
(6163, 688, 'Object', 'file'),
(6164, 688, 'EventType', 'modified'),
(6165, 689, 'File', 'zh_TW-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(6166, 689, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6167, 689, 'FileHash', 'e9ea17d7cced7f1e8a853468378a7b86'),
(6168, 689, 'CurrentUserID', '0'),
(6169, 689, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6170, 689, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6171, 689, 'Severity', '6'),
(6172, 689, 'Object', 'file'),
(6173, 689, 'EventType', 'modified'),
(6174, 690, 'File', 'ar-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(6175, 690, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6176, 690, 'FileHash', '922a406a290e4d88730bfd817689e738'),
(6177, 690, 'CurrentUserID', '0'),
(6178, 690, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6179, 690, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6180, 690, 'Severity', '6'),
(6181, 690, 'Object', 'file'),
(6182, 690, 'EventType', 'modified'),
(6183, 691, 'File', 'zh_TW-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(6184, 691, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6185, 691, 'FileHash', '904d1a80b24973e604037d0e05292c20'),
(6186, 691, 'CurrentUserID', '0'),
(6187, 691, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6188, 691, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6189, 691, 'Severity', '6'),
(6190, 691, 'Object', 'file'),
(6191, 691, 'EventType', 'modified'),
(6192, 692, 'File', 'zh_CN-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(6193, 692, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6194, 692, 'FileHash', '48e560347c36abacae1dc0edcafd7bc0'),
(6195, 692, 'CurrentUserID', '0'),
(6196, 692, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6197, 692, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6198, 692, 'Severity', '6'),
(6199, 692, 'Object', 'file'),
(6200, 692, 'EventType', 'modified'),
(6201, 693, 'File', 'ja-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(6202, 693, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6203, 693, 'FileHash', '062cdc369ef205d64c97b8662bfc0c73'),
(6204, 693, 'CurrentUserID', '0'),
(6205, 693, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6206, 693, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6207, 693, 'Severity', '6'),
(6208, 693, 'Object', 'file'),
(6209, 693, 'EventType', 'modified'),
(6210, 694, 'File', 'nl_NL-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(6211, 694, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6212, 694, 'FileHash', 'a867a41790758a55ef8cfbe1f3243ca8'),
(6213, 694, 'CurrentUserID', '0'),
(6214, 694, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6215, 694, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6216, 694, 'Severity', '6'),
(6217, 694, 'Object', 'file'),
(6218, 694, 'EventType', 'modified'),
(6219, 695, 'File', 'ja-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(6220, 695, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6221, 695, 'FileHash', 'e36d74deb53d01028397b7b715b840cc'),
(6222, 695, 'CurrentUserID', '0'),
(6223, 695, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6224, 695, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6225, 695, 'Severity', '6'),
(6226, 695, 'Object', 'file'),
(6227, 695, 'EventType', 'modified'),
(6228, 696, 'File', 'uk-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(6229, 696, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6230, 696, 'FileHash', 'd61d2d9a939d936030d9a75e2fe04805'),
(6231, 696, 'CurrentUserID', '0'),
(6232, 696, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6233, 696, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6234, 696, 'Severity', '6'),
(6235, 696, 'Object', 'file'),
(6236, 696, 'EventType', 'modified'),
(6237, 697, 'File', 'nl_NL-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(6238, 697, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6239, 697, 'FileHash', '6d0e26d1e17fe5ad561db5ad8403d972'),
(6240, 697, 'CurrentUserID', '0'),
(6241, 697, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6242, 697, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6243, 697, 'Severity', '6'),
(6244, 697, 'Object', 'file'),
(6245, 697, 'EventType', 'modified'),
(6246, 698, 'File', 'uk-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(6247, 698, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6248, 698, 'FileHash', 'ea397b649670a8a3401d581e90a00140'),
(6249, 698, 'CurrentUserID', '0'),
(6250, 698, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6251, 698, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6252, 698, 'Severity', '6'),
(6253, 698, 'Object', 'file'),
(6254, 698, 'EventType', 'modified'),
(6255, 699, 'File', 'ar-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(6256, 699, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6257, 699, 'FileHash', '49ba8b3a571f89b75f961c9168d81c29'),
(6258, 699, 'CurrentUserID', '0'),
(6259, 699, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6260, 699, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6261, 699, 'Severity', '6'),
(6262, 699, 'Object', 'file'),
(6263, 699, 'EventType', 'modified'),
(6264, 700, 'File', 'fr_FR-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(6265, 700, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6266, 700, 'FileHash', 'b635ed823d7ba095f331230ec3250b82'),
(6267, 700, 'CurrentUserID', '0'),
(6268, 700, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6269, 700, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6270, 700, 'Severity', '6'),
(6271, 700, 'Object', 'file'),
(6272, 700, 'EventType', 'modified'),
(6273, 701, 'File', 'nl_NL-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(6274, 701, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6275, 701, 'FileHash', 'bb6b1a37061d6c8ca0a86ccaac2da943'),
(6276, 701, 'CurrentUserID', '0'),
(6277, 701, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6278, 701, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6279, 701, 'Severity', '6'),
(6280, 701, 'Object', 'file'),
(6281, 701, 'EventType', 'modified'),
(6282, 702, 'File', 'uk-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6283, 702, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6284, 702, 'FileHash', '822d6cd19d6bbd31224af20760ec68a4'),
(6285, 702, 'CurrentUserID', '0'),
(6286, 702, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6287, 702, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6288, 702, 'Severity', '6'),
(6289, 702, 'Object', 'file'),
(6290, 702, 'EventType', 'modified'),
(6291, 703, 'File', 'ja-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(6292, 703, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6293, 703, 'FileHash', '1f90fcb7fcf077d195ca281768ec2c8c'),
(6294, 703, 'CurrentUserID', '0'),
(6295, 703, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6296, 703, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6297, 703, 'Severity', '6'),
(6298, 703, 'Object', 'file'),
(6299, 703, 'EventType', 'modified'),
(6300, 704, 'File', 'fr_FR-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(6301, 704, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6302, 704, 'FileHash', '3a7e40effcd777976539aec70fc5093b'),
(6303, 704, 'CurrentUserID', '0'),
(6304, 704, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6305, 704, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6306, 704, 'Severity', '6'),
(6307, 704, 'Object', 'file'),
(6308, 704, 'EventType', 'modified'),
(6309, 705, 'File', 'pl_PL-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(6310, 705, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6311, 705, 'FileHash', '09fb86aaa6a131d4d3f47ebd4c8c7b2d'),
(6312, 705, 'CurrentUserID', '0'),
(6313, 705, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6314, 705, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6315, 705, 'Severity', '6'),
(6316, 705, 'Object', 'file'),
(6317, 705, 'EventType', 'modified'),
(6318, 706, 'File', 'da_DK-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(6319, 706, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6320, 706, 'FileHash', 'bef23217ee91d492dbc92cc18927b6c8'),
(6321, 706, 'CurrentUserID', '0'),
(6322, 706, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6323, 706, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6324, 706, 'Severity', '6'),
(6325, 706, 'Object', 'file'),
(6326, 706, 'EventType', 'modified'),
(6327, 707, 'File', 'pl_PL-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6328, 707, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6329, 707, 'FileHash', 'bbf81e22df5dd49f05c4000419e78dfc'),
(6330, 707, 'CurrentUserID', '0'),
(6331, 707, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6332, 707, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6333, 707, 'Severity', '6'),
(6334, 707, 'Object', 'file'),
(6335, 707, 'EventType', 'modified'),
(6336, 708, 'File', 'pl_PL-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(6337, 708, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6338, 708, 'FileHash', 'ff3ba18a7bf075a1b795eac2eb8e7506'),
(6339, 708, 'CurrentUserID', '0'),
(6340, 708, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6341, 708, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6342, 708, 'Severity', '6'),
(6343, 708, 'Object', 'file'),
(6344, 708, 'EventType', 'modified'),
(6345, 709, 'File', 'zh_CN-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(6346, 709, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6347, 709, 'FileHash', '035f011463851e3e7e20077897dff932'),
(6348, 709, 'CurrentUserID', '0'),
(6349, 709, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6350, 709, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6351, 709, 'Severity', '6'),
(6352, 709, 'Object', 'file'),
(6353, 709, 'EventType', 'modified'),
(6354, 710, 'File', 'ja-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6355, 710, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6356, 710, 'FileHash', '696f69a5d217e35fa87b71b44379d140'),
(6357, 710, 'CurrentUserID', '0'),
(6358, 710, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6359, 710, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6360, 710, 'Severity', '6'),
(6361, 710, 'Object', 'file'),
(6362, 710, 'EventType', 'modified'),
(6363, 711, 'File', 'ja-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(6364, 711, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6365, 711, 'FileHash', 'd7567225b66fd452b5d365f45b1d83af'),
(6366, 711, 'CurrentUserID', '0'),
(6367, 711, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6368, 711, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6369, 711, 'Severity', '6'),
(6370, 711, 'Object', 'file'),
(6371, 711, 'EventType', 'modified'),
(6372, 712, 'File', 'nl_NL-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(6373, 712, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6374, 712, 'FileHash', 'b1b4f0df26a632c9ce9ee2b5f82edd27'),
(6375, 712, 'CurrentUserID', '0'),
(6376, 712, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6377, 712, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6378, 712, 'Severity', '6'),
(6379, 712, 'Object', 'file'),
(6380, 712, 'EventType', 'modified'),
(6381, 713, 'File', 'fr_FR-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(6382, 713, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6383, 713, 'FileHash', '6a7dc1c3d8f9f915f55138b7e8c4eab8'),
(6384, 713, 'CurrentUserID', '0'),
(6385, 713, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6386, 713, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6387, 713, 'Severity', '6'),
(6388, 713, 'Object', 'file'),
(6389, 713, 'EventType', 'modified'),
(6390, 714, 'File', 'fr_FR-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(6391, 714, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6392, 714, 'FileHash', 'bd9db1cfb49df065d16022cb19c197e9'),
(6393, 714, 'CurrentUserID', '0'),
(6394, 714, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6395, 714, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6396, 714, 'Severity', '6'),
(6397, 714, 'Object', 'file'),
(6398, 714, 'EventType', 'modified'),
(6399, 715, 'File', 'ar-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(6400, 715, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6401, 715, 'FileHash', '2b78ba951baed0c1e7c269c37d88f93b'),
(6402, 715, 'CurrentUserID', '0'),
(6403, 715, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6404, 715, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6405, 715, 'Severity', '6'),
(6406, 715, 'Object', 'file'),
(6407, 715, 'EventType', 'modified'),
(6408, 716, 'File', 'pl_PL-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(6409, 716, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6410, 716, 'FileHash', '856fbc99cdb7c23dfad6f3f0ecb840af'),
(6411, 716, 'CurrentUserID', '0'),
(6412, 716, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6413, 716, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6414, 716, 'Severity', '6'),
(6415, 716, 'Object', 'file'),
(6416, 716, 'EventType', 'modified'),
(6417, 717, 'File', 'nl_NL-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6418, 717, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6419, 717, 'FileHash', '1a97baeadd4cc9af60a7e9d93be98c28'),
(6420, 717, 'CurrentUserID', '0'),
(6421, 717, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6422, 717, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6423, 717, 'Severity', '6'),
(6424, 717, 'Object', 'file'),
(6425, 717, 'EventType', 'modified'),
(6426, 718, 'File', 'fr_FR-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(6427, 718, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6428, 718, 'FileHash', '28281fee0239b02a8fa622285e14e243'),
(6429, 718, 'CurrentUserID', '0'),
(6430, 718, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6431, 718, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6432, 718, 'Severity', '6'),
(6433, 718, 'Object', 'file'),
(6434, 718, 'EventType', 'modified'),
(6435, 719, 'File', 'fr_FR-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(6436, 719, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6437, 719, 'FileHash', '26f22802eb86fe5e068a396414416fb5'),
(6438, 719, 'CurrentUserID', '0'),
(6439, 719, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6440, 719, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6441, 719, 'Severity', '6'),
(6442, 719, 'Object', 'file'),
(6443, 719, 'EventType', 'modified'),
(6444, 720, 'File', 'uk-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(6445, 720, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6446, 720, 'FileHash', '9aba92058b05d80d8c2a3016b989fe87'),
(6447, 720, 'CurrentUserID', '0'),
(6448, 720, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6449, 720, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6450, 720, 'Severity', '6'),
(6451, 720, 'Object', 'file'),
(6452, 720, 'EventType', 'modified'),
(6453, 721, 'File', 'pl_PL-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(6454, 721, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6455, 721, 'FileHash', '2447e3da84b95a75d4aa551d06fbe1c3'),
(6456, 721, 'CurrentUserID', '0'),
(6457, 721, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6458, 721, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6459, 721, 'Severity', '6'),
(6460, 721, 'Object', 'file'),
(6461, 721, 'EventType', 'modified'),
(6462, 722, 'File', 'pl_PL-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(6463, 722, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6464, 722, 'FileHash', '20447838395ff672bf64d24d65758273'),
(6465, 722, 'CurrentUserID', '0'),
(6466, 722, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6467, 722, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6468, 722, 'Severity', '6'),
(6469, 722, 'Object', 'file'),
(6470, 722, 'EventType', 'modified'),
(6471, 723, 'File', 'ja-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(6472, 723, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6473, 723, 'FileHash', '762b3164271a26ba552b9e59253b6641'),
(6474, 723, 'CurrentUserID', '0'),
(6475, 723, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6476, 723, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6477, 723, 'Severity', '6'),
(6478, 723, 'Object', 'file'),
(6479, 723, 'EventType', 'modified'),
(6480, 724, 'File', 'fr_FR-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(6481, 724, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6482, 724, 'FileHash', '225de7433a7eb137a509bcdf4d19f5f4'),
(6483, 724, 'CurrentUserID', '0'),
(6484, 724, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6485, 724, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6486, 724, 'Severity', '6'),
(6487, 724, 'Object', 'file'),
(6488, 724, 'EventType', 'modified'),
(6489, 725, 'File', 'zh_TW-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(6490, 725, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6491, 725, 'FileHash', '3aa4b124a203a9972fe9292ad3f05b80'),
(6492, 725, 'CurrentUserID', '0'),
(6493, 725, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6494, 725, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6495, 725, 'Severity', '6'),
(6496, 725, 'Object', 'file'),
(6497, 725, 'EventType', 'modified'),
(6498, 726, 'File', 'da_DK-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(6499, 726, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6500, 726, 'FileHash', '77ba068e1172d43bcfc5a77d9095173f'),
(6501, 726, 'CurrentUserID', '0'),
(6502, 726, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6503, 726, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6504, 726, 'Severity', '6'),
(6505, 726, 'Object', 'file'),
(6506, 726, 'EventType', 'modified'),
(6507, 727, 'File', 'zh_TW-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(6508, 727, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6509, 727, 'FileHash', '1b2bb224e3c45a3328c7a4b9b8ee9446'),
(6510, 727, 'CurrentUserID', '0'),
(6511, 727, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6512, 727, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6513, 727, 'Severity', '6'),
(6514, 727, 'Object', 'file'),
(6515, 727, 'EventType', 'modified'),
(6516, 728, 'File', 'nl_NL-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(6517, 728, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6518, 728, 'FileHash', '648685087ad9356aba6606e536a3be92'),
(6519, 728, 'CurrentUserID', '0'),
(6520, 728, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6521, 728, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6522, 728, 'Severity', '6'),
(6523, 728, 'Object', 'file'),
(6524, 728, 'EventType', 'modified'),
(6525, 729, 'File', 'pl_PL-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(6526, 729, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6527, 729, 'FileHash', 'eb2d8f43c9b692deff07cba911e5f0e0'),
(6528, 729, 'CurrentUserID', '0'),
(6529, 729, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6530, 729, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6531, 729, 'Severity', '6'),
(6532, 729, 'Object', 'file'),
(6533, 729, 'EventType', 'modified'),
(6534, 730, 'File', 'da_DK-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(6535, 730, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6536, 730, 'FileHash', '1d98527090b05906505fb88dd3cdef0c'),
(6537, 730, 'CurrentUserID', '0'),
(6538, 730, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6539, 730, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6540, 730, 'Severity', '6'),
(6541, 730, 'Object', 'file'),
(6542, 730, 'EventType', 'modified'),
(6543, 731, 'File', 'fr_FR-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(6544, 731, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6545, 731, 'FileHash', '0c1a2afe6c05077dbde59c1bc8d08865'),
(6546, 731, 'CurrentUserID', '0'),
(6547, 731, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6548, 731, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6549, 731, 'Severity', '6'),
(6550, 731, 'Object', 'file'),
(6551, 731, 'EventType', 'modified'),
(6552, 732, 'File', 'fr_FR-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(6553, 732, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6554, 732, 'FileHash', '3983fb34bee5c102c2a6e0e069a506b0'),
(6555, 732, 'CurrentUserID', '0'),
(6556, 732, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6557, 732, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6558, 732, 'Severity', '6'),
(6559, 732, 'Object', 'file'),
(6560, 732, 'EventType', 'modified'),
(6561, 733, 'File', 'zh_CN-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(6562, 733, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6563, 733, 'FileHash', 'f51c360ce3c3d5cd6ad9910b2175c33e'),
(6564, 733, 'CurrentUserID', '0'),
(6565, 733, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6566, 733, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6567, 733, 'Severity', '6'),
(6568, 733, 'Object', 'file'),
(6569, 733, 'EventType', 'modified'),
(6570, 734, 'File', 'zh_TW-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(6571, 734, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6572, 734, 'FileHash', 'ccdcc7a08d620e199d89bc3971214388'),
(6573, 734, 'CurrentUserID', '0'),
(6574, 734, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6575, 734, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6576, 734, 'Severity', '6'),
(6577, 734, 'Object', 'file'),
(6578, 734, 'EventType', 'modified'),
(6579, 735, 'File', 'zh_CN-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(6580, 735, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6581, 735, 'FileHash', 'ac1eb8115e4268ee7b6be3207d92a4b2'),
(6582, 735, 'CurrentUserID', '0'),
(6583, 735, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6584, 735, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6585, 735, 'Severity', '6'),
(6586, 735, 'Object', 'file'),
(6587, 735, 'EventType', 'modified'),
(6588, 736, 'File', 'zh_TW-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(6589, 736, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6590, 736, 'FileHash', '7b4fd69a46cffdf8481bc64ba3e60ccd'),
(6591, 736, 'CurrentUserID', '0'),
(6592, 736, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6593, 736, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6594, 736, 'Severity', '6'),
(6595, 736, 'Object', 'file'),
(6596, 736, 'EventType', 'modified'),
(6597, 737, 'File', 'zh_CN-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(6598, 737, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6599, 737, 'FileHash', 'a4ed4ec5f400c51ffdd3e02604ce06b5'),
(6600, 737, 'CurrentUserID', '0'),
(6601, 737, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6602, 737, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6603, 737, 'Severity', '6'),
(6604, 737, 'Object', 'file'),
(6605, 737, 'EventType', 'modified'),
(6606, 738, 'File', 'zh_CN-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(6607, 738, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6608, 738, 'FileHash', 'dd7a44d3458f9ee5ffc6a29808b33df6'),
(6609, 738, 'CurrentUserID', '0'),
(6610, 738, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6611, 738, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6612, 738, 'Severity', '6'),
(6613, 738, 'Object', 'file'),
(6614, 738, 'EventType', 'modified'),
(6615, 739, 'File', 'pl_PL-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(6616, 739, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6617, 739, 'FileHash', 'e87945a4261307ec1e21031db01423bd'),
(6618, 739, 'CurrentUserID', '0'),
(6619, 739, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6620, 739, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6621, 739, 'Severity', '6'),
(6622, 739, 'Object', 'file'),
(6623, 739, 'EventType', 'modified'),
(6624, 740, 'File', 'zh_CN-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(6625, 740, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6626, 740, 'FileHash', '8f106fdff480ebde772efbe2e5492f23'),
(6627, 740, 'CurrentUserID', '0'),
(6628, 740, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6629, 740, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6630, 740, 'Severity', '6'),
(6631, 740, 'Object', 'file'),
(6632, 740, 'EventType', 'modified'),
(6633, 741, 'File', 'fr_FR-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(6634, 741, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6635, 741, 'FileHash', 'cd2762204745fbf9c4715b68c95780bc'),
(6636, 741, 'CurrentUserID', '0'),
(6637, 741, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6638, 741, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6639, 741, 'Severity', '6'),
(6640, 741, 'Object', 'file'),
(6641, 741, 'EventType', 'modified'),
(6642, 742, 'File', 'da_DK-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(6643, 742, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6644, 742, 'FileHash', '995f21d3d063bcbe12b531fd0e5d475d'),
(6645, 742, 'CurrentUserID', '0'),
(6646, 742, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6647, 742, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6648, 742, 'Severity', '6'),
(6649, 742, 'Object', 'file'),
(6650, 742, 'EventType', 'modified'),
(6651, 743, 'File', 'uk-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(6652, 743, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6653, 743, 'FileHash', 'ba66e8899adddda86fc727d9a23b5299'),
(6654, 743, 'CurrentUserID', '0'),
(6655, 743, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6656, 743, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6657, 743, 'Severity', '6'),
(6658, 743, 'Object', 'file'),
(6659, 743, 'EventType', 'modified'),
(6660, 744, 'File', 'fr_FR-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(6661, 744, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6662, 744, 'FileHash', '69d71a8bb4192605e7784eb4a078b111'),
(6663, 744, 'CurrentUserID', '0'),
(6664, 744, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6665, 744, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6666, 744, 'Severity', '6'),
(6667, 744, 'Object', 'file'),
(6668, 744, 'EventType', 'modified'),
(6669, 745, 'File', 'da_DK-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(6670, 745, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6671, 745, 'FileHash', '471a0fdfdb57b47ad1724277ebd6314d'),
(6672, 745, 'CurrentUserID', '0'),
(6673, 745, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6674, 745, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6675, 745, 'Severity', '6'),
(6676, 745, 'Object', 'file'),
(6677, 745, 'EventType', 'modified'),
(6678, 746, 'File', 'uk-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(6679, 746, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6680, 746, 'FileHash', 'f0f3eff70f5ad6730cf878e3995039fc'),
(6681, 746, 'CurrentUserID', '0'),
(6682, 746, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6683, 746, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6684, 746, 'Severity', '6'),
(6685, 746, 'Object', 'file'),
(6686, 746, 'EventType', 'modified'),
(6687, 747, 'File', 'da_DK-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(6688, 747, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6689, 747, 'FileHash', '27a1766416d8e836f881273bec0b91ff'),
(6690, 747, 'CurrentUserID', '0'),
(6691, 747, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6692, 747, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6693, 747, 'Severity', '6'),
(6694, 747, 'Object', 'file'),
(6695, 747, 'EventType', 'modified'),
(6696, 748, 'File', 'zh_TW-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(6697, 748, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6698, 748, 'FileHash', '4ecc7cc2fe1d110dbae5614e145b2708'),
(6699, 748, 'CurrentUserID', '0'),
(6700, 748, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6701, 748, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6702, 748, 'Severity', '6'),
(6703, 748, 'Object', 'file'),
(6704, 748, 'EventType', 'modified'),
(6705, 749, 'File', 'nl_NL-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(6706, 749, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6707, 749, 'FileHash', '0aa1b16c43d75d7559e0ad18ca9da4e2'),
(6708, 749, 'CurrentUserID', '0'),
(6709, 749, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6710, 749, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6711, 749, 'Severity', '6'),
(6712, 749, 'Object', 'file'),
(6713, 749, 'EventType', 'modified'),
(6714, 750, 'File', 'pl_PL-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(6715, 750, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6716, 750, 'FileHash', '0dec4cf48eadaafc92b72eac512b7e6c'),
(6717, 750, 'CurrentUserID', '0'),
(6718, 750, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6719, 750, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6720, 750, 'Severity', '6'),
(6721, 750, 'Object', 'file'),
(6722, 750, 'EventType', 'modified'),
(6723, 751, 'File', 'da_DK-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(6724, 751, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6725, 751, 'FileHash', '983860b9587872d0f6c0007fb85348d9'),
(6726, 751, 'CurrentUserID', '0'),
(6727, 751, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6728, 751, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6729, 751, 'Severity', '6'),
(6730, 751, 'Object', 'file'),
(6731, 751, 'EventType', 'modified'),
(6732, 752, 'File', 'da_DK-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(6733, 752, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6734, 752, 'FileHash', 'e33138fcbcc3a70a4a8877fdaa3d8f87'),
(6735, 752, 'CurrentUserID', '0'),
(6736, 752, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6737, 752, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6738, 752, 'Severity', '6'),
(6739, 752, 'Object', 'file'),
(6740, 752, 'EventType', 'modified'),
(6741, 753, 'File', 'ar-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(6742, 753, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6743, 753, 'FileHash', '97c06eba87354577000634780479dd31'),
(6744, 753, 'CurrentUserID', '0'),
(6745, 753, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6746, 753, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6747, 753, 'Severity', '6'),
(6748, 753, 'Object', 'file'),
(6749, 753, 'EventType', 'modified'),
(6750, 754, 'File', 'uk-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(6751, 754, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6752, 754, 'FileHash', '3275a80328071d7855dce91aa2746886'),
(6753, 754, 'CurrentUserID', '0'),
(6754, 754, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6755, 754, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6756, 754, 'Severity', '6'),
(6757, 754, 'Object', 'file'),
(6758, 754, 'EventType', 'modified'),
(6759, 755, 'File', 'uk-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(6760, 755, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6761, 755, 'FileHash', '66e7eace305a941b45ca824a3a0092f4'),
(6762, 755, 'CurrentUserID', '0'),
(6763, 755, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6764, 755, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6765, 755, 'Severity', '6'),
(6766, 755, 'Object', 'file'),
(6767, 755, 'EventType', 'modified'),
(6768, 756, 'File', 'ar-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(6769, 756, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6770, 756, 'FileHash', 'ed9302dee4044b23d96f811dcb628e45'),
(6771, 756, 'CurrentUserID', '0'),
(6772, 756, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6773, 756, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6774, 756, 'Severity', '6'),
(6775, 756, 'Object', 'file'),
(6776, 756, 'EventType', 'modified'),
(6777, 757, 'File', 'ar-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(6778, 757, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6779, 757, 'FileHash', 'bbcb5809151d9c8c9997f75e7bf464ea'),
(6780, 757, 'CurrentUserID', '0'),
(6781, 757, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6782, 757, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6783, 757, 'Severity', '6'),
(6784, 757, 'Object', 'file'),
(6785, 757, 'EventType', 'modified'),
(6786, 758, 'File', 'ar-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(6787, 758, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6788, 758, 'FileHash', '8d30e1960f2c6237a3ab094efbf55734'),
(6789, 758, 'CurrentUserID', '0'),
(6790, 758, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6791, 758, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6792, 758, 'Severity', '6'),
(6793, 758, 'Object', 'file'),
(6794, 758, 'EventType', 'modified'),
(6795, 759, 'File', 'da_DK-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(6796, 759, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6797, 759, 'FileHash', '692a0584d3471a31ff21213344ca0527'),
(6798, 759, 'CurrentUserID', '0'),
(6799, 759, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6800, 759, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6801, 759, 'Severity', '6'),
(6802, 759, 'Object', 'file'),
(6803, 759, 'EventType', 'modified'),
(6804, 760, 'File', 'fr_FR-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6805, 760, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6806, 760, 'FileHash', 'adf9467483e99676e4abf94607d9cd1d'),
(6807, 760, 'CurrentUserID', '0'),
(6808, 760, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6809, 760, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6810, 760, 'Severity', '6'),
(6811, 760, 'Object', 'file'),
(6812, 760, 'EventType', 'modified'),
(6813, 761, 'File', 'nl_NL-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(6814, 761, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6815, 761, 'FileHash', '05a6155f50a4a49e2ddbebd6c313b302'),
(6816, 761, 'CurrentUserID', '0'),
(6817, 761, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6818, 761, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6819, 761, 'Severity', '6'),
(6820, 761, 'Object', 'file'),
(6821, 761, 'EventType', 'modified'),
(6822, 762, 'File', 'da_DK-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(6823, 762, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6824, 762, 'FileHash', '41f7a1e66b07447d7214ed981d5f7599'),
(6825, 762, 'CurrentUserID', '0'),
(6826, 762, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6827, 762, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6828, 762, 'Severity', '6'),
(6829, 762, 'Object', 'file'),
(6830, 762, 'EventType', 'modified'),
(6831, 763, 'File', 'ja-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(6832, 763, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6833, 763, 'FileHash', '23ed407dcc32732ea6ea3bcfeeccd59c'),
(6834, 763, 'CurrentUserID', '0'),
(6835, 763, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6836, 763, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6837, 763, 'Severity', '6'),
(6838, 763, 'Object', 'file'),
(6839, 763, 'EventType', 'modified'),
(6840, 764, 'File', 'ja-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(6841, 764, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6842, 764, 'FileHash', '9f751be5e770c4bbcc925594a32e46ba'),
(6843, 764, 'CurrentUserID', '0'),
(6844, 764, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6845, 764, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6846, 764, 'Severity', '6'),
(6847, 764, 'Object', 'file'),
(6848, 764, 'EventType', 'modified'),
(6849, 765, 'File', 'zh_CN-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(6850, 765, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6851, 765, 'FileHash', '1a5c1eb4f414f8a5542a7e3b48025ecf'),
(6852, 765, 'CurrentUserID', '0'),
(6853, 765, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6854, 765, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6855, 765, 'Severity', '6'),
(6856, 765, 'Object', 'file'),
(6857, 765, 'EventType', 'modified'),
(6858, 766, 'File', 'pl_PL-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(6859, 766, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6860, 766, 'FileHash', 'bd8dd8a043d7c69a76d8897bf26b4c1a'),
(6861, 766, 'CurrentUserID', '0'),
(6862, 766, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6863, 766, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6864, 766, 'Severity', '6'),
(6865, 766, 'Object', 'file'),
(6866, 766, 'EventType', 'modified'),
(6867, 767, 'File', 'ar-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(6868, 767, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6869, 767, 'FileHash', '9c7be9a2e45890ff6b656da39573bbe0'),
(6870, 767, 'CurrentUserID', '0'),
(6871, 767, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6872, 767, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6873, 767, 'Severity', '6'),
(6874, 767, 'Object', 'file'),
(6875, 767, 'EventType', 'modified'),
(6876, 768, 'File', 'da_DK-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(6877, 768, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6878, 768, 'FileHash', 'e7e9057a3b857b49544529b8954c2b93'),
(6879, 768, 'CurrentUserID', '0'),
(6880, 768, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6881, 768, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6882, 768, 'Severity', '6'),
(6883, 768, 'Object', 'file'),
(6884, 768, 'EventType', 'modified'),
(6885, 769, 'File', 'nl_NL-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(6886, 769, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6887, 769, 'FileHash', 'e01bd79194096820a1ecb8e5853990e6'),
(6888, 769, 'CurrentUserID', '0'),
(6889, 769, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6890, 769, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6891, 769, 'Severity', '6'),
(6892, 769, 'Object', 'file'),
(6893, 769, 'EventType', 'modified'),
(6894, 770, 'File', 'ja-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(6895, 770, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6896, 770, 'FileHash', '069780ff7fba460475e78882c9ef3913'),
(6897, 770, 'CurrentUserID', '0'),
(6898, 770, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6899, 770, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6900, 770, 'Severity', '6'),
(6901, 770, 'Object', 'file'),
(6902, 770, 'EventType', 'modified'),
(6903, 771, 'File', 'pl_PL-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(6904, 771, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6905, 771, 'FileHash', '993816015e7b3de087500b3d2acbfb52'),
(6906, 771, 'CurrentUserID', '0'),
(6907, 771, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6908, 771, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6909, 771, 'Severity', '6'),
(6910, 771, 'Object', 'file'),
(6911, 771, 'EventType', 'modified'),
(6912, 772, 'File', 'ja-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(6913, 772, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6914, 772, 'FileHash', '381599363f061eb6ebd39c1d4bcf0368'),
(6915, 772, 'CurrentUserID', '0'),
(6916, 772, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6917, 772, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6918, 772, 'Severity', '6'),
(6919, 772, 'Object', 'file'),
(6920, 772, 'EventType', 'modified'),
(6921, 773, 'File', 'da_DK-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(6922, 773, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6923, 773, 'FileHash', 'bb18ce34943df97bab374c31e69f7afb'),
(6924, 773, 'CurrentUserID', '0'),
(6925, 773, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6926, 773, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6927, 773, 'Severity', '6'),
(6928, 773, 'Object', 'file'),
(6929, 773, 'EventType', 'modified'),
(6930, 774, 'File', 'zh_CN-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(6931, 774, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6932, 774, 'FileHash', '2dcaf230ece2261cb389bd01f8e443d1'),
(6933, 774, 'CurrentUserID', '0'),
(6934, 774, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6935, 774, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6936, 774, 'Severity', '6'),
(6937, 774, 'Object', 'file'),
(6938, 774, 'EventType', 'modified'),
(6939, 775, 'File', 'zh_CN-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(6940, 775, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6941, 775, 'FileHash', '584d01530b2abec3de3d34477bcce2e0'),
(6942, 775, 'CurrentUserID', '0'),
(6943, 775, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6944, 775, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6945, 775, 'Severity', '6'),
(6946, 775, 'Object', 'file'),
(6947, 775, 'EventType', 'modified'),
(6948, 776, 'File', 'zh_TW-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(6949, 776, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6950, 776, 'FileHash', '09d435fe7d97a462d49c4461b35d2419'),
(6951, 776, 'CurrentUserID', '0'),
(6952, 776, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6953, 776, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6954, 776, 'Severity', '6'),
(6955, 776, 'Object', 'file'),
(6956, 776, 'EventType', 'modified'),
(6957, 777, 'File', 'pl_PL-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(6958, 777, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6959, 777, 'FileHash', '56a929bab8b1ba8a8a1e02ac53a18e8b'),
(6960, 777, 'CurrentUserID', '0'),
(6961, 777, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6962, 777, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6963, 777, 'Severity', '6'),
(6964, 777, 'Object', 'file'),
(6965, 777, 'EventType', 'modified'),
(6966, 778, 'File', 'ja-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(6967, 778, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6968, 778, 'FileHash', '4e88962e31048d30900430dc13926ddf'),
(6969, 778, 'CurrentUserID', '0'),
(6970, 778, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6971, 778, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6972, 778, 'Severity', '6'),
(6973, 778, 'Object', 'file'),
(6974, 778, 'EventType', 'modified'),
(6975, 779, 'File', 'da_DK-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(6976, 779, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6977, 779, 'FileHash', '73cb43877be3d7c0cc31ad603d21a816'),
(6978, 779, 'CurrentUserID', '0'),
(6979, 779, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6980, 779, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6981, 779, 'Severity', '6'),
(6982, 779, 'Object', 'file'),
(6983, 779, 'EventType', 'modified'),
(6984, 780, 'File', 'zh_TW-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(6985, 780, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6986, 780, 'FileHash', '86f8e1e6a18be73516dd2100e08e2830'),
(6987, 780, 'CurrentUserID', '0'),
(6988, 780, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6989, 780, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6990, 780, 'Severity', '6'),
(6991, 780, 'Object', 'file'),
(6992, 780, 'EventType', 'modified'),
(6993, 781, 'File', 'zh_TW-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(6994, 781, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(6995, 781, 'FileHash', 'fdd6dc8241fa3f0498b5251a48a75e2a'),
(6996, 781, 'CurrentUserID', '0'),
(6997, 781, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(6998, 781, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(6999, 781, 'Severity', '6'),
(7000, 781, 'Object', 'file'),
(7001, 781, 'EventType', 'modified'),
(7002, 782, 'File', 'da_DK-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(7003, 782, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7004, 782, 'FileHash', '6feccfafa5a63d55374af59b5dfc2645'),
(7005, 782, 'CurrentUserID', '0'),
(7006, 782, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7007, 782, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7008, 782, 'Severity', '6'),
(7009, 782, 'Object', 'file'),
(7010, 782, 'EventType', 'modified'),
(7011, 783, 'File', 'zh_CN-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(7012, 783, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7013, 783, 'FileHash', '9167a6be764a2da3e2ac6963c0b5f7b5'),
(7014, 783, 'CurrentUserID', '0'),
(7015, 783, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7016, 783, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7017, 783, 'Severity', '6'),
(7018, 783, 'Object', 'file'),
(7019, 783, 'EventType', 'modified'),
(7020, 784, 'File', 'ar-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(7021, 784, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7022, 784, 'FileHash', '9936a4797deeb75f4055fb24ecd50e14'),
(7023, 784, 'CurrentUserID', '0'),
(7024, 784, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7025, 784, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7026, 784, 'Severity', '6'),
(7027, 784, 'Object', 'file'),
(7028, 784, 'EventType', 'modified'),
(7029, 785, 'File', 'ru_RU-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(7030, 785, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7031, 785, 'FileHash', '878c6855bada79765a8764bde656950b'),
(7032, 785, 'CurrentUserID', '0'),
(7033, 785, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7034, 785, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7035, 785, 'Severity', '6'),
(7036, 785, 'Object', 'file'),
(7037, 785, 'EventType', 'modified'),
(7038, 786, 'File', 'ar-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(7039, 786, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7040, 786, 'FileHash', 'cfbefcc34a3b7800305e19f18dd7609a'),
(7041, 786, 'CurrentUserID', '0'),
(7042, 786, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7043, 786, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7044, 786, 'Severity', '6'),
(7045, 786, 'Object', 'file'),
(7046, 786, 'EventType', 'modified'),
(7047, 787, 'File', 'da_DK-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(7048, 787, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7049, 787, 'FileHash', '018a6ae4d3a615b626a5ed01d18b8923'),
(7050, 787, 'CurrentUserID', '0'),
(7051, 787, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7052, 787, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7053, 787, 'Severity', '6'),
(7054, 787, 'Object', 'file'),
(7055, 787, 'EventType', 'modified'),
(7056, 788, 'File', 'nl_NL-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(7057, 788, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7058, 788, 'FileHash', '2724b0778c5b5e4a49f4685f8d90c60b'),
(7059, 788, 'CurrentUserID', '0'),
(7060, 788, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7061, 788, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7062, 788, 'Severity', '6'),
(7063, 788, 'Object', 'file'),
(7064, 788, 'EventType', 'modified'),
(7065, 789, 'File', 'ja-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(7066, 789, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7067, 789, 'FileHash', 'e4e5e22b0badab7c663b42ee1dc41a6a'),
(7068, 789, 'CurrentUserID', '0'),
(7069, 789, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7070, 789, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7071, 789, 'Severity', '6'),
(7072, 789, 'Object', 'file'),
(7073, 789, 'EventType', 'modified'),
(7074, 790, 'File', 'da_DK-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(7075, 790, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7076, 790, 'FileHash', '89865b4af74c2f8de7bbfc0a69729cb9'),
(7077, 790, 'CurrentUserID', '0'),
(7078, 790, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7079, 790, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7080, 790, 'Severity', '6'),
(7081, 790, 'Object', 'file'),
(7082, 790, 'EventType', 'modified'),
(7083, 791, 'File', 'zh_TW-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(7084, 791, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7085, 791, 'FileHash', '3e77d356a3f104653a68f36cdd228ad2'),
(7086, 791, 'CurrentUserID', '0'),
(7087, 791, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7088, 791, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7089, 791, 'Severity', '6'),
(7090, 791, 'Object', 'file'),
(7091, 791, 'EventType', 'modified'),
(7092, 792, 'File', 'fr_FR-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(7093, 792, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7094, 792, 'FileHash', '15c521260bf3badedfa5f0a0ffb10033'),
(7095, 792, 'CurrentUserID', '0'),
(7096, 792, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7097, 792, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7098, 792, 'Severity', '6'),
(7099, 792, 'Object', 'file'),
(7100, 792, 'EventType', 'modified'),
(7101, 793, 'File', 'uk-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(7102, 793, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7103, 793, 'FileHash', 'e3611226ddaf7be92c5c428d2c5cb59b'),
(7104, 793, 'CurrentUserID', '0'),
(7105, 793, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7106, 793, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7107, 793, 'Severity', '6'),
(7108, 793, 'Object', 'file'),
(7109, 793, 'EventType', 'modified'),
(7110, 794, 'File', 'ja-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(7111, 794, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7112, 794, 'FileHash', 'f225b9c3475b42c801e50788518e5dd3'),
(7113, 794, 'CurrentUserID', '0'),
(7114, 794, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7115, 794, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7116, 794, 'Severity', '6'),
(7117, 794, 'Object', 'file'),
(7118, 794, 'EventType', 'modified'),
(7119, 795, 'File', 'uk-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(7120, 795, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7121, 795, 'FileHash', 'e32bbc633f174e88e26fc6cb96303f2b'),
(7122, 795, 'CurrentUserID', '0'),
(7123, 795, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7124, 795, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7125, 795, 'Severity', '6'),
(7126, 795, 'Object', 'file'),
(7127, 795, 'EventType', 'modified'),
(7128, 796, 'File', 'da_DK-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(7129, 796, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7130, 796, 'FileHash', 'dab7d11ce42b4ead3ebb8523c625fe1f'),
(7131, 796, 'CurrentUserID', '0'),
(7132, 796, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7133, 796, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7134, 796, 'Severity', '6'),
(7135, 796, 'Object', 'file'),
(7136, 796, 'EventType', 'modified'),
(7137, 797, 'CurrentUserID', '0'),
(7138, 797, 'ScanStatus', 'stopped'),
(7139, 797, 'EventType', 'stopped'),
(7140, 797, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7141, 797, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7142, 797, 'Severity', '20'),
(7143, 797, 'Object', 'system'),
(7144, 798, 'CurrentUserID', '0'),
(7145, 798, 'ScanStatus', 'started'),
(7146, 798, 'EventType', 'started'),
(7147, 798, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7148, 798, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7149, 798, 'Severity', '20'),
(7150, 798, 'Object', 'system'),
(7151, 799, 'File', 'th-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(7152, 799, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7153, 799, 'FileHash', '02bd7a688196e4f9178668a7cc38c5d0'),
(7154, 799, 'CurrentUserID', '0'),
(7155, 799, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7156, 799, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7157, 799, 'Severity', '6'),
(7158, 799, 'Object', 'file'),
(7159, 799, 'EventType', 'modified'),
(7160, 800, 'File', 'ar-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(7161, 800, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7162, 800, 'FileHash', '6b93cb85ee056c5b53365f4dce92e2ef'),
(7163, 800, 'CurrentUserID', '0'),
(7164, 800, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7165, 800, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7166, 800, 'Severity', '6');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(7167, 800, 'Object', 'file'),
(7168, 800, 'EventType', 'modified'),
(7169, 801, 'File', 'ar-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(7170, 801, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7171, 801, 'FileHash', 'f01160f301f7b91a7f88aebaf0d28d83'),
(7172, 801, 'CurrentUserID', '0'),
(7173, 801, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7174, 801, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7175, 801, 'Severity', '6'),
(7176, 801, 'Object', 'file'),
(7177, 801, 'EventType', 'modified'),
(7178, 802, 'File', 'th-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(7179, 802, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7180, 802, 'FileHash', 'a720bb1ec264192f05b6101f70df64b7'),
(7181, 802, 'CurrentUserID', '0'),
(7182, 802, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7183, 802, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7184, 802, 'Severity', '6'),
(7185, 802, 'Object', 'file'),
(7186, 802, 'EventType', 'modified'),
(7187, 803, 'File', 'ar-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(7188, 803, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7189, 803, 'FileHash', 'afc37591cc964f29a6fc936365bc5328'),
(7190, 803, 'CurrentUserID', '0'),
(7191, 803, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7192, 803, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7193, 803, 'Severity', '6'),
(7194, 803, 'Object', 'file'),
(7195, 803, 'EventType', 'modified'),
(7196, 804, 'File', 'ar-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(7197, 804, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7198, 804, 'FileHash', 'bf4790e7b6115b8ae4a57a11de3d6f16'),
(7199, 804, 'CurrentUserID', '0'),
(7200, 804, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7201, 804, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7202, 804, 'Severity', '6'),
(7203, 804, 'Object', 'file'),
(7204, 804, 'EventType', 'modified'),
(7205, 805, 'File', 'ru_RU-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(7206, 805, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7207, 805, 'FileHash', 'def381b507ff72949d239ad5c5650c97'),
(7208, 805, 'CurrentUserID', '0'),
(7209, 805, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7210, 805, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7211, 805, 'Severity', '6'),
(7212, 805, 'Object', 'file'),
(7213, 805, 'EventType', 'modified'),
(7214, 806, 'File', 'ru_RU-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(7215, 806, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7216, 806, 'FileHash', '335871ce189ff5cff3be21073b562d0e'),
(7217, 806, 'CurrentUserID', '0'),
(7218, 806, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7219, 806, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7220, 806, 'Severity', '6'),
(7221, 806, 'Object', 'file'),
(7222, 806, 'EventType', 'modified'),
(7223, 807, 'File', 'ru_RU-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(7224, 807, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7225, 807, 'FileHash', '44e225f02d8c52389cc2ae7a15739f83'),
(7226, 807, 'CurrentUserID', '0'),
(7227, 807, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7228, 807, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7229, 807, 'Severity', '6'),
(7230, 807, 'Object', 'file'),
(7231, 807, 'EventType', 'modified'),
(7232, 808, 'File', 'th-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(7233, 808, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7234, 808, 'FileHash', 'ec5b961dd4433c74a04a71ff28e980e8'),
(7235, 808, 'CurrentUserID', '0'),
(7236, 808, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7237, 808, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7238, 808, 'Severity', '6'),
(7239, 808, 'Object', 'file'),
(7240, 808, 'EventType', 'modified'),
(7241, 809, 'File', 'ru_RU-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(7242, 809, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7243, 809, 'FileHash', '9bcb7b6ff448c717600577dcfab93601'),
(7244, 809, 'CurrentUserID', '0'),
(7245, 809, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7246, 809, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7247, 809, 'Severity', '6'),
(7248, 809, 'Object', 'file'),
(7249, 809, 'EventType', 'modified'),
(7250, 810, 'File', 'ru_RU-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(7251, 810, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7252, 810, 'FileHash', 'b42b1d5d6b5a1fe09ebb1e450c33c124'),
(7253, 810, 'CurrentUserID', '0'),
(7254, 810, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7255, 810, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7256, 810, 'Severity', '6'),
(7257, 810, 'Object', 'file'),
(7258, 810, 'EventType', 'modified'),
(7259, 811, 'File', 'ar-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(7260, 811, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7261, 811, 'FileHash', 'd5d0fbdd6c65911f6ea94ce5f1749392'),
(7262, 811, 'CurrentUserID', '0'),
(7263, 811, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7264, 811, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7265, 811, 'Severity', '6'),
(7266, 811, 'Object', 'file'),
(7267, 811, 'EventType', 'modified'),
(7268, 812, 'File', 'th-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(7269, 812, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7270, 812, 'FileHash', '5e9d452772966bc8cbc3e881a3948e72'),
(7271, 812, 'CurrentUserID', '0'),
(7272, 812, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7273, 812, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7274, 812, 'Severity', '6'),
(7275, 812, 'Object', 'file'),
(7276, 812, 'EventType', 'modified'),
(7277, 813, 'File', 'ar-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(7278, 813, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7279, 813, 'FileHash', '6425beed785679c88fe5244d5f8f8af8'),
(7280, 813, 'CurrentUserID', '0'),
(7281, 813, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7282, 813, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7283, 813, 'Severity', '6'),
(7284, 813, 'Object', 'file'),
(7285, 813, 'EventType', 'modified'),
(7286, 814, 'File', 'ru_RU-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(7287, 814, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7288, 814, 'FileHash', '8e7c84926f01ebdc75196f8d9fc47a88'),
(7289, 814, 'CurrentUserID', '0'),
(7290, 814, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7291, 814, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7292, 814, 'Severity', '6'),
(7293, 814, 'Object', 'file'),
(7294, 814, 'EventType', 'modified'),
(7295, 815, 'File', 'ar-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(7296, 815, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7297, 815, 'FileHash', 'a9e74bd36940b5613b2b4a514fd8cbe4'),
(7298, 815, 'CurrentUserID', '0'),
(7299, 815, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7300, 815, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7301, 815, 'Severity', '6'),
(7302, 815, 'Object', 'file'),
(7303, 815, 'EventType', 'modified'),
(7304, 816, 'File', 'th-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(7305, 816, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7306, 816, 'FileHash', 'aa157f8505e2d72582e6c3bbd9a014c8'),
(7307, 816, 'CurrentUserID', '0'),
(7308, 816, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7309, 816, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7310, 816, 'Severity', '6'),
(7311, 816, 'Object', 'file'),
(7312, 816, 'EventType', 'modified'),
(7313, 817, 'File', 'ru_RU-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(7314, 817, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7315, 817, 'FileHash', '3e148620b99746a035afa5e9bd73e760'),
(7316, 817, 'CurrentUserID', '0'),
(7317, 817, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7318, 817, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7319, 817, 'Severity', '6'),
(7320, 817, 'Object', 'file'),
(7321, 817, 'EventType', 'modified'),
(7322, 818, 'File', 'ru_RU-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(7323, 818, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7324, 818, 'FileHash', 'f956b2b095058fb7d10544446ab893f5'),
(7325, 818, 'CurrentUserID', '0'),
(7326, 818, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7327, 818, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7328, 818, 'Severity', '6'),
(7329, 818, 'Object', 'file'),
(7330, 818, 'EventType', 'modified'),
(7331, 819, 'File', 'ru_RU-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(7332, 819, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7333, 819, 'FileHash', 'a1ddc6abd0d5e12d9a435b9e461ac130'),
(7334, 819, 'CurrentUserID', '0'),
(7335, 819, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7336, 819, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7337, 819, 'Severity', '6'),
(7338, 819, 'Object', 'file'),
(7339, 819, 'EventType', 'modified'),
(7340, 820, 'File', 'ar-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(7341, 820, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7342, 820, 'FileHash', '90027b420d8bde6909ab0af0e43b65e7'),
(7343, 820, 'CurrentUserID', '0'),
(7344, 820, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7345, 820, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7346, 820, 'Severity', '6'),
(7347, 820, 'Object', 'file'),
(7348, 820, 'EventType', 'modified'),
(7349, 821, 'File', 'ru_RU-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(7350, 821, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7351, 821, 'FileHash', '282df1be330554553016cb198fffe098'),
(7352, 821, 'CurrentUserID', '0'),
(7353, 821, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7354, 821, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7355, 821, 'Severity', '6'),
(7356, 821, 'Object', 'file'),
(7357, 821, 'EventType', 'modified'),
(7358, 822, 'File', 'ru_RU-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(7359, 822, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7360, 822, 'FileHash', 'dba421a33a741998932a48b5e2ecbffc'),
(7361, 822, 'CurrentUserID', '0'),
(7362, 822, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7363, 822, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7364, 822, 'Severity', '6'),
(7365, 822, 'Object', 'file'),
(7366, 822, 'EventType', 'modified'),
(7367, 823, 'File', 'th-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(7368, 823, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7369, 823, 'FileHash', '0a86978e1f95665ac8c9312943d944cc'),
(7370, 823, 'CurrentUserID', '0'),
(7371, 823, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7372, 823, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7373, 823, 'Severity', '6'),
(7374, 823, 'Object', 'file'),
(7375, 823, 'EventType', 'modified'),
(7376, 824, 'File', 'ru_RU-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(7377, 824, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7378, 824, 'FileHash', '95f312bf9162f6d9ad043d11e2934548'),
(7379, 824, 'CurrentUserID', '0'),
(7380, 824, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7381, 824, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7382, 824, 'Severity', '6'),
(7383, 824, 'Object', 'file'),
(7384, 824, 'EventType', 'modified'),
(7385, 825, 'File', 'ar-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(7386, 825, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7387, 825, 'FileHash', '51f69cb870b5f59a2105f22a8b26ab98'),
(7388, 825, 'CurrentUserID', '0'),
(7389, 825, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7390, 825, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7391, 825, 'Severity', '6'),
(7392, 825, 'Object', 'file'),
(7393, 825, 'EventType', 'modified'),
(7394, 826, 'File', 'ru_RU-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(7395, 826, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7396, 826, 'FileHash', '5b2db59eae92de4edadd733162735ed6'),
(7397, 826, 'CurrentUserID', '0'),
(7398, 826, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7399, 826, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7400, 826, 'Severity', '6'),
(7401, 826, 'Object', 'file'),
(7402, 826, 'EventType', 'modified'),
(7403, 827, 'File', 'ru_RU-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(7404, 827, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7405, 827, 'FileHash', '47f3d4b14b46738cde781a96de8407bc'),
(7406, 827, 'CurrentUserID', '0'),
(7407, 827, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7408, 827, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7409, 827, 'Severity', '6'),
(7410, 827, 'Object', 'file'),
(7411, 827, 'EventType', 'modified'),
(7412, 828, 'File', 'th-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(7413, 828, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7414, 828, 'FileHash', 'b7f59177598ab5bee146265888fe1ddd'),
(7415, 828, 'CurrentUserID', '0'),
(7416, 828, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7417, 828, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7418, 828, 'Severity', '6'),
(7419, 828, 'Object', 'file'),
(7420, 828, 'EventType', 'modified'),
(7421, 829, 'File', 'ar-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(7422, 829, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7423, 829, 'FileHash', 'bfcd12ac1373803f02cf642d1213b968'),
(7424, 829, 'CurrentUserID', '0'),
(7425, 829, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7426, 829, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7427, 829, 'Severity', '6'),
(7428, 829, 'Object', 'file'),
(7429, 829, 'EventType', 'modified'),
(7430, 830, 'File', 'th-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(7431, 830, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7432, 830, 'FileHash', '92c4d4866da7be0620b5ec2aacf7fd35'),
(7433, 830, 'CurrentUserID', '0'),
(7434, 830, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7435, 830, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7436, 830, 'Severity', '6'),
(7437, 830, 'Object', 'file'),
(7438, 830, 'EventType', 'modified'),
(7439, 831, 'File', 'th-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(7440, 831, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7441, 831, 'FileHash', 'aab639b50f782c284a0401257159efad'),
(7442, 831, 'CurrentUserID', '0'),
(7443, 831, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7444, 831, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7445, 831, 'Severity', '6'),
(7446, 831, 'Object', 'file'),
(7447, 831, 'EventType', 'modified'),
(7448, 832, 'File', 'th-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(7449, 832, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7450, 832, 'FileHash', 'd67cc747585e1b02cbc38aa648c7b0e0'),
(7451, 832, 'CurrentUserID', '0'),
(7452, 832, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7453, 832, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7454, 832, 'Severity', '6'),
(7455, 832, 'Object', 'file'),
(7456, 832, 'EventType', 'modified'),
(7457, 833, 'File', 'th-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(7458, 833, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7459, 833, 'FileHash', '455f7630487d0888459be8dcbf1dacc1'),
(7460, 833, 'CurrentUserID', '0'),
(7461, 833, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7462, 833, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7463, 833, 'Severity', '6'),
(7464, 833, 'Object', 'file'),
(7465, 833, 'EventType', 'modified'),
(7466, 834, 'File', 'th-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(7467, 834, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7468, 834, 'FileHash', 'f0b944981fec79f56f2414aac6dea6a9'),
(7469, 834, 'CurrentUserID', '0'),
(7470, 834, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7471, 834, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7472, 834, 'Severity', '6'),
(7473, 834, 'Object', 'file'),
(7474, 834, 'EventType', 'modified'),
(7475, 835, 'File', 'ar-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(7476, 835, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7477, 835, 'FileHash', '70f77e9d72a751e29f02cde8503be851'),
(7478, 835, 'CurrentUserID', '0'),
(7479, 835, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7480, 835, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7481, 835, 'Severity', '6'),
(7482, 835, 'Object', 'file'),
(7483, 835, 'EventType', 'modified'),
(7484, 836, 'File', 'th-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(7485, 836, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7486, 836, 'FileHash', '7cfe164e946698d824d1fe09e61165fa'),
(7487, 836, 'CurrentUserID', '0'),
(7488, 836, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7489, 836, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7490, 836, 'Severity', '6'),
(7491, 836, 'Object', 'file'),
(7492, 836, 'EventType', 'modified'),
(7493, 837, 'File', 'th-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(7494, 837, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7495, 837, 'FileHash', 'cac1d3320d768e88bd1efe96cded4936'),
(7496, 837, 'CurrentUserID', '0'),
(7497, 837, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7498, 837, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7499, 837, 'Severity', '6'),
(7500, 837, 'Object', 'file'),
(7501, 837, 'EventType', 'modified'),
(7502, 838, 'File', 'ar-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(7503, 838, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7504, 838, 'FileHash', 'dc30740fd524d630af288d6f56ac4503'),
(7505, 838, 'CurrentUserID', '0'),
(7506, 838, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7507, 838, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7508, 838, 'Severity', '6'),
(7509, 838, 'Object', 'file'),
(7510, 838, 'EventType', 'modified'),
(7511, 839, 'File', 'ar-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(7512, 839, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7513, 839, 'FileHash', '52fd6a900bc9e38f65b98246148e6c4a'),
(7514, 839, 'CurrentUserID', '0'),
(7515, 839, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7516, 839, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7517, 839, 'Severity', '6'),
(7518, 839, 'Object', 'file'),
(7519, 839, 'EventType', 'modified'),
(7520, 840, 'File', 'ar-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(7521, 840, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7522, 840, 'FileHash', 'aa160cb4c0b240f6999a054f8957d7f2'),
(7523, 840, 'CurrentUserID', '0'),
(7524, 840, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7525, 840, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7526, 840, 'Severity', '6'),
(7527, 840, 'Object', 'file'),
(7528, 840, 'EventType', 'modified'),
(7529, 841, 'File', 'ar-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(7530, 841, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7531, 841, 'FileHash', '3c905c6f03407b119e7ff97e02e249c9'),
(7532, 841, 'CurrentUserID', '0'),
(7533, 841, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7534, 841, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7535, 841, 'Severity', '6'),
(7536, 841, 'Object', 'file'),
(7537, 841, 'EventType', 'modified'),
(7538, 842, 'File', 'ru_RU-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(7539, 842, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7540, 842, 'FileHash', 'd9f24884c5b292a1c23f441b46ae7c92'),
(7541, 842, 'CurrentUserID', '0'),
(7542, 842, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7543, 842, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7544, 842, 'Severity', '6'),
(7545, 842, 'Object', 'file'),
(7546, 842, 'EventType', 'modified'),
(7547, 843, 'File', 'th-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(7548, 843, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7549, 843, 'FileHash', 'fce169951259559f8ec6806e3c8aedba'),
(7550, 843, 'CurrentUserID', '0'),
(7551, 843, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7552, 843, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7553, 843, 'Severity', '6'),
(7554, 843, 'Object', 'file'),
(7555, 843, 'EventType', 'modified'),
(7556, 844, 'File', 'th-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(7557, 844, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7558, 844, 'FileHash', '8e95d735a2d903543e2c653235ec679c'),
(7559, 844, 'CurrentUserID', '0'),
(7560, 844, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7561, 844, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7562, 844, 'Severity', '6'),
(7563, 844, 'Object', 'file'),
(7564, 844, 'EventType', 'modified'),
(7565, 845, 'File', 'th-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(7566, 845, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7567, 845, 'FileHash', '170036b12b5e02ed941129a0960a1373'),
(7568, 845, 'CurrentUserID', '0'),
(7569, 845, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7570, 845, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7571, 845, 'Severity', '6'),
(7572, 845, 'Object', 'file'),
(7573, 845, 'EventType', 'modified'),
(7574, 846, 'File', 'ar-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(7575, 846, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7576, 846, 'FileHash', '1da09461a6e34b77fd3dbf444715a3a4'),
(7577, 846, 'CurrentUserID', '0'),
(7578, 846, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7579, 846, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7580, 846, 'Severity', '6'),
(7581, 846, 'Object', 'file'),
(7582, 846, 'EventType', 'modified'),
(7583, 847, 'File', 'ar-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(7584, 847, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7585, 847, 'FileHash', '49cc13cee5e5f2a3b86abc2762aa5924'),
(7586, 847, 'CurrentUserID', '0'),
(7587, 847, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7588, 847, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7589, 847, 'Severity', '6'),
(7590, 847, 'Object', 'file'),
(7591, 847, 'EventType', 'modified'),
(7592, 848, 'File', 'ru_RU-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(7593, 848, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7594, 848, 'FileHash', 'd8ccd48f429cf047542f3c7fd8625a34'),
(7595, 848, 'CurrentUserID', '0'),
(7596, 848, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7597, 848, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7598, 848, 'Severity', '6'),
(7599, 848, 'Object', 'file'),
(7600, 848, 'EventType', 'modified'),
(7601, 849, 'CurrentUserID', '0'),
(7602, 849, 'ScanStatus', 'stopped'),
(7603, 849, 'EventType', 'stopped'),
(7604, 849, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7605, 849, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7606, 849, 'Severity', '20'),
(7607, 849, 'Object', 'system'),
(7608, 850, 'CurrentUserID', '0'),
(7609, 850, 'ScanStatus', 'started'),
(7610, 850, 'EventType', 'started'),
(7611, 850, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7612, 850, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7613, 850, 'Severity', '20'),
(7614, 850, 'Object', 'system'),
(7615, 851, 'File', 'ar-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(7616, 851, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7617, 851, 'FileHash', 'f3027bb01369f8108faa564ecaf6bf76'),
(7618, 851, 'CurrentUserID', '0'),
(7619, 851, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7620, 851, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7621, 851, 'Severity', '6'),
(7622, 851, 'Object', 'file'),
(7623, 851, 'EventType', 'modified'),
(7624, 852, 'File', 'ar-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(7625, 852, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7626, 852, 'FileHash', '2ff4fb8a31105544c822dd0e7170604a'),
(7627, 852, 'CurrentUserID', '0'),
(7628, 852, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7629, 852, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7630, 852, 'Severity', '6'),
(7631, 852, 'Object', 'file'),
(7632, 852, 'EventType', 'modified'),
(7633, 853, 'File', 'ar-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(7634, 853, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7635, 853, 'FileHash', 'a8ad9f9a1601ca0594600024cc74a23d'),
(7636, 853, 'CurrentUserID', '0'),
(7637, 853, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7638, 853, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7639, 853, 'Severity', '6'),
(7640, 853, 'Object', 'file'),
(7641, 853, 'EventType', 'modified'),
(7642, 854, 'File', 'ar-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(7643, 854, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7644, 854, 'FileHash', '1b305dfd479244701f72e0f820b2bcd0'),
(7645, 854, 'CurrentUserID', '0'),
(7646, 854, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7647, 854, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7648, 854, 'Severity', '6'),
(7649, 854, 'Object', 'file'),
(7650, 854, 'EventType', 'modified'),
(7651, 855, 'File', 'ar-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(7652, 855, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7653, 855, 'FileHash', '51319e1b5a5c4a67073fd5b7fc2676fc'),
(7654, 855, 'CurrentUserID', '0'),
(7655, 855, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7656, 855, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7657, 855, 'Severity', '6'),
(7658, 855, 'Object', 'file'),
(7659, 855, 'EventType', 'modified'),
(7660, 856, 'File', 'ar-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(7661, 856, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7662, 856, 'FileHash', '81ce195d2c5a2dfb3256f47ad86392c9'),
(7663, 856, 'CurrentUserID', '0'),
(7664, 856, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7665, 856, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7666, 856, 'Severity', '6'),
(7667, 856, 'Object', 'file'),
(7668, 856, 'EventType', 'modified'),
(7669, 857, 'File', 'ar-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(7670, 857, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7671, 857, 'FileHash', '2208ce7891fdcbddaeccf49178db136e'),
(7672, 857, 'CurrentUserID', '0'),
(7673, 857, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7674, 857, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7675, 857, 'Severity', '6'),
(7676, 857, 'Object', 'file'),
(7677, 857, 'EventType', 'modified'),
(7678, 858, 'File', 'ar-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(7679, 858, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7680, 858, 'FileHash', '2ae3ad65950c1324d7438ed17da75069'),
(7681, 858, 'CurrentUserID', '0'),
(7682, 858, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7683, 858, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7684, 858, 'Severity', '6'),
(7685, 858, 'Object', 'file'),
(7686, 858, 'EventType', 'modified'),
(7687, 859, 'File', 'ar-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(7688, 859, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7689, 859, 'FileHash', 'b233e34d81e6ef2f241b0816ac31d033'),
(7690, 859, 'CurrentUserID', '0'),
(7691, 859, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7692, 859, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7693, 859, 'Severity', '6'),
(7694, 859, 'Object', 'file'),
(7695, 859, 'EventType', 'modified'),
(7696, 860, 'File', 'ar-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(7697, 860, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7698, 860, 'FileHash', 'e03489a4431945a0de55dd3cb128e140'),
(7699, 860, 'CurrentUserID', '0'),
(7700, 860, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7701, 860, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7702, 860, 'Severity', '6'),
(7703, 860, 'Object', 'file'),
(7704, 860, 'EventType', 'modified'),
(7705, 861, 'File', 'ar-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(7706, 861, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7707, 861, 'FileHash', 'c891e7bea183bf649ebaff950e637a84'),
(7708, 861, 'CurrentUserID', '0'),
(7709, 861, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7710, 861, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7711, 861, 'Severity', '6'),
(7712, 861, 'Object', 'file'),
(7713, 861, 'EventType', 'modified'),
(7714, 862, 'File', 'ar-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(7715, 862, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7716, 862, 'FileHash', '464cf652043c96216a7b5ff4a30d15f8'),
(7717, 862, 'CurrentUserID', '0'),
(7718, 862, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7719, 862, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7720, 862, 'Severity', '6'),
(7721, 862, 'Object', 'file'),
(7722, 862, 'EventType', 'modified'),
(7723, 863, 'File', 'ar-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(7724, 863, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7725, 863, 'FileHash', '14404540f21773cd52ad2ca7508c8df0'),
(7726, 863, 'CurrentUserID', '0'),
(7727, 863, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7728, 863, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7729, 863, 'Severity', '6'),
(7730, 863, 'Object', 'file'),
(7731, 863, 'EventType', 'modified'),
(7732, 864, 'File', 'ar-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(7733, 864, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7734, 864, 'FileHash', '81722625a37eacb992aeb47061cac21e'),
(7735, 864, 'CurrentUserID', '0'),
(7736, 864, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7737, 864, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7738, 864, 'Severity', '6'),
(7739, 864, 'Object', 'file'),
(7740, 864, 'EventType', 'modified'),
(7741, 865, 'File', 'ar-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(7742, 865, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7743, 865, 'FileHash', 'c1d6f10a0c00ead6521ad10c931ce938'),
(7744, 865, 'CurrentUserID', '0'),
(7745, 865, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7746, 865, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7747, 865, 'Severity', '6'),
(7748, 865, 'Object', 'file'),
(7749, 865, 'EventType', 'modified'),
(7750, 866, 'File', 'ar-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(7751, 866, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7752, 866, 'FileHash', '4c87668a80e858658a54439cc98695f7'),
(7753, 866, 'CurrentUserID', '0'),
(7754, 866, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7755, 866, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7756, 866, 'Severity', '6'),
(7757, 866, 'Object', 'file'),
(7758, 866, 'EventType', 'modified'),
(7759, 867, 'CurrentUserID', '0'),
(7760, 867, 'ScanStatus', 'stopped'),
(7761, 867, 'EventType', 'stopped'),
(7762, 867, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7763, 867, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7764, 867, 'Severity', '20'),
(7765, 867, 'Object', 'system'),
(7766, 868, 'CurrentUserID', '0'),
(7767, 868, 'ScanStatus', 'started'),
(7768, 868, 'EventType', 'started'),
(7769, 868, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7770, 868, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7771, 868, 'Severity', '20'),
(7772, 868, 'Object', 'system'),
(7773, 869, 'File', 'zh_TW-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(7774, 869, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7775, 869, 'FileHash', '9b4e51a3d84f1588432b72cf79266bdb'),
(7776, 869, 'CurrentUserID', '0'),
(7777, 869, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7778, 869, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7779, 869, 'Severity', '6'),
(7780, 869, 'Object', 'file'),
(7781, 869, 'EventType', 'modified'),
(7782, 870, 'File', 'zh_TW-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(7783, 870, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7784, 870, 'FileHash', '30f9f2fa1c9367277520c412e4c3cd54'),
(7785, 870, 'CurrentUserID', '0'),
(7786, 870, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7787, 870, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7788, 870, 'Severity', '6'),
(7789, 870, 'Object', 'file'),
(7790, 870, 'EventType', 'modified'),
(7791, 871, 'File', 'ar-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(7792, 871, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7793, 871, 'FileHash', 'd11460ec982eb09da759f94382be01b5'),
(7794, 871, 'CurrentUserID', '0'),
(7795, 871, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7796, 871, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7797, 871, 'Severity', '6'),
(7798, 871, 'Object', 'file'),
(7799, 871, 'EventType', 'modified'),
(7800, 872, 'File', 'zh_TW-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(7801, 872, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7802, 872, 'FileHash', 'd714798d67ae0dc97fef91875ad3ec66'),
(7803, 872, 'CurrentUserID', '0'),
(7804, 872, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7805, 872, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7806, 872, 'Severity', '6'),
(7807, 872, 'Object', 'file'),
(7808, 872, 'EventType', 'modified'),
(7809, 873, 'File', 'zh_TW-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(7810, 873, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7811, 873, 'FileHash', 'e9671cb21a5eded3d1493e73930dea82'),
(7812, 873, 'CurrentUserID', '0'),
(7813, 873, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7814, 873, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7815, 873, 'Severity', '6'),
(7816, 873, 'Object', 'file'),
(7817, 873, 'EventType', 'modified'),
(7818, 874, 'File', 'ar-68f2cec7514bf8563c723a4d675fcfe6.json'),
(7819, 874, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7820, 874, 'FileHash', 'cb591913cd3a721e95428e967cf44113'),
(7821, 874, 'CurrentUserID', '0'),
(7822, 874, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7823, 874, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7824, 874, 'Severity', '6'),
(7825, 874, 'Object', 'file'),
(7826, 874, 'EventType', 'modified'),
(7827, 875, 'File', 'ar-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(7828, 875, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7829, 875, 'FileHash', 'c87f890b2b8394e51925c950c447e585'),
(7830, 875, 'CurrentUserID', '0'),
(7831, 875, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7832, 875, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7833, 875, 'Severity', '6'),
(7834, 875, 'Object', 'file'),
(7835, 875, 'EventType', 'modified'),
(7836, 876, 'File', 'ar-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(7837, 876, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7838, 876, 'FileHash', 'c0d9fd7d080be0da6337c489f9823db0'),
(7839, 876, 'CurrentUserID', '0'),
(7840, 876, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7841, 876, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7842, 876, 'Severity', '6'),
(7843, 876, 'Object', 'file'),
(7844, 876, 'EventType', 'modified'),
(7845, 877, 'File', 'ar-1a0cd6a7128913b15c1a10dd68951869.json'),
(7846, 877, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7847, 877, 'FileHash', 'ad3cc25eb0d019c79fdc2d2c9ff7e4b9'),
(7848, 877, 'CurrentUserID', '0'),
(7849, 877, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7850, 877, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7851, 877, 'Severity', '6'),
(7852, 877, 'Object', 'file'),
(7853, 877, 'EventType', 'modified'),
(7854, 878, 'File', 'zh_TW-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(7855, 878, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7856, 878, 'FileHash', '6a194105fc97417a7d285d766792576d'),
(7857, 878, 'CurrentUserID', '0'),
(7858, 878, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7859, 878, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7860, 878, 'Severity', '6'),
(7861, 878, 'Object', 'file'),
(7862, 878, 'EventType', 'modified'),
(7863, 879, 'File', 'ar-1bba9045bb07c89671c88a3f328548e8.json'),
(7864, 879, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7865, 879, 'FileHash', '9028d7b1a330be640d0df4c7a62b0b2a'),
(7866, 879, 'CurrentUserID', '0'),
(7867, 879, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7868, 879, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7869, 879, 'Severity', '6'),
(7870, 879, 'Object', 'file'),
(7871, 879, 'EventType', 'modified'),
(7872, 880, 'File', 'zh_TW-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(7873, 880, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7874, 880, 'FileHash', '90e04e5ec40cb7cedc2ad30bde4e3e56'),
(7875, 880, 'CurrentUserID', '0'),
(7876, 880, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7877, 880, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7878, 880, 'Severity', '6'),
(7879, 880, 'Object', 'file'),
(7880, 880, 'EventType', 'modified'),
(7881, 881, 'File', 'ar-2c5d274ea625dd91556554ad82901529.json'),
(7882, 881, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7883, 881, 'FileHash', '96350c9729e2b7dfcd5ccf3e1f780a6e'),
(7884, 881, 'CurrentUserID', '0'),
(7885, 881, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7886, 881, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7887, 881, 'Severity', '6'),
(7888, 881, 'Object', 'file'),
(7889, 881, 'EventType', 'modified'),
(7890, 882, 'File', 'zh_TW-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(7891, 882, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7892, 882, 'FileHash', '80bcb3c6889f1bc7304d8a53f9fd73d4'),
(7893, 882, 'CurrentUserID', '0'),
(7894, 882, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7895, 882, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7896, 882, 'Severity', '6'),
(7897, 882, 'Object', 'file'),
(7898, 882, 'EventType', 'modified'),
(7899, 883, 'File', 'ar-f8f49d9fc4a9cf7d78ec99285417bd9c.json'),
(7900, 883, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7901, 883, 'FileHash', '8c550bdcc8059f5da865ff7e1b9a22e3'),
(7902, 883, 'CurrentUserID', '0'),
(7903, 883, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7904, 883, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7905, 883, 'Severity', '6'),
(7906, 883, 'Object', 'file'),
(7907, 883, 'EventType', 'modified'),
(7908, 884, 'File', 'ar-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(7909, 884, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7910, 884, 'FileHash', '4d68bb7af23a63786fa85287bc611a1e'),
(7911, 884, 'CurrentUserID', '0'),
(7912, 884, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7913, 884, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7914, 884, 'Severity', '6'),
(7915, 884, 'Object', 'file'),
(7916, 884, 'EventType', 'modified'),
(7917, 885, 'File', 'zh_TW-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(7918, 885, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7919, 885, 'FileHash', 'dc83fe2abffa5f242c1b52b012e1978d'),
(7920, 885, 'CurrentUserID', '0'),
(7921, 885, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7922, 885, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7923, 885, 'Severity', '6'),
(7924, 885, 'Object', 'file'),
(7925, 885, 'EventType', 'modified'),
(7926, 886, 'File', 'zh_TW-947c76bb5095da30e16668eec15406b2.json'),
(7927, 886, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7928, 886, 'FileHash', '6673b62ede5f39f219ea0499f2b7df44'),
(7929, 886, 'CurrentUserID', '0'),
(7930, 886, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7931, 886, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7932, 886, 'Severity', '6'),
(7933, 886, 'Object', 'file'),
(7934, 886, 'EventType', 'modified'),
(7935, 887, 'File', 'zh_TW-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(7936, 887, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7937, 887, 'FileHash', 'b0e036940830de8bc61a078232f1e3e6'),
(7938, 887, 'CurrentUserID', '0'),
(7939, 887, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7940, 887, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7941, 887, 'Severity', '6'),
(7942, 887, 'Object', 'file'),
(7943, 887, 'EventType', 'modified'),
(7944, 888, 'File', 'zh_TW-a25d1cc7bf7ca0b4e114f6bea64943f4.json'),
(7945, 888, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7946, 888, 'FileHash', '78fddf4e33ea5f131e2ad971cc038516'),
(7947, 888, 'CurrentUserID', '0'),
(7948, 888, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7949, 888, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7950, 888, 'Severity', '6'),
(7951, 888, 'Object', 'file'),
(7952, 888, 'EventType', 'modified'),
(7953, 889, 'File', 'zh_TW-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(7954, 889, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7955, 889, 'FileHash', '0125d4c7a1abc4d5327aa1332fb2de48'),
(7956, 889, 'CurrentUserID', '0'),
(7957, 889, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7958, 889, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7959, 889, 'Severity', '6'),
(7960, 889, 'Object', 'file'),
(7961, 889, 'EventType', 'modified'),
(7962, 890, 'File', 'ar-7f13c36c641b114bf18cd0bcc9ecc7e0.json'),
(7963, 890, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7964, 890, 'FileHash', 'd04b0b18dc1f91a6b67c03fac8401b7a'),
(7965, 890, 'CurrentUserID', '0'),
(7966, 890, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7967, 890, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7968, 890, 'Severity', '6'),
(7969, 890, 'Object', 'file'),
(7970, 890, 'EventType', 'modified'),
(7971, 891, 'File', 'ar-daeb084aab42199d26393a56c3465bc0.json'),
(7972, 891, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7973, 891, 'FileHash', '4685eff711785a4c55f659f24475b66c'),
(7974, 891, 'CurrentUserID', '0'),
(7975, 891, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7976, 891, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7977, 891, 'Severity', '6'),
(7978, 891, 'Object', 'file'),
(7979, 891, 'EventType', 'modified'),
(7980, 892, 'File', 'ar-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(7981, 892, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7982, 892, 'FileHash', 'e3ce28b36c1dd5e1af5e4b2456aa4c87'),
(7983, 892, 'CurrentUserID', '0'),
(7984, 892, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7985, 892, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7986, 892, 'Severity', '6'),
(7987, 892, 'Object', 'file'),
(7988, 892, 'EventType', 'modified'),
(7989, 893, 'File', 'ar-e2791ba830489d23043be8650a22a22b.json'),
(7990, 893, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(7991, 893, 'FileHash', '0d82180cb3444a936f1265c777e8440c'),
(7992, 893, 'CurrentUserID', '0'),
(7993, 893, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(7994, 893, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(7995, 893, 'Severity', '6'),
(7996, 893, 'Object', 'file'),
(7997, 893, 'EventType', 'modified'),
(7998, 894, 'File', 'ar-8860e58c20c6a2ab5876a0f07be43bd9.json'),
(7999, 894, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(8000, 894, 'FileHash', 'a94aded388abb88fe9c3dc3261fbe0f1'),
(8001, 894, 'CurrentUserID', '0'),
(8002, 894, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8003, 894, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8004, 894, 'Severity', '6'),
(8005, 894, 'Object', 'file'),
(8006, 894, 'EventType', 'modified'),
(8007, 895, 'File', 'zh_TW-81c889563f09dd13de1701135dc62941.json'),
(8008, 895, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(8009, 895, 'FileHash', '40dc92c02e9790ae293cd12dc238a8a9'),
(8010, 895, 'CurrentUserID', '0'),
(8011, 895, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8012, 895, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8013, 895, 'Severity', '6'),
(8014, 895, 'Object', 'file'),
(8015, 895, 'EventType', 'modified'),
(8016, 896, 'File', 'es_ES-4a38fe1c0c45989e44682ba6109d9f46.json'),
(8017, 896, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(8018, 896, 'FileHash', 'ed7509ea778f9b08f5ec7e793d290619'),
(8019, 896, 'CurrentUserID', '0'),
(8020, 896, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8021, 896, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8022, 896, 'Severity', '6'),
(8023, 896, 'Object', 'file'),
(8024, 896, 'EventType', 'modified'),
(8025, 897, 'File', 'zh_TW-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(8026, 897, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(8027, 897, 'FileHash', '214756eabc5921aecacef1ff392d8b75'),
(8028, 897, 'CurrentUserID', '0'),
(8029, 897, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8030, 897, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8031, 897, 'Severity', '6'),
(8032, 897, 'Object', 'file'),
(8033, 897, 'EventType', 'modified'),
(8034, 898, 'File', 'zh_TW-bf0f094965d3d4a95b47babcb35fc136.json'),
(8035, 898, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(8036, 898, 'FileHash', 'c44051e502fbb897ef49a387f06eba16'),
(8037, 898, 'CurrentUserID', '0'),
(8038, 898, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8039, 898, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8040, 898, 'Severity', '6'),
(8041, 898, 'Object', 'file'),
(8042, 898, 'EventType', 'modified'),
(8043, 899, 'File', 'ar-803bf1ce2131e13efc590c1bc47851fc.json'),
(8044, 899, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(8045, 899, 'FileHash', 'f13c69b5c8239bd4bbe5806e136fc290'),
(8046, 899, 'CurrentUserID', '0'),
(8047, 899, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8048, 899, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8049, 899, 'Severity', '6'),
(8050, 899, 'Object', 'file'),
(8051, 899, 'EventType', 'modified'),
(8052, 900, 'File', 'ar-28b3c3d595952907e08d98287077426c.json'),
(8053, 900, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(8054, 900, 'FileHash', '395ed205fb02d1bb4d1eb4c00445a305'),
(8055, 900, 'CurrentUserID', '0'),
(8056, 900, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8057, 900, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8058, 900, 'Severity', '6'),
(8059, 900, 'Object', 'file'),
(8060, 900, 'EventType', 'modified'),
(8061, 901, 'File', 'zh_TW-0ce75ad2f775d1cac9696967d484808c.json'),
(8062, 901, 'FileLocation', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/languages'),
(8063, 901, 'FileHash', '20984fc71eb4dc1449c5c3e6eb4a9858'),
(8064, 901, 'CurrentUserID', '0'),
(8065, 901, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8066, 901, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8067, 901, 'Severity', '6'),
(8068, 901, 'Object', 'file'),
(8069, 901, 'EventType', 'modified'),
(8070, 902, 'CurrentUserID', '0'),
(8071, 902, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8072, 902, 'EventType', 'stopped'),
(8073, 902, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8074, 902, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8075, 902, 'Severity', '20'),
(8076, 902, 'Object', 'system'),
(8077, 903, 'CurrentUserID', '0'),
(8078, 903, 'ScanStatus', 'started'),
(8079, 903, 'EventType', 'started'),
(8080, 903, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8081, 903, 'UserAgent', 'WordPress/5.4.2; https://isoc.se/blogg'),
(8082, 903, 'Severity', '20'),
(8083, 903, 'Object', 'system'),
(8084, 904, 'Username', 'Jonas'),
(8085, 904, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8086, 904, 'ClientIP', '185.213.154.162'),
(8087, 904, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.83 Safari/537.36'),
(8088, 904, 'Severity', '15'),
(8089, 904, 'Object', 'user'),
(8090, 904, 'EventType', 'login'),
(8091, 905, 'PluginFile', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/googleanalytics/googleanalytics.php'),
(8092, 905, 'PluginData', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:4:\"Name\";s:16:\"Google Analytics\";s:9:\"PluginURI\";s:52:\"http://wordpress.org/extend/plugins/googleanalytics/\";s:7:\"Version\";s:5:\"2.3.8\";s:6:\"Author\";s:9:\"ShareThis\";s:7:\"Network\";s:5:\"False\";}'),
(8093, 905, 'ClientIP', '185.213.154.162'),
(8094, 905, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.83 Safari/537.36'),
(8095, 905, 'CurrentUserID', '22'),
(8096, 905, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8097, 905, 'Severity', '15'),
(8098, 905, 'Object', 'plugin'),
(8099, 905, 'EventType', 'updated'),
(8100, 906, 'PluginFile', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/wp-security-audit-log/wp-security-audit-log.php'),
(8101, 906, 'PluginData', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:4:\"Name\";s:15:\"WP Activity Log\";s:9:\"PluginURI\";s:25:\"http://wpactivitylog.com/\";s:7:\"Version\";s:7:\"4.1.3.2\";s:6:\"Author\";s:17:\"WP White Security\";s:7:\"Network\";s:5:\"False\";}'),
(8102, 906, 'ClientIP', '185.213.154.162'),
(8103, 906, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.83 Safari/537.36'),
(8104, 906, 'CurrentUserID', '22'),
(8105, 906, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8106, 906, 'Severity', '15'),
(8107, 906, 'Object', 'plugin'),
(8108, 906, 'EventType', 'updated'),
(8109, 907, 'OldVersion', '5.4.2'),
(8110, 907, 'NewVersion', '5.5.1'),
(8111, 907, 'ClientIP', '185.213.154.162'),
(8112, 907, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.83 Safari/537.36'),
(8113, 907, 'CurrentUserID', '22'),
(8114, 907, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8115, 907, 'Severity', '10'),
(8116, 907, 'Object', 'system'),
(8117, 907, 'EventType', 'updated'),
(8118, 908, 'Username', 'Jonas'),
(8119, 908, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8120, 908, 'ClientIP', '45.83.220.192'),
(8121, 908, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.102 Safari/537.36'),
(8122, 908, 'Severity', '15'),
(8123, 908, 'Object', 'user'),
(8124, 908, 'EventType', 'login'),
(8125, 909, 'Username', 'Jonas'),
(8126, 909, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8127, 909, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8128, 909, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8129, 909, 'Severity', '15'),
(8130, 909, 'Object', 'user'),
(8131, 909, 'EventType', 'login'),
(8132, 910, 'ScanStatus', 'started'),
(8133, 910, 'EventType', 'started'),
(8134, 910, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8135, 910, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8136, 910, 'CurrentUserID', '22'),
(8137, 910, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8138, 910, 'Severity', '20'),
(8139, 910, 'Object', 'system'),
(8140, 911, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8141, 911, 'EventType', 'stopped'),
(8142, 911, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8143, 911, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8144, 911, 'CurrentUserID', '22'),
(8145, 911, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8146, 911, 'Severity', '20'),
(8147, 911, 'Object', 'system'),
(8148, 912, 'PostID', '745'),
(8149, 912, 'PostType', 'post'),
(8150, 912, 'PostTitle', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat'),
(8151, 912, 'PostStatus', 'publish'),
(8152, 912, 'PostDate', '2015-06-30 22:50:02'),
(8153, 912, 'PostUrl', 'https://isoc.se/blogg/world-of-ends/'),
(8154, 912, 'EditorLinkPost', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/post.php?post=745&amp;action=edit'),
(8155, 912, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8156, 912, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8157, 912, 'CurrentUserID', '22'),
(8158, 912, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8159, 912, 'Severity', '20'),
(8160, 912, 'Object', 'post'),
(8161, 912, 'EventType', 'opened'),
(8162, 913, 'Plugin', 'O:8:\"stdClass\":6:{s:4:\"Name\";s:14:\"Classic Editor\";s:9:\"PluginURI\";s:45:\"https://wordpress.org/plugins/classic-editor/\";s:7:\"Version\";s:3:\"1.6\";s:6:\"Author\";s:22:\"WordPress Contributors\";s:7:\"Network\";s:5:\"False\";s:15:\"plugin_dir_path\";s:53:\"/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/\";}'),
(8163, 913, 'ClientIP', '185.213.152.164');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(8164, 913, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8165, 913, 'CurrentUserID', '22'),
(8166, 913, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8167, 913, 'Severity', '1'),
(8168, 913, 'Object', 'plugin'),
(8169, 913, 'EventType', 'installed'),
(8170, 914, 'PluginFile', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/classic-editor/classic-editor.php'),
(8171, 914, 'PluginData', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:4:\"Name\";s:14:\"Classic Editor\";s:9:\"PluginURI\";s:45:\"https://wordpress.org/plugins/classic-editor/\";s:7:\"Version\";s:3:\"1.6\";s:6:\"Author\";s:22:\"WordPress Contributors\";s:7:\"Network\";s:5:\"False\";}'),
(8172, 914, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8173, 914, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8174, 914, 'CurrentUserID', '22'),
(8175, 914, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8176, 914, 'Severity', '6'),
(8177, 914, 'Object', 'plugin'),
(8178, 914, 'EventType', 'activated'),
(8179, 915, 'PostID', '745'),
(8180, 915, 'PostType', 'post'),
(8181, 915, 'PostTitle', 'En värld av ändar - Vad Internet är och hur man kan sluta missta det för något annat'),
(8182, 915, 'PostStatus', 'publish'),
(8183, 915, 'PostDate', '2015-06-30 22:50:02'),
(8184, 915, 'PostUrl', 'https://isoc.se/blogg/world-of-ends/'),
(8185, 915, 'EditorLinkPost', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/post.php?post=745&amp;action=edit'),
(8186, 915, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8187, 915, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8188, 915, 'CurrentUserID', '22'),
(8189, 915, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8190, 915, 'Severity', '20'),
(8191, 915, 'Object', 'post'),
(8192, 915, 'EventType', 'opened'),
(8193, 916, 'TargetUsername', 'Jonas'),
(8194, 916, 'custom_field_name', 'wp_user-settings'),
(8195, 916, 'new_value', 'editor=html'),
(8196, 916, 'FirstName', 'Jonas'),
(8197, 916, 'LastName', 'Lejon'),
(8198, 916, 'Roles', 'administrator'),
(8199, 916, 'EditUserLink', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/user-edit.php?user_id=22'),
(8200, 916, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8201, 916, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8202, 916, 'CurrentUserID', '22'),
(8203, 916, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8204, 916, 'Severity', '15'),
(8205, 916, 'Object', 'user'),
(8206, 916, 'EventType', 'modified'),
(8207, 917, 'TargetUsername', 'Jonas'),
(8208, 917, 'custom_field_name', 'wp_user-settings-time'),
(8209, 917, 'new_value', '1601880650'),
(8210, 917, 'FirstName', 'Jonas'),
(8211, 917, 'LastName', 'Lejon'),
(8212, 917, 'Roles', 'administrator'),
(8213, 917, 'EditUserLink', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/user-edit.php?user_id=22'),
(8214, 917, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8215, 917, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8216, 917, 'CurrentUserID', '22'),
(8217, 917, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8218, 917, 'Severity', '15'),
(8219, 917, 'Object', 'user'),
(8220, 917, 'EventType', 'modified'),
(8221, 918, 'PostID', '742'),
(8222, 918, 'PostType', 'post'),
(8223, 918, 'PostTitle', '11th Swedish National Computer Networking Workshop SNCNW 2015'),
(8224, 918, 'PostStatus', 'publish'),
(8225, 918, 'PostDate', '2015-05-17 14:56:47'),
(8226, 918, 'PostUrl', 'https://isoc.se/blogg/11th-swedish-national-computer-networking-workshop-sncnw-2015/'),
(8227, 918, 'EditorLinkPost', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/post.php?post=742&amp;action=edit'),
(8228, 918, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8229, 918, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8230, 918, 'CurrentUserID', '22'),
(8231, 918, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8232, 918, 'Severity', '20'),
(8233, 918, 'Object', 'post'),
(8234, 918, 'EventType', 'opened'),
(8235, 919, 'PostID', '727'),
(8236, 919, 'PostType', 'post'),
(8237, 919, 'PostTitle', 'Vill du bli medlem i ISOC-SE'),
(8238, 919, 'PostStatus', 'publish'),
(8239, 919, 'PostDate', '2014-06-16 22:42:02'),
(8240, 919, 'PostUrl', 'https://isoc.se/blogg/vill-du-bli-medlem-i-isoc-se/'),
(8241, 919, 'OldCategories', 'no categories'),
(8242, 919, 'NewCategories', 'Uncategorized'),
(8243, 919, 'EditorLinkPost', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/post.php?post=727&amp;action=edit'),
(8244, 919, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8245, 919, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8246, 919, 'CurrentUserID', '22'),
(8247, 919, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8248, 919, 'Severity', '15'),
(8249, 919, 'Object', 'post'),
(8250, 919, 'EventType', 'modified'),
(8251, 920, 'PostID', '727'),
(8252, 920, 'PostType', 'post'),
(8253, 920, 'PostTitle', 'Vill du bli medlem i ISOC-SE'),
(8254, 920, 'PostStatus', 'publish'),
(8255, 920, 'PostDate', '2014-06-16 22:42:02'),
(8256, 920, 'PostUrl', 'https://isoc.se/blogg/vill-du-bli-medlem-i-isoc-se/'),
(8257, 920, 'EditorLinkPost', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/post.php?post=727&amp;action=edit'),
(8258, 920, 'RevisionLink', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/revision.php?revision=769'),
(8259, 920, 'ClientIP', '185.213.152.164'),
(8260, 920, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8261, 920, 'CurrentUserID', '22'),
(8262, 920, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8263, 920, 'Severity', '15'),
(8264, 920, 'Object', 'post'),
(8265, 920, 'EventType', 'modified'),
(8266, 921, 'ScanStatus', 'started'),
(8267, 921, 'EventType', 'started'),
(8268, 921, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8269, 921, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8270, 921, 'Severity', '20'),
(8271, 921, 'Object', 'system'),
(8272, 922, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8273, 922, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8274, 922, 'Severity', '1'),
(8275, 922, 'Object', 'file'),
(8276, 922, 'EventType', 'added'),
(8277, 923, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8278, 923, 'EventType', 'stopped'),
(8279, 923, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8280, 923, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8281, 923, 'Severity', '20'),
(8282, 923, 'Object', 'system'),
(8283, 924, 'UserChanger', 'Jonas'),
(8284, 924, 'TargetUsername', 'admin'),
(8285, 924, 'Roles', 'Administrator'),
(8286, 924, 'EditUserLink', 'https://isoc.se/blogg/wp-admin/user-edit.php?user_id=1'),
(8287, 924, 'ClientIP', '185.213.152.163'),
(8288, 924, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_6) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/85.0.4183.121 Safari/537.36'),
(8289, 924, 'CurrentUserID', '22'),
(8290, 924, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(8291, 924, 'Severity', '20'),
(8292, 924, 'Object', 'user'),
(8293, 924, 'EventType', 'opened'),
(8294, 925, 'ScanStatus', 'started'),
(8295, 925, 'EventType', 'started'),
(8296, 925, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8297, 925, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8298, 925, 'Severity', '20'),
(8299, 925, 'Object', 'system'),
(8300, 926, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8301, 926, 'EventType', 'stopped'),
(8302, 926, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8303, 926, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8304, 926, 'Severity', '20'),
(8305, 926, 'Object', 'system'),
(8306, 927, 'ScanStatus', 'started'),
(8307, 927, 'EventType', 'started'),
(8308, 927, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8309, 927, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8310, 927, 'Severity', '20'),
(8311, 927, 'Object', 'system'),
(8312, 928, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8313, 928, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8314, 928, 'Severity', '1'),
(8315, 928, 'Object', 'file'),
(8316, 928, 'EventType', 'added'),
(8317, 929, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8318, 929, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8319, 929, 'Severity', '10'),
(8320, 929, 'Object', 'file'),
(8321, 929, 'EventType', 'deleted'),
(8322, 930, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8323, 930, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8324, 930, 'Severity', '6'),
(8325, 930, 'Object', 'file'),
(8326, 930, 'EventType', 'modified'),
(8327, 931, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8328, 931, 'EventType', 'stopped'),
(8329, 931, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8330, 931, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8331, 931, 'Severity', '20'),
(8332, 931, 'Object', 'system'),
(8333, 932, 'ScanStatus', 'started'),
(8334, 932, 'EventType', 'started'),
(8335, 932, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8336, 932, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8337, 932, 'Severity', '20'),
(8338, 932, 'Object', 'system'),
(8339, 933, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8340, 933, 'EventType', 'stopped'),
(8341, 933, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8342, 933, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8343, 933, 'Severity', '20'),
(8344, 933, 'Object', 'system'),
(8345, 934, 'ScanStatus', 'started'),
(8346, 934, 'EventType', 'started'),
(8347, 934, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8348, 934, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8349, 934, 'Severity', '20'),
(8350, 934, 'Object', 'system'),
(8351, 935, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8352, 935, 'EventType', 'stopped'),
(8353, 935, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8354, 935, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8355, 935, 'Severity', '20'),
(8356, 935, 'Object', 'system'),
(8357, 936, 'ScanStatus', 'started'),
(8358, 936, 'EventType', 'started'),
(8359, 936, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8360, 936, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8361, 936, 'Severity', '20'),
(8362, 936, 'Object', 'system'),
(8363, 937, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8364, 937, 'EventType', 'stopped'),
(8365, 937, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8366, 937, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8367, 937, 'Severity', '20'),
(8368, 937, 'Object', 'system'),
(8369, 938, 'ScanStatus', 'started'),
(8370, 938, 'EventType', 'started'),
(8371, 938, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8372, 938, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8373, 938, 'Severity', '20'),
(8374, 938, 'Object', 'system'),
(8375, 939, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8376, 939, 'EventType', 'stopped'),
(8377, 939, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8378, 939, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8379, 939, 'Severity', '20'),
(8380, 939, 'Object', 'system'),
(8381, 940, 'ScanStatus', 'started'),
(8382, 940, 'EventType', 'started'),
(8383, 940, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8384, 940, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8385, 940, 'Severity', '20'),
(8386, 940, 'Object', 'system'),
(8387, 941, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8388, 941, 'EventType', 'stopped'),
(8389, 941, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8390, 941, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8391, 941, 'Severity', '20'),
(8392, 941, 'Object', 'system'),
(8393, 942, 'ScanStatus', 'started'),
(8394, 942, 'EventType', 'started'),
(8395, 942, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8396, 942, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8397, 942, 'Severity', '20'),
(8398, 942, 'Object', 'system'),
(8399, 943, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8400, 943, 'EventType', 'stopped'),
(8401, 943, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8402, 943, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8403, 943, 'Severity', '20'),
(8404, 943, 'Object', 'system'),
(8405, 944, 'ScanStatus', 'started'),
(8406, 944, 'EventType', 'started'),
(8407, 944, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8408, 944, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8409, 944, 'Severity', '20'),
(8410, 944, 'Object', 'system'),
(8411, 945, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8412, 945, 'EventType', 'stopped'),
(8413, 945, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8414, 945, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8415, 945, 'Severity', '20'),
(8416, 945, 'Object', 'system'),
(8417, 946, 'ScanStatus', 'started'),
(8418, 946, 'EventType', 'started'),
(8419, 946, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8420, 946, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8421, 946, 'Severity', '20'),
(8422, 946, 'Object', 'system'),
(8423, 947, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8424, 947, 'EventType', 'stopped'),
(8425, 947, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8426, 947, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8427, 947, 'Severity', '20'),
(8428, 947, 'Object', 'system'),
(8429, 948, 'ScanStatus', 'started'),
(8430, 948, 'EventType', 'started'),
(8431, 948, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8432, 948, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8433, 948, 'Severity', '20'),
(8434, 948, 'Object', 'system'),
(8435, 949, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8436, 949, 'EventType', 'stopped'),
(8437, 949, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8438, 949, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8439, 949, 'Severity', '20'),
(8440, 949, 'Object', 'system'),
(8441, 950, 'ScanStatus', 'started'),
(8442, 950, 'EventType', 'started'),
(8443, 950, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8444, 950, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8445, 950, 'Severity', '20'),
(8446, 950, 'Object', 'system'),
(8447, 951, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8448, 951, 'EventType', 'stopped'),
(8449, 951, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8450, 951, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8451, 951, 'Severity', '20'),
(8452, 951, 'Object', 'system'),
(8453, 952, 'ScanStatus', 'started'),
(8454, 952, 'EventType', 'started'),
(8455, 952, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8456, 952, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8457, 952, 'Severity', '20'),
(8458, 952, 'Object', 'system'),
(8459, 953, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8460, 953, 'EventType', 'stopped'),
(8461, 953, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8462, 953, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8463, 953, 'Severity', '20'),
(8464, 953, 'Object', 'system'),
(8465, 954, 'ScanStatus', 'started'),
(8466, 954, 'EventType', 'started'),
(8467, 954, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8468, 954, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8469, 954, 'Severity', '20'),
(8470, 954, 'Object', 'system'),
(8471, 955, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8472, 955, 'EventType', 'stopped'),
(8473, 955, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8474, 955, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8475, 955, 'Severity', '20'),
(8476, 955, 'Object', 'system'),
(8477, 956, 'ScanStatus', 'started'),
(8478, 956, 'EventType', 'started'),
(8479, 956, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8480, 956, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8481, 956, 'Severity', '20'),
(8482, 956, 'Object', 'system'),
(8483, 957, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8484, 957, 'EventType', 'stopped'),
(8485, 957, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8486, 957, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8487, 957, 'Severity', '20'),
(8488, 957, 'Object', 'system'),
(8489, 958, 'ScanStatus', 'started'),
(8490, 958, 'EventType', 'started'),
(8491, 958, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8492, 958, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8493, 958, 'Severity', '20'),
(8494, 958, 'Object', 'system'),
(8495, 959, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8496, 959, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8497, 959, 'Severity', '1'),
(8498, 959, 'Object', 'file'),
(8499, 959, 'EventType', 'added'),
(8500, 960, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8501, 960, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8502, 960, 'Severity', '6'),
(8503, 960, 'Object', 'file'),
(8504, 960, 'EventType', 'modified'),
(8505, 961, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8506, 961, 'EventType', 'stopped'),
(8507, 961, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8508, 961, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8509, 961, 'Severity', '20'),
(8510, 961, 'Object', 'system'),
(8511, 962, 'ScanStatus', 'started'),
(8512, 962, 'EventType', 'started'),
(8513, 962, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8514, 962, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8515, 962, 'Severity', '20'),
(8516, 962, 'Object', 'system'),
(8517, 963, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8518, 963, 'EventType', 'stopped'),
(8519, 963, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8520, 963, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8521, 963, 'Severity', '20'),
(8522, 963, 'Object', 'system'),
(8523, 964, 'ScanStatus', 'started'),
(8524, 964, 'EventType', 'started'),
(8525, 964, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8526, 964, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8527, 964, 'Severity', '20'),
(8528, 964, 'Object', 'system'),
(8529, 965, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8530, 965, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8531, 965, 'Severity', '6'),
(8532, 965, 'Object', 'file'),
(8533, 965, 'EventType', 'modified'),
(8534, 966, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8535, 966, 'EventType', 'stopped'),
(8536, 966, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8537, 966, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8538, 966, 'Severity', '20'),
(8539, 966, 'Object', 'system'),
(8540, 967, 'ScanStatus', 'started'),
(8541, 967, 'EventType', 'started'),
(8542, 967, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8543, 967, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8544, 967, 'Severity', '20'),
(8545, 967, 'Object', 'system'),
(8546, 968, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8547, 968, 'EventType', 'stopped'),
(8548, 968, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8549, 968, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8550, 968, 'Severity', '20'),
(8551, 968, 'Object', 'system'),
(8552, 969, 'ScanStatus', 'started'),
(8553, 969, 'EventType', 'started'),
(8554, 969, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8555, 969, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8556, 969, 'Severity', '20'),
(8557, 969, 'Object', 'system'),
(8558, 970, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8559, 970, 'EventType', 'stopped'),
(8560, 970, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8561, 970, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8562, 970, 'Severity', '20'),
(8563, 970, 'Object', 'system'),
(8564, 971, 'ScanStatus', 'started'),
(8565, 971, 'EventType', 'started'),
(8566, 971, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8567, 971, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8568, 971, 'Severity', '20'),
(8569, 971, 'Object', 'system'),
(8570, 972, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8571, 972, 'EventType', 'stopped'),
(8572, 972, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8573, 972, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8574, 972, 'Severity', '20'),
(8575, 972, 'Object', 'system'),
(8576, 973, 'ScanStatus', 'started'),
(8577, 973, 'EventType', 'started'),
(8578, 973, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8579, 973, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8580, 973, 'Severity', '20'),
(8581, 973, 'Object', 'system'),
(8582, 974, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8583, 974, 'EventType', 'stopped'),
(8584, 974, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8585, 974, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8586, 974, 'Severity', '20'),
(8587, 974, 'Object', 'system'),
(8588, 975, 'ScanStatus', 'started'),
(8589, 975, 'EventType', 'started'),
(8590, 975, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8591, 975, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8592, 975, 'Severity', '20'),
(8593, 975, 'Object', 'system'),
(8594, 976, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8595, 976, 'EventType', 'stopped'),
(8596, 976, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8597, 976, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8598, 976, 'Severity', '20'),
(8599, 976, 'Object', 'system'),
(8600, 977, 'ScanStatus', 'started'),
(8601, 977, 'EventType', 'started'),
(8602, 977, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8603, 977, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8604, 977, 'Severity', '20'),
(8605, 977, 'Object', 'system'),
(8606, 978, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8607, 978, 'EventType', 'stopped'),
(8608, 978, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8609, 978, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8610, 978, 'Severity', '20'),
(8611, 978, 'Object', 'system'),
(8612, 979, 'OldVersion', '5.5.1'),
(8613, 979, 'NewVersion', '5.5.2 (auto update)'),
(8614, 979, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8615, 979, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.1; https://isoc.se/blogg'),
(8616, 979, 'Severity', '10'),
(8617, 979, 'Object', 'system'),
(8618, 979, 'EventType', 'updated'),
(8619, 980, 'ScanStatus', 'started'),
(8620, 980, 'EventType', 'started'),
(8621, 980, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8622, 980, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.2; https://isoc.se/blogg'),
(8623, 980, 'Severity', '20'),
(8624, 980, 'Object', 'system'),
(8625, 981, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8626, 981, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.2; https://isoc.se/blogg'),
(8627, 981, 'Severity', '6'),
(8628, 981, 'Object', 'file'),
(8629, 981, 'EventType', 'modified'),
(8630, 982, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8631, 982, 'EventType', 'stopped'),
(8632, 982, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8633, 982, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.2; https://isoc.se/blogg'),
(8634, 982, 'Severity', '20'),
(8635, 982, 'Object', 'system'),
(8636, 983, 'OldVersion', '5.5.2'),
(8637, 983, 'NewVersion', '5.5.3 (auto update)'),
(8638, 983, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8639, 983, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.2; https://isoc.se/blogg'),
(8640, 983, 'Severity', '10'),
(8641, 983, 'Object', 'system'),
(8642, 983, 'EventType', 'updated'),
(8643, 984, 'ScanStatus', 'started'),
(8644, 984, 'EventType', 'started'),
(8645, 984, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8646, 984, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8647, 984, 'Severity', '20'),
(8648, 984, 'Object', 'system'),
(8649, 985, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8650, 985, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8651, 985, 'Severity', '6'),
(8652, 985, 'Object', 'file'),
(8653, 985, 'EventType', 'modified'),
(8654, 986, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8655, 986, 'EventType', 'stopped'),
(8656, 986, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8657, 986, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8658, 986, 'Severity', '20'),
(8659, 986, 'Object', 'system'),
(8660, 987, 'ScanStatus', 'started'),
(8661, 987, 'EventType', 'started'),
(8662, 987, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8663, 987, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8664, 987, 'Severity', '20'),
(8665, 987, 'Object', 'system'),
(8666, 988, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8667, 988, 'EventType', 'stopped'),
(8668, 988, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8669, 988, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8670, 988, 'Severity', '20'),
(8671, 988, 'Object', 'system'),
(8672, 989, 'ScanStatus', 'started'),
(8673, 989, 'EventType', 'started'),
(8674, 989, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8675, 989, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8676, 989, 'Severity', '20'),
(8677, 989, 'Object', 'system'),
(8678, 990, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8679, 990, 'EventType', 'stopped'),
(8680, 990, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8681, 990, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8682, 990, 'Severity', '20'),
(8683, 990, 'Object', 'system'),
(8684, 991, 'ScanStatus', 'started'),
(8685, 991, 'EventType', 'started'),
(8686, 991, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8687, 991, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8688, 991, 'Severity', '20'),
(8689, 991, 'Object', 'system'),
(8690, 992, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8691, 992, 'EventType', 'stopped'),
(8692, 992, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8693, 992, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8694, 992, 'Severity', '20'),
(8695, 992, 'Object', 'system'),
(8696, 993, 'ScanStatus', 'started'),
(8697, 993, 'EventType', 'started'),
(8698, 993, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8699, 993, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8700, 993, 'Severity', '20'),
(8701, 993, 'Object', 'system'),
(8702, 994, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8703, 994, 'EventType', 'stopped'),
(8704, 994, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8705, 994, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8706, 994, 'Severity', '20'),
(8707, 994, 'Object', 'system'),
(8708, 995, 'ScanStatus', 'started'),
(8709, 995, 'EventType', 'started'),
(8710, 995, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8711, 995, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8712, 995, 'Severity', '20'),
(8713, 995, 'Object', 'system'),
(8714, 996, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8715, 996, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8716, 996, 'Severity', '10'),
(8717, 996, 'Object', 'file'),
(8718, 996, 'EventType', 'deleted'),
(8719, 997, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8720, 997, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8721, 997, 'Severity', '6'),
(8722, 997, 'Object', 'file'),
(8723, 997, 'EventType', 'modified'),
(8724, 998, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8725, 998, 'EventType', 'stopped'),
(8726, 998, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8727, 998, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8728, 998, 'Severity', '20'),
(8729, 998, 'Object', 'system'),
(8730, 999, 'ScanStatus', 'started'),
(8731, 999, 'EventType', 'started'),
(8732, 999, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8733, 999, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8734, 999, 'Severity', '20'),
(8735, 999, 'Object', 'system'),
(8736, 1000, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8737, 1000, 'EventType', 'stopped'),
(8738, 1000, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8739, 1000, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8740, 1000, 'Severity', '20'),
(8741, 1000, 'Object', 'system'),
(8742, 1001, 'ScanStatus', 'started'),
(8743, 1001, 'EventType', 'started'),
(8744, 1001, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8745, 1001, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8746, 1001, 'Severity', '20'),
(8747, 1001, 'Object', 'system'),
(8748, 1002, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8749, 1002, 'EventType', 'stopped'),
(8750, 1002, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8751, 1002, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8752, 1002, 'Severity', '20'),
(8753, 1002, 'Object', 'system'),
(8754, 1003, 'ScanStatus', 'started'),
(8755, 1003, 'EventType', 'started'),
(8756, 1003, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8757, 1003, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8758, 1003, 'Severity', '20'),
(8759, 1003, 'Object', 'system'),
(8760, 1004, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8761, 1004, 'EventType', 'stopped'),
(8762, 1004, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8763, 1004, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8764, 1004, 'Severity', '20'),
(8765, 1004, 'Object', 'system'),
(8766, 1005, 'ScanStatus', 'started'),
(8767, 1005, 'EventType', 'started'),
(8768, 1005, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8769, 1005, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8770, 1005, 'Severity', '20'),
(8771, 1005, 'Object', 'system'),
(8772, 1006, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8773, 1006, 'EventType', 'stopped'),
(8774, 1006, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8775, 1006, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8776, 1006, 'Severity', '20'),
(8777, 1006, 'Object', 'system'),
(8778, 1007, 'ScanStatus', 'started'),
(8779, 1007, 'EventType', 'started'),
(8780, 1007, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8781, 1007, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8782, 1007, 'Severity', '20'),
(8783, 1007, 'Object', 'system'),
(8784, 1008, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8785, 1008, 'EventType', 'stopped'),
(8786, 1008, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8787, 1008, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8788, 1008, 'Severity', '20'),
(8789, 1008, 'Object', 'system'),
(8790, 1009, 'ScanStatus', 'started'),
(8791, 1009, 'EventType', 'started'),
(8792, 1009, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8793, 1009, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8794, 1009, 'Severity', '20'),
(8795, 1009, 'Object', 'system'),
(8796, 1010, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8797, 1010, 'EventType', 'stopped'),
(8798, 1010, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8799, 1010, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8800, 1010, 'Severity', '20'),
(8801, 1010, 'Object', 'system'),
(8802, 1011, 'ScanStatus', 'started'),
(8803, 1011, 'EventType', 'started'),
(8804, 1011, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8805, 1011, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8806, 1011, 'Severity', '20'),
(8807, 1011, 'Object', 'system'),
(8808, 1012, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8809, 1012, 'EventType', 'stopped'),
(8810, 1012, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8811, 1012, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8812, 1012, 'Severity', '20'),
(8813, 1012, 'Object', 'system'),
(8814, 1013, 'ScanStatus', 'started'),
(8815, 1013, 'EventType', 'started'),
(8816, 1013, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8817, 1013, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8818, 1013, 'Severity', '20'),
(8819, 1013, 'Object', 'system'),
(8820, 1014, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8821, 1014, 'EventType', 'stopped'),
(8822, 1014, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8823, 1014, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8824, 1014, 'Severity', '20'),
(8825, 1014, 'Object', 'system'),
(8826, 1015, 'ScanStatus', 'started'),
(8827, 1015, 'EventType', 'started'),
(8828, 1015, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8829, 1015, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8830, 1015, 'Severity', '20'),
(8831, 1015, 'Object', 'system'),
(8832, 1016, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8833, 1016, 'EventType', 'stopped'),
(8834, 1016, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8835, 1016, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8836, 1016, 'Severity', '20'),
(8837, 1016, 'Object', 'system'),
(8838, 1017, 'ScanStatus', 'started'),
(8839, 1017, 'EventType', 'started'),
(8840, 1017, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8841, 1017, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8842, 1017, 'Severity', '20'),
(8843, 1017, 'Object', 'system'),
(8844, 1018, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8845, 1018, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8846, 1018, 'Severity', '6'),
(8847, 1018, 'Object', 'file'),
(8848, 1018, 'EventType', 'modified'),
(8849, 1019, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8850, 1019, 'EventType', 'stopped'),
(8851, 1019, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8852, 1019, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8853, 1019, 'Severity', '20'),
(8854, 1019, 'Object', 'system'),
(8855, 1020, 'ScanStatus', 'started'),
(8856, 1020, 'EventType', 'started'),
(8857, 1020, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8858, 1020, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8859, 1020, 'Severity', '20'),
(8860, 1020, 'Object', 'system'),
(8861, 1021, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8862, 1021, 'EventType', 'stopped'),
(8863, 1021, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8864, 1021, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8865, 1021, 'Severity', '20'),
(8866, 1021, 'Object', 'system'),
(8867, 1022, 'ScanStatus', 'started'),
(8868, 1022, 'EventType', 'started'),
(8869, 1022, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8870, 1022, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8871, 1022, 'Severity', '20'),
(8872, 1022, 'Object', 'system'),
(8873, 1023, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8874, 1023, 'EventType', 'stopped'),
(8875, 1023, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8876, 1023, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8877, 1023, 'Severity', '20'),
(8878, 1023, 'Object', 'system'),
(8879, 1024, 'ScanStatus', 'started'),
(8880, 1024, 'EventType', 'started'),
(8881, 1024, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8882, 1024, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8883, 1024, 'Severity', '20'),
(8884, 1024, 'Object', 'system'),
(8885, 1025, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8886, 1025, 'EventType', 'stopped'),
(8887, 1025, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8888, 1025, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8889, 1025, 'Severity', '20'),
(8890, 1025, 'Object', 'system'),
(8891, 1026, 'ScanStatus', 'started'),
(8892, 1026, 'EventType', 'started'),
(8893, 1026, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8894, 1026, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8895, 1026, 'Severity', '20'),
(8896, 1026, 'Object', 'system'),
(8897, 1027, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8898, 1027, 'EventType', 'stopped'),
(8899, 1027, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8900, 1027, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8901, 1027, 'Severity', '20'),
(8902, 1027, 'Object', 'system'),
(8903, 1028, 'ScanStatus', 'started'),
(8904, 1028, 'EventType', 'started'),
(8905, 1028, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8906, 1028, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8907, 1028, 'Severity', '20'),
(8908, 1028, 'Object', 'system'),
(8909, 1029, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8910, 1029, 'EventType', 'stopped'),
(8911, 1029, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8912, 1029, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8913, 1029, 'Severity', '20'),
(8914, 1029, 'Object', 'system'),
(8915, 1030, 'ScanStatus', 'started'),
(8916, 1030, 'EventType', 'started'),
(8917, 1030, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8918, 1030, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8919, 1030, 'Severity', '20'),
(8920, 1030, 'Object', 'system'),
(8921, 1031, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8922, 1031, 'EventType', 'stopped'),
(8923, 1031, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8924, 1031, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8925, 1031, 'Severity', '20'),
(8926, 1031, 'Object', 'system'),
(8927, 1032, 'ScanStatus', 'started'),
(8928, 1032, 'EventType', 'started'),
(8929, 1032, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8930, 1032, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8931, 1032, 'Severity', '20'),
(8932, 1032, 'Object', 'system'),
(8933, 1033, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8934, 1033, 'EventType', 'stopped'),
(8935, 1033, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8936, 1033, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8937, 1033, 'Severity', '20'),
(8938, 1033, 'Object', 'system'),
(8939, 1034, 'ScanStatus', 'started'),
(8940, 1034, 'EventType', 'started'),
(8941, 1034, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8942, 1034, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8943, 1034, 'Severity', '20'),
(8944, 1034, 'Object', 'system'),
(8945, 1035, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8946, 1035, 'EventType', 'stopped'),
(8947, 1035, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8948, 1035, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8949, 1035, 'Severity', '20'),
(8950, 1035, 'Object', 'system'),
(8951, 1036, 'ScanStatus', 'started'),
(8952, 1036, 'EventType', 'started'),
(8953, 1036, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8954, 1036, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8955, 1036, 'Severity', '20'),
(8956, 1036, 'Object', 'system'),
(8957, 1037, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8958, 1037, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8959, 1037, 'Severity', '6'),
(8960, 1037, 'Object', 'file'),
(8961, 1037, 'EventType', 'modified'),
(8962, 1038, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8963, 1038, 'EventType', 'stopped'),
(8964, 1038, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8965, 1038, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8966, 1038, 'Severity', '20'),
(8967, 1038, 'Object', 'system'),
(8968, 1039, 'ScanStatus', 'started'),
(8969, 1039, 'EventType', 'started'),
(8970, 1039, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8971, 1039, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8972, 1039, 'Severity', '20'),
(8973, 1039, 'Object', 'system'),
(8974, 1040, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8975, 1040, 'EventType', 'stopped'),
(8976, 1040, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8977, 1040, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8978, 1040, 'Severity', '20'),
(8979, 1040, 'Object', 'system'),
(8980, 1041, 'ScanStatus', 'started'),
(8981, 1041, 'EventType', 'started'),
(8982, 1041, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8983, 1041, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8984, 1041, 'Severity', '20'),
(8985, 1041, 'Object', 'system'),
(8986, 1042, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8987, 1042, 'EventType', 'stopped'),
(8988, 1042, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8989, 1042, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8990, 1042, 'Severity', '20'),
(8991, 1042, 'Object', 'system'),
(8992, 1043, 'ScanStatus', 'started'),
(8993, 1043, 'EventType', 'started'),
(8994, 1043, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(8995, 1043, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(8996, 1043, 'Severity', '20'),
(8997, 1043, 'Object', 'system'),
(8998, 1044, 'ScanStatus', 'stopped'),
(8999, 1044, 'EventType', 'stopped'),
(9000, 1044, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9001, 1044, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9002, 1044, 'Severity', '20'),
(9003, 1044, 'Object', 'system'),
(9004, 1045, 'ScanStatus', 'started'),
(9005, 1045, 'EventType', 'started'),
(9006, 1045, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9007, 1045, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9008, 1045, 'Severity', '20'),
(9009, 1045, 'Object', 'system'),
(9010, 1046, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9011, 1046, 'EventType', 'stopped'),
(9012, 1046, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9013, 1046, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9014, 1046, 'Severity', '20'),
(9015, 1046, 'Object', 'system'),
(9016, 1047, 'ScanStatus', 'started'),
(9017, 1047, 'EventType', 'started'),
(9018, 1047, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9019, 1047, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9020, 1047, 'Severity', '20'),
(9021, 1047, 'Object', 'system'),
(9022, 1048, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9023, 1048, 'EventType', 'stopped'),
(9024, 1048, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9025, 1048, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9026, 1048, 'Severity', '20'),
(9027, 1048, 'Object', 'system'),
(9028, 1049, 'ScanStatus', 'started'),
(9029, 1049, 'EventType', 'started'),
(9030, 1049, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9031, 1049, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9032, 1049, 'Severity', '20'),
(9033, 1049, 'Object', 'system'),
(9034, 1050, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9035, 1050, 'EventType', 'stopped'),
(9036, 1050, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9037, 1050, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9038, 1050, 'Severity', '20'),
(9039, 1050, 'Object', 'system'),
(9040, 1051, 'ScanStatus', 'started'),
(9041, 1051, 'EventType', 'started'),
(9042, 1051, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9043, 1051, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9044, 1051, 'Severity', '20'),
(9045, 1051, 'Object', 'system'),
(9046, 1052, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9047, 1052, 'EventType', 'stopped'),
(9048, 1052, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9049, 1052, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9050, 1052, 'Severity', '20'),
(9051, 1052, 'Object', 'system'),
(9052, 1053, 'ScanStatus', 'started'),
(9053, 1053, 'EventType', 'started'),
(9054, 1053, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9055, 1053, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9056, 1053, 'Severity', '20'),
(9057, 1053, 'Object', 'system'),
(9058, 1054, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9059, 1054, 'EventType', 'stopped'),
(9060, 1054, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9061, 1054, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9062, 1054, 'Severity', '20'),
(9063, 1054, 'Object', 'system'),
(9064, 1055, 'ScanStatus', 'started'),
(9065, 1055, 'EventType', 'started'),
(9066, 1055, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9067, 1055, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9068, 1055, 'Severity', '20'),
(9069, 1055, 'Object', 'system'),
(9070, 1056, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9071, 1056, 'EventType', 'stopped'),
(9072, 1056, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9073, 1056, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9074, 1056, 'Severity', '20'),
(9075, 1056, 'Object', 'system'),
(9076, 1057, 'ScanStatus', 'started'),
(9077, 1057, 'EventType', 'started'),
(9078, 1057, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9079, 1057, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9080, 1057, 'Severity', '20'),
(9081, 1057, 'Object', 'system'),
(9082, 1058, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9083, 1058, 'EventType', 'stopped'),
(9084, 1058, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9085, 1058, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9086, 1058, 'Severity', '20'),
(9087, 1058, 'Object', 'system'),
(9088, 1059, 'ScanStatus', 'started'),
(9089, 1059, 'EventType', 'started'),
(9090, 1059, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9091, 1059, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9092, 1059, 'Severity', '20'),
(9093, 1059, 'Object', 'system'),
(9094, 1060, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9095, 1060, 'EventType', 'stopped'),
(9096, 1060, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9097, 1060, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9098, 1060, 'Severity', '20'),
(9099, 1060, 'Object', 'system'),
(9100, 1061, 'ScanStatus', 'started'),
(9101, 1061, 'EventType', 'started'),
(9102, 1061, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9103, 1061, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9104, 1061, 'Severity', '20'),
(9105, 1061, 'Object', 'system'),
(9106, 1062, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9107, 1062, 'EventType', 'stopped'),
(9108, 1062, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9109, 1062, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9110, 1062, 'Severity', '20'),
(9111, 1062, 'Object', 'system'),
(9112, 1063, 'ScanStatus', 'started'),
(9113, 1063, 'EventType', 'started'),
(9114, 1063, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9115, 1063, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9116, 1063, 'Severity', '20'),
(9117, 1063, 'Object', 'system'),
(9118, 1064, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9119, 1064, 'EventType', 'stopped'),
(9120, 1064, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9121, 1064, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9122, 1064, 'Severity', '20'),
(9123, 1064, 'Object', 'system'),
(9124, 1065, 'ScanStatus', 'started'),
(9125, 1065, 'EventType', 'started'),
(9126, 1065, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9127, 1065, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9128, 1065, 'Severity', '20'),
(9129, 1065, 'Object', 'system'),
(9130, 1066, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9131, 1066, 'EventType', 'stopped'),
(9132, 1066, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9133, 1066, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9134, 1066, 'Severity', '20'),
(9135, 1066, 'Object', 'system'),
(9136, 1067, 'ScanStatus', 'started'),
(9137, 1067, 'EventType', 'started'),
(9138, 1067, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9139, 1067, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9140, 1067, 'Severity', '20'),
(9141, 1067, 'Object', 'system'),
(9142, 1068, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9143, 1068, 'EventType', 'stopped'),
(9144, 1068, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9145, 1068, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9146, 1068, 'Severity', '20'),
(9147, 1068, 'Object', 'system'),
(9148, 1069, 'ScanStatus', 'started'),
(9149, 1069, 'EventType', 'started'),
(9150, 1069, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9151, 1069, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9152, 1069, 'Severity', '20'),
(9153, 1069, 'Object', 'system'),
(9154, 1070, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9155, 1070, 'EventType', 'stopped'),
(9156, 1070, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9157, 1070, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9158, 1070, 'Severity', '20'),
(9159, 1070, 'Object', 'system'),
(9160, 1071, 'ScanStatus', 'started'),
(9161, 1071, 'EventType', 'started'),
(9162, 1071, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9163, 1071, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9164, 1071, 'Severity', '20'),
(9165, 1071, 'Object', 'system'),
(9166, 1072, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9167, 1072, 'EventType', 'stopped'),
(9168, 1072, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9169, 1072, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9170, 1072, 'Severity', '20'),
(9171, 1072, 'Object', 'system'),
(9172, 1073, 'ScanStatus', 'started'),
(9173, 1073, 'EventType', 'started'),
(9174, 1073, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9175, 1073, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9176, 1073, 'Severity', '20'),
(9177, 1073, 'Object', 'system'),
(9178, 1074, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9179, 1074, 'EventType', 'stopped'),
(9180, 1074, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9181, 1074, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9182, 1074, 'Severity', '20'),
(9183, 1074, 'Object', 'system'),
(9184, 1075, 'ScanStatus', 'started'),
(9185, 1075, 'EventType', 'started'),
(9186, 1075, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9187, 1075, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9188, 1075, 'Severity', '20'),
(9189, 1075, 'Object', 'system'),
(9190, 1076, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9191, 1076, 'EventType', 'stopped'),
(9192, 1076, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9193, 1076, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9194, 1076, 'Severity', '20'),
(9195, 1076, 'Object', 'system'),
(9196, 1077, 'ScanStatus', 'started'),
(9197, 1077, 'EventType', 'started'),
(9198, 1077, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9199, 1077, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9200, 1077, 'Severity', '20'),
(9201, 1077, 'Object', 'system'),
(9202, 1078, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9203, 1078, 'EventType', 'stopped'),
(9204, 1078, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9205, 1078, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9206, 1078, 'Severity', '20'),
(9207, 1078, 'Object', 'system'),
(9208, 1079, 'ScanStatus', 'started'),
(9209, 1079, 'EventType', 'started'),
(9210, 1079, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9211, 1079, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9212, 1079, 'Severity', '20'),
(9213, 1079, 'Object', 'system'),
(9214, 1080, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9215, 1080, 'EventType', 'stopped'),
(9216, 1080, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9217, 1080, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9218, 1080, 'Severity', '20'),
(9219, 1080, 'Object', 'system'),
(9220, 1081, 'ScanStatus', 'started'),
(9221, 1081, 'EventType', 'started'),
(9222, 1081, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9223, 1081, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9224, 1081, 'Severity', '20'),
(9225, 1081, 'Object', 'system'),
(9226, 1082, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9227, 1082, 'EventType', 'stopped'),
(9228, 1082, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9229, 1082, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9230, 1082, 'Severity', '20'),
(9231, 1082, 'Object', 'system'),
(9232, 1083, 'ScanStatus', 'started'),
(9233, 1083, 'EventType', 'started'),
(9234, 1083, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9235, 1083, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9236, 1083, 'Severity', '20'),
(9237, 1083, 'Object', 'system'),
(9238, 1084, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9239, 1084, 'EventType', 'stopped'),
(9240, 1084, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9241, 1084, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9242, 1084, 'Severity', '20'),
(9243, 1084, 'Object', 'system'),
(9244, 1085, 'ScanStatus', 'started'),
(9245, 1085, 'EventType', 'started'),
(9246, 1085, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9247, 1085, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9248, 1085, 'Severity', '20'),
(9249, 1085, 'Object', 'system'),
(9250, 1086, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9251, 1086, 'EventType', 'stopped'),
(9252, 1086, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9253, 1086, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9254, 1086, 'Severity', '20'),
(9255, 1086, 'Object', 'system'),
(9256, 1087, 'ScanStatus', 'started'),
(9257, 1087, 'EventType', 'started'),
(9258, 1087, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9259, 1087, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9260, 1087, 'Severity', '20'),
(9261, 1087, 'Object', 'system'),
(9262, 1088, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9263, 1088, 'EventType', 'stopped'),
(9264, 1088, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9265, 1088, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9266, 1088, 'Severity', '20'),
(9267, 1088, 'Object', 'system'),
(9268, 1089, 'ScanStatus', 'started'),
(9269, 1089, 'EventType', 'started'),
(9270, 1089, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9271, 1089, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9272, 1089, 'Severity', '20'),
(9273, 1089, 'Object', 'system'),
(9274, 1090, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9275, 1090, 'EventType', 'stopped'),
(9276, 1090, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9277, 1090, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9278, 1090, 'Severity', '20'),
(9279, 1090, 'Object', 'system'),
(9280, 1091, 'ScanStatus', 'started'),
(9281, 1091, 'EventType', 'started'),
(9282, 1091, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9283, 1091, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9284, 1091, 'Severity', '20'),
(9285, 1091, 'Object', 'system'),
(9286, 1092, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9287, 1092, 'EventType', 'stopped'),
(9288, 1092, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9289, 1092, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9290, 1092, 'Severity', '20'),
(9291, 1092, 'Object', 'system'),
(9292, 1093, 'ScanStatus', 'started'),
(9293, 1093, 'EventType', 'started'),
(9294, 1093, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9295, 1093, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9296, 1093, 'Severity', '20'),
(9297, 1093, 'Object', 'system'),
(9298, 1094, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9299, 1094, 'EventType', 'stopped'),
(9300, 1094, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9301, 1094, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9302, 1094, 'Severity', '20'),
(9303, 1094, 'Object', 'system'),
(9304, 1095, 'ScanStatus', 'started'),
(9305, 1095, 'EventType', 'started'),
(9306, 1095, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9307, 1095, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9308, 1095, 'Severity', '20'),
(9309, 1095, 'Object', 'system'),
(9310, 1096, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9311, 1096, 'EventType', 'stopped'),
(9312, 1096, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9313, 1096, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9314, 1096, 'Severity', '20'),
(9315, 1096, 'Object', 'system'),
(9316, 1097, 'ScanStatus', 'started'),
(9317, 1097, 'EventType', 'started'),
(9318, 1097, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9319, 1097, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9320, 1097, 'Severity', '20'),
(9321, 1097, 'Object', 'system'),
(9322, 1098, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9323, 1098, 'EventType', 'stopped'),
(9324, 1098, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9325, 1098, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9326, 1098, 'Severity', '20'),
(9327, 1098, 'Object', 'system'),
(9328, 1099, 'ScanStatus', 'started'),
(9329, 1099, 'EventType', 'started'),
(9330, 1099, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9331, 1099, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9332, 1099, 'Severity', '20'),
(9333, 1099, 'Object', 'system'),
(9334, 1100, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9335, 1100, 'EventType', 'stopped'),
(9336, 1100, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9337, 1100, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9338, 1100, 'Severity', '20'),
(9339, 1100, 'Object', 'system'),
(9340, 1101, 'ScanStatus', 'started'),
(9341, 1101, 'EventType', 'started'),
(9342, 1101, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9343, 1101, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9344, 1101, 'Severity', '20'),
(9345, 1101, 'Object', 'system'),
(9346, 1102, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9347, 1102, 'EventType', 'stopped'),
(9348, 1102, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9349, 1102, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9350, 1102, 'Severity', '20'),
(9351, 1102, 'Object', 'system');
INSERT INTO `wp_wsal_metadata` (`id`, `occurrence_id`, `name`, `value`) VALUES
(9352, 1103, 'ScanStatus', 'started'),
(9353, 1103, 'EventType', 'started'),
(9354, 1103, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9355, 1103, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9356, 1103, 'Severity', '20'),
(9357, 1103, 'Object', 'system'),
(9358, 1104, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9359, 1104, 'EventType', 'stopped'),
(9360, 1104, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9361, 1104, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9362, 1104, 'Severity', '20'),
(9363, 1104, 'Object', 'system'),
(9364, 1105, 'ScanStatus', 'started'),
(9365, 1105, 'EventType', 'started'),
(9366, 1105, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9367, 1105, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9368, 1105, 'Severity', '20'),
(9369, 1105, 'Object', 'system'),
(9370, 1106, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9371, 1106, 'EventType', 'stopped'),
(9372, 1106, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9373, 1106, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9374, 1106, 'Severity', '20'),
(9375, 1106, 'Object', 'system'),
(9376, 1107, 'ScanStatus', 'started'),
(9377, 1107, 'EventType', 'started'),
(9378, 1107, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9379, 1107, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9380, 1107, 'Severity', '20'),
(9381, 1107, 'Object', 'system'),
(9382, 1108, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9383, 1108, 'EventType', 'stopped'),
(9384, 1108, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9385, 1108, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9386, 1108, 'Severity', '20'),
(9387, 1108, 'Object', 'system'),
(9388, 1109, 'ScanStatus', 'started'),
(9389, 1109, 'EventType', 'started'),
(9390, 1109, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9391, 1109, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9392, 1109, 'Severity', '20'),
(9393, 1109, 'Object', 'system'),
(9394, 1110, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9395, 1110, 'EventType', 'stopped'),
(9396, 1110, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9397, 1110, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9398, 1110, 'Severity', '20'),
(9399, 1110, 'Object', 'system'),
(9400, 1111, 'ScanStatus', 'started'),
(9401, 1111, 'EventType', 'started'),
(9402, 1111, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9403, 1111, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9404, 1111, 'Severity', '20'),
(9405, 1111, 'Object', 'system'),
(9406, 1112, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9407, 1112, 'EventType', 'stopped'),
(9408, 1112, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9409, 1112, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9410, 1112, 'Severity', '20'),
(9411, 1112, 'Object', 'system'),
(9412, 1113, 'ScanStatus', 'started'),
(9413, 1113, 'EventType', 'started'),
(9414, 1113, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9415, 1113, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9416, 1113, 'Severity', '20'),
(9417, 1113, 'Object', 'system'),
(9418, 1114, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9419, 1114, 'EventType', 'stopped'),
(9420, 1114, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9421, 1114, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9422, 1114, 'Severity', '20'),
(9423, 1114, 'Object', 'system'),
(9424, 1115, 'ScanStatus', 'started'),
(9425, 1115, 'EventType', 'started'),
(9426, 1115, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9427, 1115, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9428, 1115, 'Severity', '20'),
(9429, 1115, 'Object', 'system'),
(9430, 1116, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9431, 1116, 'EventType', 'stopped'),
(9432, 1116, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9433, 1116, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9434, 1116, 'Severity', '20'),
(9435, 1116, 'Object', 'system'),
(9436, 1117, 'ScanStatus', 'started'),
(9437, 1117, 'EventType', 'started'),
(9438, 1117, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9439, 1117, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9440, 1117, 'Severity', '20'),
(9441, 1117, 'Object', 'system'),
(9442, 1118, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9443, 1118, 'EventType', 'stopped'),
(9444, 1118, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9445, 1118, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9446, 1118, 'Severity', '20'),
(9447, 1118, 'Object', 'system'),
(9448, 1119, 'ScanStatus', 'started'),
(9449, 1119, 'EventType', 'started'),
(9450, 1119, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9451, 1119, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9452, 1119, 'Severity', '20'),
(9453, 1119, 'Object', 'system'),
(9454, 1120, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9455, 1120, 'EventType', 'stopped'),
(9456, 1120, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9457, 1120, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9458, 1120, 'Severity', '20'),
(9459, 1120, 'Object', 'system'),
(9460, 1121, 'ScanStatus', 'started'),
(9461, 1121, 'EventType', 'started'),
(9462, 1121, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9463, 1121, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9464, 1121, 'Severity', '20'),
(9465, 1121, 'Object', 'system'),
(9466, 1122, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9467, 1122, 'EventType', 'stopped'),
(9468, 1122, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9469, 1122, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9470, 1122, 'Severity', '20'),
(9471, 1122, 'Object', 'system'),
(9472, 1123, 'ScanStatus', 'started'),
(9473, 1123, 'EventType', 'started'),
(9474, 1123, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9475, 1123, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9476, 1123, 'Severity', '20'),
(9477, 1123, 'Object', 'system'),
(9478, 1124, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9479, 1124, 'EventType', 'stopped'),
(9480, 1124, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9481, 1124, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9482, 1124, 'Severity', '20'),
(9483, 1124, 'Object', 'system'),
(9484, 1125, 'ScanStatus', 'started'),
(9485, 1125, 'EventType', 'started'),
(9486, 1125, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9487, 1125, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9488, 1125, 'Severity', '20'),
(9489, 1125, 'Object', 'system'),
(9490, 1126, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9491, 1126, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9492, 1126, 'Severity', '6'),
(9493, 1126, 'Object', 'file'),
(9494, 1126, 'EventType', 'modified'),
(9495, 1127, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9496, 1127, 'EventType', 'stopped'),
(9497, 1127, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9498, 1127, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9499, 1127, 'Severity', '20'),
(9500, 1127, 'Object', 'system'),
(9501, 1128, 'ScanStatus', 'started'),
(9502, 1128, 'EventType', 'started'),
(9503, 1128, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9504, 1128, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9505, 1128, 'Severity', '20'),
(9506, 1128, 'Object', 'system'),
(9507, 1129, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9508, 1129, 'EventType', 'stopped'),
(9509, 1129, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9510, 1129, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9511, 1129, 'Severity', '20'),
(9512, 1129, 'Object', 'system'),
(9513, 1130, 'ScanStatus', 'started'),
(9514, 1130, 'EventType', 'started'),
(9515, 1130, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9516, 1130, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9517, 1130, 'Severity', '20'),
(9518, 1130, 'Object', 'system'),
(9519, 1131, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9520, 1131, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9521, 1131, 'Severity', '6'),
(9522, 1131, 'Object', 'file'),
(9523, 1131, 'EventType', 'modified'),
(9524, 1132, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9525, 1132, 'EventType', 'stopped'),
(9526, 1132, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9527, 1132, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9528, 1132, 'Severity', '20'),
(9529, 1132, 'Object', 'system'),
(9530, 1133, 'ScanStatus', 'started'),
(9531, 1133, 'EventType', 'started'),
(9532, 1133, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9533, 1133, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9534, 1133, 'Severity', '20'),
(9535, 1133, 'Object', 'system'),
(9536, 1134, 'ScanStatus', 'stopped'),
(9537, 1134, 'EventType', 'stopped'),
(9538, 1134, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9539, 1134, 'UserAgent', 'WordPress/5.5.3; https://isoc.se/blogg'),
(9540, 1134, 'Severity', '20'),
(9541, 1134, 'Object', 'system'),
(9542, 1135, 'Attempts', '2'),
(9543, 1135, 'Username', 'jonas'),
(9544, 1135, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9545, 1135, 'ClientIP', '185.65.135.234'),
(9546, 1135, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_1_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/87.0.4280.141 Safari/537.36'),
(9547, 1135, 'Severity', '10'),
(9548, 1135, 'Object', 'user'),
(9549, 1135, 'EventType', 'failed-login'),
(9550, 1136, 'Username', 'Jonas'),
(9551, 1136, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9552, 1136, 'ClientIP', '185.65.135.234'),
(9553, 1136, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_1_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/87.0.4280.141 Safari/537.36'),
(9554, 1136, 'Severity', '6'),
(9555, 1136, 'Object', 'user'),
(9556, 1136, 'EventType', 'modified'),
(9557, 1137, 'Username', 'Jonas'),
(9558, 1137, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9559, 1137, 'ClientIP', '185.65.135.234'),
(9560, 1137, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_1_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/87.0.4280.141 Safari/537.36'),
(9561, 1137, 'Severity', '15'),
(9562, 1137, 'Object', 'user'),
(9563, 1137, 'EventType', 'login'),
(9564, 1138, 'OldVersion', '5.5.3'),
(9565, 1138, 'NewVersion', '5.6'),
(9566, 1138, 'ClientIP', '185.65.135.234'),
(9567, 1138, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_1_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/87.0.4280.141 Safari/537.36'),
(9568, 1138, 'CurrentUserID', '22'),
(9569, 1138, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9570, 1138, 'Severity', '10'),
(9571, 1138, 'Object', 'system'),
(9572, 1138, 'EventType', 'updated'),
(9573, 1139, 'PluginFile', '/home/isoche/public_html/wp/blogg/wp-content/plugins/website-file-changes-monitor/website-file-changes-monitor.php'),
(9574, 1139, 'PluginData', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:4:\"Name\";s:28:\"Website File Changes Monitor\";s:9:\"PluginURI\";s:61:\"https://www.wpwhitesecurity.com/website-file-changes-monitor/\";s:7:\"Version\";s:5:\"1.7.0\";s:6:\"Author\";s:17:\"WP White Security\";s:7:\"Network\";s:5:\"False\";}'),
(9575, 1139, 'ClientIP', '185.65.135.234'),
(9576, 1139, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_1_0) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/87.0.4280.141 Safari/537.36'),
(9577, 1139, 'CurrentUserID', '22'),
(9578, 1139, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9579, 1139, 'Severity', '15'),
(9580, 1139, 'Object', 'plugin'),
(9581, 1139, 'EventType', 'updated'),
(9582, 1140, 'PostID', '1016'),
(9583, 1140, 'PostType', 'post'),
(9584, 1140, 'PostTitle', 'Automatiskt utkast'),
(9585, 1140, 'PostStatus', 'auto-draft'),
(9586, 1140, 'PostDate', '2021-01-11 10:35:33'),
(9587, 1140, 'PostUrl', 'https://isoc.se/blogg/?p=1016'),
(9588, 1140, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9589, 1140, 'UserAgent', 'WordPress/5.6; https://isoc.se/blogg'),
(9590, 1140, 'Severity', '10'),
(9591, 1140, 'Object', 'post'),
(9592, 1140, 'EventType', 'deleted'),
(9593, 1141, 'OldVersion', '5.6'),
(9594, 1141, 'NewVersion', '5.6.1 (auto update)'),
(9595, 1141, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9596, 1141, 'UserAgent', 'WordPress/5.6; https://isoc.se/blogg'),
(9597, 1141, 'Severity', '10'),
(9598, 1141, 'Object', 'system'),
(9599, 1141, 'EventType', 'updated'),
(9600, 1142, 'OldVersion', '5.6.1'),
(9601, 1142, 'NewVersion', '5.6.2 (auto update)'),
(9602, 1142, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9603, 1142, 'UserAgent', 'WordPress/5.6.1; https://isoc.se/blogg'),
(9604, 1142, 'Severity', '10'),
(9605, 1142, 'Object', 'system'),
(9606, 1142, 'EventType', 'updated'),
(9607, 1143, 'Attempts', '3'),
(9608, 1143, 'Username', 'jonas'),
(9609, 1143, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9610, 1143, 'ClientIP', '81.170.169.85'),
(9611, 1143, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_2_3) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/89.0.4389.90 Safari/537.36'),
(9612, 1143, 'Severity', '10'),
(9613, 1143, 'Object', 'user'),
(9614, 1143, 'EventType', 'failed-login'),
(9615, 1144, 'Username', 'Jonas'),
(9616, 1144, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9617, 1144, 'ClientIP', '81.170.169.85'),
(9618, 1144, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_2_3) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/89.0.4389.90 Safari/537.36'),
(9619, 1144, 'Severity', '20'),
(9620, 1144, 'Object', 'user'),
(9621, 1144, 'EventType', 'submitted'),
(9622, 1145, 'Username', 'Jonas'),
(9623, 1145, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9624, 1145, 'ClientIP', '81.170.169.85'),
(9625, 1145, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_2_3) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/89.0.4389.90 Safari/537.36'),
(9626, 1145, 'Severity', '6'),
(9627, 1145, 'Object', 'user'),
(9628, 1145, 'EventType', 'modified'),
(9629, 1146, 'Username', 'Jonas'),
(9630, 1146, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9631, 1146, 'ClientIP', '81.170.169.85'),
(9632, 1146, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_2_3) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/89.0.4389.90 Safari/537.36'),
(9633, 1146, 'Severity', '15'),
(9634, 1146, 'Object', 'user'),
(9635, 1146, 'EventType', 'login'),
(9636, 1147, 'PostTitle', 'API och öppen data'),
(9637, 1147, 'PostID', '237'),
(9638, 1147, 'PostType', 'post'),
(9639, 1147, 'PostStatus', 'publish'),
(9640, 1147, 'CommentID', '38264'),
(9641, 1147, 'Author', 'Gästbloggat hos ISOC-SE | IT-Entreprenör Jonas Lejon'),
(9642, 1147, 'Date', '2020-10-30 12:46:21'),
(9643, 1147, 'CommentLink', '<a target=\"_blank\" href=\"https://isoc.se/blogg/api-och-oppen-data/#comment-38264\">2020-10-30 12:46:21</a>'),
(9644, 1147, 'ClientIP', '81.170.169.85'),
(9645, 1147, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 11_2_3) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/89.0.4389.90 Safari/537.36'),
(9646, 1147, 'CurrentUserID', '22'),
(9647, 1147, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9648, 1147, 'Severity', '20'),
(9649, 1147, 'Object', 'comment'),
(9650, 1147, 'EventType', 'approved'),
(9651, 1148, 'PostID', '1017'),
(9652, 1148, 'PostType', 'post'),
(9653, 1148, 'PostTitle', 'Automatiskt utkast'),
(9654, 1148, 'PostStatus', 'auto-draft'),
(9655, 1148, 'PostDate', '2021-03-29 18:42:51'),
(9656, 1148, 'PostUrl', 'https://isoc.se/blogg/?p=1017'),
(9657, 1148, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9658, 1148, 'UserAgent', 'WordPress/5.6.2; https://isoc.se/blogg'),
(9659, 1148, 'Severity', '10'),
(9660, 1148, 'Object', 'post'),
(9661, 1148, 'EventType', 'deleted'),
(9662, 1149, 'OldVersion', '5.6.2'),
(9663, 1149, 'NewVersion', '5.6.3 (auto update)'),
(9664, 1149, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9665, 1149, 'UserAgent', 'WordPress/5.6.2; https://isoc.se/blogg'),
(9666, 1149, 'Severity', '10'),
(9667, 1149, 'Object', 'system'),
(9668, 1149, 'EventType', 'updated'),
(9669, 1150, 'OldVersion', '5.6.3'),
(9670, 1150, 'NewVersion', '5.6.4 (auto update)'),
(9671, 1150, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9672, 1150, 'UserAgent', 'WordPress/5.6.3; https://isoc.se/blogg'),
(9673, 1150, 'Severity', '10'),
(9674, 1150, 'Object', 'system'),
(9675, 1150, 'EventType', 'updated'),
(9676, 1151, 'Component', 'Unknown'),
(9677, 1151, 'TableNames', 'wp_wfcm_file_events'),
(9678, 1151, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9679, 1151, 'UserAgent', 'WordPress/5.6.4; https://isoc.se/blogg'),
(9680, 1151, 'Severity', '400'),
(9681, 1151, 'Object', 'database'),
(9682, 1151, 'EventType', 'created'),
(9683, 1152, 'Attempts', '4'),
(9684, 1152, 'Username', 'jonas'),
(9685, 1152, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9686, 1152, 'ClientIP', '185.213.152.174'),
(9687, 1152, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/91.0.4472.101 Safari/537.36'),
(9688, 1152, 'Severity', '300'),
(9689, 1152, 'Object', 'user'),
(9690, 1152, 'EventType', 'failed-login'),
(9691, 1153, 'Username', 'Jonas'),
(9692, 1153, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9693, 1153, 'ClientIP', '185.213.152.174'),
(9694, 1153, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/91.0.4472.101 Safari/537.36'),
(9695, 1153, 'Severity', '200'),
(9696, 1153, 'Object', 'user'),
(9697, 1153, 'EventType', 'submitted'),
(9698, 1154, 'Username', 'Jonas'),
(9699, 1154, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9700, 1154, 'ClientIP', '185.213.152.174'),
(9701, 1154, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/91.0.4472.101 Safari/537.36'),
(9702, 1154, 'Severity', '400'),
(9703, 1154, 'Object', 'user'),
(9704, 1154, 'EventType', 'modified'),
(9705, 1155, 'Username', 'Jonas'),
(9706, 1155, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9707, 1155, 'ClientIP', '185.213.152.174'),
(9708, 1155, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/91.0.4472.101 Safari/537.36'),
(9709, 1155, 'Severity', '250'),
(9710, 1155, 'Object', 'user'),
(9711, 1155, 'EventType', 'login'),
(9712, 1156, 'OldVersion', '5.6.4'),
(9713, 1156, 'NewVersion', '5.7.2'),
(9714, 1156, 'ClientIP', '185.213.152.174'),
(9715, 1156, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/91.0.4472.101 Safari/537.36'),
(9716, 1156, 'CurrentUserID', '22'),
(9717, 1156, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9718, 1156, 'Severity', '300'),
(9719, 1156, 'Object', 'system'),
(9720, 1156, 'EventType', 'updated'),
(9721, 1157, 'OldEmail', 'lars@isoc.se'),
(9722, 1157, 'NewEmail', 'jonas@isoc.se'),
(9723, 1157, 'CurrentUserID', '22'),
(9724, 1157, 'ClientIP', '185.213.152.174'),
(9725, 1157, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/91.0.4472.101 Safari/537.36'),
(9726, 1157, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9727, 1157, 'Severity', '500'),
(9728, 1157, 'Object', 'system-setting'),
(9729, 1157, 'EventType', 'modified'),
(9730, 1158, 'TargetUserID', '1'),
(9731, 1158, 'TargetUserData', 'O:8:\"stdClass\":5:{s:8:\"Username\";s:5:\"admin\";s:9:\"FirstName\";s:0:\"\";s:8:\"LastName\";s:0:\"\";s:5:\"Email\";s:12:\"lars@isoc.se\";s:5:\"Roles\";s:13:\"administrator\";}'),
(9732, 1158, 'ClientIP', '185.213.152.174'),
(9733, 1158, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/91.0.4472.101 Safari/537.36'),
(9734, 1158, 'CurrentUserID', '22'),
(9735, 1158, 'CurrentUserRoles', 'a:1:{i:0;s:13:\"administrator\";}'),
(9736, 1158, 'Severity', '400'),
(9737, 1158, 'Object', 'user'),
(9738, 1158, 'EventType', 'deleted'),
(9739, 1159, 'PostID', '1018'),
(9740, 1159, 'PostType', 'post'),
(9741, 1159, 'PostTitle', 'Automatiskt utkast'),
(9742, 1159, 'PostStatus', 'auto-draft'),
(9743, 1159, 'PostDate', '2021-06-17 16:18:23'),
(9744, 1159, 'PostUrl', 'https://isoc.se/blogg/?p=1018'),
(9745, 1159, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9746, 1159, 'UserAgent', 'WordPress/5.7.2; https://isoc.se/blogg'),
(9747, 1159, 'Severity', '300'),
(9748, 1159, 'Object', 'post'),
(9749, 1159, 'EventType', 'deleted'),
(9750, 1160, 'Attempts', '2'),
(9751, 1160, 'Username', 'jonas'),
(9752, 1160, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9753, 1160, 'ClientIP', '193.138.218.163'),
(9754, 1160, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/92.0.4515.131 Safari/537.36'),
(9755, 1160, 'Severity', '300'),
(9756, 1160, 'Object', 'user'),
(9757, 1160, 'EventType', 'failed-login'),
(9758, 1161, 'Attempts', '1'),
(9759, 1161, 'Username', 'jonas'),
(9760, 1161, 'CurrentUserRoles', 'a:2:{i:0;s:13:\"administrator\";i:1;s:10:\"superadmin\";}'),
(9761, 1161, 'ClientIP', '141.98.255.143'),
(9762, 1161, 'UserAgent', 'Mozilla/5.0 (Macintosh; Intel Mac OS X 10_15_7) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/92.0.4515.131 Safari/537.36'),
(9763, 1161, 'Severity', '300'),
(9764, 1161, 'Object', 'user'),
(9765, 1161, 'EventType', 'failed-login'),
(9766, 1162, 'Attempts', '1'),
(9767, 1162, 'Users', 'a:0:{}'),
(9768, 1162, 'ClientIP', '187.94.104.27'),
(9769, 1162, 'UserAgent', 'Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 6.0; Windows NT 5.1) Netscape/8.0.4'),
(9770, 1162, 'Severity', '250'),
(9771, 1162, 'Object', 'system'),
(9772, 1162, 'EventType', 'failed-login'),
(9773, 1163, 'Attempts', '1'),
(9774, 1163, 'Users', 'a:0:{}'),
(9775, 1163, 'ClientIP', '14.165.226.9'),
(9776, 1163, 'UserAgent', 'Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 4.01; Digital AlphaServer 1000A 4/233; Windows NT; Powered By 64-Bit Alpha Processor)'),
(9777, 1163, 'Severity', '250'),
(9778, 1163, 'Object', 'system'),
(9779, 1163, 'EventType', 'failed-login'),
(9780, 1164, 'OldVersion', '5.7.2'),
(9781, 1164, 'NewVersion', '5.7.3 (auto update)'),
(9782, 1164, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9783, 1164, 'UserAgent', 'WordPress/5.7.2; https://isoc.se/blogg'),
(9784, 1164, 'Severity', '300'),
(9785, 1164, 'Object', 'system'),
(9786, 1164, 'EventType', 'updated'),
(9787, 1165, 'Attempts', '1'),
(9788, 1165, 'Users', 'a:0:{}'),
(9789, 1165, 'ClientIP', '190.210.38.5'),
(9790, 1165, 'UserAgent', 'Mozilla/3.0 (compatible; WebCapture 2.0; Auto; Windows)'),
(9791, 1165, 'Severity', '250'),
(9792, 1165, 'Object', 'system'),
(9793, 1165, 'EventType', 'failed-login'),
(9794, 1166, 'Attempts', '1'),
(9795, 1166, 'Users', 'a:0:{}'),
(9796, 1166, 'ClientIP', '92.242.221.141'),
(9797, 1166, 'UserAgent', 'Opera/8.00 (Windows NT 5.1; U; en)'),
(9798, 1166, 'Severity', '250'),
(9799, 1166, 'Object', 'system'),
(9800, 1166, 'EventType', 'failed-login'),
(9801, 1167, 'Attempts', '1'),
(9802, 1167, 'Users', 'a:0:{}'),
(9803, 1167, 'ClientIP', '103.120.200.231'),
(9804, 1167, 'UserAgent', 'Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 5.0; Windows 2000) Opera 6.0 [en]'),
(9805, 1167, 'Severity', '250'),
(9806, 1167, 'Object', 'system'),
(9807, 1167, 'EventType', 'failed-login'),
(9808, 1168, 'Attempts', '1'),
(9809, 1168, 'Users', 'a:0:{}'),
(9810, 1168, 'ClientIP', '182.107.160.205'),
(9811, 1168, 'UserAgent', 'Mozilla/4.0 (compatible; MSIE 5.0; Windows 3.1)'),
(9812, 1168, 'Severity', '250'),
(9813, 1168, 'Object', 'system'),
(9814, 1168, 'EventType', 'failed-login'),
(9815, 1169, 'Attempts', '1'),
(9816, 1169, 'Users', 'a:0:{}'),
(9817, 1169, 'ClientIP', '134.35.167.214'),
(9818, 1169, 'UserAgent', 'Mozilla/0.91 Beta (Windows)'),
(9819, 1169, 'Severity', '250'),
(9820, 1169, 'Object', 'system'),
(9821, 1169, 'EventType', 'failed-login'),
(9822, 1170, 'OldVersion', '5.7.3'),
(9823, 1170, 'NewVersion', '5.7.4 (auto update)'),
(9824, 1170, 'ClientIP', '2a02:28f0::2:5'),
(9825, 1170, 'UserAgent', 'WordPress/5.7.3; https://isoc.se/blogg'),
(9826, 1170, 'Severity', '300'),
(9827, 1170, 'Object', 'system'),
(9828, 1170, 'EventType', 'updated');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_wsal_occurrences`
--

CREATE TABLE `wp_wsal_occurrences` (
  `id` bigint(20) NOT NULL,
  `site_id` bigint(20) NOT NULL,
  `alert_id` bigint(20) NOT NULL,
  `created_on` double NOT NULL,
  `is_read` bit(1) NOT NULL,
  `is_migrated` bit(1) NOT NULL
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4;

--
-- Dumping data for table `wp_wsal_occurrences`
--

INSERT INTO `wp_wsal_occurrences` (`id`, `site_id`, `alert_id`, `created_on`, `is_read`, `is_migrated`) VALUES
(1, 1, 5001, 1591628152.930043, b'0', b'0'),
(2, 1, 6004, 1591841255.645315, b'0', b'0'),
(3, 1, 6033, 1592192305.990778, b'0', b'0'),
(4, 1, 6033, 1592797670.445413, b'0', b'0'),
(5, 1, 6033, 1592799446.070865, b'0', b'0'),
(6, 1, 6028, 1593400881.273651, b'0', b'0'),
(7, 1, 6028, 1593400881.282095, b'0', b'0'),
(8, 1, 6028, 1593400881.284871, b'0', b'0'),
(9, 1, 6028, 1593400881.287516, b'0', b'0'),
(10, 1, 6028, 1593400881.290144, b'0', b'0'),
(11, 1, 6028, 1593400881.292964, b'0', b'0'),
(12, 1, 6028, 1593400881.295682, b'0', b'0'),
(13, 1, 6028, 1593400881.298629, b'0', b'0'),
(14, 1, 6028, 1593400881.301398, b'0', b'0'),
(15, 1, 6028, 1593400881.304348, b'0', b'0'),
(16, 1, 6028, 1593400881.30763, b'0', b'0'),
(17, 1, 6028, 1593400881.311027, b'0', b'0'),
(18, 1, 6028, 1593400881.313888, b'0', b'0'),
(19, 1, 6028, 1593400881.31633, b'0', b'0'),
(20, 1, 6028, 1593400881.318538, b'0', b'0'),
(21, 1, 6028, 1593400881.321095, b'0', b'0'),
(22, 1, 6028, 1593400881.323405, b'0', b'0'),
(23, 1, 6028, 1593400881.32595, b'0', b'0'),
(24, 1, 6028, 1593400881.328569, b'0', b'0'),
(25, 1, 6028, 1593400881.330947, b'0', b'0'),
(26, 1, 6028, 1593400881.333254, b'0', b'0'),
(27, 1, 6028, 1593400881.335679, b'0', b'0'),
(28, 1, 6028, 1593400881.338387, b'0', b'0'),
(29, 1, 6028, 1593400881.340983, b'0', b'0'),
(30, 1, 6028, 1593400881.343506, b'0', b'0'),
(31, 1, 6028, 1593400881.346193, b'0', b'0'),
(32, 1, 6028, 1593400881.34885, b'0', b'0'),
(33, 1, 6028, 1593400881.350974, b'0', b'0'),
(34, 1, 6028, 1593400881.353626, b'0', b'0'),
(35, 1, 6028, 1593400881.356629, b'0', b'0'),
(36, 1, 6028, 1593400881.359287, b'0', b'0'),
(37, 1, 6028, 1593400881.362299, b'0', b'0'),
(38, 1, 6028, 1593400881.365038, b'0', b'0'),
(39, 1, 6028, 1593400881.36761, b'0', b'0'),
(40, 1, 6028, 1593400881.370265, b'0', b'0'),
(41, 1, 6028, 1593400881.372707, b'0', b'0'),
(42, 1, 6028, 1593400881.375042, b'0', b'0'),
(43, 1, 6028, 1593400881.377141, b'0', b'0'),
(44, 1, 6028, 1593400881.379148, b'0', b'0'),
(45, 1, 6028, 1593400881.381698, b'0', b'0'),
(46, 1, 6028, 1593400881.384416, b'0', b'0'),
(47, 1, 6028, 1593400881.386578, b'0', b'0'),
(48, 1, 6028, 1593400881.388947, b'0', b'0'),
(49, 1, 6028, 1593400881.391529, b'0', b'0'),
(50, 1, 6028, 1593400881.393731, b'0', b'0'),
(51, 1, 6028, 1593400881.395957, b'0', b'0'),
(52, 1, 6033, 1593404192.899704, b'0', b'0'),
(53, 1, 6033, 1593405023.57574, b'0', b'0'),
(54, 1, 6028, 1594004500.929626, b'0', b'0'),
(55, 1, 6028, 1594004500.942206, b'0', b'0'),
(56, 1, 6028, 1594004500.944368, b'0', b'0'),
(57, 1, 6028, 1594004500.946697, b'0', b'0'),
(58, 1, 6028, 1594004500.949158, b'0', b'0'),
(59, 1, 6028, 1594004500.951571, b'0', b'0'),
(60, 1, 6028, 1594004500.953867, b'0', b'0'),
(61, 1, 6028, 1594004500.956104, b'0', b'0'),
(62, 1, 6028, 1594004500.958363, b'0', b'0'),
(63, 1, 6028, 1594004500.960523, b'0', b'0'),
(64, 1, 6028, 1594004500.96295, b'0', b'0'),
(65, 1, 6028, 1594004500.965319, b'0', b'0'),
(66, 1, 6028, 1594004500.968076, b'0', b'0'),
(67, 1, 6028, 1594004500.970606, b'0', b'0'),
(68, 1, 6028, 1594004500.973216, b'0', b'0'),
(69, 1, 6028, 1594004500.975998, b'0', b'0'),
(70, 1, 6028, 1594004500.978548, b'0', b'0'),
(71, 1, 6028, 1594004500.980952, b'0', b'0'),
(72, 1, 6028, 1594004500.983848, b'0', b'0'),
(73, 1, 6028, 1594004500.986728, b'0', b'0'),
(74, 1, 6028, 1594004500.990477, b'0', b'0'),
(75, 1, 6028, 1594004500.993872, b'0', b'0'),
(76, 1, 6028, 1594004500.997424, b'0', b'0'),
(77, 1, 6028, 1594004501.00094, b'0', b'0'),
(78, 1, 6028, 1594004501.003433, b'0', b'0'),
(79, 1, 6028, 1594004501.006231, b'0', b'0'),
(80, 1, 6028, 1594004501.00912, b'0', b'0'),
(81, 1, 6028, 1594004501.011668, b'0', b'0'),
(82, 1, 6028, 1594004501.014165, b'0', b'0'),
(83, 1, 6028, 1594004501.016758, b'0', b'0'),
(84, 1, 6028, 1594004501.019465, b'0', b'0'),
(85, 1, 6028, 1594004501.022347, b'0', b'0'),
(86, 1, 6028, 1594004501.025282, b'0', b'0'),
(87, 1, 6028, 1594004501.028305, b'0', b'0'),
(88, 1, 6028, 1594004501.031342, b'0', b'0'),
(89, 1, 6028, 1594004501.034204, b'0', b'0'),
(90, 1, 6028, 1594004501.037375, b'0', b'0'),
(91, 1, 6028, 1594004501.040688, b'0', b'0'),
(92, 1, 6028, 1594004501.043755, b'0', b'0'),
(93, 1, 6028, 1594004501.046908, b'0', b'0'),
(94, 1, 6028, 1594004501.049864, b'0', b'0'),
(95, 1, 6028, 1594004501.052669, b'0', b'0'),
(96, 1, 6028, 1594004501.056269, b'0', b'0'),
(97, 1, 6028, 1594004501.059743, b'0', b'0'),
(98, 1, 6028, 1594004501.063307, b'0', b'0'),
(99, 1, 6028, 1594004501.066719, b'0', b'0'),
(100, 1, 6028, 1594004501.07054, b'0', b'0'),
(101, 1, 6028, 1594004501.074221, b'0', b'0'),
(102, 1, 6028, 1594004501.077559, b'0', b'0'),
(103, 1, 6028, 1594004501.081449, b'0', b'0'),
(104, 1, 6028, 1594004501.085354, b'0', b'0'),
(105, 1, 6033, 1594010692.141847, b'0', b'0'),
(106, 1, 6033, 1594610620.225713, b'0', b'0'),
(107, 1, 6028, 1594613294.295967, b'0', b'0'),
(108, 1, 6028, 1594613294.299692, b'0', b'0'),
(109, 1, 6028, 1594613294.302005, b'0', b'0'),
(110, 1, 6028, 1594613294.304289, b'0', b'0'),
(111, 1, 6028, 1594613294.30674, b'0', b'0'),
(112, 1, 6028, 1594613294.309133, b'0', b'0'),
(113, 1, 6028, 1594613294.311506, b'0', b'0'),
(114, 1, 6028, 1594613294.313913, b'0', b'0'),
(115, 1, 6028, 1594613294.316626, b'0', b'0'),
(116, 1, 6028, 1594613294.319191, b'0', b'0'),
(117, 1, 6028, 1594613294.321632, b'0', b'0'),
(118, 1, 6028, 1594613294.324005, b'0', b'0'),
(119, 1, 6028, 1594613294.326409, b'0', b'0'),
(120, 1, 6028, 1594613294.328945, b'0', b'0'),
(121, 1, 6028, 1594613294.331609, b'0', b'0'),
(122, 1, 6028, 1594613294.333978, b'0', b'0'),
(123, 1, 6028, 1594613294.336428, b'0', b'0'),
(124, 1, 6028, 1594613294.338686, b'0', b'0'),
(125, 1, 6028, 1594613294.340969, b'0', b'0'),
(126, 1, 6028, 1594613294.343316, b'0', b'0'),
(127, 1, 6028, 1594613294.34567, b'0', b'0'),
(128, 1, 6028, 1594613294.348185, b'0', b'0'),
(129, 1, 6028, 1594613294.351073, b'0', b'0'),
(130, 1, 6028, 1594613294.353366, b'0', b'0'),
(131, 1, 6028, 1594613294.355683, b'0', b'0'),
(132, 1, 6028, 1594613294.357954, b'0', b'0'),
(133, 1, 6028, 1594613294.360496, b'0', b'0'),
(134, 1, 6028, 1594613294.362738, b'0', b'0'),
(135, 1, 6028, 1594613294.365054, b'0', b'0'),
(136, 1, 6028, 1594613294.367543, b'0', b'0'),
(137, 1, 6028, 1594613294.370022, b'0', b'0'),
(138, 1, 6028, 1594613294.37257, b'0', b'0'),
(139, 1, 6028, 1594613294.375029, b'0', b'0'),
(140, 1, 6028, 1594613294.377676, b'0', b'0'),
(141, 1, 6028, 1594613294.380642, b'0', b'0'),
(142, 1, 6028, 1594613294.383359, b'0', b'0'),
(143, 1, 6028, 1594613294.385675, b'0', b'0'),
(144, 1, 6028, 1594613294.387898, b'0', b'0'),
(145, 1, 6028, 1594613294.39036, b'0', b'0'),
(146, 1, 6028, 1594613294.393078, b'0', b'0'),
(147, 1, 6028, 1594613294.395587, b'0', b'0'),
(148, 1, 6028, 1594613294.398269, b'0', b'0'),
(149, 1, 6028, 1594613294.400911, b'0', b'0'),
(150, 1, 6028, 1594613294.403479, b'0', b'0'),
(151, 1, 6028, 1594613294.406101, b'0', b'0'),
(152, 1, 6028, 1594613294.40872, b'0', b'0'),
(153, 1, 6028, 1594613294.41149, b'0', b'0'),
(154, 1, 6028, 1594613294.413877, b'0', b'0'),
(155, 1, 6028, 1594613294.41745, b'0', b'0'),
(156, 1, 6028, 1594613294.42047, b'0', b'0'),
(157, 1, 6028, 1594613294.423707, b'0', b'0'),
(158, 1, 6028, 1594613294.426683, b'0', b'0'),
(159, 1, 6028, 1594613294.429819, b'0', b'0'),
(160, 1, 6028, 1594613294.433213, b'0', b'0'),
(161, 1, 6028, 1594613294.436325, b'0', b'0'),
(162, 1, 6028, 1594613294.439533, b'0', b'0'),
(163, 1, 6028, 1594613294.442904, b'0', b'0'),
(164, 1, 6028, 1594613294.445361, b'0', b'0'),
(165, 1, 6028, 1594613294.447777, b'0', b'0'),
(166, 1, 6028, 1594613294.450323, b'0', b'0'),
(167, 1, 6028, 1594613294.452844, b'0', b'0'),
(168, 1, 6028, 1594613294.456303, b'0', b'0'),
(169, 1, 6028, 1594613294.45998, b'0', b'0'),
(170, 1, 6028, 1594613294.463703, b'0', b'0'),
(171, 1, 6028, 1594613294.467116, b'0', b'0'),
(172, 1, 6028, 1594613294.469826, b'0', b'0'),
(173, 1, 6028, 1594613294.473561, b'0', b'0'),
(174, 1, 6028, 1594613294.477072, b'0', b'0'),
(175, 1, 6028, 1594613294.479669, b'0', b'0'),
(176, 1, 6028, 1594613294.482563, b'0', b'0'),
(177, 1, 6028, 1594613294.485341, b'0', b'0'),
(178, 1, 6028, 1594613294.488235, b'0', b'0'),
(179, 1, 6028, 1594613294.491556, b'0', b'0'),
(180, 1, 6028, 1594613294.49433, b'0', b'0'),
(181, 1, 6028, 1594613294.497034, b'0', b'0'),
(182, 1, 6028, 1594613294.499634, b'0', b'0'),
(183, 1, 6028, 1594613294.502338, b'0', b'0'),
(184, 1, 6028, 1594613294.505212, b'0', b'0'),
(185, 1, 6028, 1594613294.509175, b'0', b'0'),
(186, 1, 6028, 1594613294.512998, b'0', b'0'),
(187, 1, 6028, 1594613294.516473, b'0', b'0'),
(188, 1, 6028, 1594613294.519152, b'0', b'0'),
(189, 1, 6028, 1594613294.521929, b'0', b'0'),
(190, 1, 6028, 1594613294.524459, b'0', b'0'),
(191, 1, 6028, 1594613294.527312, b'0', b'0'),
(192, 1, 6028, 1594613294.529714, b'0', b'0'),
(193, 1, 6028, 1594613294.533354, b'0', b'0'),
(194, 1, 6028, 1594613294.53693, b'0', b'0'),
(195, 1, 6028, 1594613294.540187, b'0', b'0'),
(196, 1, 6028, 1594613294.543379, b'0', b'0'),
(197, 1, 6028, 1594613294.546159, b'0', b'0'),
(198, 1, 6028, 1594613294.54907, b'0', b'0'),
(199, 1, 6028, 1594613294.551763, b'0', b'0'),
(200, 1, 6028, 1594613294.554633, b'0', b'0'),
(201, 1, 6028, 1594613294.557667, b'0', b'0'),
(202, 1, 6028, 1594613294.561072, b'0', b'0'),
(203, 1, 6028, 1594613294.564197, b'0', b'0'),
(204, 1, 6028, 1594613294.56734, b'0', b'0'),
(205, 1, 6028, 1594613294.569989, b'0', b'0'),
(206, 1, 6028, 1594613294.572729, b'0', b'0'),
(207, 1, 6028, 1594613294.575301, b'0', b'0'),
(208, 1, 6028, 1594613294.577942, b'0', b'0'),
(209, 1, 6028, 1594613294.580695, b'0', b'0'),
(210, 1, 6028, 1594613294.58322, b'0', b'0'),
(211, 1, 6028, 1594613294.585714, b'0', b'0'),
(212, 1, 6028, 1594613294.588453, b'0', b'0'),
(213, 1, 6028, 1594613294.590821, b'0', b'0'),
(214, 1, 6028, 1594613294.593291, b'0', b'0'),
(215, 1, 6028, 1594613294.595922, b'0', b'0'),
(216, 1, 6028, 1594613294.598479, b'0', b'0'),
(217, 1, 6028, 1594613294.601347, b'0', b'0'),
(218, 1, 6028, 1594613294.60412, b'0', b'0'),
(219, 1, 6028, 1594613294.606608, b'0', b'0'),
(220, 1, 6028, 1594613294.609465, b'0', b'0'),
(221, 1, 6028, 1594613294.612079, b'0', b'0'),
(222, 1, 6028, 1594613294.614589, b'0', b'0'),
(223, 1, 6028, 1594613294.617704, b'0', b'0'),
(224, 1, 6028, 1594613294.620754, b'0', b'0'),
(225, 1, 6028, 1594613294.623472, b'0', b'0'),
(226, 1, 6028, 1594613294.626075, b'0', b'0'),
(227, 1, 6028, 1594613294.628717, b'0', b'0'),
(228, 1, 6028, 1594613294.631985, b'0', b'0'),
(229, 1, 6028, 1594613294.634918, b'0', b'0'),
(230, 1, 6028, 1594613294.638075, b'0', b'0'),
(231, 1, 6028, 1594613294.641271, b'0', b'0'),
(232, 1, 6028, 1594613294.643798, b'0', b'0'),
(233, 1, 6028, 1594613294.646315, b'0', b'0'),
(234, 1, 6028, 1594613294.649856, b'0', b'0'),
(235, 1, 6028, 1594613294.653468, b'0', b'0'),
(236, 1, 6028, 1594613294.657043, b'0', b'0'),
(237, 1, 6028, 1594613294.660572, b'0', b'0'),
(238, 1, 6028, 1594613294.664496, b'0', b'0'),
(239, 1, 6028, 1594613294.667535, b'0', b'0'),
(240, 1, 6028, 1594613294.669993, b'0', b'0'),
(241, 1, 6028, 1594613294.672552, b'0', b'0'),
(242, 1, 6028, 1594613294.675062, b'0', b'0'),
(243, 1, 6028, 1594613294.677667, b'0', b'0'),
(244, 1, 6028, 1594613294.680269, b'0', b'0'),
(245, 1, 6028, 1594613294.682864, b'0', b'0'),
(246, 1, 6028, 1594613294.685467, b'0', b'0'),
(247, 1, 6028, 1594613294.688297, b'0', b'0'),
(248, 1, 6028, 1594613294.691432, b'0', b'0'),
(249, 1, 6028, 1594613294.694337, b'0', b'0'),
(250, 1, 6028, 1594613294.697487, b'0', b'0'),
(251, 1, 6028, 1594613294.700124, b'0', b'0'),
(252, 1, 6028, 1594613294.702708, b'0', b'0'),
(253, 1, 6028, 1594613294.705441, b'0', b'0'),
(254, 1, 6028, 1594613294.709011, b'0', b'0'),
(255, 1, 6028, 1594613294.712716, b'0', b'0'),
(256, 1, 6028, 1594613294.716639, b'0', b'0'),
(257, 1, 6028, 1594613294.719858, b'0', b'0'),
(258, 1, 6028, 1594613294.722762, b'0', b'0'),
(259, 1, 6028, 1594613294.725756, b'0', b'0'),
(260, 1, 6028, 1594613294.728605, b'0', b'0'),
(261, 1, 6028, 1594613294.731715, b'0', b'0'),
(262, 1, 6028, 1594613294.734985, b'0', b'0'),
(263, 1, 6028, 1594613294.738738, b'0', b'0'),
(264, 1, 6028, 1594613294.742909, b'0', b'0'),
(265, 1, 6028, 1594613294.746407, b'0', b'0'),
(266, 1, 6028, 1594613294.750507, b'0', b'0'),
(267, 1, 6028, 1594613294.754762, b'0', b'0'),
(268, 1, 6028, 1594613294.759126, b'0', b'0'),
(269, 1, 6028, 1594613294.76368, b'0', b'0'),
(270, 1, 6028, 1594613294.768108, b'0', b'0'),
(271, 1, 6028, 1594613294.772347, b'0', b'0'),
(272, 1, 6028, 1594613294.776243, b'0', b'0'),
(273, 1, 6028, 1594613294.780472, b'0', b'0'),
(274, 1, 6028, 1594613294.784571, b'0', b'0'),
(275, 1, 6028, 1594613294.788394, b'0', b'0'),
(276, 1, 6028, 1594613294.792971, b'0', b'0'),
(277, 1, 6028, 1594613294.79734, b'0', b'0'),
(278, 1, 6028, 1594613294.800869, b'0', b'0'),
(279, 1, 6028, 1594613294.804502, b'0', b'0'),
(280, 1, 6028, 1594613294.807909, b'0', b'0'),
(281, 1, 6028, 1594613294.811303, b'0', b'0'),
(282, 1, 6028, 1594613294.814694, b'0', b'0'),
(283, 1, 6028, 1594613294.81828, b'0', b'0'),
(284, 1, 6028, 1594613294.821656, b'0', b'0'),
(285, 1, 6028, 1594613294.824794, b'0', b'0'),
(286, 1, 6028, 1594613294.828209, b'0', b'0'),
(287, 1, 6028, 1594613294.83101, b'0', b'0'),
(288, 1, 6028, 1594613294.833706, b'0', b'0'),
(289, 1, 6028, 1594613294.836383, b'0', b'0'),
(290, 1, 6028, 1594613294.839193, b'0', b'0'),
(291, 1, 6028, 1594613294.841815, b'0', b'0'),
(292, 1, 6028, 1594613294.844429, b'0', b'0'),
(293, 1, 6028, 1594613294.846919, b'0', b'0'),
(294, 1, 6028, 1594613294.849771, b'0', b'0'),
(295, 1, 6028, 1594613294.852479, b'0', b'0'),
(296, 1, 6028, 1594613294.85518, b'0', b'0'),
(297, 1, 6028, 1594613294.857832, b'0', b'0'),
(298, 1, 6028, 1594613294.860307, b'0', b'0'),
(299, 1, 6028, 1594613294.862773, b'0', b'0'),
(300, 1, 6028, 1594613294.865229, b'0', b'0'),
(301, 1, 6028, 1594613294.867863, b'0', b'0'),
(302, 1, 6028, 1594613294.870367, b'0', b'0'),
(303, 1, 6028, 1594613294.873372, b'0', b'0'),
(304, 1, 6028, 1594613294.876517, b'0', b'0'),
(305, 1, 6028, 1594613294.879087, b'0', b'0'),
(306, 1, 6028, 1594613294.881561, b'0', b'0'),
(307, 1, 6028, 1594613294.884028, b'0', b'0'),
(308, 1, 6028, 1594613294.886378, b'0', b'0'),
(309, 1, 6028, 1594613294.888733, b'0', b'0'),
(310, 1, 6028, 1594613294.891285, b'0', b'0'),
(311, 1, 6028, 1594613294.893713, b'0', b'0'),
(312, 1, 6028, 1594613294.896622, b'0', b'0'),
(313, 1, 6028, 1594613294.899213, b'0', b'0'),
(314, 1, 6028, 1594613294.901723, b'0', b'0'),
(315, 1, 6028, 1594613294.904351, b'0', b'0'),
(316, 1, 6028, 1594613294.906843, b'0', b'0'),
(317, 1, 6028, 1594613294.909342, b'0', b'0'),
(318, 1, 6028, 1594613294.911758, b'0', b'0'),
(319, 1, 6028, 1594613294.914191, b'0', b'0'),
(320, 1, 6028, 1594613294.917219, b'0', b'0'),
(321, 1, 6028, 1594613294.920024, b'0', b'0'),
(322, 1, 6028, 1594613294.922598, b'0', b'0'),
(323, 1, 6028, 1594613294.925445, b'0', b'0'),
(324, 1, 6028, 1594613294.928188, b'0', b'0'),
(325, 1, 6028, 1594613294.930789, b'0', b'0'),
(326, 1, 6028, 1594613294.93362, b'0', b'0'),
(327, 1, 6028, 1594613294.936236, b'0', b'0'),
(328, 1, 6028, 1594613294.938844, b'0', b'0'),
(329, 1, 6028, 1594613294.941374, b'0', b'0'),
(330, 1, 6028, 1594613294.94395, b'0', b'0'),
(331, 1, 6028, 1594613294.946462, b'0', b'0'),
(332, 1, 6028, 1594613294.949983, b'0', b'0'),
(333, 1, 6028, 1594613294.953768, b'0', b'0'),
(334, 1, 6028, 1594613294.957426, b'0', b'0'),
(335, 1, 6028, 1594613294.961326, b'0', b'0'),
(336, 1, 6028, 1594613294.964995, b'0', b'0'),
(337, 1, 6028, 1594613294.96882, b'0', b'0'),
(338, 1, 6028, 1594613294.97243, b'0', b'0'),
(339, 1, 6028, 1594613294.976369, b'0', b'0'),
(340, 1, 6028, 1594613294.980529, b'0', b'0'),
(341, 1, 6028, 1594613294.983587, b'0', b'0'),
(342, 1, 6028, 1594613294.986259, b'0', b'0'),
(343, 1, 6028, 1594613294.988828, b'0', b'0'),
(344, 1, 6028, 1594613294.991605, b'0', b'0'),
(345, 1, 6028, 1594613294.994483, b'0', b'0'),
(346, 1, 6028, 1594613294.997606, b'0', b'0'),
(347, 1, 6028, 1594613295.000611, b'0', b'0'),
(348, 1, 6028, 1594613295.00331, b'0', b'0'),
(349, 1, 6028, 1594613295.005906, b'0', b'0'),
(350, 1, 6028, 1594613295.008645, b'0', b'0'),
(351, 1, 6028, 1594613295.011533, b'0', b'0'),
(352, 1, 6028, 1594613295.014797, b'0', b'0'),
(353, 1, 6028, 1594613295.019025, b'0', b'0'),
(354, 1, 6028, 1594613295.022248, b'0', b'0'),
(355, 1, 6028, 1594613295.025208, b'0', b'0'),
(356, 1, 6028, 1594613295.028126, b'0', b'0'),
(357, 1, 6028, 1594613295.030793, b'0', b'0'),
(358, 1, 6028, 1594613295.034341, b'0', b'0'),
(359, 1, 6028, 1594613295.038386, b'0', b'0'),
(360, 1, 6028, 1594613295.04221, b'0', b'0'),
(361, 1, 6028, 1594613295.045894, b'0', b'0'),
(362, 1, 6028, 1594613295.048554, b'0', b'0'),
(363, 1, 6028, 1594613295.051627, b'0', b'0'),
(364, 1, 6028, 1594613295.054536, b'0', b'0'),
(365, 1, 6028, 1594613295.057346, b'0', b'0'),
(366, 1, 6028, 1594613295.060215, b'0', b'0'),
(367, 1, 6028, 1594613295.062834, b'0', b'0'),
(368, 1, 6028, 1594613295.066195, b'0', b'0'),
(369, 1, 6028, 1594613295.069184, b'0', b'0'),
(370, 1, 6028, 1594613295.072309, b'0', b'0'),
(371, 1, 6028, 1594613295.075474, b'0', b'0'),
(372, 1, 6028, 1594613295.078798, b'0', b'0'),
(373, 1, 6028, 1594613295.081945, b'0', b'0'),
(374, 1, 6028, 1594613295.084888, b'0', b'0'),
(375, 1, 6028, 1594613295.087725, b'0', b'0'),
(376, 1, 6028, 1594613295.090691, b'0', b'0'),
(377, 1, 6028, 1594613295.093325, b'0', b'0'),
(378, 1, 6028, 1594613295.096326, b'0', b'0'),
(379, 1, 6033, 1595215456.853163, b'0', b'0'),
(380, 1, 6033, 1595218449.026828, b'0', b'0'),
(381, 1, 6028, 1595821618.42659, b'0', b'0'),
(382, 1, 6028, 1595821618.446142, b'0', b'0'),
(383, 1, 6028, 1595821618.449973, b'0', b'0'),
(384, 1, 6028, 1595821618.454406, b'0', b'0'),
(385, 1, 6028, 1595821618.458559, b'0', b'0'),
(386, 1, 6028, 1595821618.462816, b'0', b'0'),
(387, 1, 6028, 1595821618.467421, b'0', b'0'),
(388, 1, 6028, 1595821618.473696, b'0', b'0'),
(389, 1, 6028, 1595821618.477013, b'0', b'0'),
(390, 1, 6028, 1595821618.480747, b'0', b'0'),
(391, 1, 6028, 1595821618.484037, b'0', b'0'),
(392, 1, 6028, 1595821618.487102, b'0', b'0'),
(393, 1, 6028, 1595821618.490137, b'0', b'0'),
(394, 1, 6028, 1595821618.493174, b'0', b'0'),
(395, 1, 6028, 1595821618.496431, b'0', b'0'),
(396, 1, 6028, 1595821618.499423, b'0', b'0'),
(397, 1, 6028, 1595821618.5028, b'0', b'0'),
(398, 1, 6028, 1595821618.506027, b'0', b'0'),
(399, 1, 6028, 1595821618.509719, b'0', b'0'),
(400, 1, 6028, 1595821618.514524, b'0', b'0'),
(401, 1, 6028, 1595821618.519244, b'0', b'0'),
(402, 1, 6028, 1595821618.524187, b'0', b'0'),
(403, 1, 6028, 1595821618.527389, b'0', b'0'),
(404, 1, 6028, 1595821618.530552, b'0', b'0'),
(405, 1, 6028, 1595821618.533627, b'0', b'0'),
(406, 1, 6028, 1595821618.536689, b'0', b'0'),
(407, 1, 6028, 1595821618.539715, b'0', b'0'),
(408, 1, 6028, 1595821618.543147, b'0', b'0'),
(409, 1, 6028, 1595821618.547175, b'0', b'0'),
(410, 1, 6028, 1595821618.551569, b'0', b'0'),
(411, 1, 6028, 1595821618.555928, b'0', b'0'),
(412, 1, 6028, 1595821618.559743, b'0', b'0'),
(413, 1, 6028, 1595821618.563567, b'0', b'0'),
(414, 1, 6028, 1595821618.568112, b'0', b'0'),
(415, 1, 6028, 1595821618.572245, b'0', b'0'),
(416, 1, 6028, 1595821618.576266, b'0', b'0'),
(417, 1, 6028, 1595821618.580185, b'0', b'0'),
(418, 1, 6028, 1595821618.583975, b'0', b'0'),
(419, 1, 6028, 1595821618.588374, b'0', b'0'),
(420, 1, 6028, 1595821618.592495, b'0', b'0'),
(421, 1, 6028, 1595821618.5966, b'0', b'0'),
(422, 1, 6028, 1595821618.600409, b'0', b'0'),
(423, 1, 6028, 1595821618.605226, b'0', b'0'),
(424, 1, 6028, 1595821618.609646, b'0', b'0'),
(425, 1, 6028, 1595821618.61401, b'0', b'0'),
(426, 1, 6028, 1595821618.617862, b'0', b'0'),
(427, 1, 6028, 1595821618.622492, b'0', b'0'),
(428, 1, 6028, 1595821618.626795, b'0', b'0'),
(429, 1, 6028, 1595821618.631073, b'0', b'0'),
(430, 1, 6028, 1595821618.634981, b'0', b'0'),
(431, 1, 6028, 1595821618.63901, b'0', b'0'),
(432, 1, 6028, 1595821618.643005, b'0', b'0'),
(433, 1, 6028, 1595821618.647325, b'0', b'0'),
(434, 1, 6028, 1595821618.651619, b'0', b'0'),
(435, 1, 6028, 1595821618.655595, b'0', b'0'),
(436, 1, 6028, 1595821618.659415, b'0', b'0'),
(437, 1, 6028, 1595821618.663298, b'0', b'0'),
(438, 1, 6028, 1595821618.667302, b'0', b'0'),
(439, 1, 6028, 1595821618.671297, b'0', b'0'),
(440, 1, 6028, 1595821618.675156, b'0', b'0'),
(441, 1, 6028, 1595821618.678175, b'0', b'0'),
(442, 1, 6028, 1595821618.681097, b'0', b'0'),
(443, 1, 6028, 1595821618.683919, b'0', b'0'),
(444, 1, 6028, 1595821618.687095, b'0', b'0'),
(445, 1, 6028, 1595821618.690183, b'0', b'0'),
(446, 1, 6028, 1595821618.693055, b'0', b'0'),
(447, 1, 6028, 1595821618.695986, b'0', b'0'),
(448, 1, 6028, 1595821618.698678, b'0', b'0'),
(449, 1, 6028, 1595821618.701524, b'0', b'0'),
(450, 1, 6028, 1595821618.704652, b'0', b'0'),
(451, 1, 6028, 1595821618.707838, b'0', b'0'),
(452, 1, 6028, 1595821618.710948, b'0', b'0'),
(453, 1, 6028, 1595821618.714672, b'0', b'0'),
(454, 1, 6028, 1595821618.718108, b'0', b'0'),
(455, 1, 6028, 1595821618.721718, b'0', b'0'),
(456, 1, 6028, 1595821618.725307, b'0', b'0'),
(457, 1, 6028, 1595821618.728724, b'0', b'0'),
(458, 1, 6028, 1595821618.732303, b'0', b'0'),
(459, 1, 6028, 1595821618.735997, b'0', b'0'),
(460, 1, 6028, 1595821618.739521, b'0', b'0'),
(461, 1, 6028, 1595821618.743067, b'0', b'0'),
(462, 1, 6028, 1595821618.74677, b'0', b'0'),
(463, 1, 6028, 1595821618.750021, b'0', b'0'),
(464, 1, 6028, 1595821618.75331, b'0', b'0'),
(465, 1, 6028, 1595821618.756349, b'0', b'0'),
(466, 1, 6028, 1595821618.759483, b'0', b'0'),
(467, 1, 6028, 1595821618.762531, b'0', b'0'),
(468, 1, 6028, 1595821618.766028, b'0', b'0'),
(469, 1, 6028, 1595821618.769992, b'0', b'0'),
(470, 1, 6028, 1595821618.774158, b'0', b'0'),
(471, 1, 6028, 1595821618.77887, b'0', b'0'),
(472, 1, 6028, 1595821618.783811, b'0', b'0'),
(473, 1, 6028, 1595821618.787176, b'0', b'0'),
(474, 1, 6028, 1595821618.790597, b'0', b'0'),
(475, 1, 6028, 1595821618.79366, b'0', b'0'),
(476, 1, 6028, 1595821618.796857, b'0', b'0'),
(477, 1, 6028, 1595821618.800173, b'0', b'0'),
(478, 1, 6028, 1595821618.803369, b'0', b'0'),
(479, 1, 6028, 1595821618.806268, b'0', b'0'),
(480, 1, 6028, 1595821618.809285, b'0', b'0'),
(481, 1, 6028, 1595821618.812584, b'0', b'0'),
(482, 1, 6028, 1595821618.816026, b'0', b'0'),
(483, 1, 6028, 1595821618.819848, b'0', b'0'),
(484, 1, 6028, 1595821618.823036, b'0', b'0'),
(485, 1, 6028, 1595821618.826262, b'0', b'0'),
(486, 1, 6028, 1595821618.829354, b'0', b'0'),
(487, 1, 6028, 1595821618.832393, b'0', b'0'),
(488, 1, 6028, 1595821618.836224, b'0', b'0'),
(489, 1, 6028, 1595821618.840321, b'0', b'0'),
(490, 1, 6028, 1595821618.844549, b'0', b'0'),
(491, 1, 6028, 1595821618.848605, b'0', b'0'),
(492, 1, 6028, 1595821618.852409, b'0', b'0'),
(493, 1, 6028, 1595821618.856168, b'0', b'0'),
(494, 1, 6028, 1595821618.859589, b'0', b'0'),
(495, 1, 6028, 1595821618.862545, b'0', b'0'),
(496, 1, 6028, 1595821618.865624, b'0', b'0'),
(497, 1, 6028, 1595821618.868646, b'0', b'0'),
(498, 1, 6028, 1595821618.871926, b'0', b'0'),
(499, 1, 6028, 1595821618.874816, b'0', b'0'),
(500, 1, 6028, 1595821618.877969, b'0', b'0'),
(501, 1, 6028, 1595821618.881434, b'0', b'0'),
(502, 1, 6028, 1595821618.884428, b'0', b'0'),
(503, 1, 6028, 1595821618.887369, b'0', b'0'),
(504, 1, 6028, 1595821618.890281, b'0', b'0'),
(505, 1, 6028, 1595821618.893159, b'0', b'0'),
(506, 1, 6028, 1595821618.896045, b'0', b'0'),
(507, 1, 6028, 1595821618.898921, b'0', b'0'),
(508, 1, 6028, 1595821618.901903, b'0', b'0'),
(509, 1, 6028, 1595821618.905068, b'0', b'0'),
(510, 1, 6028, 1595821618.908327, b'0', b'0'),
(511, 1, 6028, 1595821618.911443, b'0', b'0'),
(512, 1, 6028, 1595821618.915265, b'0', b'0'),
(513, 1, 6028, 1595821618.919208, b'0', b'0'),
(514, 1, 6028, 1595821618.923031, b'0', b'0'),
(515, 1, 6028, 1595821618.926964, b'0', b'0'),
(516, 1, 6028, 1595821618.930805, b'0', b'0'),
(517, 1, 6028, 1595821618.934672, b'0', b'0'),
(518, 1, 6028, 1595821618.938641, b'0', b'0'),
(519, 1, 6028, 1595821618.942495, b'0', b'0'),
(520, 1, 6028, 1595821618.946204, b'0', b'0'),
(521, 1, 6028, 1595821618.951302, b'0', b'0'),
(522, 1, 6028, 1595821618.95633, b'0', b'0'),
(523, 1, 6028, 1595821618.960747, b'0', b'0'),
(524, 1, 6028, 1595821618.964754, b'0', b'0'),
(525, 1, 6028, 1595821618.968733, b'0', b'0'),
(526, 1, 6028, 1595821618.972763, b'0', b'0'),
(527, 1, 6033, 1595825737.826103, b'0', b'0'),
(528, 1, 6033, 1596424186.118593, b'0', b'0'),
(529, 1, 6028, 1596427748.164549, b'0', b'0'),
(530, 1, 6028, 1596427748.172026, b'0', b'0'),
(531, 1, 6028, 1596427748.176438, b'0', b'0'),
(532, 1, 6028, 1596427748.180504, b'0', b'0'),
(533, 1, 6028, 1596427748.184119, b'0', b'0'),
(534, 1, 6028, 1596427748.19014, b'0', b'0'),
(535, 1, 6028, 1596427748.19449, b'0', b'0'),
(536, 1, 6028, 1596427748.197918, b'0', b'0'),
(537, 1, 6028, 1596427748.201409, b'0', b'0'),
(538, 1, 6028, 1596427748.205216, b'0', b'0'),
(539, 1, 6028, 1596427748.21005, b'0', b'0'),
(540, 1, 6028, 1596427748.214102, b'0', b'0'),
(541, 1, 6028, 1596427748.217728, b'0', b'0'),
(542, 1, 6028, 1596427748.222958, b'0', b'0'),
(543, 1, 6028, 1596427748.228093, b'0', b'0'),
(544, 1, 6028, 1596427748.231205, b'0', b'0'),
(545, 1, 6028, 1596427748.234832, b'0', b'0'),
(546, 1, 6028, 1596427748.238607, b'0', b'0'),
(547, 1, 6028, 1596427748.241929, b'0', b'0'),
(548, 1, 6028, 1596427748.245197, b'0', b'0'),
(549, 1, 6028, 1596427748.248548, b'0', b'0'),
(550, 1, 6028, 1596427748.251695, b'0', b'0'),
(551, 1, 6028, 1596427748.255027, b'0', b'0'),
(552, 1, 6028, 1596427748.259087, b'0', b'0'),
(553, 1, 6028, 1596427748.262137, b'0', b'0'),
(554, 1, 6028, 1596427748.26541, b'0', b'0'),
(555, 1, 6028, 1596427748.268702, b'0', b'0'),
(556, 1, 6028, 1596427748.272463, b'0', b'0'),
(557, 1, 6028, 1596427748.275751, b'0', b'0'),
(558, 1, 6028, 1596427748.279585, b'0', b'0'),
(559, 1, 6028, 1596427748.283652, b'0', b'0'),
(560, 1, 6028, 1596427748.28858, b'0', b'0'),
(561, 1, 6028, 1596427748.293344, b'0', b'0'),
(562, 1, 6028, 1596427748.297946, b'0', b'0'),
(563, 1, 6028, 1596427748.302556, b'0', b'0'),
(564, 1, 6028, 1596427748.307482, b'0', b'0'),
(565, 1, 6028, 1596427748.312404, b'0', b'0'),
(566, 1, 6028, 1596427748.317173, b'0', b'0'),
(567, 1, 6028, 1596427748.322638, b'0', b'0'),
(568, 1, 6028, 1596427748.327373, b'0', b'0'),
(569, 1, 6028, 1596427748.331973, b'0', b'0'),
(570, 1, 6028, 1596427748.336745, b'0', b'0'),
(571, 1, 6028, 1596427748.341341, b'0', b'0'),
(572, 1, 6028, 1596427748.345952, b'0', b'0'),
(573, 1, 6028, 1596427748.350538, b'0', b'0'),
(574, 1, 6028, 1596427748.355311, b'0', b'0'),
(575, 1, 6028, 1596427748.35995, b'0', b'0'),
(576, 1, 6028, 1596427748.363208, b'0', b'0'),
(577, 1, 6028, 1596427748.366302, b'0', b'0'),
(578, 1, 6028, 1596427748.369885, b'0', b'0'),
(579, 1, 6028, 1596427748.373487, b'0', b'0'),
(580, 1, 6028, 1596427748.377561, b'0', b'0'),
(581, 1, 6028, 1596427748.38161, b'0', b'0'),
(582, 1, 6028, 1596427748.385268, b'0', b'0'),
(583, 1, 6028, 1596427748.388727, b'0', b'0'),
(584, 1, 6028, 1596427748.393066, b'0', b'0'),
(585, 1, 6028, 1596427748.398039, b'0', b'0'),
(586, 1, 6028, 1596427748.402549, b'0', b'0'),
(587, 1, 6028, 1596427748.405815, b'0', b'0'),
(588, 1, 6028, 1596427748.409654, b'0', b'0'),
(589, 1, 6028, 1596427748.412988, b'0', b'0'),
(590, 1, 6028, 1596427748.416411, b'0', b'0'),
(591, 1, 6028, 1596427748.420104, b'0', b'0'),
(592, 1, 6028, 1596427748.423275, b'0', b'0'),
(593, 1, 6028, 1596427748.426463, b'0', b'0'),
(594, 1, 6028, 1596427748.429562, b'0', b'0'),
(595, 1, 6028, 1596427748.432733, b'0', b'0'),
(596, 1, 6028, 1596427748.435989, b'0', b'0'),
(597, 1, 6028, 1596427748.439309, b'0', b'0'),
(598, 1, 6028, 1596427748.442469, b'0', b'0'),
(599, 1, 6028, 1596427748.445968, b'0', b'0'),
(600, 1, 6028, 1596427748.44965, b'0', b'0'),
(601, 1, 6028, 1596427748.453159, b'0', b'0'),
(602, 1, 6028, 1596427748.4568, b'0', b'0'),
(603, 1, 6028, 1596427748.460594, b'0', b'0'),
(604, 1, 6028, 1596427748.463741, b'0', b'0'),
(605, 1, 6028, 1596427748.467231, b'0', b'0'),
(606, 1, 6028, 1596427748.470797, b'0', b'0'),
(607, 1, 6028, 1596427748.474435, b'0', b'0'),
(608, 1, 6028, 1596427748.479372, b'0', b'0'),
(609, 1, 6028, 1596427748.484134, b'0', b'0'),
(610, 1, 6028, 1596427748.488948, b'0', b'0'),
(611, 1, 6028, 1596427748.493488, b'0', b'0'),
(612, 1, 6028, 1596427748.498018, b'0', b'0'),
(613, 1, 6028, 1596427748.502591, b'0', b'0'),
(614, 1, 6028, 1596427748.507791, b'0', b'0'),
(615, 1, 6028, 1596427748.513223, b'0', b'0'),
(616, 1, 6028, 1596427748.518189, b'0', b'0'),
(617, 1, 6028, 1596427748.523343, b'0', b'0'),
(618, 1, 6028, 1596427748.527919, b'0', b'0'),
(619, 1, 6028, 1596427748.532707, b'0', b'0'),
(620, 1, 6028, 1596427748.537352, b'0', b'0'),
(621, 1, 6028, 1596427748.542166, b'0', b'0'),
(622, 1, 6028, 1596427748.546802, b'0', b'0'),
(623, 1, 6028, 1596427748.551662, b'0', b'0'),
(624, 1, 6028, 1596427748.556686, b'0', b'0'),
(625, 1, 6028, 1596427748.561316, b'0', b'0'),
(626, 1, 6028, 1596427748.566074, b'0', b'0'),
(627, 1, 6028, 1596427748.571011, b'0', b'0'),
(628, 1, 6028, 1596427748.575673, b'0', b'0'),
(629, 1, 6028, 1596427748.580397, b'0', b'0'),
(630, 1, 6028, 1596427748.585265, b'0', b'0'),
(631, 1, 6028, 1596427748.590021, b'0', b'0'),
(632, 1, 6028, 1596427748.594518, b'0', b'0'),
(633, 1, 6028, 1596427748.599134, b'0', b'0'),
(634, 1, 6028, 1596427748.603822, b'0', b'0'),
(635, 1, 6028, 1596427748.608766, b'0', b'0'),
(636, 1, 6028, 1596427748.613648, b'0', b'0'),
(637, 1, 6028, 1596427748.618264, b'0', b'0'),
(638, 1, 6028, 1596427748.621743, b'0', b'0'),
(639, 1, 6028, 1596427748.625027, b'0', b'0'),
(640, 1, 6028, 1596427748.628462, b'0', b'0'),
(641, 1, 6028, 1596427748.631698, b'0', b'0'),
(642, 1, 6028, 1596427748.634753, b'0', b'0'),
(643, 1, 6028, 1596427748.638127, b'0', b'0'),
(644, 1, 6033, 1597028965.591422, b'0', b'0'),
(645, 1, 6033, 1597029489.254636, b'0', b'0'),
(646, 1, 6028, 1597633447.574172, b'0', b'0'),
(647, 1, 6028, 1597633447.596695, b'0', b'0'),
(648, 1, 6028, 1597633447.601361, b'0', b'0'),
(649, 1, 6028, 1597633447.60491, b'0', b'0'),
(650, 1, 6028, 1597633447.609275, b'0', b'0'),
(651, 1, 6028, 1597633447.613762, b'0', b'0'),
(652, 1, 6028, 1597633447.61948, b'0', b'0'),
(653, 1, 6028, 1597633447.625439, b'0', b'0'),
(654, 1, 6028, 1597633447.629471, b'0', b'0'),
(655, 1, 6028, 1597633447.632938, b'0', b'0'),
(656, 1, 6028, 1597633447.636338, b'0', b'0'),
(657, 1, 6028, 1597633447.640216, b'0', b'0'),
(658, 1, 6028, 1597633447.643755, b'0', b'0'),
(659, 1, 6028, 1597633447.647641, b'0', b'0'),
(660, 1, 6028, 1597633447.652326, b'0', b'0'),
(661, 1, 6028, 1597633447.656326, b'0', b'0'),
(662, 1, 6028, 1597633447.660396, b'0', b'0'),
(663, 1, 6028, 1597633447.664306, b'0', b'0'),
(664, 1, 6028, 1597633447.668171, b'0', b'0'),
(665, 1, 6028, 1597633447.671926, b'0', b'0'),
(666, 1, 6028, 1597633447.67524, b'0', b'0'),
(667, 1, 6028, 1597633447.678544, b'0', b'0'),
(668, 1, 6028, 1597633447.681911, b'0', b'0'),
(669, 1, 6028, 1597633447.68535, b'0', b'0'),
(670, 1, 6028, 1597633447.688532, b'0', b'0'),
(671, 1, 6028, 1597633447.692116, b'0', b'0'),
(672, 1, 6028, 1597633447.695501, b'0', b'0'),
(673, 1, 6028, 1597633447.699444, b'0', b'0'),
(674, 1, 6028, 1597633447.70275, b'0', b'0'),
(675, 1, 6028, 1597633447.70645, b'0', b'0'),
(676, 1, 6028, 1597633447.710123, b'0', b'0'),
(677, 1, 6028, 1597633447.713424, b'0', b'0'),
(678, 1, 6028, 1597633447.716659, b'0', b'0'),
(679, 1, 6028, 1597633447.719711, b'0', b'0'),
(680, 1, 6028, 1597633447.722866, b'0', b'0'),
(681, 1, 6028, 1597633447.725908, b'0', b'0'),
(682, 1, 6028, 1597633447.729036, b'0', b'0'),
(683, 1, 6028, 1597633447.732209, b'0', b'0'),
(684, 1, 6028, 1597633447.735333, b'0', b'0'),
(685, 1, 6028, 1597633447.738649, b'0', b'0'),
(686, 1, 6028, 1597633447.743061, b'0', b'0'),
(687, 1, 6028, 1597633447.746824, b'0', b'0'),
(688, 1, 6028, 1597633447.750218, b'0', b'0'),
(689, 1, 6028, 1597633447.754108, b'0', b'0'),
(690, 1, 6028, 1597633447.757513, b'0', b'0'),
(691, 1, 6028, 1597633447.760854, b'0', b'0'),
(692, 1, 6028, 1597633447.764268, b'0', b'0'),
(693, 1, 6028, 1597633447.767673, b'0', b'0'),
(694, 1, 6028, 1597633447.771853, b'0', b'0'),
(695, 1, 6028, 1597633447.775649, b'0', b'0'),
(696, 1, 6028, 1597633447.779695, b'0', b'0'),
(697, 1, 6028, 1597633447.783529, b'0', b'0'),
(698, 1, 6028, 1597633447.787246, b'0', b'0'),
(699, 1, 6028, 1597633447.791876, b'0', b'0'),
(700, 1, 6028, 1597633447.796385, b'0', b'0'),
(701, 1, 6028, 1597633447.799711, b'0', b'0'),
(702, 1, 6028, 1597633447.803046, b'0', b'0'),
(703, 1, 6028, 1597633447.806589, b'0', b'0'),
(704, 1, 6028, 1597633447.80982, b'0', b'0'),
(705, 1, 6028, 1597633447.812971, b'0', b'0'),
(706, 1, 6028, 1597633447.816546, b'0', b'0'),
(707, 1, 6028, 1597633447.820243, b'0', b'0'),
(708, 1, 6028, 1597633447.823646, b'0', b'0'),
(709, 1, 6028, 1597633447.826722, b'0', b'0'),
(710, 1, 6028, 1597633447.829811, b'0', b'0'),
(711, 1, 6028, 1597633447.833297, b'0', b'0'),
(712, 1, 6028, 1597633447.836429, b'0', b'0'),
(713, 1, 6028, 1597633447.839921, b'0', b'0'),
(714, 1, 6028, 1597633447.843254, b'0', b'0'),
(715, 1, 6028, 1597633447.846702, b'0', b'0'),
(716, 1, 6028, 1597633447.850002, b'0', b'0'),
(717, 1, 6028, 1597633447.8532, b'0', b'0'),
(718, 1, 6028, 1597633447.856513, b'0', b'0'),
(719, 1, 6028, 1597633447.859902, b'0', b'0'),
(720, 1, 6028, 1597633447.863149, b'0', b'0'),
(721, 1, 6028, 1597633447.866232, b'0', b'0'),
(722, 1, 6028, 1597633447.870101, b'0', b'0'),
(723, 1, 6028, 1597633447.87357, b'0', b'0'),
(724, 1, 6028, 1597633447.877777, b'0', b'0'),
(725, 1, 6028, 1597633447.882769, b'0', b'0'),
(726, 1, 6028, 1597633447.886638, b'0', b'0'),
(727, 1, 6028, 1597633447.890161, b'0', b'0'),
(728, 1, 6028, 1597633447.893407, b'0', b'0'),
(729, 1, 6028, 1597633447.897075, b'0', b'0'),
(730, 1, 6028, 1597633447.900699, b'0', b'0'),
(731, 1, 6028, 1597633447.904084, b'0', b'0'),
(732, 1, 6028, 1597633447.907829, b'0', b'0'),
(733, 1, 6028, 1597633447.9116, b'0', b'0'),
(734, 1, 6028, 1597633447.915349, b'0', b'0'),
(735, 1, 6028, 1597633447.919297, b'0', b'0'),
(736, 1, 6028, 1597633447.923608, b'0', b'0'),
(737, 1, 6028, 1597633447.926903, b'0', b'0'),
(738, 1, 6028, 1597633447.9304, b'0', b'0'),
(739, 1, 6028, 1597633447.93397, b'0', b'0'),
(740, 1, 6028, 1597633447.93717, b'0', b'0'),
(741, 1, 6028, 1597633447.940471, b'0', b'0'),
(742, 1, 6028, 1597633447.943842, b'0', b'0'),
(743, 1, 6028, 1597633447.947299, b'0', b'0'),
(744, 1, 6028, 1597633447.951269, b'0', b'0'),
(745, 1, 6028, 1597633447.955251, b'0', b'0'),
(746, 1, 6028, 1597633447.959289, b'0', b'0'),
(747, 1, 6028, 1597633447.963113, b'0', b'0'),
(748, 1, 6028, 1597633447.967317, b'0', b'0'),
(749, 1, 6028, 1597633447.97107, b'0', b'0'),
(750, 1, 6028, 1597633447.974977, b'0', b'0'),
(751, 1, 6028, 1597633447.979224, b'0', b'0'),
(752, 1, 6028, 1597633447.982801, b'0', b'0'),
(753, 1, 6028, 1597633447.988382, b'0', b'0'),
(754, 1, 6028, 1597633447.994181, b'0', b'0'),
(755, 1, 6028, 1597633447.999098, b'0', b'0'),
(756, 1, 6028, 1597633448.004365, b'0', b'0'),
(757, 1, 6028, 1597633448.009379, b'0', b'0'),
(758, 1, 6028, 1597633448.014451, b'0', b'0'),
(759, 1, 6028, 1597633448.019802, b'0', b'0'),
(760, 1, 6028, 1597633448.025209, b'0', b'0'),
(761, 1, 6028, 1597633448.030264, b'0', b'0'),
(762, 1, 6028, 1597633448.035427, b'0', b'0'),
(763, 1, 6028, 1597633448.039512, b'0', b'0'),
(764, 1, 6028, 1597633448.043845, b'0', b'0'),
(765, 1, 6028, 1597633448.048137, b'0', b'0'),
(766, 1, 6028, 1597633448.051613, b'0', b'0'),
(767, 1, 6028, 1597633448.055035, b'0', b'0'),
(768, 1, 6028, 1597633448.058311, b'0', b'0'),
(769, 1, 6028, 1597633448.061776, b'0', b'0'),
(770, 1, 6028, 1597633448.065486, b'0', b'0'),
(771, 1, 6028, 1597633448.069091, b'0', b'0'),
(772, 1, 6028, 1597633448.072735, b'0', b'0'),
(773, 1, 6028, 1597633448.076821, b'0', b'0'),
(774, 1, 6028, 1597633448.080788, b'0', b'0'),
(775, 1, 6028, 1597633448.084755, b'0', b'0'),
(776, 1, 6028, 1597633448.088644, b'0', b'0'),
(777, 1, 6028, 1597633448.092503, b'0', b'0'),
(778, 1, 6028, 1597633448.096477, b'0', b'0'),
(779, 1, 6028, 1597633448.100436, b'0', b'0'),
(780, 1, 6028, 1597633448.104379, b'0', b'0'),
(781, 1, 6028, 1597633448.109069, b'0', b'0'),
(782, 1, 6028, 1597633448.11341, b'0', b'0'),
(783, 1, 6028, 1597633448.117644, b'0', b'0'),
(784, 1, 6028, 1597633448.12167, b'0', b'0'),
(785, 1, 6028, 1597633448.125803, b'0', b'0'),
(786, 1, 6028, 1597633448.129873, b'0', b'0'),
(787, 1, 6028, 1597633448.134012, b'0', b'0'),
(788, 1, 6028, 1597633448.13799, b'0', b'0'),
(789, 1, 6028, 1597633448.14207, b'0', b'0'),
(790, 1, 6028, 1597633448.146021, b'0', b'0'),
(791, 1, 6028, 1597633448.150046, b'0', b'0'),
(792, 1, 6028, 1597633448.154047, b'0', b'0'),
(793, 1, 6028, 1597633448.157975, b'0', b'0'),
(794, 1, 6028, 1597633448.162061, b'0', b'0'),
(795, 1, 6028, 1597633448.166048, b'0', b'0'),
(796, 1, 6028, 1597633448.171, b'0', b'0'),
(797, 1, 6033, 1597637911.497533, b'0', b'0'),
(798, 1, 6033, 1597638976.211452, b'0', b'0'),
(799, 1, 6028, 1598239748.505806, b'0', b'0'),
(800, 1, 6028, 1598239748.527674, b'0', b'0'),
(801, 1, 6028, 1598239748.532579, b'0', b'0'),
(802, 1, 6028, 1598239748.537422, b'0', b'0'),
(803, 1, 6028, 1598239748.541587, b'0', b'0'),
(804, 1, 6028, 1598239748.54512, b'0', b'0'),
(805, 1, 6028, 1598239748.549717, b'0', b'0'),
(806, 1, 6028, 1598239748.554314, b'0', b'0'),
(807, 1, 6028, 1598239748.558416, b'0', b'0'),
(808, 1, 6028, 1598239748.562069, b'0', b'0'),
(809, 1, 6028, 1598239748.565678, b'0', b'0'),
(810, 1, 6028, 1598239748.569161, b'0', b'0'),
(811, 1, 6028, 1598239748.572517, b'0', b'0'),
(812, 1, 6028, 1598239748.57717, b'0', b'0'),
(813, 1, 6028, 1598239748.58193, b'0', b'0'),
(814, 1, 6028, 1598239748.585795, b'0', b'0'),
(815, 1, 6028, 1598239748.592403, b'0', b'0'),
(816, 1, 6028, 1598239748.597023, b'0', b'0'),
(817, 1, 6028, 1598239748.601439, b'0', b'0'),
(818, 1, 6028, 1598239748.606232, b'0', b'0'),
(819, 1, 6028, 1598239748.612313, b'0', b'0'),
(820, 1, 6028, 1598239748.617523, b'0', b'0'),
(821, 1, 6028, 1598239748.622481, b'0', b'0'),
(822, 1, 6028, 1598239748.627671, b'0', b'0'),
(823, 1, 6028, 1598239748.633208, b'0', b'0'),
(824, 1, 6028, 1598239748.638605, b'0', b'0'),
(825, 1, 6028, 1598239748.643495, b'0', b'0'),
(826, 1, 6028, 1598239748.648809, b'0', b'0'),
(827, 1, 6028, 1598239748.654469, b'0', b'0'),
(828, 1, 6028, 1598239748.659007, b'0', b'0'),
(829, 1, 6028, 1598239748.664018, b'0', b'0'),
(830, 1, 6028, 1598239748.668887, b'0', b'0'),
(831, 1, 6028, 1598239748.673494, b'0', b'0'),
(832, 1, 6028, 1598239748.678168, b'0', b'0'),
(833, 1, 6028, 1598239748.682869, b'0', b'0'),
(834, 1, 6028, 1598239748.687629, b'0', b'0'),
(835, 1, 6028, 1598239748.691124, b'0', b'0'),
(836, 1, 6028, 1598239748.694429, b'0', b'0'),
(837, 1, 6028, 1598239748.697653, b'0', b'0'),
(838, 1, 6028, 1598239748.700889, b'0', b'0'),
(839, 1, 6028, 1598239748.704399, b'0', b'0'),
(840, 1, 6028, 1598239748.708821, b'0', b'0'),
(841, 1, 6028, 1598239748.712855, b'0', b'0'),
(842, 1, 6028, 1598239748.71635, b'0', b'0'),
(843, 1, 6028, 1598239748.719646, b'0', b'0'),
(844, 1, 6028, 1598239748.722807, b'0', b'0'),
(845, 1, 6028, 1598239748.726, b'0', b'0'),
(846, 1, 6028, 1598239748.729073, b'0', b'0'),
(847, 1, 6028, 1598239748.734012, b'0', b'0'),
(848, 1, 6028, 1598239748.739116, b'0', b'0'),
(849, 1, 6033, 1598243065.509311, b'0', b'0'),
(850, 1, 6033, 1598244155.451929, b'0', b'0'),
(851, 1, 6028, 1598844547.840627, b'0', b'0'),
(852, 1, 6028, 1598844547.862965, b'0', b'0'),
(853, 1, 6028, 1598844547.866576, b'0', b'0'),
(854, 1, 6028, 1598844547.869356, b'0', b'0'),
(855, 1, 6028, 1598844547.872951, b'0', b'0'),
(856, 1, 6028, 1598844547.875829, b'0', b'0'),
(857, 1, 6028, 1598844547.881003, b'0', b'0'),
(858, 1, 6028, 1598844547.88451, b'0', b'0'),
(859, 1, 6028, 1598844547.888144, b'0', b'0'),
(860, 1, 6028, 1598844547.892154, b'0', b'0'),
(861, 1, 6028, 1598844547.898152, b'0', b'0'),
(862, 1, 6028, 1598844547.90277, b'0', b'0'),
(863, 1, 6028, 1598844547.906293, b'0', b'0'),
(864, 1, 6028, 1598844547.909734, b'0', b'0'),
(865, 1, 6028, 1598844547.913209, b'0', b'0'),
(866, 1, 6028, 1598844547.91628, b'0', b'0'),
(867, 1, 6033, 1598847726.039915, b'0', b'0'),
(868, 1, 6033, 1598848134.114512, b'0', b'0'),
(869, 1, 6028, 1599447950.018478, b'0', b'0'),
(870, 1, 6028, 1599447950.043655, b'0', b'0'),
(871, 1, 6028, 1599447950.047861, b'0', b'0'),
(872, 1, 6028, 1599447950.053218, b'0', b'0'),
(873, 1, 6028, 1599447950.058456, b'0', b'0'),
(874, 1, 6028, 1599447950.063685, b'0', b'0'),
(875, 1, 6028, 1599447950.067702, b'0', b'0'),
(876, 1, 6028, 1599447950.071774, b'0', b'0'),
(877, 1, 6028, 1599447950.075767, b'0', b'0'),
(878, 1, 6028, 1599447950.080011, b'0', b'0'),
(879, 1, 6028, 1599447950.085799, b'0', b'0'),
(880, 1, 6028, 1599447950.091288, b'0', b'0'),
(881, 1, 6028, 1599447950.095541, b'0', b'0'),
(882, 1, 6028, 1599447950.09975, b'0', b'0'),
(883, 1, 6028, 1599447950.103709, b'0', b'0'),
(884, 1, 6028, 1599447950.107619, b'0', b'0'),
(885, 1, 6028, 1599447950.111535, b'0', b'0'),
(886, 1, 6028, 1599447950.115513, b'0', b'0'),
(887, 1, 6028, 1599447950.119948, b'0', b'0'),
(888, 1, 6028, 1599447950.12396, b'0', b'0'),
(889, 1, 6028, 1599447950.129463, b'0', b'0'),
(890, 1, 6028, 1599447950.133839, b'0', b'0'),
(891, 1, 6028, 1599447950.137517, b'0', b'0'),
(892, 1, 6028, 1599447950.141312, b'0', b'0'),
(893, 1, 6028, 1599447950.145454, b'0', b'0'),
(894, 1, 6028, 1599447950.149703, b'0', b'0'),
(895, 1, 6028, 1599447950.15328, b'0', b'0'),
(896, 1, 6028, 1599447950.156481, b'0', b'0'),
(897, 1, 6028, 1599447950.161143, b'0', b'0'),
(898, 1, 6028, 1599447950.164607, b'0', b'0'),
(899, 1, 6028, 1599447950.167669, b'0', b'0'),
(900, 1, 6028, 1599447950.171043, b'0', b'0'),
(901, 1, 6028, 1599447950.174665, b'0', b'0'),
(902, 1, 6033, 1599451853.204411, b'0', b'0'),
(903, 1, 6033, 1599452221.649103, b'0', b'0'),
(904, 1, 1000, 1599474410.604396, b'0', b'0'),
(905, 1, 5004, 1599474429.516686, b'0', b'0'),
(906, 1, 5004, 1599474429.522243, b'0', b'0'),
(907, 1, 6004, 1599474444.772634, b'0', b'0'),
(908, 1, 1000, 1600625811.411301, b'0', b'0'),
(909, 1, 1000, 1601879645.660566, b'0', b'0'),
(910, 1, 6033, 1601879700.878584, b'0', b'0'),
(911, 1, 6033, 1601879701.431738, b'0', b'0'),
(912, 1, 2100, 1601880438.259445, b'0', b'0'),
(913, 1, 5000, 1601880479.724831, b'0', b'0'),
(914, 1, 5001, 1601880638.176705, b'0', b'0'),
(915, 1, 2100, 1601880642.097268, b'0', b'0'),
(916, 1, 4016, 1601880656.088636, b'0', b'0'),
(917, 1, 4016, 1601880656.098007, b'0', b'0'),
(918, 1, 2100, 1601880657.345473, b'0', b'0'),
(919, 1, 2016, 1601880703.258005, b'0', b'0'),
(920, 1, 2065, 1601880703.297494, b'0', b'0'),
(921, 1, 6033, 1601949863.811248, b'0', b'0'),
(922, 1, 6029, 1601949864.226106, b'0', b'0'),
(923, 1, 6033, 1601949864.240323, b'0', b'0'),
(924, 1, 4014, 1601971219.8379, b'0', b'0'),
(925, 1, 6033, 1602037061.53605, b'0', b'0'),
(926, 1, 6033, 1602037061.929758, b'0', b'0'),
(927, 1, 6033, 1602123575.720198, b'0', b'0'),
(928, 1, 6029, 1602123576.122367, b'0', b'0'),
(929, 1, 6030, 1602123576.208944, b'0', b'0'),
(930, 1, 6028, 1602123576.25481, b'0', b'0'),
(931, 1, 6033, 1602123576.757749, b'0', b'0'),
(932, 1, 6033, 1602208954.847405, b'0', b'0'),
(933, 1, 6033, 1602208955.246156, b'0', b'0'),
(934, 1, 6033, 1602295271.194015, b'0', b'0'),
(935, 1, 6033, 1602295272.214911, b'0', b'0'),
(936, 1, 6033, 1602381806.686096, b'0', b'0'),
(937, 1, 6033, 1602381807.119495, b'0', b'0'),
(938, 1, 6033, 1602468797.29279, b'0', b'0'),
(939, 1, 6033, 1602468797.700176, b'0', b'0'),
(940, 1, 6033, 1602554769.407696, b'0', b'0'),
(941, 1, 6033, 1602554769.820161, b'0', b'0'),
(942, 1, 6033, 1602641272.51544, b'0', b'0'),
(943, 1, 6033, 1602641272.922942, b'0', b'0'),
(944, 1, 6033, 1602730639.103075, b'0', b'0'),
(945, 1, 6033, 1602730639.544714, b'0', b'0'),
(946, 1, 6033, 1602813647.916992, b'0', b'0'),
(947, 1, 6033, 1602813648.355577, b'0', b'0'),
(948, 1, 6033, 1602900001.544375, b'0', b'0'),
(949, 1, 6033, 1602900002.146034, b'0', b'0'),
(950, 1, 6033, 1602986603.830126, b'0', b'0'),
(951, 1, 6033, 1602986604.277866, b'0', b'0'),
(952, 1, 6033, 1603073341.556643, b'0', b'0'),
(953, 1, 6033, 1603073341.974002, b'0', b'0'),
(954, 1, 6033, 1603159419.962441, b'0', b'0'),
(955, 1, 6033, 1603159420.391072, b'0', b'0'),
(956, 1, 6033, 1603245822.361031, b'0', b'0'),
(957, 1, 6033, 1603245822.762537, b'0', b'0'),
(958, 1, 6033, 1603332126.088001, b'0', b'0'),
(959, 1, 6029, 1603332126.53854, b'0', b'0'),
(960, 1, 6028, 1603332126.62297, b'0', b'0'),
(961, 1, 6033, 1603332126.763477, b'0', b'0'),
(962, 1, 6033, 1603418419.504237, b'0', b'0'),
(963, 1, 6033, 1603418419.904002, b'0', b'0'),
(964, 1, 6033, 1603504800.962333, b'0', b'0'),
(965, 1, 6028, 1603504801.783141, b'0', b'0'),
(966, 1, 6033, 1603504801.907648, b'0', b'0'),
(967, 1, 6033, 1603592405.25239, b'0', b'0'),
(968, 1, 6033, 1603592406.876461, b'0', b'0'),
(969, 1, 6033, 1603677741.461628, b'0', b'0'),
(970, 1, 6033, 1603677741.869861, b'0', b'0'),
(971, 1, 6033, 1603769507.566943, b'0', b'0'),
(972, 1, 6033, 1603769507.994898, b'0', b'0'),
(973, 1, 6033, 1603852681.535058, b'0', b'0'),
(974, 1, 6033, 1603852681.988966, b'0', b'0'),
(975, 1, 6033, 1603940238.88122, b'0', b'0'),
(976, 1, 6033, 1603940239.288455, b'0', b'0'),
(977, 1, 6033, 1604024396.744433, b'0', b'0'),
(978, 1, 6033, 1604024397.155387, b'0', b'0'),
(979, 1, 6004, 1604024419.490953, b'0', b'0'),
(980, 1, 6033, 1604111889.719017, b'0', b'0'),
(981, 1, 6028, 1604111889.808462, b'0', b'0'),
(982, 1, 6033, 1604111890.693401, b'0', b'0'),
(983, 1, 6004, 1604111900.870358, b'0', b'0'),
(984, 1, 6033, 1604196013.529861, b'0', b'0'),
(985, 1, 6028, 1604196013.626831, b'0', b'0'),
(986, 1, 6033, 1604196014.005914, b'0', b'0'),
(987, 1, 6033, 1604285068.398399, b'0', b'0'),
(988, 1, 6033, 1604285068.870591, b'0', b'0'),
(989, 1, 6033, 1604370584.242999, b'0', b'0'),
(990, 1, 6033, 1604370584.636166, b'0', b'0'),
(991, 1, 6033, 1604455614.904355, b'0', b'0'),
(992, 1, 6033, 1604455615.310774, b'0', b'0'),
(993, 1, 6033, 1604541992.319196, b'0', b'0'),
(994, 1, 6033, 1604541992.751615, b'0', b'0'),
(995, 1, 6033, 1604628266.296274, b'0', b'0'),
(996, 1, 6030, 1604628266.729642, b'0', b'0'),
(997, 1, 6028, 1604628266.761173, b'0', b'0'),
(998, 1, 6033, 1604628267.291491, b'0', b'0'),
(999, 1, 6033, 1604714428.570677, b'0', b'0'),
(1000, 1, 6033, 1604714429.306911, b'0', b'0'),
(1001, 1, 6033, 1604804285.930921, b'0', b'0'),
(1002, 1, 6033, 1604804290.900464, b'0', b'0'),
(1003, 1, 6033, 1604887696.525203, b'0', b'0'),
(1004, 1, 6033, 1604887697.009013, b'0', b'0'),
(1005, 1, 6033, 1604974244.625295, b'0', b'0'),
(1006, 1, 6033, 1604974245.056649, b'0', b'0'),
(1007, 1, 6033, 1605060813.761428, b'0', b'0'),
(1008, 1, 6033, 1605060814.227192, b'0', b'0'),
(1009, 1, 6033, 1605146770.817959, b'0', b'0'),
(1010, 1, 6033, 1605146771.249256, b'0', b'0'),
(1011, 1, 6033, 1605236099.616866, b'0', b'0'),
(1012, 1, 6033, 1605236100.014549, b'0', b'0'),
(1013, 1, 6033, 1605319551.580689, b'0', b'0'),
(1014, 1, 6033, 1605319552.028262, b'0', b'0'),
(1015, 1, 6033, 1605406412.938961, b'0', b'0'),
(1016, 1, 6033, 1605406413.366623, b'0', b'0'),
(1017, 1, 6033, 1605492739.403558, b'0', b'0'),
(1018, 1, 6028, 1605492739.897297, b'0', b'0'),
(1019, 1, 6033, 1605492739.925129, b'0', b'0'),
(1020, 1, 6033, 1605579414.964414, b'0', b'0'),
(1021, 1, 6033, 1605579415.410777, b'0', b'0'),
(1022, 1, 6033, 1605665633.655437, b'0', b'0'),
(1023, 1, 6033, 1605665634.072572, b'0', b'0'),
(1024, 1, 6033, 1605753484.398097, b'0', b'0'),
(1025, 1, 6033, 1605753484.8001, b'0', b'0'),
(1026, 1, 6033, 1605839611.999617, b'0', b'0'),
(1027, 1, 6033, 1605839612.419219, b'0', b'0'),
(1028, 1, 6033, 1605924362.192702, b'0', b'0'),
(1029, 1, 6033, 1605924362.634812, b'0', b'0'),
(1030, 1, 6033, 1606010790.448986, b'0', b'0'),
(1031, 1, 6033, 1606010790.93927, b'0', b'0'),
(1032, 1, 6033, 1606098186.752297, b'0', b'0'),
(1033, 1, 6033, 1606098187.177485, b'0', b'0'),
(1034, 1, 6033, 1606186448.357301, b'0', b'0'),
(1035, 1, 6033, 1606186448.758397, b'0', b'0'),
(1036, 1, 6033, 1606275184.224278, b'0', b'0'),
(1037, 1, 6028, 1606275184.642257, b'0', b'0'),
(1038, 1, 6033, 1606275184.788009, b'0', b'0'),
(1039, 1, 6033, 1606356644.891831, b'0', b'0'),
(1040, 1, 6033, 1606356645.317086, b'0', b'0'),
(1041, 1, 6033, 1606443378.440289, b'0', b'0'),
(1042, 1, 6033, 1606443378.870732, b'0', b'0'),
(1043, 1, 6033, 1606530244.48899, b'0', b'0'),
(1044, 1, 6033, 1606530244.924309, b'0', b'0'),
(1045, 1, 6033, 1606616625.194927, b'0', b'0'),
(1046, 1, 6033, 1606616628.180432, b'0', b'0'),
(1047, 1, 6033, 1606703727.907245, b'0', b'0'),
(1048, 1, 6033, 1606703728.328783, b'0', b'0'),
(1049, 1, 6033, 1606788015.203035, b'0', b'0'),
(1050, 1, 6033, 1606788015.62115, b'0', b'0'),
(1051, 1, 6033, 1606874800.217599, b'0', b'0'),
(1052, 1, 6033, 1606874800.643632, b'0', b'0'),
(1053, 1, 6033, 1606962163.071381, b'0', b'0'),
(1054, 1, 6033, 1606962163.471675, b'0', b'0'),
(1055, 1, 6033, 1607048956.617262, b'0', b'0'),
(1056, 1, 6033, 1607048957.006268, b'0', b'0'),
(1057, 1, 6033, 1607135332.107395, b'0', b'0'),
(1058, 1, 6033, 1607135332.543075, b'0', b'0'),
(1059, 1, 6033, 1607221787.400922, b'0', b'0'),
(1060, 1, 6033, 1607221792.690547, b'0', b'0'),
(1061, 1, 6033, 1607307801.193838, b'0', b'0'),
(1062, 1, 6033, 1607307801.602739, b'0', b'0'),
(1063, 1, 6033, 1607393270.298529, b'0', b'0'),
(1064, 1, 6033, 1607393270.704101, b'0', b'0'),
(1065, 1, 6033, 1607480119.894759, b'0', b'0'),
(1066, 1, 6033, 1607480121.266079, b'0', b'0'),
(1067, 1, 6033, 1607566256.131285, b'0', b'0'),
(1068, 1, 6033, 1607566256.713233, b'0', b'0'),
(1069, 1, 6033, 1607653465.96372, b'0', b'0'),
(1070, 1, 6033, 1607653466.378967, b'0', b'0'),
(1071, 1, 6033, 1607739987.703674, b'0', b'0'),
(1072, 1, 6033, 1607739988.592198, b'0', b'0'),
(1073, 1, 6033, 1607825189.399288, b'0', b'0'),
(1074, 1, 6033, 1607825189.998652, b'0', b'0'),
(1075, 1, 6033, 1607912640.398342, b'0', b'0'),
(1076, 1, 6033, 1607912644.200119, b'0', b'0'),
(1077, 1, 6033, 1607997882.814315, b'0', b'0'),
(1078, 1, 6033, 1607997884.404355, b'0', b'0'),
(1079, 1, 6033, 1608084201.963187, b'0', b'0'),
(1080, 1, 6033, 1608084203.218083, b'0', b'0'),
(1081, 1, 6033, 1608170526.523629, b'0', b'0'),
(1082, 1, 6033, 1608170527.802876, b'0', b'0'),
(1083, 1, 6033, 1608260974.383651, b'0', b'0'),
(1084, 1, 6033, 1608260975.19355, b'0', b'0'),
(1085, 1, 6033, 1608343374.306147, b'0', b'0'),
(1086, 1, 6033, 1608343375.127158, b'0', b'0'),
(1087, 1, 6033, 1608429943.636287, b'0', b'0'),
(1088, 1, 6033, 1608429944.616589, b'0', b'0'),
(1089, 1, 6033, 1608520688.969139, b'0', b'0'),
(1090, 1, 6033, 1608520692.713644, b'0', b'0'),
(1091, 1, 6033, 1608602958.346339, b'0', b'0'),
(1092, 1, 6033, 1608602959.843206, b'0', b'0'),
(1093, 1, 6033, 1608691024.940088, b'0', b'0'),
(1094, 1, 6033, 1608691025.93682, b'0', b'0'),
(1095, 1, 6033, 1608776714.514174, b'0', b'0'),
(1096, 1, 6033, 1608776715.260785, b'0', b'0'),
(1097, 1, 6033, 1608862357.045265, b'0', b'0'),
(1098, 1, 6033, 1608862357.509909, b'0', b'0'),
(1099, 1, 6033, 1608948867.043028, b'0', b'0'),
(1100, 1, 6033, 1608948867.549025, b'0', b'0'),
(1101, 1, 6033, 1609036514.895985, b'0', b'0'),
(1102, 1, 6033, 1609036519.175332, b'0', b'0'),
(1103, 1, 6033, 1609121028.118953, b'0', b'0'),
(1104, 1, 6033, 1609121031.619938, b'0', b'0'),
(1105, 1, 6033, 1609207377.18108, b'0', b'0'),
(1106, 1, 6033, 1609207378.755747, b'0', b'0'),
(1107, 1, 6033, 1609297720.900128, b'0', b'0'),
(1108, 1, 6033, 1609297721.321717, b'0', b'0'),
(1109, 1, 6033, 1609381262.073609, b'0', b'0'),
(1110, 1, 6033, 1609381262.688688, b'0', b'0'),
(1111, 1, 6033, 1609467935.610163, b'0', b'0');
INSERT INTO `wp_wsal_occurrences` (`id`, `site_id`, `alert_id`, `created_on`, `is_read`, `is_migrated`) VALUES
(1112, 1, 6033, 1609467936.010149, b'0', b'0'),
(1113, 1, 6033, 1609557977.044412, b'0', b'0'),
(1114, 1, 6033, 1609557977.440083, b'0', b'0'),
(1115, 1, 6033, 1609639511.693665, b'0', b'0'),
(1116, 1, 6033, 1609639512.17789, b'0', b'0'),
(1117, 1, 6033, 1609732944.134764, b'0', b'0'),
(1118, 1, 6033, 1609732954.805404, b'0', b'0'),
(1119, 1, 6033, 1609815525.255306, b'0', b'0'),
(1120, 1, 6033, 1609815526.636035, b'0', b'0'),
(1121, 1, 6033, 1609898778.045979, b'0', b'0'),
(1122, 1, 6033, 1609898778.483896, b'0', b'0'),
(1123, 1, 6033, 1609984864.10805, b'0', b'0'),
(1124, 1, 6033, 1609984864.526819, b'0', b'0'),
(1125, 1, 6033, 1610076516.251789, b'0', b'0'),
(1126, 1, 6028, 1610076516.939419, b'0', b'0'),
(1127, 1, 6033, 1610076516.988071, b'0', b'0'),
(1128, 1, 6033, 1610160241.698386, b'0', b'0'),
(1129, 1, 6033, 1610160243.202169, b'0', b'0'),
(1130, 1, 6033, 1610244356.651903, b'0', b'0'),
(1131, 1, 6028, 1610244357.378399, b'0', b'0'),
(1132, 1, 6033, 1610244357.396701, b'0', b'0'),
(1133, 1, 6033, 1610331456.196371, b'0', b'0'),
(1134, 1, 6033, 1610331460.129889, b'0', b'0'),
(1135, 1, 1002, 1610357706.892009, b'0', b'0'),
(1136, 1, 4003, 1610357724.673357, b'0', b'0'),
(1137, 1, 1000, 1610357732.540843, b'0', b'0'),
(1138, 1, 6004, 1610357739.586756, b'0', b'0'),
(1139, 1, 5004, 1610357795.145957, b'0', b'0'),
(1140, 1, 2008, 1610984137.724316, b'0', b'0'),
(1141, 1, 6004, 1612406389.33964, b'0', b'0'),
(1142, 1, 6004, 1614046512.773848, b'0', b'0'),
(1143, 1, 1002, 1617039727.105536, b'0', b'0'),
(1144, 1, 1010, 1617039737.468302, b'0', b'0'),
(1145, 1, 4003, 1617039752.389679, b'0', b'0'),
(1146, 1, 1000, 1617039757.914602, b'0', b'0'),
(1147, 1, 2090, 1617039813.115324, b'0', b'0'),
(1148, 1, 2008, 1617717493.087014, b'0', b'0'),
(1149, 1, 6004, 1618532951.890506, b'0', b'0'),
(1150, 1, 6004, 1620872069.893975, b'0', b'0'),
(1151, 1, 5016, 1623942697.953247, b'0', b'0'),
(1152, 1, 1002, 1623943073.147413, b'0', b'0'),
(1153, 1, 1010, 1623943077.93092, b'0', b'0'),
(1154, 1, 4003, 1623943097.659004, b'0', b'0'),
(1155, 1, 1000, 1623943102.684522, b'0', b'0'),
(1156, 1, 6004, 1623943108.890384, b'0', b'0'),
(1157, 1, 6003, 1623943175.353429, b'0', b'0'),
(1158, 1, 4007, 1623943204.521774, b'0', b'0'),
(1159, 1, 2008, 1624634294.203396, b'0', b'0'),
(1160, 1, 1002, 1628620048.780396, b'0', b'0'),
(1161, 1, 1002, 1629123783.309426, b'0', b'0'),
(1162, 1, 1003, 1629449009.299494, b'0', b'0'),
(1163, 1, 1003, 1630264528.767579, b'0', b'0'),
(1164, 1, 6004, 1631198053.547032, b'0', b'0'),
(1165, 1, 1003, 1631201951.759229, b'0', b'0'),
(1166, 1, 1003, 1631431858.88571, b'0', b'0'),
(1167, 1, 1003, 1631496216.55952, b'0', b'0'),
(1168, 1, 1003, 1632193174.314201, b'0', b'0'),
(1169, 1, 1003, 1632594634.175855, b'0', b'0'),
(1170, 1, 6004, 1636597166.859734, b'0', b'0');

-- --------------------------------------------------------

--
-- Table structure for table `wp_wsal_options`
--

CREATE TABLE `wp_wsal_options` (
  `id` bigint(20) NOT NULL,
  `option_name` varchar(100) NOT NULL,
  `option_value` longtext NOT NULL
) ENGINE=MyISAM DEFAULT CHARSET=utf8mb4;

--
-- Indexes for dumped tables
--

--
-- Indexes for table `wp_commentmeta`
--
ALTER TABLE `wp_commentmeta`
  ADD PRIMARY KEY (`meta_id`),
  ADD KEY `comment_id` (`comment_id`),
  ADD KEY `meta_key` (`meta_key`(191));

--
-- Indexes for table `wp_comments`
--
ALTER TABLE `wp_comments`
  ADD PRIMARY KEY (`comment_ID`),
  ADD KEY `comment_post_ID` (`comment_post_ID`),
  ADD KEY `comment_approved_date_gmt` (`comment_approved`,`comment_date_gmt`),
  ADD KEY `comment_date_gmt` (`comment_date_gmt`),
  ADD KEY `comment_parent` (`comment_parent`),
  ADD KEY `comment_author_email` (`comment_author_email`(10));

--
-- Indexes for table `wp_links`
--
ALTER TABLE `wp_links`
  ADD PRIMARY KEY (`link_id`),
  ADD KEY `link_visible` (`link_visible`);

--
-- Indexes for table `wp_options`
--
ALTER TABLE `wp_options`
  ADD PRIMARY KEY (`option_id`),
  ADD UNIQUE KEY `option_name` (`option_name`),
  ADD KEY `autoload` (`autoload`);

--
-- Indexes for table `wp_postmeta`
--
ALTER TABLE `wp_postmeta`
  ADD PRIMARY KEY (`meta_id`),
  ADD KEY `post_id` (`post_id`),
  ADD KEY `meta_key` (`meta_key`(191));

--
-- Indexes for table `wp_posts`
--
ALTER TABLE `wp_posts`
  ADD PRIMARY KEY (`ID`),
  ADD KEY `type_status_date` (`post_type`,`post_status`,`post_date`,`ID`),
  ADD KEY `post_parent` (`post_parent`),
  ADD KEY `post_author` (`post_author`),
  ADD KEY `post_name` (`post_name`(191));

--
-- Indexes for table `wp_redirection_404`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_404`
  ADD PRIMARY KEY (`id`),
  ADD KEY `created` (`created`),
  ADD KEY `url` (`url`),
  ADD KEY `ip` (`ip`),
  ADD KEY `referrer` (`referrer`);

--
-- Indexes for table `wp_redirection_groups`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_groups`
  ADD PRIMARY KEY (`id`),
  ADD KEY `module_id` (`module_id`),
  ADD KEY `status` (`status`);

--
-- Indexes for table `wp_redirection_items`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_items`
  ADD PRIMARY KEY (`id`),
  ADD KEY `url` (`url`(200)),
  ADD KEY `status` (`status`),
  ADD KEY `regex` (`regex`),
  ADD KEY `group_idpos` (`group_id`,`position`),
  ADD KEY `group` (`group_id`);

--
-- Indexes for table `wp_redirection_logs`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_logs`
  ADD PRIMARY KEY (`id`),
  ADD KEY `created` (`created`),
  ADD KEY `redirection_id` (`redirection_id`),
  ADD KEY `ip` (`ip`),
  ADD KEY `group_id` (`group_id`),
  ADD KEY `module_id` (`module_id`);

--
-- Indexes for table `wp_redirection_modules`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_modules`
  ADD PRIMARY KEY (`id`),
  ADD KEY `name` (`name`),
  ADD KEY `type` (`type`);

--
-- Indexes for table `wp_termmeta`
--
ALTER TABLE `wp_termmeta`
  ADD PRIMARY KEY (`meta_id`),
  ADD KEY `term_id` (`term_id`),
  ADD KEY `meta_key` (`meta_key`(191));

--
-- Indexes for table `wp_terms`
--
ALTER TABLE `wp_terms`
  ADD PRIMARY KEY (`term_id`),
  ADD KEY `slug` (`slug`(191)),
  ADD KEY `name` (`name`(191));

--
-- Indexes for table `wp_term_relationships`
--
ALTER TABLE `wp_term_relationships`
  ADD PRIMARY KEY (`object_id`,`term_taxonomy_id`),
  ADD KEY `term_taxonomy_id` (`term_taxonomy_id`);

--
-- Indexes for table `wp_term_taxonomy`
--
ALTER TABLE `wp_term_taxonomy`
  ADD PRIMARY KEY (`term_taxonomy_id`),
  ADD UNIQUE KEY `term_id_taxonomy` (`term_id`,`taxonomy`),
  ADD KEY `taxonomy` (`taxonomy`);

--
-- Indexes for table `wp_usermeta`
--
ALTER TABLE `wp_usermeta`
  ADD PRIMARY KEY (`umeta_id`),
  ADD KEY `user_id` (`user_id`),
  ADD KEY `meta_key` (`meta_key`(191));

--
-- Indexes for table `wp_users`
--
ALTER TABLE `wp_users`
  ADD PRIMARY KEY (`ID`),
  ADD KEY `user_login_key` (`user_login`),
  ADD KEY `user_nicename` (`user_nicename`),
  ADD KEY `user_email` (`user_email`);

--
-- Indexes for table `wp_wfcm_file_events`
--
ALTER TABLE `wp_wfcm_file_events`
  ADD PRIMARY KEY (`event_id`);

--
-- Indexes for table `wp_wsal_metadata`
--
ALTER TABLE `wp_wsal_metadata`
  ADD PRIMARY KEY (`id`),
  ADD KEY `occurrence_name` (`occurrence_id`,`name`),
  ADD KEY `name_value` (`name`,`value`(64));

--
-- Indexes for table `wp_wsal_occurrences`
--
ALTER TABLE `wp_wsal_occurrences`
  ADD PRIMARY KEY (`id`),
  ADD KEY `site_alert_created` (`site_id`,`alert_id`,`created_on`),
  ADD KEY `created_on` (`created_on`);

--
-- Indexes for table `wp_wsal_options`
--
ALTER TABLE `wp_wsal_options`
  ADD PRIMARY KEY (`id`);

--
-- AUTO_INCREMENT for dumped tables
--

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_commentmeta`
--
ALTER TABLE `wp_commentmeta`
  MODIFY `meta_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=148003;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_comments`
--
ALTER TABLE `wp_comments`
  MODIFY `comment_ID` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=38269;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_links`
--
ALTER TABLE `wp_links`
  MODIFY `link_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=8;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_options`
--
ALTER TABLE `wp_options`
  MODIFY `option_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=92856;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_postmeta`
--
ALTER TABLE `wp_postmeta`
  MODIFY `meta_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=1414;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_posts`
--
ALTER TABLE `wp_posts`
  MODIFY `ID` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=1019;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_redirection_404`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_404`
  MODIFY `id` int(11) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=10;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_redirection_groups`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_groups`
  MODIFY `id` int(11) NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=3;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_redirection_items`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_items`
  MODIFY `id` int(11) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_redirection_logs`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_logs`
  MODIFY `id` int(11) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_redirection_modules`
--
ALTER TABLE `wp_redirection_modules`
  MODIFY `id` int(11) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=3;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_termmeta`
--
ALTER TABLE `wp_termmeta`
  MODIFY `meta_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_terms`
--
ALTER TABLE `wp_terms`
  MODIFY `term_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=115;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_term_taxonomy`
--
ALTER TABLE `wp_term_taxonomy`
  MODIFY `term_taxonomy_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=115;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_usermeta`
--
ALTER TABLE `wp_usermeta`
  MODIFY `umeta_id` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=336;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_users`
--
ALTER TABLE `wp_users`
  MODIFY `ID` bigint(20) UNSIGNED NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=25;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_wfcm_file_events`
--
ALTER TABLE `wp_wfcm_file_events`
  MODIFY `event_id` int(11) NOT NULL AUTO_INCREMENT;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_wsal_metadata`
--
ALTER TABLE `wp_wsal_metadata`
  MODIFY `id` bigint(20) NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=9829;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_wsal_occurrences`
--
ALTER TABLE `wp_wsal_occurrences`
  MODIFY `id` bigint(20) NOT NULL AUTO_INCREMENT, AUTO_INCREMENT=1171;

--
-- AUTO_INCREMENT for table `wp_wsal_options`
--
ALTER TABLE `wp_wsal_options`
  MODIFY `id` bigint(20) NOT NULL AUTO_INCREMENT;
COMMIT;

/*!40101 SET CHARACTER_SET_CLIENT=@OLD_CHARACTER_SET_CLIENT */;
/*!40101 SET CHARACTER_SET_RESULTS=@OLD_CHARACTER_SET_RESULTS */;
/*!40101 SET COLLATION_CONNECTION=@OLD_COLLATION_CONNECTION */;